1950

För information om vad detta är för en lista, se tidigare inlägg.

Hannah Arendt: The Origins of Totalitarianism
Raymond Aron: L’Opium des intellectuels
Kenneth Arrow: Social Choice and Individual Values
Roland Barthes: Mytologier
Winston Churchill: Andra världskriget
Norman Cohn: The Pursuit of the Millennium
Milovan Djilas: Den nya klassen: en analys av det kommunistiska systemet
Mircea Eliade: Images et symboles
Erik Erikson: Kulturkris och religion: analys av den unge Luthers personlighetsutveckling
Lucien Febvre: Combat pour l’historie
John Kenneth Galbraith: Överflödets samhälle
Erving Goffman: Jaget och maskerna
Arthur Koestler och Richard Crossman (red): Vi trodde på kommunismen
Primo Levi: Är detta en människa?
Claude Lévi-Strauss: Spillror av paradiset
Czeslaw Milosz: Själar i fångenskap
Boris Pasternak: Doktor Zjivago
David Riesman: Den ensamma massan
Herbert Simon: Models of Man, Social and Rational
C P Snow: De två kulturerna
Leo Strauss: Natural Right and History
J L Talmon: The Origins of Totalitarian Democracy
A J P Taylor: The Struggle for Mastery in Europe
Arnold Toynbee: A Study of History
Karl Wittfogel: Oriental Despotism: A Comparative Study of Total Power
Ludwig Wittgenstein: Filosofiska undersökningar

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (9)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-9 av 9

Nattens skogar 1956 av Djuna Barnes saknar jag mest av de kvinnliga...här

AB, 14:22, 3 december 2008. Anmäl

Nattens skogar 1956 av Djuna Barnes saknar jag mest av de kvinnliga...här

AB, 14:22, 3 december 2008. Anmäl

Är det möjligt att Tolkiens förmåga att skapa sekundära världar, illustrerad i historierna om härskarringen, haft mer inflytande på kulturen och tänkandet än alla de där böckerna tillsammans? Tänk om alla intressanta snilleblixtar, skarpsinniga analyser och omsorgsfullt vävda berättelser kullkastas av en hårig liten hobbitfot.

Glennix Roccofrutti, 23:14, 2 december 2008. Anmäl

Problemet ar kanske vad som overhuvudtaget varderas pa den dar listan? Medan Gertrude Stein, Hilda Doolittle och Iris Murdoch direkt saknas (atminstone om man har de kritiska/teoretiska utgangspunkter som ganget som knapade ihop listan verkar ha haft) kan man ju undra om inte en forfattare som Anais Nin hor hemma pa en lista over "den viktigaste vasterlandska litteraturen". <br/>Talar vi 70- och 80-tal blir det intressant att se vad Wastberg mfl ansag om Donna Haraway, Helene Cixous, Julia Kristeva, Shoshana Felman, Judith Fetterley etc.

Malin (Webbsida), 16:59, 2 december 2008. Anmäl

Men herregud. Detta ständiga genusdravel. Kom igen nu, Malin. Ge mig några namn. Inte så lätt, eller hur? Förslag på vad det kan bero på?

A., 21:12, 1 december 2008. Anmäl

Jag är inte allt för insatt i de flesta av verken på listan. Men var är poeterna och dramatikerna? Beckett? Eller var listan endast tänkt för prosa. Poeternas glansdagar var väl iof innan dessa årtionden...

Mattias, 14:36, 1 december 2008. Anmäl

Daniel: tack. Korrigerat <br/>Malin: Jo, en flagrant könsobalans. Varför inte göra något så radikalt ovanligt att inte bara räkna, utan att också ange - till att börja med - 10 verk av kvinnor från 1940 och 1950-tal som borde vara med, och tio av män som inte. Så reviderar vi listan så småningom.

J., 12:26, 1 december 2008. Anmäl

Två kvinnor hittills! Way to go Wästberg.

malin (Webbsida), 19:50, 30 november 2008. Anmäl

Toynbees "A study of history" finns inte på svenska. "Kulturernas historia" är en förkortad version (ett band istället för tolv).

daniel, 23:07, 29 november 2008. Anmäl

1940

För information om vad detta är för någon lista, se tidigare inlägg. 

1940-talet: 

Simone de Beavuvoir: Det andra könet
Marc Bloch: Apologie pour l’histoire, ou, Métier d’historien
Fernand Braudel: Medelhavet och medelhavsvärlden på Filip II:s tid
James Burnham: Direktörernas revolution
Albert Camus: Myten om Sisyfos
Albert Camus: Främlingen
R G Collingwood: The Idea of History
Erich Fromm: Flykten från friheten
Max Horkheimer och Theodor W Adorno: Upplysningens dialektik
Arthur Koestler: Natt klockan tolv på dagen
André Malraux: Människans lott
Franz Neumann: Behemoth: The Structure and Practice of National Socialism
George Orwell: Djurfarmen
George Orwell: 1984
Karl Polanyi: Den stora omdaningen: marknadsekonomins uppgång och fall
Karl Popper: Det öppna samhället och dess fiender
Paul Samuelson: Samhällsekonomi
Jean-Paul Sartre: Existentialismen är en humanism
Joseph Schumpeter: Capitalism, Socialism and Democracy
Martin Wright: Power Politics   

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (9)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-9 av 9

Någon av de svenska 40-talisterna kanske(Dagerman, Vennber, Ahlin osv)? Annars är listan inte så upphetsande. Camus och Sartre ser jag som självklara val.

Knodden, 04:32, 8 december 2008. Anmäl

Förslag på litteratur som kunde bytas ut: 1984 mot Kallocain tillexempel. Och att låtsas att det inte skulle finnas mer är bara löjligt.

malin (Webbsida), 22:02, 1 december 2008. Anmäl

Av alla dessa böcker är George Orwells "1984" verket som höjer sig över mängden och som sannolikt kommer att hålla i all evighet ända tills den dag ett diktatoriskt imperium tar över och skriver om historien i enlighet med historien i 1984 så att 1984 aldrig har existerat, varvid samtliga kvarblivna exemplar då också måste inhämtas och få en adekvat behandling. <br/>Mina hedersomnämnanden går till Jean-Paul Sartre, Simone de Beauvoir och Albert Camus.

Håkan Tendell (Webbsida), 20:22, 29 november 2008. Anmäl

Har läst för få av böckerna för att bedömma. Men, det är ändå intressant att de har med två nationalekonomer. Sällan som man ser dem på dylika listor.

Tobias, 11:23, 29 november 2008. Anmäl

Håller med om att Främlingen är en ofantligt överskattad bok, och sannolikt står den i vägen för att fler upptäcker andra delar av Camus underbara författarskap. <br/>För övrigt: Vilken lista! Har svårt att tänka mig lika imponerande titlar från säg 90-talet eller 00-talet. Men det måste väl å andra sidan stötas och blötas i sådär 60 år först innan man ser vad som faktiskt blev betydande från vår tid...

Anders, 11:21, 29 november 2008. Anmäl

Fantastiskt att män som Schumpeter, Polanyi och Braudel är med. <br/>Popper däremot! <br/>Skndall avgå pravda böter och åtgärder11

retrooo, 11:07, 29 november 2008. Anmäl

Till Jörgen: Inte kan det kapitlet vara tråkigare än radiotalet i Atlas Shrugged av självgode Ayn Rand? Jag har gott tålamod med långdragenhet men hotdang vad jag led under det. Har till och med hört från Timbro-folk att man med fördel hoppar över det kapitlet.

Johan, 10:12, 29 november 2008. Anmäl

Till Jörgen: Inte kan det kapitlet vara tråkigare än radiotalet i Atlas Shrugged av självgode Ayn Rand? Jag har gott tålamod med långdragenhet men hotdang vad jag led under det. Har till och med hört från Timbro-folk att man med fördel hoppar över det kapitlet.

Johan, 09:27, 29 november 2008. Anmäl

Andra kapitlet i Camus Främlingen är den moderna klassiska litteraturens tråkigaste läsning. Och det har ställt till med så mycket skada att jag nog får återkomma till ämnet på annan plats.

Jörgen, 22:14, 28 november 2008. Anmäl

This is Hardcore

I en låda, under ett par spelmanualer och en havererad avhandling i litteraturvetenskap, hittade jag ett klipp. Odaterat, tyvärr, men uppskattningsvis från tidigare delen av 1980-talet. 

Det rör sig om en lista över de hundra viktigaste böcker som publicerats i västvärlden sedan 1940-talet. Internationella PEN-klubben tog fram listan för att informera östeuropeiska författare, förläggare och intellektuella om vad som hänt i västvärlden och vilka litterära verk som haft och har störst inflytande på tänkandet.
Något förmätet kan man tycka.
Jag visade listan för Per Landin här på redaktionen och han muttrade att östeuropéerna nog fan hade bättre koll på det där än vi i väst.   

Jag försökte också ringa Per Wästberg, som var ordförande för internationella PEN på den tiden, men pinsamt nog ringde jag hans exfru istället.
Han är hursomhelst inte hemma på sitt nya nummer, men jag ska försöka igen. 

Jag tänkte blogga fram hela listan, som är uppdelad i decennier. Flera av böckerna är i dag mindre intressanta. I synnerhet finns här en oproportionerligt stor andel studier om kommunismens tillkortakommanden, men man får väl skriva det på den patosfyllda välviljans konto. 
Listan sträcker sig till ”1980-talet och senare”, så jag tänkte att vi tillsammans kunde fylla på den. Men det tar vi senare.Jag har använt svenska titlar i de fall då boken är översatt.

1940-talet postar jag i morgon.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (5)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-5 av 5

Vart tog du vägen, ljuva fyrtiotal? Det ska bli roligt att se listan.

Crister, 16:54, 28 november 2008. Anmäl

Hej. Bra att någon sätter ner foten. Det är 2008 näpet att någon försökte berätta för andra hur livet ska levas. Samtidigt, det pågår ju fortfarande, med andra medel. Lätt att göra sig lustig över tilltaget, men i sak - tycker jag nog de har rätt - kommunismen var ingen bra metod. Tror det var i all välmening, trots sin naivitet, att berätta om lite böcker som anses bra. Som historielektion kommer listan sitta som en smäck. Trevlig helg.

Sonny C, 13:17, 28 november 2008. Anmäl

jag föstår inte, var väl bra att man tänker på fattiglapparna på andra sidan muren? levt i misär, knappt haft mat för dagen stackarna, nu plötsligt ska dom få allt när vi hjälper dom, då vill man juh inte går och gör en maradona och köper dåliga saker för pengarna (i det här fallet deckare, harlequin osv)

Jack, 12:44, 28 november 2008. Anmäl

gode gud vad jag älskar dylik kultocentrism (eller hur säger man?)!!! <br/>det påminner mig om när jag tjyvlyssnade på en diskussion där en jänkare och en sydafrikan jämförde kriminaliteten i respektive land och där amerikanen envist framhärdade i att brotten in the us minsann var betydligt mer sofistikerade än i post-apartheid gettot. sydafrikanen ville å andra sidan kvantifiera fenomenet genom någon slags jämförande statistik och genom detta påvisa fosterlandets överlägsenhet varpå colonel sanders (mistänkt likt) kontrade med siffror på hur mkt förenta staterna spenderade på brottsbekämpning osv osv osv. <br/>vet inte riktigt vart ville komma men är ganska säker på att du kommer att uppleva något liknande om du någonsin får fatt på pärra. "jo, du förstår, vi i väst kände att ..."

igra, 12:03, 28 november 2008. Anmäl

Posta? Vem ska du posta?

P, 14:07, 27 november 2008. Anmäl

Julens stjärna lyser kallt på dem

I söndags läste jag ett reportage i Svenskan, om ett uppflammande ufo-intresse. Med ufon är det så, att ju mer man talar om dem desto oftare ser man dem. I synnerhet ufofilmer på tv brukar mångdubbla antalet observationer av märkliga fenomen på himlen. 

I lördags kväll hade vi suttit och pratat om Leila K. Om vilken power hon hade och att hon kunde förädla till exempel en ganska usel låt som ”Electric” till arg, rå ibiza-grunge.
Jag hittade den på datorn och vi lyssnade.

Hon försvann ju, för drygt tio år sedan. Blev rent mytisk istället, har dykt upp för något enstaka framträdande – senast för nåt år sedan – och i snaskpressens down-and-out-rapportering. 

Vid tretiden kunde jag inte sova och det var klart, kallt och tyst därute. Så jag tog en promenad längs vintergatorna och mjölkvägarna och såg inte en människa, ty det var motsatsen till lönehelg.
Men så hoppade någon upp bakom en rad bilar och började ropa. Hon kånkade på ett liggunderlag och vi gick hem och pratade om skiv-och artistbranschen bland annat. Fast motvilligt. Jag tror att alla belägenheter tycktes henne bättre än den värld som behärskas av giriga, blekfeta bolagsstekare.

Jag gav henne pengar för ”Electric” rakt i handen, utan omvägar. När jag vaknade på morgonen hade hon gått, och jag hoppas att hon klarade stormen som drog in på kvällen bättre än musikbranschens ruttna sumpvindar.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (8)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-8 av 8

jag tror jag väljer att bli ledsen för jag förstår inte...

jenny (Webbsida), 21:12, 28 november 2008. Anmäl

Å, jag hade verkligen önskat att det bara var hjärnspöken. Men nej. Och hon glömde liggunderlaget när hon gick.

J., 23:03, 25 november 2008. Anmäl

Mmm, men _trodde_ du att du träffade Leila K för att du hade pratat om henne en hel kväll, eller träffade du henne på riktigt? (Finns det organisationer som utreder sanningshalten i påstådda Leila K-observationer?) Ja, jag har Electric pumpande i högtalarna just nu. Men hit kommer nog ingen Leila K.

AndersN, 09:35, 25 november 2008. Anmäl

Nu kommer inte jag att kunna sova...

JM (Webbsida), 23:42, 24 november 2008. Anmäl

Vackert. Och tragiskt. Kanske därför det är vackert...

Patrick, 23:16, 24 november 2008. Anmäl

Okej, Clas, jag böjer mig för auktoriteten, med tillägget att det är väl så förbannat typiskt av den empiriska forskningen, att kasta ett tvivlets skarpa ljus över de frodiga skuggorna. Vet skäms.

J., 22:00, 24 november 2008. Anmäl

Det där med ufoobservationer och hur dessa påverkas av vad som visas i teve och på bio är inte så enkelt. Trots att jag har studerat fenomenet sedan 1974 har jag inte kunnat hitta ett sådant samband. Inte ens när "Närkontakt av tredje graden" gick upp 1977 så ökade antalet observationer. Däremot händer det att antalet rapporter ökar - folk inser plötsligt att de kanske ska rapportera något de sett för tio år sedan. Men folk ser faktiskt inte mer ufon bara för att media tar upp ämnet.

Clas Svahn (Webbsida), 21:30, 24 november 2008. Anmäl

beautiful! nästa gång jag stöter på gessle, det händer ju så sällan nu för tiden, ska jag sticka till honom en tjuga för låtarna jag (aldrig) laddat ner, värna kulturarbetaren, trotsa storfinansen, men för säkerhetsskull be om ett kvitto så att jag kan dra den där slanten på skatten. en princip sak.

igra, 13:49, 24 november 2008. Anmäl

Här kastar vi provokationer kors och tvärs

Lanseringen av DN.BOK har tveklöst inneburit en del problem för mig, kommersiellt sett. Numera går denna blogg under rubriken Bokbloggen och torde därmed vara begränsad till kommentarer om aktuell och forntida bokutgivning. 

Men det blir inget riktigt väsen av det. Och väsen är ju liksom bloggens väsen. Det ska vara ”kolla här vilken jävla idiot” och en länk till idioten (mig) från andra bloggare, vilket ger utslag på klickometern. 

Det funkar inte så bra med böcker, faktiskt. Om jag skriver att Flauberts inflytande på 1920-talets danska litteratur var förödande så lär det inte bli många idiotförklaringar och om möjligt ännu färre klickometerutslag. 

Något måste med andra ord göras.
Quote me on this: 

# Den svenska deckarens triumftåg i Europa är en tröst för alla som rodnat av skam vid tanken på att bara vi svenskar har sån kass smak. 

# Sverigedemokraterna har överdoserat Astrid Lindgren.

# Regeringens val av en platt-tv som gåva till Kungahuset var en skandal. De skulle ha mött förväntningarna och köpt den nya Bratz-kollektionen. 

# Dödens ängel har en masterkey till alla platt-tv-innehavare. Vi andra får en chans till. 

# Alla som någonsin har laddat ner någonting från Internet måste sätta in 25 spänn på valfritt multinationellt skivbolags personkonto, annars är de tjuvar. 

# Bibliotek som inte lönar sig är parasiter på samhällskroppen och borde ombilda sig till hedgefonder.  

# Vi har levt över våra direktörers tillgångar. Pay up! 

# Om konstnärerna gnäller över dåliga villkor så kan de väl rolla väggar och sånt. Bra hantverkare kostar för mycket, svart till och med. 

# Svenska bloggare suger pappersmedias tutte. 

Ja, det får räcka till vidare Jag utgår ifrån att världen har blivit ett par snäpp bättre i och med detta digital-demokratiska utspel.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (5)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-5 av 5

Jag hoppas att du inte slutar skriva om spel nu. Jag njuter förvisso av alla dina texter, men det finns inga andra än du som håller så hög nivå i ... Sverige? Eller åtminstone på DN!

Franjo, 14:50, 1 december 2008. Anmäl

Jag läser bloggen och njuter av att kunna kommentera direkt här. <br/>Sen får du skriva om vad du vill, det är ju trots allt fortfarande din blogg..hoppas jag. <br/>BokBlogg....hmm...jag har inte tänkt på att du bytt namn. Oops.

Marianne, 19:38, 26 november 2008. Anmäl

Provocera och sen kolla klickometern. Är inte det meningen med livet?

Maria (Webbsida), 03:13, 25 november 2008. Anmäl

Tillåt mig att hjälpa till, men vad jag skall säga nu säger jag inte bara av artighet, utan också för att det är sant och för att det måste ut ur mitt bröst, speciellt efter att ha sett Björn Ranelid på SVT Play kasta ur sig att vad han sagt var det klokaste som sagts i TV de senaste trettio åren, och alla andra, i synnerhet Henrik Schyffert, skrattade för att de trodde att Ranelid skämtade, men det gjorde han ju inte, utan lade istället till något i stil med att det bara var han i hela Universum som hade ett sådant språk, och nu när handsken är kastad och sex och en halv miljarder människor har passerat över floden Rubicon skall inte jag stå ensam kvar på den andra sidan med mössan i hand och förgås av mitt självförakt, utan nu säger jag som det är, ty ärlighet varar längst: Jag är den störste sedan Strindberg.

Håkan Tendell (Webbsida), 14:14, 23 november 2008. Anmäl

Världen är absolut lite bättre efter ditt digital-demokratiska utspel. <br/>Prova eventuellt direktreferenser till andra bloggares utspel, i en sorts informations ålderns "I'll scratch your back if you scratch mine". Får man igång en fil klick spiral där kan man ju tjäna grova peng, förlåtjaglömde, främja den digital demokratin. Just det.

Alexander, 09:09, 23 november 2008. Anmäl

Hoppjerka

I dag kom det ett pressmeddelande som berättade att Jerker Virdborg hoppar från Norstedts till Bonniers.

Det blir allt vanligare med hoppjerkor som jumpar mellan förlagen i jakt på fast mark. Den fasta marken är ju i allt högre utsträckning inte själva förlagen, utan de av förlagen anställda förläggarna – som i bästa fall är starka nog att ge marknadsavdelningarna på käften.

(Marknadschefen: Ja vi tänkte ha en Dan Brown i naturtrogen masonit som varuhusen kan ställa på lämpliga platser i butiksytan och…
Den starka förläggaren: Här skaru ha en snyting i pallet din fan *sock!* Jag vill ha 10 000 Katarina Frostenson i naturlig storlek i porslin. I morgon bitti!)

I det här fallet heter förläggaren Stephen Farran-Lee, som köptes upp av Bonniers för några månader sen. Återstår att se vilka fler som lever på hoppet och kan se fram emot att vänta på utgivning i Bonniers femårskö.

Jerker Virdborgs nya roman, Kall feber, kommer ut hösten 2009. Säger pressreleasen. Till dess kan jag rekommendera hans tidigare böcker.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (1)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-1 av 1

ser fram emot Virdborgs nästa..

Garf, 16:08, 27 november 2008. Anmäl

Kommen till E läser jag om mörkret i människan

Man bygger in sig i säsongens viktigaste böcker. I mitten sitter man och läser. Väggarna runtomkring är ett par meter höga och folianterna får bilda tak. Man får inte komma ut förrän man har läst en bräsch i muren.

Nu har jag kommit ut, efter att ha ålat medelst hasning genom Englund, Peter: Stridens skönhet och sorg.

Skönheten ligger i detaljen, Englunds detaljer, som när han i en fotnot redogör för taggtrådens införande och popularisering i det första världskrig boken skildrar. Det fanns reglementen för olika sorters taggtrådshinder. Det brittiska kan man ställa upp som en dikt; en dödsmässa:

apron
double apron
fence and apron
trip and loose wire
concertina (Brun wire)
trip and crossed diagonals
rapid double fence
low wire
Franch rapid wire
high and low wire combinations

Englund följer i korta kapitel nitton aktanter genom Första världskriget. Vanligt folk, biografiska människor. Vad som slår mig mest är den generella entusiasmen inför kriget. De ville. Ville verkligen ut i det, och kvinnor och barn hurrade längs deras väg mot massgravarna.

En av de personer Englund följer får höra en berättelse. Den handlar om en kvinna som inte kunde skiljas från sin make, som var kapten i franska armén. Det var förbjudet för civila att närvara vid fronten, men kvinnan var envis och ville följa maken till stridslinjen.
”Befälet sade att i ett fall som detta fanns ingen annan råd än att avblåsa kaptenens fronttjänst och skicka tillbaka honom till mobiliseringsplatsen. Vad gjorde då mannen när han ställdes inför detta hot? Han mördade sin hustru.”

   

   

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (3)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-3 av 3

Det kan väl jämföras med de sociala psykoser vi håller oss med idag (Abu Ghraib-fotona, hur det kom sig att de togs, och liknande).

Franjo, 15:10, 1 december 2008. Anmäl

J E: Jag tog honom för pengarna blott. Tack för korret.

J., 19:09, 18 november 2008. Anmäl

Jag visste inte att du var så förtjust i uniformerade karlar. <br/>"Den handlar om en kvinna som inte kunde skiljas från min make, som var kapten i franska armén." <br/>Hihi

J E Svensson, 15:48, 18 november 2008. Anmäl

En sorts avslut

Vad jag alltså sökte var en onödig handling och jag kom att tänka på att titta på tv. Jag tog fram tv-tablån och letade efter något lämpligt program .

Ett myller framträdde. En kör av röster med namn som är mig främmande och – för vilken gång i ordningen – fick mig att känna det som om jag lever i en parallell verklighet.

 

Jag läste:

Doobidoo, musikalisk frågelek, Sofia Källgren och Peter Johansson tävlar mot Anne-Lie Rydé och Lennie Norman; Sing a long, Claes Malmberg tävlar med Anna Sahlin och Christer Sandelin, de möter Sussie Eriksson som har med sig Katrin Sundberg och Magnus Bäcklund; Singing bee, i programmet tävlar Samuel Martinsson, Elfar Sigmundsson, Björn Tillaeus, Jessica Areskog, Beatrice Fernström, Sara Widén och Sanna Hellgren-Nilsson; Musikmaskinen, Magnus Bäcklund och Mi Ridell tävlar mot Carin Da Silva och Christer Sandelin [igen!].

 

Okej, jag vet vem Lennie Norman är. Jag hade ett stimulerande samtal med honom på en av Kanarieöarna när jag var mycket liten och han ackompanjerade sin far Charlie, som var kontrakterad som underhållare i hotellbaren. Jag minns att jag tittade på någon sorts match på tv och Lennie kom och sade – till mig – ”vad står det?” och jag svarade att jag vet inte, för jag kom just.

Det var stort.

En tid senare, när jag hade kommit hem, rapporterade tidningarna att det där husbandets trummis flickvän hade hittats mördad på hotellet.

Det var om möjligt ännu större.

 

Men vilka är resten? Tv-människorna. Jag bara vände ryggen till under några år och nu känner jag inte igen någon eller någonting. Alla dessa människor som tävlar mot varandra om musik. Det stod i tidningen så det måste ju vara sant.

Det är som känslan av att återbesöka en stad man bott i för länge sedan, och allting är förändrat därför att helt nya och yngre människor sitter på de ställen där man själv en gång satt med sina vänner, och stället har bytt namn flera gånger sen dess och ingen vet längre vem man är och möter en med ett leende och säger ”det vanliga”?

 

Någon har bytt ut min värld mot er.

Men jag vill tacka Lennie, mitt sista halmstrå. 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (11)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 11

Jag är snart - 68 år så det är ju fullt begripligt att jag inte begriper mycket av det ungdommar i femtiårsåldern pratar om..artister musiksorter och andra nödvändigheter. När mina söner 22 och 29 och deras flickvänner kör igång snacket försvinner jag in i den andra världen. Deras är lika fjärran som månen innan .."det stora steget för mänskligheten"

PER BERGLIND, 16:15, 17 november 2008. Anmäl

Det jobbiga är när du sedan tvingas ut bland "normala" människor och sitter tyst vid kaffebordet, där nästan bara big brother och liknande företeelser diskuteras. Foga sig, eller isolera sig? Nej, ge mig ditt jobb så att jag slipper. <br/>Förresten så varnar jag dig för att skaffa följeslagare i Fallout 3. De enda sprickorna i fasaden uppenbarar sig när man sitter och morrar åt det självmordsbenägna hundfanskapet, eller desperat försöker klämma sig förbi mutanten som fastnat i dörröppningen.

Slyndrrich, 01:32, 16 november 2008. Anmäl

Ruth: Utan att googla honom, har jag absolut ingen aning om vem Claes Malmberg är. Bara för att du vet något, betyder det inte att du kan tro att alla i hela världen har samma kunskap, det är ju bara lite fånigt. <br/>Poserande? HAhahaha!

Marianne, 11:18, 15 november 2008. Anmäl

Du är grym och skriver mycket bra och intressant. Inte insmickrande utan att fjäska för vad som borde anses. Men att du låtsas att du inte vet vem Claes Malmberg är blir ett poserande. Han var en erkänt bra skådis i Göteborg och sjöng Vysotski. TV är oftast imbecillt och ett för stort intresse bland allmänheten, men man skall inte låtsas som är mer annorlunda än man är. Det räcker mer än väl som det är.

ruth, 07:28, 15 november 2008. Anmäl

Me like: <br/>"Jag har bara sett ett avsnitt av Stjärnor på is. Är det ett för mycket eller tio för lite?" <br/>och <br/>2009-talet

Mikael, 22:51, 14 november 2008. Anmäl

Jag vet inte vem någon är någonsin, men det beror helt enkelt på ett totalt ointresse för den typen av "kultur"...Jag har ingen TV utan ägnar mig åt väsentliga saker istället, som att spela datorspel och läsa böcker. <br/>Asocial har jag fått höra, men va fan, vad är TV egentligen...! <br/>Och populärkulturen är så trist. Eller så är det jag som är trist. Det är väl också helt okej i sådanafall! :)

Marianne, 20:08, 14 november 2008. Anmäl

Jag vet inte vem någon är någonsin, men det beror helt enkelt på ett totalt ointresse för den typen av "kultur"...Jag har ingen TV utan ägnar mig åt väsentliga saker istället, som att spela datorspel och läsa böcker. <br/>Asocial har jag fått höra, men va fan, vad är TV egentligen...! <br/>Och populärkulturen är så trist. Eller så är det jag som är trist. Det är väl också helt okej i sådanafall! :)

Marianne, 19:56, 14 november 2008. Anmäl

Det där med "Det vanliga?" var mycket bra. Faktiskt riktigt bra. <br/>Jag har tidigare kritiserat sarkasmen, så vad återstår att säga? Bara detta att svensken är en lättroad typ som älskar sång och musik och frågesport. Och att det ligger i populärkulturens natur att leverera efter behov. <br/>Pust! Att tänka ut de ovanstående två harmlösa meningarna gjorde mig alldeles matt. Som om jag kämpat mot ett förfärligt monster. Och jag är inte ett dugg ironisk.

Jörgen, 22:33, 13 november 2008. Anmäl

Men är det inte skojjigt att Ranelid tagit den seriösa författargrejen och anpassat den till 2009-talet? Brunbränd, sköna läppar och samtidigt väldigt begåvad. (Till och med utan Piratförlaget i ryggen, så vitt jag vet.) Och jag vet att du gillar BR. Men det jag tycker om är att han gör det så öppet and take it all the way.

Marmelad, 22:27, 13 november 2008. Anmäl

Okej, jag bor utomlands sedan nastan 15 ar, men jag kanner igen fler an du - Sofia kallgren, anne-lie ryde, Claes Malmberg och Christer Sandelin (for det var val han som sjong om Dovers vita klippor med... eh... Tone Norum? ) Du maste ha hamnat i din parallella varld bra mycket tidigare an for bara ett par ar sedan. Riktigt intressant blir det nar du hittar nagra supervanliga manniskor - tank kvartersfest i Dalsland en lordag i november - och alla bara pratar om TV. Snacka om bortkollrad!

Hannis, 21:02, 13 november 2008. Anmäl

Misslyckat försök att avsluta ett resonemang

I Anne-Marie Berglunds exakt kalibrerade bok 33 reseminiatyrer (1997) handlar en av de miniatyrerna om småsaker. Små handlingar som håller oss vid sunda vätskor.

Nu nämner Berglund inte det mest exploaterade exemplet – de brittiska krigsfångar som, oavsett film, för vi pratar om film här, utan att spekulera i huruvida det faktiskt var så i verklighetens fångläger eller om det bara blir så i filmens svartvita patriotistiska konsensus, alltid rakade sig och vaxade mustascherna som morgonritual, just för att bibehålla sundheten och upprätthålla civilisationsgraden. 

Berglund exemplifierar med Albert Schweitzer istället. Att han rakade sig även om han var i djungeln och hade malaria. Inte lika bra exempel, tycker jag, men det är inte poängen. 

Därefter går Berglund igenom mystikgänget med Rudolf Steiner och Gurdjieff i täten. Den förre ordinerade en onödig handling varje dag, den senare helt överflödigt och påfrestande kroppsarbete bland annat. Förresten finns Colin Wilsons biografi över den besynnerlige Gurdjieff översatt till svenska som Kampen mot sömnen (övers: Lars Adelskogh, Mimer förlag 1984).

Han har poänger, den gode kaukasiern Gurdjieff, fast han spårade ur. Det intressantaste är hur hans teorier om den automatiserade människan påminner om de ryska formalisternas teorier om den goda litteraturen som just avautomatiserande ampuller. Talar jag med samtida folk är det förmodligen enklast att hänvisa till filmen The Matrix. Det tidiga 1900-talets formalister såsom Sklovskij, Propp och Mukarovskij ansåg att den goda litteraturen skulle vara som det röda pillret. Den dåliga litteraturen är som det blå pillret. Därefter har fler teoretiker och kritiker snappat upp det där – frankfurtskolan och somliga postmodernister till exempel – och jag håller med dem fullständigt. 

Dessutom tappade jag bort vad det var jag skulle komma fram till. Det skulle handla om att jag tänkte titta på tv häromkvällen och hur det gick. Men herregud, jag vill inte fresta på era informationsmättade och spydiga regngrå celler så det får vänta till nästa rafflande kapitel.

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (7)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-7 av 7

Jo, Lisa, jag vet vad du menar. Hittills har jag aldrig skrivit om någon finsk eller finlandssvensk företeelse utan att få någon sorts skit för det av finländare, svenskfinnar eller finlandssvenskar som anser att jag på ett eller annat sätt är nonchalant. Jag känner inte till någon grupp människor som lägger ner så mycket tid och möda på att leta upp oförrätter. Jag försäkrar att jag inte är respektlös. I själva verket är det ren ondska och illvilja. Men jag tycker inte Carpelan ska lida för det, för han är bra.

J., 16:08, 13 november 2008. Anmäl

Jonas, jag uppskattar oftast det du skriver mycket. Men när du skriver om Finland och finsk litteratur i din recension av Carpelan är faktiskt nonchalant. Det du pratar om är genomgående finlandssvensk litteratur som har en lite annan tradition. Att ta upp tre finlandssvenska författare och utnämna dem som representanter för den finska litteraturen är inte respektfullt.

Lisa (Webbsida), 13:52, 13 november 2008. Anmäl

Man kan naturligtvis göra det enkelt för sig genom att dela upp all världens böcker i den röda pillerhögen respektive den blåa pillerhögen. Men om vi för ett ögonblick föreställer oss att vi inte lever i filmens värld, utan i den verkliga världen, då är ju allting relativt, plus att det finns många nyanser mellan karmosinröd och azurblå. En bok som gör en människa till zombie kan vara förlösande för en annan (eller hundra varianter till). En författare samspelar med var och en av sina läsare varför det är omöjligt att förutspå betydelsen av den enskilde läsarens läsning. Som exempel gav Charles Bukowskis "Postverket" mig väldigt mycket på många plan. Vad har den gett andra? Vet ej.

Håkan Tendell (Webbsida), 21:23, 10 november 2008. Anmäl

Godard sa att det måste finnas något fiktivt i allt dokumentärt berättande och något dokumentärt I allt fiktivt berättande – och jag håller med honom fullständigt. <br/>Det motsäger inte nödvändigtvis Frankfurtskolans tanke om att sökandet efter sanning(eller ärlighet?) – var avgörande för till exempel litteratur.

JM, 10:38, 10 november 2008. Anmäl

”Ignorance is bliss…”

JM (Webbsida), 10:28, 10 november 2008. Anmäl

Nej nej, att titta pa TV haller da ingen vid sunda vatskor. Jadra opium! <br/>Spela Fallout 3 istallet.

Slyndrrich, 09:43, 10 november 2008. Anmäl

Vad var poängen då? att dom som läser "fin" litteratur kan fortsätta goda sig i det och glädja sig åt dom faktiskt försöker ta reda på hur djupt kaninhålet faktiskt är? får läsa det här igen när jag vaknat mer

Jack, 08:35, 10 november 2008. Anmäl

Hurså uppdatering förbannade gratisläsare och kravmaskiner

Den här gången skyller jag på så kallad lövhalka: trafiken går långsammare på grund av löv på spåren, viberomerförståelse. 

Vänligen begrip, kära gratisåkare, att såhär på eftersäsongen försöker jag hinna ikapp. Läsa det som inte har lästs, bränna det som inte har bränts, känna det som inte har känts (rimmet säljes till högstbjudande gubbrockarikon). 

vad var det jag skulle säga, i uppdateringspanik? 

Jo! 

Jag läste precis en ultratråkig recension i TLS av Anthony Grafton, som är historieprofessor på Princeton-bara-det. Han recenserar två böcker om forna bibliotekshot och jag tänkte att han skulle nämna de olika attentaten mot biblioteket i Alexandria, så att jag skulle kunna ha en krok att hänga denna uppdatering på. Men inte ens det kunde han bekväma sig om. 

Jag får hänga själv. 

Man får gå till en av de viktiga böckernas bok – nämligen Alberto Manguels The Library at Night – bra översatt av Margareta Eklöf som Nattens bibliotek och utgiven av Ordfront 2007, köp den eller brinn – för att hitta den gamla skrönan om huru musselmanerna brände västerlandets samlade vetande i Alexandrias bibliotek.Manguel tar med rätta den kristet propagandistiska historieskrivningen med tiotusen ton nypor salt, men anekdoten är bra ändå. 

Det var den muslimske härföraren Amr ibn al-As som i samband med erövringen av Alexandria sände bud till kalifen Omar I med förfrågan om hur han skulle förfara med biblioteket.
Omar sände en depesch med svaret:”Om innehållet i bibliotekets böcker stämmer överens med Koranen så är de överflödiga. Om de inte stämmer överens med Koranen så är de icke önskvärda.” 

Vilket leder tanken till innevarande svensk bibliotekspolitik:”Om böckerna på biblioteket följer marknadens krav så kan de säljas på Marknaden och är därmed överflödiga. Om de inte stämmer överens med Marknadens krav så är de icke önskvärda.”

En av anekdoten är alltså en skröna. 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (10)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 10

, beautiful, [url="http://lnzsalt.digitalzones.com/dai.html"]be autiful[/url], http://lnzsalt.digitalzones.com/dai.html beautiful, 607724, gallery, [url="http://juupurz.freewebsitehosting.com/iptofr o.html"]gallery[/url], http://juupurz.freewebsitehosting.com/iptofro.html gallery, cyamkb, little, [url="http://uexsdua.dreamstation.com/hioritra.htm l"]little[/url], http://uexsdua.dreamstation.com/hioritra.html little, eoblrr, in, [url="http://yiauufs.b-w-h.com/dacowhed.html"]in[/ url], http://yiauufs.b-w-h.com/dacowhed.html in, 90694, nude, [url="http://gpjeraa.freewaywebhost.com/rins.html" ]nude[/url], http://gpjeraa.freewaywebhost.com/rins.html nude, =))),

ZpHFaNNCzULO, 07:27, 7 mars 2009. Anmäl

Being in politics is like being a football coach. You have to be smart enough to understand the game, and dumb enough to think it's important. <br/>[url=http://gouosni.builtfree.org/bede.html] and [/url] <br/> a

Sites (Webbsida), 04:04, 7 februari 2009. Anmäl

The real hero is always a hero by mistake; he dreams of being an honest coward like everybody else. <br/>[url=http://rixqwip.freesite.org/mi.html] adult [/url] <br/> wooden the year with

Top Sites (Webbsida), 04:04, 7 februari 2009. Anmäl

Ahh FFS! Hur tragiskt är det inte att spamma skinka på en blogg som har typ 50 läsare? Jag tror man kan bevisa att skit flyter väldigt mycket bättre på internet än någon annan stans.

J., 02:33, 4 februari 2009. Anmäl

Biblioteket i Alexandria gick inte åt under dramatiska former, vare sig p.g.a. Caesar eller Omar.

Peter (Webbsida), 18:20, 9 november 2008. Anmäl

panika inte på oss, för den som väntar på nåt gott väntar alltid för länge

Jack, 13:08, 6 november 2008. Anmäl

kej. <br/>"Ett av anekdoten".

J., 02:31, 6 november 2008. Anmäl

Ha! Exakt så är det de tänker!

Angu, 11:23, 5 november 2008. Anmäl

"En av anekdoten är alltså en skröna." <br/>Härligt med lite nysvensk! Tacka lövhalkan. <br/>Förresten vad ska vi med biblotek till? Vi har ju Youtube!

Besser von Wisser, 09:36, 5 november 2008. Anmäl

Hahaha bra tänkt.

Kim Jong Il (Webbsida), 07:58, 5 november 2008. Anmäl