Falklandsjubileet: Oljegräl och populistisk vänsterretorik

Idag är det 30 år sedan Argentina invaderade Falklandsöarna – inledningen på den tioveckorsockupation som varade tills en brittisk styrka landsteg på ön och drev ut de argentinska styrkorna.

Falklandskriget har, till skillnad från de flesta väpnade konflikter Storbritannien varit inblandat i sedan dess, närmast unisont stöd från den brittiska befolkningen. Försvaret av ögruppen ses som en ”noble cause”. Precis som under andra världskriget – alla britters favoritkrig – råder det ingen tvekan om att man på Falklandsöarna stred med rätten på sin sida.

Annons:

Samma sak kan som bekant inte sägas om exempelvis Irakkriget.

De senaste månaderna har det stundande Falklandsjubileet – samt den nyupptäckta oljan i närheten av de sydatlantiska öarna – blåst nytt liv i konflikten. Skulden ligger främst hos den argentinska regeringen. Under vintern har president Cristina Kirchner trappat upp ordkriget mot Storbritannien, och anklagat britterna för ”kolonialism”.

Bakom den retoriken döljer sig dels sårad argentinsk självkänsla, men också näsor som fått vittring på oljefyndigheterna. Senast igår hotade Argentina med juridiska åtgärder mot banker som får för sig att låna pengar till falkländska oljeprospektörer.

Sådant är nu inget som hindrar mindre nogräknade vänsterpopulister från att göra det hela till en fråga om europeiskt förtryck av Sydamerika.

Att Venezuelas president Hugo Chavez ryckt in på sina argentinska grannars sida och lovat trupper mot britterna vid en eventuell ny väpnad konflikt, är ur det perspektivet närmast självklart.

Mindre tippat, men mer underhållande, är att Morrissey och Sean Penn för någon månad sedan meddelade att även de stöder Argentina. Om kulturmännen därför också tänker skicka trupper vid ett eventuellt andra Falklandskrig är fortfarande oklart.

Hur som helst, för den som är intresserad av alla vändor kring den omstridda ögruppen har jag försökt reda ut dem här – Falklandskonflikten har idag åtminstone 192 röriga år på nacken.

Men en sak råder det ingen tvekan om – de som, med någon sorts postkolonialt argument, hävdar att Argentina har större rätt till Falklandsöarna än Storbritannien, vet inte vad de talar om. Den sydamerikanska nationen är en minst lika god kolonial kålsupare som någonsin britterna när det gäller Falklandsöarna. Som Guardians ledarsida konstaterade i fredags:

”Anklagelserna om kolonialism är en skenmanöver. De centrala koloniala handlingarna på de amerikanska kontinenterna var fördrivningen av ursprungsbefolkningen och förslavandet av afrikanerna, något som inleddes av storstadsmakthavare och drevs vidare av vita nybyggare. Vad som följde i form av territoriella konflikter mellan olika bosättare är att jämföra med ett gräl mellan tjuvar och förtjänar ingen moralisk resning.”

I slutänden är det viktiga förstås vad falklänningarna själva vill – och där betraktar sig en överväldigande majoritet av befolkningen som brittisk.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (11)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 11

Agustin, tack för utförlig kommentar. Min poäng är alltså att varken Argentina eller Storbritannien har särskilt stark historisk "rätt" till Falklandsöarna – det enda rimliga är då att följa öinvånarnas vilja. Jag reder ut turerna här: http://blogg.dn.se/brittbloggen/2012/03/10/darfor-har-morrissey-fel-om-falklandsoarna/. Du har säkert redan bra koll på dem. Men då vet du också att Falklandsöarnas röriga historia är inbyggd i det spanska/argentinska namnet. Islas Malvinas är en översättning av det ursprungligen franska namnet Îles Malouines, ”Maloeniska öarna" – vilket är en hänvisning till de sjömän från Saint Malo som etablerade en av de tidigaste bosättningarna på öarna.

Johan Wirfält, 19:10, 3 april 2012. Anmäl

Islas Malvinas heter ogruppen... Hur kan England gora ansprak pa en ogrupp vars befolkning har en obetydlig sifra om det inte vore for dem resurser som konflikten egentligen handlar om? Om journalisten som skrev den har artikeln vill gora ansprak pa att han ar "neutral och objektiv" sa foreslar jag att han laser lite om Argentinas och latinamerikas historia och befrielseproceser som agde rum under 1800 talet. Britiska imperiet hade stora intresen i regionen och sjalvklart var Spanska kronan en betydelsefull rival. Efter Argentinas sjalvstandighet ar 1810 sa inledde stor britanien sin domination over Argentinas ekonomi; jordbruk (vill namna att Argentina och dess pampas har varldens bordigaste jord),tagrals samt mineraler, och andra resurser, engelska monopol erovrade landet. Argentinas oligarki, ofta med engelskt ursprung, har alltid varit samarbets partners med de olika militardiktadurerna som landet har haft. Nar england invaderar Islas Malvinas sa hade de egentligen ogat pa Patagonien, men Argentina hade redan besegrat den engelska flottan under slaget vid Vuelta de Obligado. Nar kriget inleds ar 1982 var Argentina under en militardiktadur vars popularitet var inte den besta, Margret Tatcher hade ett liknande problem liksom Englands nuvarande regering med sin ekonomisk kris. FN har dikterat 40 resolutioner igenom sin avkoloniserings komision vars rekomendation ar att bada parter bor satta sig och forhandla denna konflikt, sjalvklart har England aldrig respekterat folkratten for de folk som de har koloniserat och fortryck. Ratten till nationellt sjalvbestammande ar till folk som under ockupation har forlorat sitt land och inte till de ekonomiska intressen och regeringar som invaderar och ockuperar. Vi vill inte ha krig, aldrig mera, vare sig diktadur och forfoljelser. Men vi kan inte heller tillata att en ockupationsmakt exploterar vara naturresurser som england och usa gor i irak, libyen och snart iran. Vanliga halsningar fran Argentina, Agustin Sanchez

Anonym, 17:37, 3 april 2012. Anmäl

Argentinas anspråk på just Falklandsöarna (och inte på brittiska öar i allmänhet) beror i slutändan på att öarna ligger nära Argentina. Och det är en ruskigt svag grund för territoriella anspråk. Att somliga reagerar med den gängse vänsterreflexen att automatiskt se den europeiska parten som skyldig och det mer fjärran landet som offer, snarare än att se till rätt och fel, känns mest tröttsamt.

Dr Bidén, 14:16, 3 april 2012. Anmäl

Så hur var det? Britterna seglar runt jorden och hittar öar och landmassor som de vill äga. Britterna flyttar in och vips så är de i majoritet och vill tillhöra brittiska samväldet och inte ursprungsnationen. Tata, klassisk erövringspolitik. Det vore hälsosamt om vi svenskar kunde se objektivt på saken och inte förblindad av att en part är vår store kusin och idol. Det är ju så enkelt, britterna är sjörövare, erövrare och internationella manipulatörer. De är inte något att se upp till.

Vänta nu..., 12:23, 3 april 2012. Anmäl

Det som är provocerande med krönikan är hur slagorden alltid hamnar i en "vänster-sfär" eller också i en "islam-tar över - Eurpoa- sfär". Läser man The Guardian, slås man av hur starkt populismen tagit över i det mediet. Att britterna har en stagnerad ekonomi och behöver rikta sitt folks intresse till något som sker externt, är något som de som läser andra tidningar än våra eller de brittiska och ser på världsnyheter lätt kan förstå. Det spelar verkligen roll vad invånarna själva tycker, och det vore bra om vi européer kan sluta tro att vi är överlägsna andra människor, och använda anti-kommunistisk, anti-muslims, anti-judisk, anti-iran-propaganda istället för att läsa på ordentligt, innan vi häver ur oss namn som ska understryka det "röda". Själv är jag less på vår krigföring bakom kulisserna och på att vi tror oss tillhöra "västvärlden". Medan britterna lever i en bisarr sagovärld, har argentinarna rest från mycket svår fattigdom till att bygga en välfärd.

Brittan, 11:44, 3 april 2012. Anmäl

Anonym: Tvärtom, faktiskt. 90% av Argentinas befolkning är ättlingar till européer, främst spanska och portugisiska kolonisatörer. Som en jämförelse är 70% av falklandsöarnas befolkning ättlingar till britter (och alla som föds där numera brittiska medborgare) – "argentinarna" på öarna är så få att de bokstavligen kan räknas på ena handens fingrar. Sedan tycker jag själv att historiska "ursprungsresonemang" är rätt problematiska, bland annat för att de riskerar att ge legitimitet åt kolonialmakternas landstölder och folkfördrivningar. Vad som spelar roll idag är ju de människor som bor på Falklandsöarna tycker och känner – något som självklart är ett resultat av hur både Argentina och Storbritannien förhållit sig till öarna historiskt. Utan den argentinska invasionen hade öarna inte varit lika patriotiskt brittiska idag, och vägen till förhandlingsbordet mycket kortare. Det är inte den brittiska regeringen som prompt vill "äga" öarna, det är befolkningen på dem som prompt vill vara britter.

Johan Wirfält, 10:57, 3 april 2012. Anmäl

Anonym: Att saga att belkningen kan flytta till England om de betraktar sig som britter ar oerhort osmakligt och rasistiskt. Det ar ungefar som att saga att en svensk medborgare som kanner sig som iranier kan val flytta till iran, akta SD retorik. Jag som sjalv bor utomlands vet att det inte ar sa kul att bli bemott sa, typ att jag genom att ha egen lagenhet gor det svarare for fe inhemska att hitta eget boende. Att nagon skulle ha storre ratt till ett geografiskt omrade for att deras farfarsfarfar bodde dar ar trangsynt. Varlden tillhor alla och man ska inte vara begransad att bo dar dina foraldrar bott

CBO, 10:03, 3 april 2012. Anmäl

Om de som bor på MALVINAS betraktar sig själva som britter kan de väl bo i England? Tro det eller ej så är argentinarna faktiskt ättlingar till ursprungsbefolkningen.

Anonym, 23:44, 2 april 2012. Anmäl

Jag undrar om något land i Sydamerika ställer sig bakom britterna just nu? Det är ren populism att gasta Hugo Chávez, så fort man vill pådyvla omvärlden att det är vänsterpopulism det är fråga om. Det slagträet används även i Sydamerika då grupper inte är överens. Om man bortser från att britterna rest till en annan kontinent för att äga öar där, så undrar jag varför de ska förstöra öarna och utvinna olja? Snart sagt varenda land som har tillräckliga resurser att borra efter olja, men även guld, koppar och annat, roffar åt sig världen över och vi kan inget göra för att stoppa dem. Människoslakt pågår och i Argentina har man offrat sitt ursprungsfolk redan, för att kanadensarna har fått tillträde att förstöra stora landskap i sin strävan efter naturresurser. Jag misstänker att britterna, Kanadensarna och övriga "vi behöver ju oljan"-individualister antingen ignorerar fakta, eller också försöker ni få världen att tro att en råkommunistisk våg sköljer över Sydamerika, och snart är herraväldet där och ser till att söndra kontinenten, som man gjorde under 1960-70-talen. Du kan alltid googla på Peter Munk, kanadensaren som säger sig ha varit exkluderad i Europa, och känt sig välkommen i Kanada. Han talar om att han oförtröttligt kommeratt fortsätta växa. Han borrar guld i flera sydamerikanska länder, där ortsbefolkningarna lider av förgiftat vatten, av att körts från sina territorier, av blyförgiftningar och annat. Var finns dessa nyheter i våra tidningar? Inget skrivs om det. Man får tacka svenskarna för att vi är autokritiska och inte tolererar att våra egna oljejättarger sig in och roffar åt sig i diktaturer. Följ Human watch i Kanada, goldminewatch.com och andra stora transnationella företags framfart. Ta reda på var de kommer ifrån,och fråga dig sedan om du skulle vilja att britterna roffade åt sig Gotland, för att på sikt använda ön som oljeborrningsplattform?

Brittan, 20:59, 2 april 2012. Anmäl

Lite väl magstarkt att avfärda storbrittaniens och nordamerikas väl dokumenterade exploatering och förtryck av den sydamerikanska kontinenten som "ett gräl mellan tjuvar" som inte förtjänar "moralisk resning". Magstarkt för att inte säga provocerande. Det är väl uppenbart för de flesta att det inte i första hand är öarna det handlar om utan historiska oförrätter.

Lucas, 18:08, 2 april 2012. Anmäl