Försäljningen påverkar inte Stampens framtid

Pengar in i kassan. Det är välkommet för den hårt prövade Stampen-koncernen. Men försäljningen av produktionsbolaget OTW löser knappast koncernens problem på sikt.

Försäljningen av OTW till Aller har varit föremål för spekulation under lång tid och blev nu på morgonen bekräftad. Det passar väl in i Aller-koncernens behov av att producera mer innehåll på kommersiella uppdrag, från tidningar och webb till tv.

På ett sätt är affären symbolisk. Köpet av OTW, då från Forma Publishing Group, var det sista som tidigare Stampen-koncernchefen Tomas Brunegård gjorde 2012. Han hade då genomfört en sju år lång köpräd som började med 1,8 miljarders-förvärvet av Centertidningar. Att plocka till sig OTW, som var ett lönsamt produktionsbolag inom uppdragssektorn, breddade portföljen på ett bra sätt och förstärkte den digitala profilen i koncernen, liksom tv-kompetensen.

Exakt vad Brunegård betalade för OTW är inte bekräftat, men det brukar talas om 200 miljoner. Sedan dess har dock bolaget strukturerats om_ vissa delar har försvunnit och inte minst har lönsamheten i bolagetg sjunkit kraftigt jämfört med den vinstmaskin som Brunegård köpte.

När Aller nu köper bolaget, som i fjol omsatte 135 mkr, lär prislappen vara betydligt lägre: rimligen en bra bit under 100 mkr. Ett bättre förhandslingsläge än det Allers vd Bodil Ericsson Torp haft är ju svårt att tänka sig, under pågående rekonstruktionskris.

Vad betyder det då för Stampens framtid? Inte jättemycket. Försäljningssumman var rimligen inräknad i bedömningen att klara en ackordsuppgörelse. Stampen behöver ju få in minst 250-300 miljoner att betala borgenärerna med vid ett tvångsackord. Betalningen för OTW bidrar till det, men den gör inget för att rädda verksamheten på sikt. Snarare är det så att Stampen nu förlorar en del av koncernen som bidragit till ett positivt kassaflöde.

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Ett internet som till 82 % består av video

Om fyra år kommer internet till 82 % att bestå av video. Räknat i datautrymme är det tre gånger så mycket videoinnehåll som i dag. Det är vad vi har att vänta oss.

Det har kommit många reaktioner på sociala medier och i mejlboxen på gårdagens artikel om att Facebook tydliggjort att deras vision för nyhetsflödet om fem år handlar om ”video, video, video” och inget annat.

Kort kan reaktionerna sammanfattas i tre synpunkter och undringar:

1. ”Jag tror aldrig att det skrivna ordet kommer att slås ut!” (ofta formulerat med viss indignation om medieutvecklingen i allmänhet och sociala medier i synnerhet).

2. ”Vill publiken på Facebook verkligen ha mer video – och kommer det att finnas tillräckligt med innehåll av god kvalitet?”

3. Kommer Facebook verkligen att lyckas med det här, eller är det bara en av många tillfälliga justeringar av innehållsstrategin?

Alla synpunkterna är rimliga, men ingen har egentligen att göra med det jag skrev, som inte innehöll någon värdering av vare sig textens framtid generellt eller av vad jag tycker om livevideo, utan som enbart var en redogörelse av var Facebook befinner sig i dag när det gäller satsningen på rörlig bild i nyhetsflödet.

Kommer det skrivna ordet att överleva? Självklart, det finns inget som pekar i någon annan riktning. Tvärtom ser vi en stark tillväxt för longreads och annat: inte minst DNs riktigt långa texter ligger konsekvent bland de mest lästa artiklarna varje vecka och så ser det ut för många kvalitetstidningar på nätet.

Dock kommer inte texten, eller länkar till texter, att vara i fokus på sociala medier, där profileringen av de olika plattformarna mer och mer handlar om visuellt innehåll, från GIFar till livevideo, eller messagingtjänster – eller en kombination av de båda.

Det finns också många traditionella tidningsföretag som satsar alltmer på videoinnehåll. Ett sådant är klassiska Tribunegruppen (med Chicago Tribune och Los Angeles Times), som numera – under visst rabalder – bytt namn till tronc. I en video till alla medarbetare konstaterar de att det är video som är framtiden och att minst 50 % av alla publiceringar på deras sajter ska innehålla inbäddad video.

Den ökade dominansen av video gäller också internet generellt. Räknat i datamängd befinner sig nätet i en enorm – och snabbt accelererande – tillväxtfas. Och det är video och livestreaming som står för merparten av den ökningen. Enligt en rapport från Cisco (Cisco Visual Networking Index) kommer nätet globalt i år att passera 1 zettabyte i total datatrafik (det är detsamma 1 000 miljarder gigabyte, om ni undrade), men redan 2020 kommer det att vara 2,3 ZB/år. Av den mängden beräknas 82 % vara video: en tredubbling i datamängd jämfört med i år. Den totala tidsmängden video som ses på nätet 2020 uppskattas till 1 miljon minuter – per sekund, dygnet runt.  Det går att sluta försöka fatta omfattningen av detta, redan nu.

Vill publiken på Facebook ha mer video? Den frågan är ungefär lika relevant som huruvida publiken vill ha annonser, Dina minnen, eller ett flöde baserat på en svårtolkad algoritm. Vi får det Facebook väljer att prioritera – och om Mark Zuckerberg vill att de satsar starkt på livevideo så kommer det att bli livevideo. Publikens önskemål har väldigt lite med detta att göra – och vad medieföretagen, som levererar innehåll, tycker i frågan verkar ha ännu mindre betydelse. Facebook är inte direkt företaget som det går att ha en dialog med, vare sig som användare eller innehållsleverantör.

Därför är den sista frågan den enda riktigt intressanta att diskutera: Kommer Facebook att lyckas? Det återstår verkligen att se.

Det går självklart att förstå varför Facebook gör satsningen. Även om plattformen står stabilt publikmässigt och ökar mest av alla (+59%) när det gäller digitala annonsintäkter (i USA 2015, enligt senaste rapporten från KPCB) har de med stor oro sett hur de sociala uppdateringarna och det sociala digitala umgänget snabbt flyttat till plattformar som Snapchat Stories. Publiken på Facebook delar allt mindre eget och personligt material. Därför gillar företaget livevideo, som även om det inte delas så mycket (med undantag för Chewbacca Mom…) åtminstone ger väldigt mycket mer gilla-tryck och kommentarer.

Nyckelfrågan handlar, som alltid, om data – och hur Facebook kan kommersialisera den. Just nu tror de att livevideo är svaret på det.  Vi får se om strategin är lika övertygad om ett år. Men mer rörlig bild lär det bli, det råder det knappast något tvivel om.

 

Några fler länkar om videoutvecklingen:

Reuters om hur Facebook betalar mediebolag för att använda FB Live

Engadget och TNW om samma sak

Twitter/Vine utökar videolängden till 140 sekunder

Om Tumblrs satsning på livevideo

Om Snapchats tillväxt och varför den skrämmer Facebook

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 3

Kommentarer (1)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 1-1 av 1

Oh, en kommentarsmöjlighet, det var länge sedan. Jag tror facebook, och denna artikel, gör samma fel som många andra. De tar data från en tillfällig trend och gissar flera år framåt. Men så fungerar det inte, sådana bubblor spricker alltid. Rätt var det är har alla tittat på sina gamla TV-serier på youtube eller lagt upp tillräckligt med selfies och videos på Eiffeltornet. Året därefter blir tillväxten noll på området "video på nätet", för att sedan sjunka brant. Och vi hoppar till nästa tuva

Thomas Eliasson, 15:24, 21 juni 2016. Anmäl

Texten som inte har någon framtid på Facebook

Den här texten är stendöd. I varje fall på Facebook. I dagarna har internetjättens skissat sin framtid och där gör ord sig inte besvär.

Skärmavbild 2016-06-17 kl. 08.21.38

TV förvandlar vår kultur till en enda stor arena för show business – och det riktigt skrämmande är att vi kanske kommer att tycka att det är något bra.
Så skrev Neil Postman i sin kulturella dystopi ”Amusing Ourselves to Death” för drygt 30 år sedan.
Han skulle bara veta.
Postman dog 2003, några år innan Facebook grundades. Annars hade han garanterat haft ett och annat att säga om den visuella revolution som just nu är på väg att ta över hela medielandskapet. I synnerhet det sociala medielandskapet, vilket i allt högre grad är samma sak.
För ett par veckor sedan var jag i Bilbao, på konferensen Newsgeist, tillsammans med ett hundratal andra mediechefer och analytiker. Vid kaffet lutade sig en hög chef fram, hällde upp och sade ”Hela internet håller på att förvandlas till en enda stor tv-station. Som visar Facebook på alla kanaler”.
Vem chefen är får jag tyvärr inte avslöja. På Newsgeist gäller så kallade ”Chatham house rules”, som innebär att man inte får citera vem som sagt vad – för att debatten ska kunna bli mer frispråkig. Men åsikten hen framförde var hen knappast ensam om: större delen av konferensen kretsade kring den tilltagande svårigheten för publicistiska företag att finansiera kvalitetsjournalistik och nå ut med den i ett medielandskap där sociala plattformsjättar som Facebook i allt högre grad dikterar villkoren.
Just nu är dessa villkor väldigt tydliga: om ni vill nå er publik på Facebook (och det finns inget medieföretag som inte vill det) så är det rörlig bild som gäller. Via Facebooks egna verktyg, framför allt streamingfunktionen Facebook Live.
I sig är det inget nytt att Facebook satsar på video. I den ständigt pågående kampen mot Google/Youtube har det varit en ständig irritationsfaktor för Mark Zuckerberg att Youtube varit så dominerande som plattform för social video.
Det senaste året har Zuckerberg varit besatt av att ändra på detta. Och nu börjar det gå riktigt fort.
I augusti i fjol började Facebook med att ge kändisar möjlighet att lägga upp livevideo på plattformen – med möjligheter för publiken att interagera med kommentarer. Sedan utökade de möjligheten till vissa medier och verifierade konton, för att i januari öppna upp även för vanliga användare. Sedan början av 2016 kan alla plattformens 1,1 miljarder användare sända live.
Men det var först i februari i år, när Zuckerberg återvände från sin korta ”pappaledighet”, som det blev tydligt att livevideo inte bara är en av de saker Facebook satsar på, utan den enda. I en intervju med Buzzfeed News i april sade han att vi är på väg in i ”videons gyllene framtid”. Han fortsatte: ”Jag skulle inte bli förvånad om man, ifall man kunde spola fem år framåt i tiden, kommer att se att video är det vanligaste som folk ser och delar på Facebook”. Men inte vilken sorts video som helst, utan framför allt live-video. Den marknad som började skapas av Periscope, Meerkat, Snapchat och andra appar förra våren vill nu Zuckerberg göra till sin. Häromveckan gav han sig också in på gaming-området, där Twitch tagit en marknadsledande position, med möjligheten till livekommentering av spel på Facebook.

För att uppnå det Zuckerberg vill har bolaget vridit om algoritmen bakom plattformens nyhetsflöde ordentligt, så att livevideo sedan några månader rankas upp till sju gånger högre än en vanlig text eller länk – med det självklara resultatet att livevideorna blir mer sedda, på bekostnad av exempelvis innehåll från traditionella medieföretags artiklar och länkar. Det har också blivit möjligt att svara i kommentarsfält med hjälp av egna videoinslag – och om publiken gör det rankas den ursprungliga filmen ännu högre i nyhetsflödet. Eftersom livevideor, enligt Facebook, har tre gånger så lång tittningstid som andra videor och tio gånger så många kommentarer som alla andra typer av inlägg, behöver man inte vara särskilt insatt i algoritmen bakom nyhetsflödet för att förstå att det kommer att bli många filmer i topp, framöver.
Det hela har förstärkts av att Facebook under våren lockat mediebolag som New York Times och Buzzfeed med betydande summor – upp till en kvarts miljon dollar – om de visade minst 60 livevideor på sina Facebookkonton under en tremånadersperiod.
Exakt hur mycket Facebook tror på den rörliga bilden blev tydligt förra onsdagen, när Nicola Mendelsohn, bolagets operativa chef för Europa, Mellanöstern och Afrika, intervjuades på ett seminarium i London, arrangerat av tidningen Fortune. Hon berättade att det redan är 100 miljoner videotimmar som visas på Facebook varje dag . När hon sedan fick frågan om hur nyhetsflödet på Facebook ser ut om fem år var svaret sensationellt tydligt: ”Jag ser ju en tydlig nergång för text, så om jag ska gissa blir det video, video, video. Inget annat. Det kommer förmodligen bara att vara video. Det är det allra bästa sättet att berätta historier på. Det rymmer så mycket mer information, på kort tid”

Ingen text. Bara rörlig bild. Det mesta live. Faktum är att det redan varit verklighet, i en test-feed som Facebook körde för vissa användare i mobilen i höstas.Men vi pratar om något helt annat om detta skulle bli av på hela den plattform där mer än hälften av världens internetanvändare får en stor del av sin nyhetsförmedling, enligt den undersökning som Reuters Institute redovisade förra veckan. Man behöver inte väcka sin inre Neil Postman till liv för att bli lätt orolig av den bilden; att vi snart nått slutet av Gutenbergs parentes, åtminstone på världens största och viktigaste medieplattform.
Och det räckte inte att att Mendelsohn försökte lugna publiken i London: ”Det är ju inte så att det skrivna ordet försvinner helt. Man måste ju skriva manus för videon”.

Neil Postman hade knappast nöjt sig med det svaret.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 2

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Algoritmen vänder upp och ner på medievärlden

Facebook. Kan inte leva med dem, kan inte leva utan dem. Så ser utmaningen ut för de flesta medieföretag i dag.

IMG_2248

I dag släpps den årliga Digital News Report från Reuters Institute. Det är som vanligt en mycket läsvärd lunta, med artiklar av tungviktare som New York Times vd Mark Thompson, men också med en diger statistiksammanställning över mediekonsumtionen i 26 länder, däribland Sverige. Siffrorna bygger på en undersökning som Reuters Instute låtit göra via YouGov.

Det tydligaste budskapet i rapporten är, förstås, att sociala medier ökar kraftigt som nyhetskälla Hälften av alla internetanvändare får i dag sina nyheter från Facebook, Youtube, Twitter, Whatsapp, Snapchat och andra sociala nätverk. 51 procent av tillfrågade internetanvändare i 26 länder  tar varje vecka  del av nyheter via sociala medier. I Sverige är siffran 56 procent, vilket är åttonde högst av de 26 undersökta länderna. . Detta kan jämföras med radio, som når 47 procent av webbpubliken med nyheter varje vecka och papperstidningar, som bara når 43 %. TV ligger dock fortfarande högre, med 72 %.

Tydligast är förändringen bland unga. Mer än en fjärdedel av undersökningens 18-24-åringar uppger att sociala medier är deras huvudsakliga nyhetskälla, vilket för första gången är mer än för tv.

 Siffrorna i Reuters-rapporten om hur stor mediekonsumtionen via sociala medier är förvånar ingen: de är helt i linje med liknande undersökningar, från Pew Research Center och andra aktörer de senaste månaderna. Sociala medier gick om dagstidningarna som nyhetskälla redan 2014.

Det intressanta händer när man ställer frågan om siffran är för hög eller för låg.

Det är nämligen Facebook som tycker att den är för hög. Och medieföretagen som oroas över att den blivit för låg.

Så upp och ner-vänd är medievärlden våren 2016.

Bakgrunden är denna: Facebook har genom åren blivit en allt viktigare trafikdrivare för nästan alla medieföretag. Det är inte ovanligt att plattformen står för 10-15 % av alla sidvisningar på en stor svensk mediesajt – och för enstaka nyhetspubliceringar kan Facebook ofta stå för upp mot hälften av trafiken.

Förklaringen till detta är att Facebook både har den stora volymen (drygt 70 % av svenskarna) och den höga frekvensen (betydligt fler besök per vecka än någon traditionell mediesajt). Detta har skapat ett starkt Facebookberoende, inte minst ekonomiskt, för de flesta medieföretag.

När Facebook i maj i fjol påbörjade experimentet med Instant articles, där besökaren inte lämnar plattformen utan tar del av hela artikeln i Facebookmiljön, var kluvenheten därför stor hos medieföretagen. Visserligen lockade Facebook med en viss intäktsdelning, men risken var att det var till priset av en utarmad varumärkesidentitet.

Det som hänt i vår är dock ännu besvärligare för medieföretagen. Facebook har tagit sig an två utmaningar: dels att bli den dominerande aktören på videomarknaden, i synnerhet live-video, dels att få besökarna på plattformen att dela mer eget, personligt material – och inte bara dela vidare länkar till tidningar och andra mediesajter.

Verktyget för att åstadkomma detta är ett och samma: att skruva på algoritmen i Facebooks nyhetsflöde. Personligt och egenproducerat, i synnerhet livevideo, rankas högre. Nyhetsmaterial rankas lägre. Mycket lägre. Enligt vissa uppgifter har Facebook live-videor numera sju gånger så hög rankning som en vanlig nyhetslänk i Facebooks algoritm.

Effekten har varit extremt tydlig i vår. Enligt en undersökning från företaget Social Flow häromveckan har den genomsnittliga räckvidden för medieföretagens inlägg på Facebook minskat med 42 procent sedan januari.

Om medieföretagen vill ha tillbaka sin räckvidd måste de satsa mer på Facebook live – men där erbjuds de i dag ingen intäktsdelning alls (till skillnad från exempelvis på Youtube). Det hela är en rätt raffinerad form av utpressning, där Facebook sitter med alla maktmedlen.

De kan ju till och med hävda att det är så publiken vill ha det. Den mest skrämmande siffran för många i Reuters-mätningen är ju denna: fler (36 %)föredrar att nyhetsurvalet baseras på vad de själva läst tidigare än på att redaktörer och journalister gjort ett urval (30%) . Algoritmen har övertaget.

Några andra intressanta siffror ur Reuters-rapporten:

* Sverige ligger högt när det gäller att publiken betalar för nyheter. 20 % betalar i någon form för nyheter på nätet, vilket är fjärde högst av de undersökta länderna.

* 27 % av svenskarna använder ad blockers, vilket gör att Sverige rankas på sjunde plats. Bland publiken under 35 använder 41 % ad blockers.

* De 5 största nyhetskällorna på nätet, utöver sociala medier, är i tur och ordning Aftonbladet. se,  Expressen.se, DN.se, sverigesradio.se och svd.se.

* Nyhetsappar fungerar inte lika bra som många medieföretag hoppats: i de flesta länder har andelen som använder nyhetsappar gått ner sedan 2015.

* Mindre än 1 % av publiken använder smarta klockor för att ta del av nyheter

* Nya aggregeringstjänster som Apple News når få: bara 3 % i Storbritannien, 4 % i USA.

* Nyhetsvideo ökar inte så starkt som många väntat: ”bara” 24 % av webbpubliken har tagit del av nyhetsvideo under en vecka (i Sverige är siffran 23 %). Främsta skälen till att publiken väljer bort det;: ”Det går fortare att läsa” och ”Reklamen avskräcker”.

Läs mer om rapporten på DN Kultur.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Annonspengarna hamnar hos Google och Facebook

När marknadsandelarna på den amerikanska annonsmarknaden på nätet ska redovisas delas marknaden upp i tre högar: Google, Facebook och ”de andra”.

Skärmavbild 2016-06-02 kl. 08.34.03

I går kväll släpptes den årliga statistikbomben Internet Trends från Mary Meeker på byrån KPCB. Alla 213 bilder från hennes dragning återfinns här, en bearbetad version med kommentarer till de viktigaste bilderna finns hos Tech Crunch).

Meekerrapporten är alltid en bra övergripande bild av det globala internetanvändandet och fångar upp de stora förändringar som skett på marknaden. Ingen trendspaning framåt, men en oerhört gedigen lägesrapport om hur det faktiskt ser ut.

Några punkter ur rapporten:

* Tillväxttakten för smarta mobiler avtar – och Android fortsätter ta marknadsandelar

* De sociala videovisningarna exploderar – och Facebook Live och Snapchat har tagit ett starkt grepp om den utvecklingen

* Messaging-tjänsterna ökar oerhört snabbt och blir alltmer inriktade på köp och e-handel

Och så var det detta med annonsmarknaden. Den amerikanska internetannonseringennökade 2015 med drygt 20 % och är nu nära 60 miljarder dollar. En dryg tredjedel (34%) är mobilannonsering och i princip är det den som stått för hela ökningen jämfört med 2014.

Men det mest intressanta handlar om var annonspengarna hamnar.

50 % går till Google (med en ökningstakt på 18 % jämfört med 2014).

14 % går till Facebook (med en ökningstakt på hela 59 % jämfört med 2014).

36 % går till ”de andra” (och här ökar det bara med 13 %).

De två nätjättarna har alltså nästan två tredjedelar av den amerikanska annonsmarknaden på nätet – och står för 76 % av tillväxten jämfört med 2014. Det kan man kalla dominans.

Meeker redovisar också den sedvanliga bilden som jämför hur mycket tid publiken lägger på olika medieslag med hur mycket annonspengar som går dit.

Skärmavbild 2016-06-02 kl. 11.02.51

Hon konstaterar där att annonsörerna fortfarande lägger ”för mycket” annonspengar på tryckta medier och TV och ”för lite” på mobilen – och konstaterar att mobilannonsmarknaden borde vara dubbelt så stor, dvs drygt 40 miljarder dollar. När det gäller webbannonseringen är den numera i balans enligt Meeker: andelen pengar och tid väger lika.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!