Skatteverkets Stampenräddning ritar om mediepolitikens karta

Det är inte unikt att Skatteverket går med på ackordsuppgörelser, som de i dag gjorde med Stampen, där de avskrev en skuld på 375 miljoner – men det är ovanligt. Och för mediepolitiken innebär det att hela kartan ritas om.

En gång av tio. Så ofta brukar Skatteverket gå med på ackordsuppgörelser vid rekonstruktioner, på ett ungefär. Men det är extremt ovanligt att det handlar om så mycket pengar – och det är ännu ovanligare att det sker på ett sätt som faktiskt ändrar förutsättningarna för hela det mediepolitiska systemet, just i ett läge där det är på väg att göras om.

Skatteverket går alltså med på att Stampen slipper betala 375 miljoner i  momsskuld.  Pengar bolaget fått utbetalt av Skatteverket, som man borde reserverat, men valde att göra av med, på amorteringar och chefslöner. Det är dessutom bara en del av den nota staten får ta: Stampen lär även slippa betala en hel del av lönegarantierna på ca 200 miljoner som betalats ut sedan rekonstruktionen inleddes i våras. Totalt sett ligger statens nota för Stampenrekonstruktionen på ungefär samma nivå som hela presstödet 2016.

Förklaringen till att Skatteverket gått med på detta är ganska enkel: om det skulle bli en konkurs är det inte säkert att staten hade fått något alls, eftersom bankerna har prioriterade fordringar på upp till en halv miljard. Det handlar alltså inte bara om att bidra till att rädda 3 500 jobb, om än tillfälligt, utan om krass ekonomi.

Men för medieutredaren Anette Novak och kulturminister Alice  Bah Kuhnke är det inte oproblematiskt. Om det uppfattas som att staten har en sorts Medieakut, à la bankakuten i början av 90-talet, sänder det onekligen ut märkliga signaler. För det handlar ju inte om att ge ett verksamhetsstöd som är hållbart, utan bara om att rädda en havererad balansräkning och återställa en skadeskjuten likviditet., åtminstone tillfälligt.

Detta bör ses i ljuset av det som just pågår, där dels Anette Novak ska försöka formulera konkreta förslag som ska förbättra möjligheterna för framför allt en lokalt närvarande journalistik ur ett demokratiperspektiv, dels halva mediebranschen just nu spottar ur sig krav på ännu snabbare åtgärder från regeringen, för att åtgärda den akuta krisen, bl a efter DNs avslöjanden om förslagen som diskuterats i Mittmedias styrelse.

Många har känt sig kallade att ställa krav. Mittmedias Jan Friedman kräver bland annat snabbt avskaffad reklamskatt (det förslag som regeringen lagt fram handlar ju bara om en långsam nedtrappning) och att fler ska kunna få ta del av Skatteverkets nya generositet när det gäller att slippa tryckerimomsskulder. Johan Ehrenberg på ETC vill ha ett nytt presstöd för distribution. Och sedan gammalt finns ju Public service.kommissionens krav på en total omgörning – och bantning – av public service i dess nuvarande form. För att inte tala om kravet att rätta till orättvisan med skillnaderna mellan digital- och print-moms.

För Bah Kuhnke finns två problem i detta: pengarna och tiden. Mediutredningens förslag ska läggas fram 7 november. Sedan väntar remisstid, propositionsskrivande och hantering i utskott och riksdag, samt hänsynstagande till  EU.  Realistiskt innebär det att inga åtgärder finns klubbade förrän sommaren eller hösten 2017. Hur många tidningskoncerner är i akut kris då? Hur många har behövt ta steget till rekonstruktion, eller värre?

Pengaproblemet handlar om vad det finns att spela med. I Medieutredningens delbetänkande i våras tog Anette Novak det djärva steget att samla ihop statens samlade medieåtgärder i en tabell: public service-medel och presstöd i en enda paj. Det har väckt tankar om en omfördelning av medlen: att frysa den årliga, 2-procentiga uppräkningen till public service, eller rentav göra en större omfördelning till nya former av stöd för lokaljournalistik och nya digitala initiativ.

Skärmavbild 2016-08-31 kl. 00.53.05

Om Skatteverkets (och lönegarantins) Stampenstöd skulle skrivas in i den tabellen skulle det hanla strax över både presstödet och anslaget till Utbildningsraion.

Den stora frågan nu, efter den Stampenakut som knappast fanns med i vare sig medieutredarens eller kulturministerns planer, är om det finns några tankar om att på kort sikt skjuta till nya pengar eller på andra sätt snabbspola de planer som finns i medieutredningens skisser. För tiden att vänta finns nog inte: det vittnar både Stampen-krisen och Mittmedia-förslagen om.

Därför var dagens beslut från Skatteverket mycket större än bara en lättnad för Stampen och dess anställda. Det var en total omritning av mediepolitik-kartan.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

DNs nyhet om Mittmedia väckte starka reaktioner

Gårdagens DN-nyhet om de båda framtidsalternativ som styrelsen för Mittmedia fick presenterat för sig i juli väckte stor uppmärksamhet.

UPPDATERAD

I en kommentar som publicerades på många Mittmedia-sajter och i ett mejl till personalen säger vd Per Bowallius att det aldrig fattats något beslut om strategin. Det påstods heller aldrig i DNs artiklar: där betonades tydligt att styrelsen inte tog ställning för något av förslagen. Det finns också mediechefer inom VLT, t ex Daniel Nordström på VLT, som argumenterar att det är fel av DN att presentera de strategiska alternativet som vore de beslutsunderlag. Det har vi dock inte heller gjort. Skälet till att vi tillskrivit dem tyngd är att de är så detaljerade och genomarbetade, med prognoser över kostnader och intäkter på alla områden, år för år fram till 2020, och med bemanningsplaner och organisationsbeskrivningar i minsta detalj. Så ser inte ett hypotetiskt ”scenario” ut: det här är mjer specifikt än så.

Bowallius säger i artikeln att alternativet om gratistidningar är ett gammalt förslag från i våras. Det är inte korrekt. I DNs artikel bekräftar styrelseordförande Jan Friedman att det i våras fanns fem olika alternativ och att styrelsen sedan beställde förtydliganden av två av dessa, som huvudalternativ. Gratistidningsspåret var ett av detta – och det presenterades 2 juli, dvs för sex  veckor sedan. Det andra spåret, som vd Thomas Peterssohyn förordade, avfärdades då. Däremot påpekar Jan Friedman att det fanns brister även i Alternativ B, som inte var tillräckligt genomarbetat. Bland annat innehöll det för lite digitala satsningar. ”Det fanns ett antal moment som behöver belysas mycket mer i detalj och det är det arbetet som bedrivs nu. Det måste göras skyndsamt, men ledningen är inte framme där ännu.”

Friedman bekräftar dock att frågan om en total övergång till gratistidningar ligger på bordet. ”Ja, vi har ju gratistidningar redan i dag, och det övervägs även i framtiden. Det kan också naturligtvis bli aktuellt med olika former av frekvensnedgång av den betalda morgontidningen och diskussion om i vilken utsträckning en betald daglig morgontidning finns kvar i framtiden.”

Här är några länkar och reaktioner på DNs artiklar:

* Expressen: Tre av fyra journalistjobb kan försvinna från Mittmedia

* Gefle Dagblad: kommentarer från Per Bowallius och chefredaktör Anna Gullberg

* Sveriges Radio: Mittmedia diskuterar tidningsnedläggningar

* SVT: Mittmedia diskuterar besparingar

* Medievärlden: Per Bowallius kommenterar alternativ B

* DN: Kulturminister Alice Bah Kuhnke: Medierna står vid gränsen till ett stup

* DN: Skulle slå ut stora delar av lokaljournalistiken

* Resumé: Peterssohns finger i luften till sin efterträdare

* Journalisten: Ett väldigt vildsint förslag

* Dagens Media: Så reagerar branschen på förseslagna slakten

* Medievärlden: Ingen rök utan eld

* Daniel Nordström, VLT: Det är skillnad på strategier och beslutsunderlag

* DN: Anna-Karin Lith: Mittmedias styrelse ville se en Big Bang

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Styrelseförslaget som skulle göra Mittmedia till gratistidningskoncern

DN avslöjar: Fram till 2018 kan lokaltidningskoncernen Mittmedia säga upp 75 procent av sina journalister – enligt en av två planer som presenterades för koncernstyrelsen i juli. Planen skulle även innebära att alla Mittmedias dagstidningar görs om till gratistidningar. 

 

Läs Mikael Delins nyhetstext och min kommentar.

¨Tidigare artiklar om Mittmedias chefs- och strategirockad finns här och här.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!