Domen borde bli avskräckande för faktaresistenta ”debattörer”

Ulf Karlsson kom lindrigt undan. Ekonomiskt blir han inte så hårt drabbad som han kunde ha blivit av den fällande domen för grovt förtal av Zlatan Ibrahimovic. Men principiellt är domen oerhört viktig. Den kan få en stor avskräckande effekt på den grasserande epidemin av faktaresistens och fejknyheter i dagens offentliga samtal.

”Jag tror att Zlatan var dopad”, sade friidrottsledaren Ulf Karlsson efter en träff med Värmlands idrottshistoriska sällskap. Men det får man väl inte säga i det här landet?

Så skrev jag i ett blogginlägg inför förtalsrättegången i Värmlands tingsrätt i december. I dag kom svaret: Nej, man får inte det. Man får faktiskt inte ens säga det som Karlsson sade i den där paneldebatten: ”Hela Juventus klubblag dömdes dopade från 1994-1998, det skedde systematiskt. Man kan också säga så här att Zlatan  gick upp 10 kg muskler på ett år i Juventus. Det var ju rätt så snabbt. på ett år gjorde han det. På ett år. Det är rätt bra jobbat med skivstången”.

Enligt Värmlands tingsrätt innebar det att Karlsson pekade ut Zlatan som ”brottslig eller klandervärd, på ett sätt som är ägnat att utsätta honom för andras missaktning”, vilket är definitionen av förtal. Det hela bedöms som ett grovt förtalsbrott, eftersom ”de idrottsliga och ekonomiska konsekvenserna för Zlatan av ett sådant utpekade bedöms som att de var ägnade att medföra allvarlig skada”.

 

Ulf Karlsson sade i rätten att det aldrig var hans avsikt att peka ut någon, att det är en principsak att inte peka ut någon när det inte finns bevis och att det ”absolut inte varit hans avsikt att insinuera att Zlatan var dopad”.

Det är ett försvar som ekar tomt av hyckleri, i synnerhet när man vet att Karlsson efteråt på en direkt fråga från en journalist på NWT svarade att han var ”övertygad” om att Zlatan var dopad.

Rätten har dock inte tagit hänsyn till det som Karlsson sade till journalisten. Den delen av åtalet ogillas, eftersom man har rätt att lämna uppgifter till en journalist. Om det han sade till NWT skulle prövas skulle det behöva göras i en separat tryckfrihetsrättegång, mot tidningens ansvarige utgivare.

Men det som Karlsson sade från scenen var illa nog, konstaterar rätten:  ”Ulf Karlsson har lång och gedigen erfarenhet som ledare inom idrottsrörelsen och han har själv uppgett att han redan när han gjorde uttalandet förstod att det skulle ”ta hus i helvete”. Han måste därför ha insett att uppgiften har varit ägnad att utsätta Zlatan Ibrahimovic för andras missaktning och han har därmed haft uppsåt till ett förtalsbrott. Det har inte varit försvarligt av Ulf Karlsson att lämna uppgiften. Att utpeka en elitidrottsman som dopad är en allvarlig anklagelse särskilt om den, såsom i detta fall, lämnas av en idrottsledare med stor kunskap beträffande frågor gällande doping. I målet har redogjorts för den omfattande spridning som påståendet om att Zlatan Ibrahimovic har varit dopad under sin tid i Juventus FC medfört.”

I klartext: tingsrätten totalsågar Karlssons bortförklaringar. Den klargör att man får stå för vad man menar, även om ens påståenden lindas in i insinuationer”.

Det är en förödande förlust för friidrottsledaren Karlsson, men faktiskt en viktigt seger för viktiga principer i rättssamhället. Det man påstår om andra ska vara sant (eller åtminstone bygga på skälig grund för att anta att det är sant) och försvarligt, när det riskerar att orsaka skada. Annars får man faktiskt inte påstå det.

I en kommentar på aftonbladet.se under liverapporteringen från rättegången kommenterade en läsare att han int ekunde förstå hur Karlsson skulle kunna dömas: ”Man kan väl inte dömas för en åsikt?”. Men det kan man, när man agerar som Karlsson gjort och trott så mycket på sin åsikt att man likställt det med fakta – och gått ut med det på ett sätt som kan orsaka stor skada för den utpekade.

Det är beskedet alla debattörer och kommentatorer på sociala medier måste ta med sig. Yttrandefriheten är en grundlagsskyddad rättighet, en av de mest fundamentala vi har. Men den är en frihet med ett ansvar, en skyldighet att inte förtala andra. Det tycks ha glömts bort av alltför många.

Som jag skrev i inlägget i december: ”Vi lever i en tid där såväl internettroll som presidentkandidater tycker att det är okej att häva ur sig vad som helst och få det att framstå som en sanning. Det är faktaresistensen och post-sanningens tid, där det man vill uppnå är det enda viktiga, inte vad påståendet bygger på. Just därför är dagens förtalsrättegång i Värmlands tingsrätt så viktig.”

Ulf Karlsson har nu fått inse det. Han kommer dock undan lindrigt ekonomiskt, frånsett dagsböter och kostnaderna för hans egen advokat. Rätten anser nämligen att han vann en halv seger, i och med att det som sades till journalisten efter debatten inte ska vägas in, vulket innebär att respektive part får ta sina egna advokatkostnader. Och då hamnar det mest på Zlatan.

Men priset Karlsson betalar i form av trovärdighet är ändå högt. Hade han friats hade priset för debattklimatet dock nog blivit ännu högre.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!