Träsmak i baken på Metropol

Bio Metropol

Kvartersbiografen Metropol (till höger i den övre bilden) på Sankt Eriksgatan 45 var biokungen Anders Sandrews första biograf. Den öppnade 1926. Jag tror de behöll samma bänkar i biografen till den stängde 1965. ”På Metropol får man träsmak i arslet”, som det vulgärt hette bland oss språkligt ovårdade ynglingar på 50-talet. Ändå såg vi en och annan film där. Jag bodde på den tiden bara ett stenkast från Metropol, på lärlingshemmet Fredrik Barcks minne, högst upp i hörnhuset ovanför Thelins konditori, mittemot dagens Västermalmsgalleria. På Metropol såg man oftast halvdåliga spänningsfilmer. Om jag inte minns fel såg jag där John Fords Örnarnas vingar (The Wings of the Eagles) eller som den egendomligt nog döptes till på svenska Hennes vilda man, en militärromantisk historia med John Wayne i huvudrollen som den djärve flygpiloten. Jag tror jag minns rätt.

Familjebostäders kontorshus

I slutet av 60-talet revs hela kvarteret Trossen (där Metropol låg). Familjebostäders kontorshus (som ersatte de tio rivna husen) stod klart 1975 och för sju år sedan byggdes Västermalmsgallerian in i gatuplanet och en trappa ned, ett ganska glädjelöst köptempel som man hoppas slippa flera av i innerstan. Måtte det inte bli något liknande när Slussen så småningom omvandlas!

Runt hörnet på Fleminggatan i samma kvarter låg Tuppen (alldeles till vänster om Skandinaviska Banken på, men utanför, den gamla bilden). Tuppen var en enkel restaurang där unga okända trubadurer uppträdde på kvällarna. Min kompis Gunnar som själv spelade gitarr, t o m barréackord, lockade med mig dit en kväll med argumentet ”ikväll spelar en kille som är så jävla bra på Bellman och Taube”. Det var han verkligen, Fred Åkerström, vilket han ju så småningom också visade för en större publik när han blev känd och folkkär.

Ovanstående minnesfragment gjorde sig påminda när jag bläddrade i Mats Wickmans utmärkta bok Stockholm förr och nu (Lind & Co, 2007). Texterna är stringenta och sammanställningen av gamla och nya bilder synnerligen illustrativ. De nu uppdaterade texterna stod en gång att läsa i Metro. Den gamla bilden är tagen av Arne Wahlberg, den nya av Mats Wickman själv.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Skratt under kastanjen

Under kastanjen på Stockholms vackraste plats (det trekantiga torget Brända Tomten i Gamla stan) stod den för detta brandmannen Anders Sandkvist i går kväll och berättade om när hans farmor med en ”krakastör” (tyckte jag han sa) jagade bort en björn som tagit sig upp på ladugårdstaket i hans barndoms Ramsjö i Hälsingland.

Ett hundratal åhörare (och en liten flicka i ett grannfönster) lyssnade uppmärksamt på den fortsatta dramatiken när 20 kor räddades men hela ladugården brann ned när björnen lommat i väg..

Därefter lockade logopeden och berättaren Kerstin Thuresson publiken till skratt med sina välsvarvade skrönor.

Just nu pågår Berättarnas torg varje kväll kl. 19.30 fram t o m 5 juli. I kväll återkommer Anders Sandkvist med nya historier tillsammans med berättarkollegan Bosse Almén. Det är sjunde sommaren i rad som Berättarnätet Öst bjuder på gratisunderhållning under kastanjen. Den som är hågad tillåts dock lägga en slant som honorar till berättarna.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Båtjippot inte värt 50 miljoner

”Vad små de var båtarna. Jag trodde de skulle vara större”, sade en kvinna jag mötte som var uppe på Katarinavägen och tittade på tävlingsbåtarna i Volvo Ocean Race Stopover innan de åter begav sig till havs häromdagen.

.

Hon var inte den enda som var besviken på årets upplaga av ”Båtjippo vid Strömmen”.

Nu börjar ordningen sakta återställas vid Skeppsbron. Paviljonger och stängsel monteras ned. Söder om Gustav III:s staty är det nu i stort sett endast de väldiga betongpontonerna kvar vid kajen.

 

Själv är jag mest förundrad över hur dessa gigantiska skapelser kan flyta på vattnet.  För de står väl inte uppställda på sjöbottnen?

Om det ska bli ett nytt båtjippo nästa sommar i Stockholm skulle jag personligen mer uppskatta en repris på Tall Ships Race för två år sedan när allmänheten fick komma ombord på de jättelika segelfartygen som kom från jordens alla hörn.

För att ta del av årets jippo på riktigt var man ju tvungen att ta sig ut till Kanholmsfjärden och hur många hade möjlighet att göra det. Ja båtägarna förstås, men inte vi andra.

Det jag mest kommer att minnas av årets största jippo är den plågsamt dånande musiken i hörselskadenivå som bullrade över innerstan på kvällarna. Knappast var detta värt den ofattbart stora summan 50 miljoner kronor som Stockholms stad sägs ha satsat på evenemanget.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Golfpremiär i Tantolunden i dag

I dag är det premiär för bangolfens superarena (motsvarigheten till Globen för ishockeyn eller den just påbörjade Nationalarenan för fotboll i Solna). Det är den nytillverkade minigolfbanan i Tantolunden (på samma plats som den gamla) som är klar (nästan) för VM (världsmästerskapen) om två år och SM (svenska mästerskapen) nästa år. Jack Nilsson målade (bilderna) några banor i sista minuten i förrgår kväll. Slutmålningen sker i höst.

Men redan i dag öppnar alltså den nya minigolfbanan för spelsugen allmänhet. Den gamle nordiske mästaren Janne Strandberg har haft fullt sjå som ansvarig med nybyggnaden och vet inte om han kommer att spela SM nästa år. Han är ordförande i Tantogården BGK som driver minigolfbanan och för övrigt ligger trea i elitserien.

De gamla banorna hade filt på träunderlag. De nya är tillverkade av betong (som de flesta internationella banor numera) vilket gör att bollen rullar betydligt snabbare än förut.

Själv minns jag min tid som assisterande banskötare på Jungfrudansens minigolfbanan i Solna på femtiotalet. Då bestod underlaget av röd kolstybb (eller var det kanske tegelmassa?). Hur som helst så fordrade de ett par timmars regelbundet vattnande och rakande inför öppnandet för dagen. Så fort någon ställde sig i banan var man tvungen att komma tillskyndandes och platta till underlaget. Om det regnade så förvandlades banorna till en obearbetbar lervälling. Men nu är det andra tider. Tantolundens minigolfbanan kommer att hålla yppersta internationella klass i alla väder, garanterar Janne Strandberg.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Ingo före Zingo

Ingemar Johansson, världsmästare i tungviktsboxning. Den historiska knocken med högern på Yankee Stadium i New träffade motståndaren Floyd Patterson, den 26 juni 1959, i dag på dagen för femtio år sedan. Mitt i den ljusa sommarnatten satt stora delar av svenska folket uppe och lyssnade på den historiska sändningen från Radio Luxemburg.

I dag öppnar också en jubileumsutställning på Riksidrottsmuseet med många intressanta tidsdokument. Det rådde Ingofeber vid den här tiden. Läskedrycken Ingo lanserades på marknaden inför returmatchen 1960, två år före Zingo (inte tvärtom som jag alltid trott). Ingo förekom som seriefigur i ett otal tidningar. Ingoleksaker och Ingospel av allehanda slag såldes  i leksaksbutikerna.

Att det var en annan tid för femtio år sedan kan man se om man noga studerar pressbiljetten som också ställs ut i en liten monter. Biljetten gäller ”working press” med ett viktigt undantag ”ladies not admitted”. Några kvinnliga journalister ägde alltså inte tillträde till pressläktaren. Biljetten gäller till matchen den 25 juni. Men den dagen regnade det varför matchen blev uppskjuten en dag.

Inför utställningen gästade Ingos son Thomas Johansson Riksidrottmuseet. Han passade på att till museichefen Karl Örsan överlämna Ingemar Johanssons första prisbuckla som denne vann vid juniormästerskapen 1948, endast 15 år gammal.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Riksarkivet väcker chokladminnen

Gamla Riksarkivet på Riddarholmen har stått i stort sett tomt i över fyrtio år (nya Riksarkivet i Marieberg invigdes 1968). Nu har det börjat hända saker med den gamla tegelborgen från det slutande 1800-talet. En byggnadsställning är under uppförande. Fasaden ska renoveras. Uppröjningen inomhus har tagit fart. Om två år ska hela anläggningen vara förvandlad till ett nationellt barnkulturcentrum (kallat Palatset) för barn. Initiativet kommer från Moni Nilsson Brännström, Lotta Nilsson och Anders Bergh på Zingofilm. En icke vinstgivande stiftelse ska svara för verksamheten när det rullar igång våren 2011. Vilket lyft för barnkulturen i Stockholm!



I en container på Tryckerigatan utanför gamla Riksarkivet hittar jag (bland den slängda bråten) en gammal trälåda som innehållit förpackningar med Ergo Cacao (kakaopulver som Marabou en gång i tiden tillverkade). Var det den gamle riksarkivarien som älskade denna ädla dryck, eller hur letade sig denna trälåda på sin tid in bland alla de gamla handlingarna i Riksarkivet?

När jag får syn på denna spruckna trälåda från anno dazumal påminns jag om högtidsstunderna på kollo (Vretarna, Barnens Ö) i början på femtiotalet när veckans höjdpunkt för oss kollobarn bestod av söndagsfrukostens kopp med choklad (om Ergo eller inte har jag ingen aning om) och två mjuka limpsmörgåsar med ost och leverpastej. Vilken ofattbar njutning! Veckans övriga dagar utspisades vi med knäckebrödsmackor och olika sorters gröt gjord på havregryn, mannagryn eller risgryn alternativt något som kallades vattgröt som jag inte vet vad den var gjord av. Dessa söndagsmorgnar i min barndom glömmer jag aldrig. 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (2)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-2 av 2

Hej Marika! <br/>Tack för receptet. Det måste jag pröva.

Lars Epstein, 21:22, 28 juni 2009. Anmäl

Hej! <br/>Ett recept på Vattgröt kommer här. Coop hade receptet. Du kan välja mellan att använda rågmjöl, grahamsmjöl eller kornmjöl. <br/>Vattgröt <br/>1 <br/>ca 15 minuter <br/>Ingredienser <br/>1 portion: <br/>2½ dl vatten <br/>1 krm salt <br/>3/4 dl mjöl <br/>Koka upp vatten och salt. Vispa ner mjölet, lite i taget. Koka under lock på svag värme ca 10 min. Rör i gröten någon gång. Vispa den före serveringen. <br/>Gröt av stenmalet vetemjöl eller rågmjöl kokas på samma sätt. <br/>Till: mjölk och lingonsylt eller lite honung eller sirap.

Marika på Odlingspyssel (Webbsida), 16:57, 28 juni 2009. Anmäl

När Humlegårdens lindar räddades

Vitabergsparken

Tantolunden

Rålambshovsparken

Vasaparken

Humlegården

Stockholmarna älskar sina parker. Det kunde jag konstatera när jag var runt och kollade läget i går i följande parker i tur och ordning: 1. Vitabergsparken, 2. Tantolunden, 3. Rålambshovsparken, 4. Vasaparken och 5. Humlegården. Överallt låg solnjutande människor på gräsmattorna obekymrade om de senaste dagarnas varningar för den snabbt stigande frekvensen av hudcancer till följd av för intensivt solande.

Apropå gårdagens blogg om protesterna mot den planerade bebyggelsen på gräsmattan i Lilla Blecktornsparkens övre del läser jag i bröderna Nils och Edvard Selanders (mycket faktarika) ”Två gamla stockholmares anteckningar” (P. A. Norstedt & Söners Förlag, 1920, sidan 150) om ett en lyckad protest mot den planerade ödeläggelsen i Humlegården i början på 1870-talet.

”En kväll på Operakällaren var jag (Edvard, då drygt 25 år gammal) tillsammans med arkitekten Isaeus. Han omtalade för mig, att man, för att få den rätta stilen på parken i Humlegården, i dagarna skulle hugga ned samtliga de gamla lindarna. Jag fördömde detta attentat, som borde förhindras, gick hem till Sturegatan och bad min mor skriva till kung Oskar och böna för att de ståtliga träden skulle få stå kvar. Hon gjorde det. Dagen därpå promenerade kungen i Humlegården och tog reda på de pågående anläggningarna. Isaeus uppkallades till slottet, och majestätet förbjöd honom att låta fälla de åldriga lindarna. Ännu i dag ser jag med belåtenhet på detta lilla lyckade inlägg att stävja det då för tiden rådande, fåniga begäret att förstöra allt gammalt vackert, som växer inom Stockholms tullar.”

Ibland lönar det sig att protestera. Minns almstriden!

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (2)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-2 av 2

Härlig artikel. Stockholm har ett antal fina och väl utnyttjade parker. Det finns förvisso andra som mest liknar skräpmark också, utan någon direkt planläggning eller syfte. Framför fler fina parker och torg där soldyrkare trivs på sommaren och julmarknader trängs på vintern. Bort med blåshål och sly där endast våltäktsmän och tjuvar lurar i vassen. <br/>Almstridens största förtjänst måste ändå vara att den satte stopp för rivningarna i Stan. Det gällde inte huvudsakligen träden - utan de var snarare droppen som fick bägaren att rinna över.

Anders E, 14:29, 24 juni 2009. Anmäl

Och vad ledde almstriden till? Att en av världens vackraste tunnelbaneuppgångar ligger öde för att det bara blev en återvändsgränd av hela linjen. Och idag är almarna ändå borta pga almsjukan, och nya träd planterade på samma plats (ja, man kan omplantera träd). Snacka om vänsterflummig pyrrhusseger.

Björn, 09:32, 24 juni 2009. Anmäl

Bygg inga hus i parkerna

Lilla Blecktornsparkens övre platå på Södermalm ska bebyggas med ett fyravåningshus innehållande 16 bostadsrätter och en förskola. Många protesterar mot de långt framskridna planerna, inte minst de närboende. Själv bor jag långt därifrån men är ändå tveksam till att nya hus byggs i en gammal park. Visserligen fanns det till för sjuttio år sedan ett hus på platsen och det finns mycket grönt i närheten, men den aktuella gräsmattan intill huset på Metargatan 13 är en grön lunga för den som vill njuta naturen lite avskilt. Och en park är en park. Parkernas grönska behövs (utsläppen av koldioxid förvandlas till andningsbart syre genom växternas sinnrika fotosyntes). Börjar man nagga den ena parken i kanten står snart nästa på tur. Vilket byggbolag skulle inte vilja uppföra hus i centrala parker som Humlegården eller Vasaparken om stadens politiker gav klartecken?

Samma uppfattning har jag om stadens skolgårdar. Hur bedrövad blev jag inte när jag för många år sedan såg hur den ena byggnaden fulare än den andra byggdes på mitt gamla plugg Vasa reals skolgård mot Dalagatan. Spiken i kistan blev ett stort hus mitt på skolgården som skar av den gamla 60-metersbanen och förvandlade hela platsen till en före detta skolgård (bilden längst ned).  

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (20)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 20

Olle: Konstigt resonemang om att man ska flytta tillbaka till landsorten om man gillar att bo i stad. Jag har bott i Stockholmsområdet i hela mitt liv. Först i villa med föräldrar, sedan i flera år i ett miljonprogramsområde och nu på Söder. Fördelen med förorten var att det fanns gott om natur i närheten. Nackdelen var att centrumet bestod av en Vivobutik och en pizzeria - det var allt. Ju fler människor desto större serviceutbud. <br/>Alla stadsparker ska givetvis inte bebyggas men de som är isolerade och underutnyttjade gör inte många glada. Dessutom måste jag ifrågasätta resonemanget kring gräsmattors totala syretillförsel. Få maskiner släpper ut lika mycket koldioxid och partiklar som de motorgräsklippare som används till liten nytta.

Anders, 01:53, 29 juni 2009. Anmäl

Frågan är vad skolgården har med saken att göra. Ingenstans kommer man i dagsläget bygga igen någon skolgård. Man kommer däremot bygga INTILL en skolgård (där det idag ändå är branta klippor). Detta kommer att ge bland annat en idrottshall som kan användas av, ja just det, eleverna. Det ger även en lugnare skolgård. De som protesterar mest vilt är de som kommer att få sin utsikt förändrad (och bor intill). Protesterna har sålunda inget med skolgårdar eller barn att göra. Men de används som slagträ.

Niklas, 16:15, 27 juni 2009. Anmäl

Oavsett ombildning eller ej så kommer det vara brist på bostäder. <br/>Väldigt få parker planeras att byggas. Lillableckan skulle enligt Lindhagen vara kvartersmark nära Vitabergsparken och den gröna Ringvägen. <br/>En grön lunga är det definitivt inte. Vill vi ha något syreproducerande gör vi bäst att bygga tätt i städer och därmed spara så många träd vi kan utanför. Det enda planen kan kritiseras för är att huset är för lågt och innehåller för få bostäder. Det borde vara ett riktigt stadskvarter, istället för punkthus.

Niklas, 16:10, 27 juni 2009. Anmäl

angående att ge folk möjligheten att bo i innerstan: borde inte debatten snarare gå åt att hejda ombildningarna så att hyresrätter finns kvar? det är hyresrätter som möjliggör detta, inte huruvida enstaka bostadsrätter byggs.

Louise, 23:33, 25 juni 2009. Anmäl

Anders, du säger att du "valt att flytta hit". Jag som bott i stockholm i hela mitt liv säger att parkerna måste finnas kvar. Om du inte gillar läget kan du väl flytta hem till landsbygden istället.

Olle, 17:32, 25 juni 2009. Anmäl

Jag blir så trött när jag läste om hur Sturebybor klagar på att nya vackra och låga 3-våningshus skulle byggas i ett fd skogsområde. I denna massiva bostadsbrist måste nya hus få byggas och dessutom är det ju en utmärkt idé att bygga hus i denna skogskorridor som går ända fram till tunnelbanan. De nyinflyttade kan enkelt använda redan befintlig infrastruktur i form av tunnelbanan. Alla ställen där det går att bygga hus i närheten av tunnelbanan borde användas anser jag. Att det idag är några få som går i skogen med sina hundar är väl inget skäl att inte få bygga utan snarare patetiskt, nu kan ju denna skogsmark användas av betydligt fler människor då husen byggs. Vi har ju redan tidigare läst om Nackareservatets "vänner" som vägrar låta något byggas i denna jättelika Norrlandsskog. Denna skog kan också användas till att fler människor får tillgång till skogsmarken genom ny bebyggelse. Vi är många som vill se nya hus i Stockholm och tråkigt nog så är det nästan b

City Boy, 23:53, 24 juni 2009. Anmäl

Epstein kan i ensamt majestät och på bästa plats i DN framföra: <br/>*Bygg inte på extra våningar på betongklossarna i City. <br/>*Däcka inte över järnvägsspår och motorleder vid Centralen. <br/>*Bebygg inte ensliga gräsmattor (parker) ens i områden där det för övrigt finns gott om grönska. <br/>*Bygg inte höga hus i Stan. <br/>- Alla kan inte bo innanför tullarna men många skulle kunna erbjudas möjligheten om inte folk som Epstein satte tonen i debatten. Staden måste växa både inåt och utåt. Kanske är all naturmark inte lika mycket värd som värdet av bostäder åt de 257 000 som står i bostadskön? <br/>Var ska det byggas enligt Epstein? <br/>Ska vi måhända dra en ny dyr tunnelbanelinje till någon jungfrulig mälarvik och låta uppföra ännu en förortsenklav alá miljonprogram?

Anders E, 15:09, 24 juni 2009. Anmäl

Men hur vi än förtätar och står i är det ju en omöjlighet att alla ska bo inom tullarna! Eller?

josephzohn (Webbsida), 11:44, 24 juni 2009. Anmäl

MEN LARS <br/>VAR SKA VI BO <br/>VI SOM INTE BOR NÄRA BLECKAN <br/>VAR SKA UNGDOMARNA BO <br/>TROR DU EJ PÅ BOENDE <br/>TROR DU PÅ SKÖNHETEN FRAMFÖR ALLT <br/>FORM FRAMFÖR FUNKTION

eöt (Webbsida), 17:53, 23 juni 2009. Anmäl

inte så troligt att dyra bostadsrätter i parkområden skulle gynna ungdomar i bostadskön.

Louise, 17:15, 23 juni 2009. Anmäl

Skruva ned volymen på Skeppsbron

Ångbåten Blidösund är deporterad en månad från Skeppsbron till Nybrokajen. I stället har en megascen byggts upp på en jättelik ponton vid Blidösunds kajplats nedanför slottet. Här bjuds på gratiskonserter på kvällarna i samband med segeljippot . Inget fel i det. Jo, ett! Som jag påpekade i gårdagsbloggen är högtalaranläggningen monstruöst överdimensionerad (skulle passa bättre i Central park med 100 000 åhörare). När Uno Svenningsson spelade i går kväll  inför en oväntat gles publik nere på Skeppsbron så skrällde det öronbedövande ända uppe vid Storkyrkan. Skruva gärna ned volymen! Tänk på barnen!

Förvisade Blidösund bjuder också på musik (dock inte gratis) på kvällsturer i sommar. I salongen är volymen lagom. Åtminstone när Chesty Morgan underhöll häromkvällen. Barnen kunde sitta bara några meter från högtalarna utan hörselskydd. Efterföljansvärt.

Ikväll spelar Marmeladorkestern (coverband) på Skeppsbroscenen medan Magnus Lindberg (Grymlings) underhåller på Blidösund

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (5)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-5 av 5

Hej Per och Kalle :-D <br/>Jo, visst, det är sant. Att man ska ligga sömnlös varje natt är ett billigt pris för att bo G:a Stan hör man ofta från folk. G:a stan är och skall vara en levande stadsdel, men vad jag nog innerst inne menade var att slitaget och misshandeln av detta, för vårt land unika miljön, är inte bra. En Lex G:a Stan har diskuterats länge som skulle skydda denna miljö mot de alltför mest okänsliga förändringarna och påfrestningarna. Ombyggnationer sker ofta okänsligt med väggar som rivs och portar byts ut mot moderna material som inte hör hemma. PS. som parantes kan ägas att när jag flyttade hit var det knäppt tyst på nätterna, nu har jag fyra krogar inom 50 m avstånd. Önskar verkligen att Epstein m fl bevakar vidare vad som händer med denna stadsdel.

Kalle, 09:01, 23 juni 2009. Anmäl

Har den största förståelse för att människor som arbetar vill kunna sova på nätterna. Den som väljer att bosätta sig just i Gamla stan kanske ändå först skulle uppdatera sig lite om hur den stadsdelen fungerar och har gjort i evinnerliga tider.

Per Strömsjö (Webbsida), 17:40, 22 juni 2009. Anmäl

Kalle, kalla det en normalisering. Gamla stan har alltid varit en stadsdel med många krogar och mycket fylla, titta bara på hur det var på Bellmans tid.

Kalle, 15:08, 22 juni 2009. Anmäl

Som g:a stan-bo får man stå ut med mycket. Här i denna känsliga stadsdel, av alla ställen, tycker politikerna att det är helt ok att blanda krogar som har öppet till kl 3 med boende. Var någon annanstans låter man pubar, nattklubbar och krogar ligga vägg i vägg med boende? Likaså har rökförbudet fört ut stöket på gatorna. Suck!!! <br/>Gamla stan skulle kunna vara en kulturell oas liknade Skansen. Istället har vår äldsta bebyggelse blivit en stökig kloak med spyor, urin, fyllebråk och basdunk långt in i nätterna!

Kalle, 13:16, 22 juni 2009. Anmäl

lars epstein, vad gör du hela dagarna? kan du fotografera från dn-skrapan någon dag? sitter du där jämt? vad tycker du om fredhäll? uppdaterar du bloggen själv eller har du en assistent som gör det? <br/>respektfullt, eöt

eöt (Webbsida), 11:04, 22 juni 2009. Anmäl

Reklamspektakel på Skeppsbron

Trafikkaos i innerstan i över månad och diskodunk för full volym så att hela Slottsbacken vibrerar av bastoner som överskrider alla tillåtna decibelgränser. Inte underligt att jag närmar mig det inhägnade reklamspektaklet på Skeppsbron med negativ förväntan. Där möter människor i mängd som beundrar nya bilmodeller i en jättelik provisorisk paviljong och som ihärdigt fotograferar förvuxna farkoster som deltar i en företagssponsrad segeltävling jorden runt på tillfälligt besök i Stockholm under den gåtfulla beteckningen ”stopover”.

Men hallå, är det inte bra att stockholmarna och turisterna bjuds på gratisunderhållning om dessa nu är roade av att begapa stora segelbåtar och nya bilar och dessutom får lyssna gratis på olika artister (i kväll Uno Svenningsson, på tisdag Alcazar och på onsdag Eric Gadd)? Är det inte bra att barnen (ibland tillsammans med roade föräldrar) får leka med radiostyrda segelbåtar i en pool på kajen? Är det inte bra att turister lockas till stan? Är det inte bra att hela reklamjippot kanske leder till att Volvo får sälja fler bilar och Ericsson fler telefoner, om det nu är så? Jo, kanske är det så.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (7)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-7 av 7

Ja, det är för sorgligt med denna förstörelse av stadsmiljön. Okänsligt. <br/>Varför går Sten Nordin & Co med på detta?

Åke Askensten, 22:53, 23 juni 2009. Anmäl

Kommersialiseringen av det offentliga utrymmet har ett pris. Å ena sidan ökar kommersen och det potentiella välståndet, å andra sidan känner många av oss stockholmare att vår stad inte längre har ett mänskligt ansikte.

Olle, 23:48, 21 juni 2009. Anmäl

Stockholm har blivit en reklamslampa. <br/>Tack för det, m.

Carl, 21:47, 21 juni 2009. Anmäl

@08: Just det, samsas. Med tanke på hur länge skeppsbron varit avstängd tycker jag också att det vore kul om vi kunde just samsas...

Greger, 21:40, 21 juni 2009. Anmäl

Racet in till Skeppsbron var fint att se, men i övrigt är det hela en monstruös mässmonter för inbjudna. Gott om galler och staket som håller ute vanligt folk, åtminstone första kvällen. Svårt att begripa hur en intern fest kan få lägga beslag på en så central plats, flytta ut företagskalaset för vipgäster till en avlägsen udde, gästerna lär ju ha båtar att ta sig dit med.

A, 17:01, 21 juni 2009. Anmäl

Direkt otrevliga tongångar här. Vem tusan är n i att avgöra vad som ska finnas i staden? Ni gillar det inte, fine. Låt det vara så. Varför ta steget längre och försöka argumentera för att man borde sluta med det? Att det finns folk som uppskattar det kan det inte råda något tvivel om. Vi får väl helt enkelt försöka samsas.

08, 14:36, 21 juni 2009. Anmäl

Ett smaklöst reklamjippo förtäckt som en tävling. Jag har inga problem med att näringslivets toppar vill träffas och nätverka osv, men måste de exponera all för stockholmarna? Måste det ske på stadens mark?

oskar, 10:49, 21 juni 2009. Anmäl