Kraftiga protester mot förväntade höga hyreshöjningar i Årsta

11

Upprörda hyresgäster  från Valla Torg i Årsta …

21

… som bor i det kommunala bostadsbolaget Stockholmshems hus …

31

… protesterade mot omfattande renoveringar av deras lägenheter som ger hyreshöjningar som är så stora att alla inte har råd att flytta tillbaks efter renoveringen.

41Kadir Kasirga (s), ordförande i Stocckholmshem, lovade ett möte med hyresgästerna men betonade samtidigt att hyrorna förhandlas fram med Hyresgästföreningen.

”Valla för alla” skanderade ett drygt hundratal hyresgäster från Valla Torg i Årsta utanför Stadshuset på måndagskvällen medan politikerna i Stockholms kommunfullmäktige sammanträdde inne i rådssalen.

Vår hyresvärd det kommunala bostadsbolaget Stockholmshem vill höja hyran efter renoveringen så kraftigt att många av oss inte har har råd att flytta tillbaka till våra gamla lägenheter, förklarade hyresgästerna. Det har talats om hyreshöjningar på 45 procent.

Kadir Kasirga (s) ordförande i Stockholmhem menade att det är nödvändigt att renovera lägenheterna.

Hyresgästerna ansåg att det borde ske i en sådan grad och till en sådan ny hyresnivå att alla har råd att flytta tillbaka.

Kadir Kasirga lovade att ordna ett möte med hyresgästerna där också stadens bostadsborgarråd Ann-Margarethe Livh (v) ska medverka. Men han betonade samtidigt att hyresförhandlingarna sker mellan Stockholmshem och Hyresgästföreningen.

”Vi vill ha en allmännnytta där alla har råd att bo och att politikerna stoppar hyreshöjningar som kommer att göra Stockholm ännu mer segregerat”, förklarade upprörda Vallabor för Kadir Kasirga.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

”Första spadtaget” i Albano

11

Medan den sista slitna industrikåken revs på Albanos ödsliga grusplan …

21

… spelade Kårsdraget musik från en tillfällig scen …

31

… och åtta talare (här universitetsministern Helene Hellmark Knutsson längst till höger i bild)  applåderades av en stor publik …

41

… och en i förväg planterad ek ”planterades” symboliserande det första spadtaget …

51

… för det sedan många år tillbaks planerades Campus Albano (alla vita hus på modellen – Kräftriket på den här sidan Norrtäljevägen) som ska innehålla runt tusen studentbostäder och institutionslokaler för KTH och Universitet.

Nu rivs den sista slitna industrikåken på den ödsliga grusplanen mittemot Kräftriket som om fyra år ska vara förvandlad till Campus Albano med runt 1 000 bostäder för studenter och forskare och nya lokaler för Stockholms Universititet och KTH.

På måndagen togs ”det första spadtaget” i form av att en plasthöljd redan planterad ek symboliskt planterades, vattnades och fick en tillfällig skylt uppsatt på stammen.

Campus Albano har varit planerad i många år men förenats genom olika juridiska processer. Om tre-fyra år är första studentlägenheten inflyttningsklar.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

”Sluta skyll på Indien och Kina, största utsläppen är dina och mina”

31Norra Latins skolgård var packad med människor …

41… i alla åldrar. okända och kända, …

91… som Stockholms miljöborgarråd Katarina Luhr och miljöministern Åsa Romson …

51

… som manifesterade för ett hållbart klimat …

61

… och lyssnade på sång och musik och tal (här Alva Snis Sigtryggsson – Ojnarenförkämpen) …

21

… innan det var dags för demonstrationståg för klimatet …

11

… genom stan …

81… med dans och paroller.

Trots gråväder och julhandel var det packat med folk på Norra Latins skolgård långt innan demonstrationen för klimatet tågade iväg i eftermiddagsskymningen.

Den ena talaren efter den andra vittnade om klimatförändringarnas påverkan på planeten och krävde inte bara att politikerna som deltar på klimatmötet som börjar i Paris morgon agerar utan att också var en av oss alla gör allt för att leva så klimatsmart som det bara är möjligt, dra ner på resor med bil och flyg, köttkonsumtion etc.

Det är nu förändringarna måste ske, i nästa generation är det för sent, menade flera av talarna.

Bland slagorden som hördes när demonstrationen gick från Norra bantorget till Mynttorget märktes bland andra: ”Sluta skyll på Indien och Kina, största utsläppen är dina och mina”, ”Inte bara tomma ord, vi ska rädda våran jord” och ”Lyft på hatten, för sol, vind och vatten”.

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Dags för Gamla stans levande julkalender för elfte året i rad

211Så här såg det ut för ett år sedan när Idde Schultz …

711

… inledde 2014 års upplaga av Gamla stans levande julkalender …

111

… och på tisdag är det dags för premiären på årets upplaga. Här är hela programmet …

Trots värsta höstrusket närmar sig tydligen julen. I morgon tänds första ljuset i adventsstaken och på tisdag inleds årets upplaga av Gamla stans levande julkalender, en tradition nu inne på elfte året. Varje kväll klockan 18.15 öppnas en lucka någonstans i Gamla stan, oftast ett fönster en trappa upp i någon av gränderna, och under en kvart bjuds på gratis underhållning i form av musik och andra framträdanden. De medverkande finns förtecknade nedan. Vilka kvällar var och en uppträder blir dock en överraskning. Mäster Olofgården arrangerar.

333

… och här är alla som kommer att medverka.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Olle Olsson (inte bara Hagalund) på Sven-Harrys i Vasaparken

11

Olle Olsson Hagalund (som han brukade signera sina verk) förekommer ofta själv i sina målningar  …

31

… som här där han syns till hälften skymd av en flottist i folkmängden … 

21

… intill dansbanan på Gröna Lund på 1940-talet, längst ned till höger på tavlan, …

71

… som tillsammans med ett hundratal verk (många, likt denna målning, med motiv från gamla Hagalund) visas i en magnifik utställning på Sven-Harrys konstmuseum i Vasaparken.

41

Men även flera Stockholmsmotiv finns med på utställningen, som denna målning från Odenplan på 1960-talet …

51

.. och denna målning från den numera försvunna Hamngatsbacken med telefontornet i bakgrunden från 1950-talet …

61… och denna försommarscen vid Djurgårdsbron från 1944.

81

Olle Olssons dotter Lena Olsson-Petrén, här framför en tidig målning (”Efter loppet” på Ulriksdal från 1932, påverkad av den belgiske konstnären James Ensor) berättade att hon aldrig såg sin pappa måla. Ändå hann han med så mycket.

91

På utställningen finns också Kent Fernströms fina modell av en del av gamla Hagalund att beskåda. Allt är borta idag utom de tre husen med gröna pluppar på, det bortre Olle Olsson-huset. Utställningens curator Anna-Karin Pusic i svart kavaj och vitt linne.

Vem hade i dag kunnat erinra sig den unika miljön gamla Hagalund i Solna med alla sina kåkar byggda med gedigen hantverkskunskap och fantasirik snickarglädje från slutet av 1800-talets om inte en av dess mest hängivna invånare, konstnären Olle Olsson (1904-1972), hade målat av dessa miljöer och människor med sin kärleksfulla pensel medan det gamla samhället ännu existerade.

När man går runt på den nya utställningen med ett hundratal verk av Olle Olsson på Sven-Harrys konstmuseum i Vasaparken inser man vilket oåterkallerligt misstag politikerna i Solna gjorde när de bestämde att allt skulle rivas (det var som om politikerna i Stockholm skulle bestämt sig för att riva hela Gamla stan).

Nu blev några av husen ändå kvar, bland annat Olle Olssons, men det fick han inte själv  uppleva. Tre år efter hans död bestämde sig politikerna för att ge efter för opinionen och låta Olle Olsson-huset undgå grävskoporna.

Även om Olle Olsson målade alla sina tavlor i ateljén i Hagalund så hämtade han inspiration också från andra håll. Bland annat finns ett par sevärda målningar med motiv från miljöer inne i Stockholm som skattat åt förgängelsen, som Hamngatsbacken och gamla Odenplan exempelvis.

Det är en magnifik utställning som gästkuratorn Anna-Karin Pusic presenterar med ett brett urval av Olle Olssons verk. Olle Olssons dotter Lena Olsson-Petrén berättade på pressvisningen att hon aldrig såg sin pappa måla. Ändå hann han med så mycket. Det är vi tacksamma för så här i efterhand. PS. Ett extraplus för en välproducerad utställningskatalog.

 

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Gasklockorna ljusmålade

11Gasklockorna i Värtan ljusmålades …

21

… av ett hundratal stockholmare på torsdagskvällen.

31Här ska en av ljusmålningsetapperna just starta. Två personer ska ”måla” med lamporna i sina mobiler konturerna av personerna som står framför …

41

… vilket får följande effekt (kamerans exponeringstid 13 sekunder).

51

Inne i gasklocka 1 …

61

… skedde sista ljusmålningen för kvällen …

71

… och så här blev resultatet i Lennart Johanssons kamera när det projicerades på duken.

Ett hundratal stockholmare (de flesta boende i Norra Djurgårdsstaden) deltog på tisdagskvällen i en spektakulär ljusshow inne på det annars stängda gasverksområdet i Värtan. Utrustade med starka ficklampor och ikläddda röda hjälmar fick de lysa upp gasklockorna regisserade av Kai Piippo och hans medhjälpare eftersom Stockholms stad i konkurrens med ett femtontal andra städer hade vunnit en ljusdesigntävling arrangerad av ÅF (f.d. Ångpanneföreningen).

Det blev spektakulära effekter som fotograferades med långa exponeringstider av stadens eminente fotograf Lennart Johansson som hade kameran stadigt fastsatt på sitt stativ. Själv hade jag inget stativ men försökte fånga evenemanget ändå. Lennarts bilder kommer att läggas ut på stadens hemsida.

Ljusshowens sista etapp var inomhus i Ferdinand Bobergs lilla tegelklocka (gasklocka 1) som om fyra, fem år kommer att förvandlas till ett s.k. musikhotell med en scen i mitten. Där bjöds slutligen de frusna deltagarna på varm fika samtidigt som Lennarts bilder projicerades på storduk vilket framkallade spontana applåder.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Hjärtat pulserade av liv

1a

Det var knökfullt med gäster på invigningen av ABF-husets nya välkomnande ”vardagsrum” …

2a

… med musik och sång (här av Eira Järild) …

3a

… och tal och invigningsskål (här av Teres Lindberg, ordförande i ABF Stockholms styrelse).

4a

Här den nydesignade entrén till ABF-husets  …

5a… hjärta på Sveavägen.

ABF-husets ombyggda bottenvåning, Hjärtat kallad, invigdes på torsdagskvällen med tal, toner och trängsel, förvandlad från en ganska trist och sliten foajé till ett enda stort och fräscht sällskapsrum.

En lyckad renovering (signerad Arkitektbyrån Codesign) måste jag tillstå, med lokalens ursprungliga karaktär i behåll, men där man numera känner sig välkommen att slå sig ned med ensam sina tankar eller slå sig i slang med någon utan att det kostar något, vilket också ABF Stockholms styrelseordförande Teres Lindberg underströk i sitt tal, en ”ickekommersiell mötesplats” som hon uttryckte det.

Här kan man läsa en bok i lugn och ro eller bara ta en paus från jäktet ute på Sveavägen. Ja inte på invigningen förstås då det var stimmigt värre som det ska vara på en invigning. Hjärtat pulserade av liv.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kolingsborg som en bombkrater

11Kolingsborg …

21

… finns inte mer.

31

Det ser ut som …

41

… en bomb slagit ner.

51

Här ska byggas en provisorisk bro mellan Slussen och Gamla stan.

Kolingsborg, som Arthur von Schmalensee ritade och Olle Engkvist byggde och Ingemar Callenberg dekorerade med sina målningar med hamnarbetarmotiv i början av 1950-talet, finns inte längre. Platsen ser ut som träffad av en bomb.

Kampen för att rädda den grönklassade byggnaden blev resultatlös liksom ansträngningarna att åtminstone rädda Ingemar Callenbergs målningar som beskrev en i dag förgången epok. Här ska nu en tillfällig broförbindelse mellan Slussen och Gamla stan byggas medan rivningarna av östra Slussen pågår de närmaste åren.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Tack du okända hederliga människa

21Jag hade gett upp hoppet om att få tillbaka kameran … 

11… som jag glömde på sätet i tunnelbanan för tio dagar sedan. Men …

När tunnelbanetåget med destination Liljeholmen stannade vid Hornstull gick jag av och på Långsholmsgatan spände jag upp paraplyet för att skydda mig mot regnet den där fredagen för snart två veckor sedan.

Inne på konstgalleriet långt ner på Hornsgatan förberedde sig de två franska graffitikonstnärerna för att måla det stora skyltfönstret. Jag skulle ta några bilder,

Men … Kameran… Vart tog den vägen? Nej! Shit! Jag måste glömt den på sätet i tunnelbanan!

Efter den upptäckten åkte jag Liljeholmen. Spärrvakten där hade inte fått in någon kamera inte SL:s hittegodsavdelning på Klara Östra Kyrkogata heller. Det kan ta upp till tio dagar innan kvarglömda saker kommer in fick jag veta.

Utan hopp ringde jag i förmiddags till hittegodsavdelningen. Kameran fanns där. Någon hederlig människa hade lämnat in den och jag erinrade mig plötsligt de sista orden min mamma sade till mig den sista gången jag såg henne den där ödesdigra septemberdagen 1946. ”Lasse var alltid ärlig, lova mig det”.

När jag hämtade kameran frågade jag vem som hittat och lämnat in den. Det fanns ingen anteckning om det. ”Men det måste vara någon tunnelbanepersonal”.

Tack, du okända, ärliga, hederliga människa!

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Historisk kväll i Börshuset

11Arkeologikonsults Kenneth Svensson berättade på Samfundet S:t Eriks höstmöte i Börssalen om de oväntade och epokgörande fynd som gjorts vid de senaste två årens utgrävningar på Södermalmstorg inför ombyggnaden av Slussen …

21

… bland andra de här stenlagda gatorna från de tidiga 1300-talet …

31

… och den här stenkistan från slutet av 1200-talet (!) …

41

… och förre stadsantikvarien Marianne Råberg berättade att hon jobbar med att försöka koppla de arkeologiska fynden till vad som finns antecknat i de bevarade skriftliga arkiven …51

… och möjligen var det i detta med rött markerade 1600-talshus, på Henrik Keysers kopparstick från 1638, som arkeologerna grävt ut vid Södermalmstorg, som  hovslagaren Nils Jöransson för runt fyrahundra år hade sin verksamhet. Forskningsarbetet fortsätter.

61

Vid  höstmötet belönades också två uppsatser om stadens nutidshistoria. Här får Josefin Malmberg från Blackebergs gymnasium sitt pris och en blomsterkvast av samfundets ordförande Monica Andersson ...

71

… och här läser Monica Andersson upp motiveringen för Edvin Ahlander (från Viktor Rydbergs gymnasium vid Odenplan) som delade förstapriset med Josefin Malmberg.

När ett tvåhundrafemtio kvadratmeter stort område på Södermalmstorg för drygt två år sedan började grävas ut av arkeologerna inför byggandet av nya Slussen hade ingen kunnat ana vilka epokgörande fynd som skulle komma grävas upp ur marken.

Redan upptäckten av resterna från ett 1600-tals-stenhus var intressant. Men sensationellare ändå var de oväntade fynd från tidigt 1300-tal och det slutande 1200-talet som gjordes och som visar att det inte bara var i Staden mellan broarna (Gamla stan) som de äldsta stockholmarna bodde och verkade.

Kenneth Svensson från Arkeologikonsult, som för stadens räkning grävt ut platsen, visade bilder och berättade fascinerande på Samfundet S:t Eriks höstmöte i Börssalen vid Stortorget på tisdagskvällen om de nya upptäckterna som förmodligen skriver om eller i vart fall fördjupar kunskaperna om Stockholms äldsta historia.

Förre stadsantikvarien Marianne Råberg, 1600-talsspecialist, föreläste om den nordligaste delen av Södermalm (närmast Slussen) och berättade att hon i arkiven möjligen hittat innehavaren av det stenhus som arkeologerna grävt fram. Frågan är om det inte var hovslagaren Nils Jöransson. Förmodligen.

Hon ska fortsätta sina studier i arkiven för att söka hitta sambanden mellan det arkeologiska fynden och det som finns bevarat i de skriftliga arkiven. Ja, det var sannerligen en historisk kväll i Börshuset. Det ska bli intressant att ta del av de slutgiltiga resultaten när bearbetningen av de arkeologiska fynden och arkivstudierna är klara, förhoppningsvis i en genomarbetad och väl illustrerad bokutgåva. Utgiven på Stockholmia förlag?

På höstmötet belönades också två ungdomar med fem tusen kronor var i samfundets uppsatstävling för gymnasister. Här handlade det om nutidshistoria. Dag Ahlander på Viktor Rydbergs gymnasium vid Odenplan har skrivit en personligt färgad skildring om sin uppväxtmiljö, om hur han relativt sent i sitt unga liv  insåg att han bor och har vuxit upp i en av de till lägenheter omgjorda gamla institutionsbyggnaderna i Långbro, det gamla mentalsjukhuset, och om hur denna plötsliga insikt fördjupat hans syn platsen där han växt upp.

Josefin Malmberg (som delade förstapriset med Edvin Ahlander) från Blackebergs gymnasium har med stark närvarokänsla skrivit om sitt möte med gitarristen och gitarrhandlaren Jan ”Halkan” Hallquist som sedan fyrtiofem år har sin gitarraffär nära Medborgarplatsen. En uppsats som skulle platsa som reportage i vilken stockholmstidning som helst. De båda uppsatserna kan läsas på Samfundet S:t Eriks hemsida. På Stockholmskällan finns även fler av de till tävlingen inskickade uppsatserna att läsa.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0