Varför är årstiderna så korta?

11Lite vårkänsla på skolgården i Gamla stan …

41

… och på Kungsholmens brandstation.

Blommorna kämpar sig upp i ljuset. Lite vårkänsla på skolgården i Gamla stan så här denna extra långa februaris sista dag. Så även på Kungsholmens brandstation på Hantverkargatan.

Men innan man vet ordet av så har både våren och sommaren passerat och hösten och vintern likaså. Det var annorlunda i slutet av fyrtiotalet då sommarloven bestod av evigheter som aldrig tog slut. När en enda lektion i skolan kunde kännas som den varade i flera veckor.

Varför har det blivit så?

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Folkets och Ingvar Carlssons hyllning till Olof Palmes minne

11

Olof Palmes efterträdare Ingvar Carlsson var en av alla …

21

… som hyllade den mördade statsministerns minne …

31… med en blomma …

41

… på graven …

51

… och vid mordplatsen …

61

… på trettioårsdagen av dådet.

Under dagen samlades många människor på platsen i hörnet av Sveavägen och Tunnelgatan där Statsminister Olof Palme så brutalt mördades på dagen för trettio år. En del lade ner en blomma eller tog en bild med mobilkameran.

Även vid graven, ett stenkast därifrån, samlades människor för en stunds eftertanke och för att lägga en blomma på graven. En av dem som lade ned en blomma var Ingvar Carlsson, som fick ta över statsministerposten efter mordet på Olof Palme den 28 februari 1986.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Statsministerns kransnedläggning på Olof Palmes grav

11Statsminister Stefan Löfven (och partisekreteraren Carin Jämtin) lade ner en krans …

21

… på Olof Palmes grav på Adolf Fredriks kyrkogård  …

31

… på söndagsmorgonen,  30 år efter det ofattbara mordet på Sveavägen.

41

Ett stort mediauppbåd bevakade ceremonin och intervjuade Stefan Löfven om Olof Palmes betydelse Sverige och för Stefan Löfven personligen.

Inför ett stort mediauppbåd lade statsminister Stefan Löfven ner en krans på sin föregångare Olof Palmes med röda rosor täckta grav på Adolf Fredriks kyrkogård på söndagsmorgonen, på dagen trettio år efter det ofattbara, ännu ouppklarade mordet den 28 februari 1986.

Någon hade lagt blommor på själva mordplatsen i hörnet av Sveavägen och Tunnelgatan intill den delvis med åren hårt nedslitna minnesplattan på trottoaren där siffrorna i årtalet för mordet ”1986” knappt längre är läsbara. Ändå känns det som det var alldeles nyligen som det otänkbara inträffade.

 

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Unicef: ”Varje dag drunknar två flyktingbarn i Medelhavet”

11Unga och gamla deltog i manifestationen …

41

… på Medborgarplatsen för en generösare flyktingpolitik.

31

En av talarna var Sanna Vestin, ordförande i Flyktinggruppernas riksråd, …

61

… en annan var Kadidja Bedoui, från gruppen Vi gör vad vi kan. Hon berättade gripande om tragiska flyktingöden hon upplevt som hjälparbetare på den grekiska ön Lesbos …

21

… och en grupp ungdomar, flyktingar och infödda, framförde en stark dansföreställning som gestaltade oskyddade människors situation under krigstillstånd.

”Say it loud, say it clear, Refugees are welcome here”. Ropen skallade på Medborgarplatsen under den välbesökta manifestationen ”European March for Refugees Rights” för flyktingars rätt till asyl, permanenta uppehållstillstånd och lagliga och säkra flyktvägar över Medelhavet in i Europa.

Liknande manifestationer skedde samtidigt i 115 europeiska städer i 28 olika länder.

Varje dag drunknar två barn i Medelhavet enligt Unicef därför att de tvingas färdas i flyktingsmugglarnas ofta inte sjövärdiga och överlastade farkoster som kapsejsar. Förra året drunknade 3 701 människor på flykt över Medelhavet och i år har redan 410 drunknat, berättade Kadidja Bedoui, från gruppen ”Vi gör vad vi kan” som samlar in medel till människor som flyr till den grekiska ön Lesbos från vilken Kadidja Bedoui berättade hjärtskärande, tragiska historier (som hon personligen upplevt som hjälparbetare där) om flyktingföräldrar som mist sina barn och inte ens fått tillstånd att närvara vid barnens begravningar.

Det var många tal och uppträdanden på manifestationen, alla med samma budskap: De mänskliga rättigheterna ska respekteras och asylrätten för människor på flykt värnas. På scenen, dekorerad med flytvästar som symboler för det grymma öde många människor på flykt går till mötes, uppträdde också en grupp ungdomar från flyktingboendet i Ödeshög och även kulturskolan där, och framförde tillsammans ”Refugee Story”, en dansföreställning som gestaltade krigets ödesdigra inverkan på oskyldiga vuxna människor och deras lika oskyldiga barn. Starkt!

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Gåtfulla Vivian Maiers fotografier visas nu på Kulturhuset

41

Självporträtt av Vivian Maier, en av runt hundra bilder i Kulturhusets nya utställning.

51Många stockholmare …

11

… passade på att se den gåtfulla amerikanska fotografens bilder …

61… och också fotografera av …

71… hennes bilder …

31

… på fredagskvällens vernissage.

Vivian Maier (1926-2009), den hemlighetsfulla amerikanska gatufotografen, berömd först efter sin död, eftersom hon aldrig visade sina bilder för någon, i många fall inte ens för sig själv, eftersom hon lämnade efter sig mängder av exponerade men oframkallade rullar, som hon själv två år före sin död lämnade in till försäljning på en auktionsfirma i Chicago, staden där hon tillbringade större delen av sitt liv anställd som barnflicka i olika familjer.

Hon fotograferade när hon var på utflykt med de barn hon var anställd att ta hand om och också på lediga stunder. Hon hittade sina motiv ute i den offentliga miljön där hon med en sällsynt inlevelseförmåga fotograferade människor mest. Det är som kameran var hennes sätt att på ett anonymt sätt umgås och ha kontakt med andra.

Kanske ville hon inte att andra skulle se hennes bilder. Ingen vet. Men nu tillhör de hur som helst fotografihistorien, ett stort urval visas på Kulturhuset i en mycket sevärd utställning även om jag tycker printarna kunde vara lite mer stuns i. Anne Morin från DiChroma har kurerat och Maria Patomella från på Kulturhuset producerat utställningen.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

189 ton glas byts ut på Kulturhuset

5a

Kulturhuset invigdes 1974. Ingemar Gram tog den här bilden under bygget 1969. Ännu finns inga fönster som synes(fotot från Stockholmskällan).

1aNu har det gått över fyrtio år sedan glasfasaden kom på plats …

2a

… och det är dags att byta ut alla rutorna …

4a

… 4 000 kvadratmeter glas, 189 ton, för 40 miljoner kronor, …

6a

… med början i sommar.

Kulturhuset stod klart 1974. Nu är det dags för storrenovering. Efter drygt fyrtio år ska rutorna i Kulturhusets fasad bytas ut till moderna 3-glasfönster, sammanlagt 4 000 kvadratmeter glas, 189 ton. Kostnaden uppskattas till cirka 40 miljoner kronor. De nuvarande rutorna tillgodoser inte dagens säkerhetskrav och energikrav enligt stadens experter på fastighetskontoret.

Energiåtgången för driften av Kulturhuset beräknas minska med runt 30 procent och det årliga koldioxidutsläppet sjunka med drygt 30 ton när det mödosamma arbetet är slutfört..

I sommar påbörjas utbytet av rutorna, en efter en, och fortsätter nästa sommar och eventuellt även sommaren 2018. Det kommer att bli ett pillgöra eftersom varje glasruta (c:a 2,2 x 3,6 meter) måste skäras till individuellt efter exakt mått då det förekommer variationer på grund av tidigare rörelser i huset.

När allt är klart kommer glasfasaden att se ut som i dag. Detta eftersom ingenting får ändras på Kulturhusets fasad då byggnaden är k-märkt, eller rättare sagt blåklassad av Stadsmuseet och därmed uppfyller kriterierna för byggnadsminnesmärkning.

Framöver ska också Kulturhusets tekniska installationer bytas ut och renoveras. Dessa åtgärder befinner sig dock ännu på utredningsstadiet.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Ålderdomlig fotograferingsteknik börjar åter tas i bruk mer och mer

11

Våtplåtsfotografen Eva Karlsson preparerar plåten …

21

… som exponeras i tretton sekunder, fotolegendaren Anders Engman sitter modell, …

31

… och bilden växer fram i fotoskålen inför de intresserade åskådarnas ögon på Centrum för för fotografi (CFF) …

41

… och Anders Engmans ansikte blir mer och mer synligt på plåten …

51

… och Eva Karlsson förklarar för de intresserade varför hon fotograferar på 1800-talsvis och hur den gamla våtplåtsmetoden upplever en revival i vår tid.

I fotografins barndom avlöste den ena tekniken den andra. 1851 var det dags för den så kallade våtplåtstekniken, så kallad eftersom plåt- eller glasnegativet endast kunde exponeras och framkallas medan det var vått, dvs. måste prepareras, exponeras och framkallas inom loppat av högst femton minuter. Långa exponeringstider krävdes och ett portabelt mörkrum om man skulle fotografera utomhus. Berömda är de hästdragna fotovagnarna med portabla mörkrum som användes exempelvis under det amerikanska inbördeskriget 1861-65

I dag, drygt hundrafemtio år senare, när en telefon och en kamera är samma sak och ingen framkallning behövs och exponeringstiden är kort och alla människor ständigt fotograferar och skickar bilder härs och tvärs över klotet till varandra på hundradelen av en sekund är det väl ingen som kommer på tanken att fotografera med den ålderdomliga och tidskrävande våtplåtstekniken kanske någon tror. Fel förstås. Och intresset för den gamla tekniken är stort och i ökande.

Runt hundra personer hade samlats på CFF (Centrum för fotografi) på Tjärhovsgatan på onsdagskvällen för att se och höra våtplåtsfotografen Eva Karlsson demonstrera metoden. Först preparerade hon plåten med den ljuskänsliga trögflytande vätskan i sitt portabla tältliknande mörkrum och sedan satte hon in kassetten i sin storformatskamera och exponerade i tretton sekunder medan den legendariska pressfotografen Anders Engman,som satt modell, försökte sitta så still han kunde för att bilden skulle bli så skarp som möjligt,

Därefter fick åskådarna tillfälle att följa framkallningsprocessen och se hur Anders Engmans sympatiska ansikte successivt växte fram på plåten i fotoskålen, inte helt skarpt, men magiskt på något sätt.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Rådhuset, 100 år, är sig inte riktigt likt längre, men sevärt ändå

51Rådhuset på Scheelegatan har just fyllt 100 år. Den gamla ”Vasaborgen” är sig lik till det yttre …

81

… men kraftigt förvandlad interiört.

71

Utan den stora ombyggnaden för knappt tio år sedan hade tingsrätten varit tvungen att flytta från huset berättade rådman Henrik Lagergren (längst till vänster) när han visade runt i huset för medlemmar i Samfundet S:t Erik. Här berättar han om motivet på den bärande pelaren i bottenvåningen med scener ur den nordiska mytologin gjord av bildhuggarbröderna Aron och Gustaf Sandberg.

91

Trots den stora ombyggnaden finns mycket att se inne i rådhuset som är öppet för allmänheten att besöka efter en flygplatsliknande inpasseringskontroll. Här det av konstnären Brocke Blückert målade taket i galleriet en trappa upp. Högst upp i bilden ses just rådhuset, uppochner från detta perspektiv.

11

Även exteriört finns mycket att se för den som stannar till en stund och begrundar. Här drivs ”de första brottslingarna” Adam och Eva ut ur paradiset. Bildhuggaren Gustaf Sandbergs relief ingår i en triptyk …

31

… som sitter på de två s.k. stigluckorna, den här vid Scheelegatan  och den andra vid Kungsholmsgatan …

111

… där också Gustaf Sandbergs brunn Justitia står …

101… som kanske skulle behöva en ny namnskylt. Gustaf Sandberg dog faktiskt 1958, vilket inte framgår av den anfrätta skylten som sitter där i dag.

Om man man inte varit i Stockholms rådhus vid Scheelegatan någon gång tidigare blir man kanske lätt förbryllad när man stiger in i den svenska nationalromantikens högborg som just fyllt 100 år och till det yttre är sig i stort sett lik från när den byggdes, men interiört delvis är förvandlad till en oskön blandning mellan en moderna galleria och en rymdstation.

Jag undrar hur arkitekten Carl Westman (1866-1936) skulle ha reagerat om han hade kunnat se metamorfosen. Hur kunde det bli så här?

Rådman Henrik Lagergren som guidade en grupp från Samfundet S:t Erik förklarade bakgrunden. Om inte den radikala inre ombyggnaden skett för knappt tio år sedan hade tingsrätten varit tvungen att flytta och huset fått en annan hyresgäst som kanske byggt om interiören ännu mer. Så fick det bli som tingsrätten ville. Det är inte vackert. Men numera funktionellt och säkert, förhoppningsvis.

Det finns trots allt mycket kvar av originalbyggnaden även i det inre om än inte allt är tillgängligt för allmänheten. Men mycket är tillgängligt och klart sevärt som exempelvis de båda bildhuggarbröderna Aron (1873-1959) och Gustaf Sandbergs (1876-1958) utsökta stenreliefer på många ställen i huset, inte minst på den bärande pelare (Valans pelare kallad) som på bottenvåningen är dekorerad med motiv ur den nordiska mytologin, galleriet en trappa upp med Brocke Blückerts (1887-1956) utsökt målade tak och två trappor upp Peter Tillaeus 1700-talskarta över Stockholm i uppförstorat skick, liksom en pendang av den kartan som visar stadens utseende 1915, när rådhuset byggdes. Intill står Kopparmatte, symboliserande straffet för den som begått någon brottslig handling.

Det är alltså fritt fram för allmänheten att stiga in i huset, knalla runt och titta och fotografera. Något som rekommenderas. Först måste man dock passera en flygplatsliknande kontroll. Men det är det värt.

Annars finns förstås mycket att se även på utsidan för den som ger sig tid att stanna upp, som till exempel Gustaf Sandbergs stenreliefer på de två så kallade stigluckorna, den ena vid Scheelegatan, den andra vid Kungsholmsgatan, som visar människans första brott och straff, nämligen Evas överlämnande av äpplet till Adam och det därav orsakade syndafallet, utdrivandet ur paradiset. Ävenledes, på fasaden mot Polishusparken, en stor stenrelief efter vädersolstavlan, Gamla stan avbildad under 1500-talet. Och en vacker brunn, Justitiabrunnen kallad. Med mera, med mera.

PS. Två utmärkta böcker utgivna på Stockholmia förlag för den som vill fördjupa sina kunskaper i ämnet är: Bröderna Aron och Gustaf Sandberg, Bildhuggarna (2000) av Eva Tivell och Maja Sandberg samt Rättvisans borg, rådhuset 100 år (2015) av Ann-Sofie Arvidssson m.fl med foto av Carl Johan Erikson.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Politisk enighet om kritiken av planerna för Vällingby Parkstad

21Stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert (s) och oppositionens Björn Ljung (lib), med ryggen mot kameran, var för en gångs skull eniga och instämde båda i Skönhetsrådets skoningslösa kritik mot händelseutvecklingen i Vällingby Parkstad som just nu är under uppförande i området där Vattenfall tidigare hade sitt huvudkontor i Råcksta.

DN:s Mia Tottmar berättade i förra veckan att Skönhetsrådets sekreterare Henrik Nerlund dömde ut byggherrens byggplaner för Vällingby Parkstad (Vattenfalls f.d. huvudkontor i Råcksta).

”Mörkt och trångt. Fönster som inte går att öppna. Små rastgårdar. Vi har inte sett boendemiljöer med så stora brister sedan före kriget”, sade Henrik Nerlund bland annat i DN-artikeln om den L-formade länga med 200 lägenheter som byggherren presenterat i den bygglovsansökan han lämnat in till Stadsbyggnadskontoret och som ska godkännas av tjänstemännens på delegation och som formellt inte (om än i andan) strider mot den s.k. flexibla detaljplan som antagits av politikerna i stadsbyggnadsnämnden, en plan  som utgick från att ett antal radhus av holländsk modell skulle byggas på den aktuella platsen.

Vad är en flexibel detaljplan? Om jag av debatten i kommunfullmäktige på måndagskvällen förstod saken rätt är en flexibel detaljplan inte lika detaljerat utformad som detaljplaner i allmänhet brukar vara (vilket samtidigt ger byggherren större möjligheter att tolka planen på sitt eget sätt), detta för att påskynda planprocessen. Hur det fungerar i praktiken är jag inte mannen att förklara. Men det framgick av debatten att kritiken mot händelseutvecklingen i Råcksta var lika stark från både höger och vänster.

Det var Björn Ljung (lib) som upprörd ställde en fråga till stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert (s) och undrade vad som egentligen händer med den kommande Vällingby Parkstad (som han valde att kalla Bromma Parkstad).

Stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert (s) förklarade att situationen uppstått eftersom det nu är en ny byggherre (med andra idéer än den ursprungliga) som lämnat in bygglovsansökan.

”Detta ärende visar att den politiska kontrollen har varit för dålig. Vi politiker ställs till svars för sånt vi inte beslutat om”, sade en bekymrad Roger Mogert och inbjöd samtidigt sina politiska motståndare till en gemensam diskussion för att reda upp situationen för att tillsammans  enas om vilka åtgärder som ska vidtas så att inte stadens styrande hamnar i en liknande situation också i framtiden.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (2)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-2 av 2

Detaljplanen är väldigt tydlig med vad som gäller, tycker jag. Husen mot Bergslagsvägen ska vara atriumhus. Marken mot Bergslagsvägen ska vara parkmark. Mark närmast husen får inte bebyggas men ramp till garage får anläggas. Parkering ska anordnas i garage under husen. Fasaderna ska utformas så att två närliggande hus har olika fasadutformning. Var finns flexibiliteten som gör att man kan bygga loftgångshus i stället, och förlägga parkering i markplan? Epstein?

Jan Gustafsson, 20:53, 23 februari 2016. Anmäl

Så går det när regelverk ska lättas upp. Mjuka värden glöms bort. Men täthetivrarna kan väl flytta dit och trängas. Det är ju det här de har kämpat för. Nu börjar vi se vart deras retorik tar oss.

Magnus Eriksson, 08:45, 23 februari 2016. Anmäl

Fullmåne över Gamla stan

1aMånadens fullmåne över Gamla stan …

2a

… den 22 februari 2016.

Fullmåne är det som bekant en gång i månaden. Således lyste månen vit och grann tidvis mer eller mindre dold bakom de förbiilande skyarna i dag den 22 februari, närmare bestämt exakt klockan tjugo minuter och trettiotre sekunder över sju på kvällen, just när jag lägger ut det här blogginlägget. Bilden tog jag någon halvtimme tidigare.

Här är schemat för kommande fullmånar detta år: 23 mars kl 13:01:38, 22 april kl 07:25:00, 21 maj kl 23:16:37, 20 juni kl 13:04:58, 20 juli kl 00:59:36, 18 augusti kl 11:29:45, 16 september kl 21:07:49, 16 oktober kl 06:25:07, 14 november kl 14:53:38 och 14 december kl 01:06:55, för att vara exakt.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0