Odenplans soltrappa öppnar till helgen om planerna går i lås

11

Till helgen – förmodligen – är det nya provisoriska säkerhetsräcket klart …

21

… och den s.k. soltrappan ovanpå Odenplans tunnelbanestation kan öppnas för soldyrkarna kraftigt försenad.

Den så kallade soltrappan ovanpå Odenplans tunnelbanestation skulle fungera från start förra året. Men den var felkonstruerad ur säkerhetssynpunkt. För att undvika risken att någon klättrade upp från trappan och irrade runt på taket ovanför stängslades hela konstruktionen in och gjordes otillgänglig för allmänheten.

Men nu lagom till att värmeböljan rullat in över staden pågår uppsättning av ett provisoriskt räcke som ska förhindra möjligheten att klättra upp på tunnelbanetaket från trappan. Så till helgen, förmodligen, blir det fritt fram att sätta sig och sola på soltrappan. Bättre sent än aldrig.

Framöver ska mer permanenta åtgärder vidtas för att garantera säkerheten.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Nya planen för en bantad bussterminal i Katarinaberget

5a

Huvudentrén till den nya mindre bussterminalen i Katarinaberget blir i en ny byggnad (den grå trekantiga saken mitt i bilden) mellan nuvarande tunnelbaneentrén och Thor Modéens Trappa. Ill: White/Link arkitekter

Nu presenterar staden planen för den nya framtida i Katarinaberget insprängda bussterminalen för Nacka- och Värmdöbussarna. Den förra planen blev underkänd för drygt två år sedan i Mark- och miljödomstolen.

6a

Den nya bussterminalen i Katarinaberget blir mindre än som det var tänkt i det underkända förslaget. Den nya har 6 istället för 8 ankomstplatser, 17 istället för 20 avgångsplatser och likaså 17 istället för 20 så kallade reglerplatser (uppställning).

Terminalen planeras för 37 000 resande per dygn (vilket man beräknar 2020) men har kapacitet för drygt 40 000 att jämföras med dagen knappt 30 000 resenärer.

En ny huvudentré planeras i en ny byggnad mellan den nuvarande tunnelbaneentrén och Thor Modéens Trappa (se översta bilden).

3a

Lokattens Trappor (i dag stängda) mellan Stadsgården och Katarinavägen (öppnas). Men först kanske de rivs för att byggas upp igen. Mellan Lokattens trappor och Sjömansinstitutet byggs en ny hiss.


2aSöderbergs Trappor  vid Stadsgårdshissen stängs och övergångsstället försvinner. Ill: Foster+Partners och Berg Arkitektkontor

Söderbergs Trappor (borta vid Fotografiska) stängs liksom övergångsstället där över Stadsgården eftersom bussarna här i närheten ska snedda över Stadsgården på sin väg in i den nya bussterminalen.

4aAnkomstplats i terminalen. Ill: Link arkitekter

Den nya bussterminalen sägs i planförslaget skapa en hälsosammare miljö för passagerarna jämfört med dagens situation men samtidigt finns risker som planförfattarna dock anser ”kan reduceras till försumbara nivåer. De säkerhetsåtgärder som föreslagits är bland annat att terminalen delas upp i åtskilda brandceller och att utrymningslarm och nödbelysning installeras.”

Staden hoppas kunna påbörja bygget 2019 och vara klara någon gång 2023-2025. Drygt 1,4 miljarder kronor beräknas kostnaden till.

Detaljplaneförslaget ställs ut i Tekniska nämndhuset på Fleminggatan 4, på Södermalms stadsdelsförvaltning vid Medborgarplatsen 25, på Slussenprojektets informationskontor Stadsgården 8, och finns även på nätet.

Samrådstiden är 31 maj till 12 juli och den 14 juni kl 16-20 blir det samråd och öppet hus på Medborgarhuset vid Medborgarplatsen, ett livligt sådant förmodligen.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Bostadsrätterna är ”billigare” i dag än 1995 – 54 % har inte råd att hyra en nybyggd tvårumslägenhet i stan

41Bostadsrätterna är relativt sett billigare i dag än för tjugo år sedan förklarade Andreas Wallström, chefsekonom på Nordea, vid ett bostadsseminarium på måndagen …

31

… med många deltagare i panelen.

11

Heléne Lilja, kommunikationschef på Hyresgästföreningen, som ordnade seminariet, förklarade att en färsk undersökning visar att 54 procent av hyreshushållen inte har råd att flytta in i en nybyggd tvåa eftersom hyran är för hög (mer än 40 procent av den disponibla inkomsten) …

21

… bostadsforskaren Emil Pull frågade vad de närvarande politikerna föreslog för åtgärder för att de som mest behöver en bostad ska ha råd att hyra en nybyggd hyreslägenhet och fick svaret att fler lägenheter behöver byggas, ett svar han inte blev nöjd med.

I dag har 54 procent av stockholmarna (hyreshushållen) inte råd att hyra en nybyggd tvårummare på 60 kvadratmeter. Det visar en färsk undersökning som vi gjort, berättade Heléne Lilja, kommunikationschef på Hyresgästföreningen.

Alla, från forskare till politiker och företrädare för olika intresseorganisationer, var överens om att bostadsbristen är stor i Stockholmsregionen och att det behöver byggas mer. Inte minst hyresbostäder.

Men det räcker inte. Folk måsta ha råd att hyra de nya bostäderna också. Hur bygga billigare lägenheter? Vad tänker politikerna göra åt den saken, frågade bostadsforskaren Emil Pull från Malmö högskola vid det bostadspolitiska seminarium som Hyresgästföreningen ordnade på måndagen.

Bygg mer, upprepade politikerna. Emil Pull tyckte inte att det svaret var tillfredställande.

Samtidigt förklarade Andreas Wallström, chefsanalytiker på Nordea, att bostadsrätterna i Stockholm vars priser ju ökat i en svindlande takt de senaste åren, paradoxalt nog egentigen är billigare i dag än för tjugo år sedan eftersom bostadsrättsinnehavarna i dag (2015) bara behövt lägga ca 14 procent av sin disponibla inkomst på boendet mot 17/18 procent 1995, beroende på dagens låga räntor.

Han har då räknat på ett hushåll 2015 där ena parten tjänar 34 000 kr/mån (snitt i statlig sektor) den andra 43 000 (snitt tjänsteman i privat sektor). Hushållet har betalt 15 procent i kontantinats och lånat resten. Han har förutsatt bostadsrättens kvadratmeterpris till 85 000 kr och använt motsvarande relevanta siffror för tidigare år som jämförelse.

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Konsthögskolans studenter ställer ut sina verk över hela stan

11

”Organ” heter den video med tillhörande performance skapad av konstnären Adèle Essele Zeiss …

21

… som visas på Konsthögskolans kandidatutställning på Skeppsholmen …

31

… där också Anna Gerdéns videoverk ”Lapse” visas …

41

… liksom Janne Maria Lysens verk ”Massa frågor om vad som inte finns” (en pytteliten bokhylla med pyttesmå böcker). 

51

Inspirerad av lokalen och alla verk kunde jag inte låta bli att ta ett självporträtt.

61

I utställningslokalen på Sergelgatan ställer bland andra också Marcus Jonsson ut sin skulptur Mjölkbonde och några intressanta målningar.

Hur ser framtidens konst ut? Jag tänkte att jag som hastigast skulle kika in på Konsthögskolans elevers utställning och undersöka saken. Men det var inte så lätt. Det är inte bara en utställning utan flera. Och det spretar åt alla håll. Svårt att se en enhetlig trend, åtminstone för en utomstående amatör.

Kandidatutställningen och vårutställningen är utspridd på olika platser på stan. Bara på Skeppsholmen ställer studenterna ut på fyra olika ställlen (Mindepartementet, Galleri Mejan, Grafikhuset och Konsthögskolans huvudbyggnd) och dessutom i en gammal butikslokal på Sergelgatan och i Passagen i huset som ska rivas i NK-kvarteret.

Jag nöjde mig med att gå runt i Konsthögskolans labyrintliknande huvudbyggnad på Flaggmansvägen 1 och betrakta ett videoverk med tillhörande performance (fem kvinnor som rörde sig rytmiskt till visselpipsliknande drillar) skapad av kandidaten Adèle Essele Zeiss. Kanske handlade det om människans komplicerade förhållande till sin egen kropp. Jag tolkade det i alla fall ungefär så. Suggestivt i alla händelser.

Anna Gerdéns svartvita fyraminutersvideo grundad på gamla fotografiska glasplåtar gav mig känslan av ett svunnet Sverige, tyckte mig ana en lagård och en kvinna som handmjölkade kor, såsom det nyligen var brukligt, men det kändes ändå som det skedde i en sedan länge gången tid. Videon fick mig också att fundera över hur tekniken förändras över tiden, som den fotografiska till exempel, från jättekameror med glasplåtar till digitala kameror med minneskort, till mobilen som kamera. Vilket är nästa steg i den fotografiska (och övriga) teknikutvecklingen?

Bara att gå runt i den nygamla byggnaden på Flaggmansvägen 1 med sin ostrukturerade interiör var en konstupplevelse i sig. Jo, jag besökte också som hastigast den gamla butikslokalen på Sergelgatan 8-10 där Masterstudenterna ställer ut och också har workshops och performances och lite annat. Väl värt ett besök, gratis och öppet dagligen kl 12-18 till 12 juni.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

1960-talets Stockholm i Rolf Wertheimers tidsdoftande bilder

81

Serveringen 7 Sekel i Kungsträdgården 1964 där ett varuhus för Apple nu planeras.

101

Dansande par på Nalen 1962. 

91

Från taket på första hötorgsskrapan 1959.

71

Raggarnas Luciafirande på Kungsgatan 1962. Samtliga ovanstående bilder är tagna av …

41… konstnären Rolf Wertheimer, här porträtterad på utställningen på Åmells …

111… som öppnar den 4 juni och pågår till 23 juni.

En vardagsbild, inget särskilt händer, en vårdag, som det verkar, i början av 60-talet. Folk sitter och fikar och pratar eller läser tidningen på 7 sekel, den tillfälliga restaurangen i Kungsträdgården som byggdes till Stockholms sjuhundraårsjubileum 1953.

Den unge konstnären Rolf Wertheimer tog diskret upp sin Leotax (den japanska Leicakopian) ur kavajfickan och tog en bild och bevarade på så sätt åt eftervärlden bilden av denna idyll i Kungsträdgården. Det är just på denna plats ett ifrågasatt varuhus för datajätten Apple nu planeras.

Rolf Wertheimer, idag 86 år, målade på femtiotalet abstrakta tavlor i sin ateljé på en bakgård mitt emot NK där parkeringshuset ligger idag och fortsatte i samma anda i ateljén vid Brunkebergstorg påföljande deccenium. Men med kameran hade han ambitionen att fånga stämnningar och människor i levande livet.

Han flanerade då och då runt med sin småbildskamera i staden och och fångade livet i Kungsan, raggarna och deras brudar på Kungsgatan, dansparens outgrundliga blickar på Nalen och de mer handfasta stegen hos de dansande paren på Grönan, kårhusockupanterna som fått för sig att ockupera borgerlighetens högborg Operan, men också det framväxande City efter Klararivningarna.

Spektakulär är bilden tagen från taket på första hötorgsskrapan (en av trumpetstötarna) med byggjobbaren i förgrunden och Sveavägen som en ravin långt nedanför. Det är mycket 60-talsstämning i Rolf Weretheimers fotografiska dokumentation av livet i Stockholm som visas i en utställning på Åmells konsthandel med vernissage den 4 juni.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Viktigt för folkhälsan att nybyggda bostadsområden blir trivsamma

11Läkaren Gösta Alfvén …

31

… som av och till i femton års tid jobbat med sin bok ”Ohälsosam arkitektur” …

21

… dömer ut funktionslisternas och deras efterföljares idéer och verk.

Mår människor sämre av dålig arkitektur, av att bo och leva i enformiggt utformade bostadsområden?

Läkaren Gösta Alfvén är inne på den linjen i sin bok ”Ohälsosam arkitektur” (Balkong Förlag 2016) som är en svidande uppgörelse med funktionalismen och en av dess främsta profeter den schweiziske arkitekten Le Corbusier (1887-1965) och hans svenska efterföljare och deras inflytande på stadsbyggandet i Sverige som Miljonprogrammet med dess lådliknande hus på rad i all oändlighet och rivningen av hela stadskärnor i många städer i landsorten inklusive nedre Norrmalm i Stockholm (Klararivningarna).

I hälsosamma miljöer, som exempelvis i trakten runt Mosebacke på Söder, där jag träffar Gösta Alfvén för ett samtal om hans teorier, är husen vackra och varierade. De är utsmyckade och erbjuder stoff till fantasi, skänker ett slags välbefinnande, en egenskap som många förortsmiljöer, byggda i funktionalismens anda, saknar, som exempelvis Blåkullahusen i Hagalund eller de rätvinkliga, funktionalistiska husen i norra Botkyrka och i andra förorter men även i vissa delar av innerstan.

Gösta Alfvén menar att den grå fantasilösa arkitekturen skapar mer stress och större ohälsa hos människor än den varierade med konstfärdig känsla utformade arkitekturen. Den tillspetsade tanken har jag själv inte tänkt förut. Men den låter inte orimlig. Att bygga vackra och trivsamma boendemiljöer skulle alltså inte bara vara ett estetiskt eller ekonomiskt projekt utan också ett folkhälsoarbete.

Gösta Alfvén redogör i sin bok utförligt för funktionalismens förödande konsekvenser också när det gäller dagens stadsbyggande. Kanske kan man kalla hans bok för en stridsskrift, ett högst läsvärt och lärorikt inlägg i en angelägen debatt i dessa dagar när det byggs i Stockholm som aldrig förr, 20 000 nya bostäder fram till 2020 och 140 000 nya bostäder till 2030, vilket kommer att resultera i en ökning av det nuvarande bostadsbeståndet med en tredjedel ungefär.

Viktigt även för folkhälsan alltså att ”det nya miljonprogrammet” blir bra och hälsosamt byggt.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Nya Arkitekturskolan framröstad till Årets stockholmsbyggnad 2016

11

Stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert I Stockholmsrummet i Kulturhuset på torsdagen: ”Och segraren i Årets Stockholmsbyggnad 2016 blev …

21

… Nya arkitekturskolan KTH”. Mikael Stenqvist (närmast till höger om Roger Mogert) , kontorschef på Tham&Videgård Arkitekter och regionchefen Sten Wetterblad från byggherren Akademiska Hus tog emot diplomet. Arkitekterna själva var på arkitekturbiennal i Venedig. Segerbyggnaden på bilden.

41

Näst flest röster (endast 27 färre än segraren) fick Abacus Bostads nya studentbostäder i Tallkrogen ritade av Johanna Pålstedt på Lindberg Stenberg Arkitekter. 

31

Applåder för segraren.

Årets stockholmsbyggnad 2016 blev nya Arkitekturskolan uppe vid Östra station intill Tekniska högskolan. Med knapp majoritet röstade stockholmarna fram arkitekterna Bolle Thams och Martin Videgårds prisade skapelse så olik den gamla Arkitekturskolan man överhuvudtaget kan tänka sig.

Om jag inte personligen hade lagt min röst på nya Arkitekturskolan hade marginalen blivit endast 26 röster till andrapristagaren arkitekten Johanna Pålstedts mycket förtjänstfulla studenbostäder i Tallkrogen byggda av Abacus. Nu blev marginalen 27 röster. 905 stockholmre röstade på nya Arkitekturskolan och 878 på studentbostäderna i Tallkrogen.

Sammanlagt lade nästa femtusen stockholmare sina röster på någon av de tio byggnaderna i finalen. Flest hitills under de sju år tävlingen existerat.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Åke Ericsons bildberättelse om Europas romer på Fotografiska

41

Romernas levnadsvillkor i tio olika länder i Europa …

21

… har fotografen Åke Ericson (t.v.) skildrat sedan 2009 – på onsdagskvällen var det Vernissage på Fotografiska.

11

Bilder från det ökända gettot Lunik IX i Slovakiens näst största stad Košice.

31

Bild från Mitrovica i Kosovo där slagghögarna kontaminerar dricksvattnet vilket bland annat medför att barnen får dåliga blodvärden.

Åke Ericson är den samhällsengagerade fotografen som i slutet av 1990-talet gav upp en fast anställning på Aftonbladet för att genomföra sina egna projekt. De senaste fem åren har han fotograferat romer och deras levnadsvillkor i tio olika länder i Europa.

Diskrimineringen av romer i merparten av Europas länder är ingen nyhet. Men det är ändå smärtsamt att betrakta Åke Ericsons bilder och konstatera under vilka nästan ofattbart omänskliga omständigheter många tvingas leva. I Slovakien (gettot Lunik IX i Košice) till exempel, men också här i Sverige.

I Spanien är situationen en annan vittnar Åke Ericson om. Där är romer integrerade i samhället på ett annat sätt än i de flesta europeiska länder. ”Där går också romska barn i vanliga skolor, unga kan göra en klassresa och romer gifter sig med andra spanjorer”.

”Mitt mål med denna fotosvit är att komma bakom den vanliga schablonbilden av romer. Jag ville inte enbart skildra förtrycket och misären som många romer lever i. Min berättelse handlar också om de romer som lever integrerade i det europeiska vardagslivet”, berättar Åke Ericson.

Hans starkt berörande bilder av Europas romer visas nu på Fotografiska.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

”Ingen vill egentligen ha Nya Slussen, inte ens politikerna själva”

71

Slussen och demokratin diskuterades …

11

… på måndagskvällen inför en fullsatt Z-sal i ABF-huset …

21

… av bland andra Ola Andersson, Olle Wästberg …

41

… Inga-Britt Ahlenius …

61

… och Richard Murray.

Riksintresset Slussen är på väg att försvinna. Om en dryg månad börjar rivningarna på allvar. Det som kommer att byggas istället, Nya Slussen, är det kanske ingen som vill ha egentligen. Inte ens de ansvariga politikerna.

Vid en paneldebatt arrangerad av Föreningen Bevara Slussen i samarbete med ABF om Slussen och demokratin inför en stor publik i Z-salen i ABF-huset på måndagskvällen hördes idel kritisksa röster.
Arkitekten och debattören Ola Andersson läste upp tre gamla citat från tre olika personer:

1. ”Västerlånggatan och Stora Nygatan tappar kontakten med Södermalm när trafiken leds mot Skeppsbron. Jag ogillar också den planerade nybebyggelsen i förslaget” ”… jag är också väldigt skeptisk till att bygga hus på Slussen. Man bygger bort vyn, öppenheten. Den öppna platsen ska man vara rädd om.”

2. ”- Jag tycker att det nya Slussenförslaget är undermåligt. Jag skulle vilja se ett Slussen som är mer funktionellt, vackrare och hållbart över tid. – Ska vi leda in så mycket trafik i Gamla stan. Jag har en vision om ett bilfritt Gamla stan”.

3. ”Slussenprojejktet framstår som ett haveri. Ingen vet vad det kommer att kosta och det saknas en helhetslösning. Den lagakraftvunna detaljplanen har stora brister både avseende gestaltning och kommunikationslösningar”.

Citaten är från tre ledande kommunalpolitiker i Stockholm. Det första, från det då blivande finansborgarrådet Sten Nordin (m) 2004, det andra från det då blivande finansborgarrådet Karin Wanngård (s) 2011 och det tredje från en ledande politiker i den mäktiga exploateringsnämnden Maria Östberg Svanelind (s) 2014.

Dessa citat visar att stadens främsta politiker egentligen inte vill ha Nya Slussen, menade Ola Andersson och sade att problemet i Stockholm är att politikerna inte har styrt tjänstemännen på förvaltningarna. Tjänstemännen har fått driva sin egen linje som sedan blivit självgående.

Nationalekonomen Richard Murray kritiserade bristen på dialog mellan staden och medborgarna och även den s.k. kommunikationsplanen som innebar att alla tjänstemän som jobbade med Slussen blev tillsagda att bara uttala sig positivt om projektet. ”På så vis upphävdes tjänstemännens ansvar. De skulle vara ja-sägare”.

Demokratiutredaren Olle Wästberg kritierade Nya Slussen i sak: ”T-korsningen med rödljus, klaffbron som ska öppnas för cyklister och gående, tunneln med säkerhetsrisker över Stadsgården, den ökade trafiken på Strömbron som blir en konsekvens av Skeppsbrons breddning, etc” Han underkände också stadens information till medborgarna och menade att den mer haft karaktären av att ”sprida propaganda i stället för kunskap”.

Förra direktören för Riksrevisionsverket Inga-Britt Ahlenius beskrev det komplicerade regelverket i den statliga organisationen som effektivt balanserar den politiska makten och påtalade att motsvarande regelverk saknas i den kommunala organisationen. ”Det behövs en ny kommunallag”, sade hon och räknade också upp flera stora byggprojekt i Stockholm förutom Slussen som hon menade var misslyckade och alltför lättvindigt slunkit igenom i den kommunala beslutsordningen som till exempel Waterfront mitt emot Stadshuset, det nya just färdigbyggda hotellet på Vasagatan mittemot Centralen, det tilltänkta Applevaruhuset i Kungsträdgården och det planerade Nobelcentret på Blasieholmen.

Kanske dags för en ny almstrid?

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 2

Kommentarer (3)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-3 av 3

Tyvärr, eller tack och lov kommer Nya Slussen aldrig att kunna byggas eftersom erfarna riskanalytiker på DN Debatt redan dömt ut konstruktionen med en vägtunnel med sidoanslutningar vilket skapar allvarliga risker för seriekrockar och tunnelbränder. Därtill är vattentorget trafiktekniskt defekt då det saknas reservövergångar från Södermalmskajen om väder och båtslussning skulle orsaka hinder och stockningar. V g vidarebefordra gärna till ansvariga politiker! Mig lyssnar dom inte på.

John Johnstone, 14:51, 26 maj 2016. Anmäl

Jo, de allra flesta ser fram emot att bli av med dagens Slussen och den nya lösningen. Nästan allt Epstein för fram här är myter. Bron blir ju exempelvis smalare än idag.. Ingen utsikt ska byggas bort, tvärtom tillkommer ju mängder med nya platser att beundra utsikten ifrån. Framförallt blir vi av med det här bilh*lvetet och får en plats där folk faktiskt kan vara. "Ska vi leda in så mycket trafik i Gamla stan..."" Trafiken fortsätter att minska. Därav den nya planen, där bilar ges mindre yt

Anonym, 17:58, 25 maj 2016. Anmäl

Bra förslag med en ny almstrid, men det krävs sedan något mera för att gå till botten med problemen. Vi håller på att förlora demokratin i det här landet. Vi har ju s k löpsedelsdemokrati. Står det inget på löpsedlarna tror folk att allt är ok. Men det kan vara dags att börja planera motståndet, men smart att börja riva precis när folk tar semester....men underkänt för demokratin och de folkvaldas omdöme och kompetens, jo det blir nog en ny strid, av det ena eller andra slaget...

Mulbert Skog, 09:58, 24 maj 2016. Anmäl

Runt tiotusen hala små öringar sprutades ner i Strömmens vatten

11

”Oj, den bits väl inte?”

21

”Nej, men det är lite hal!”

31

När barnen bekantat sig med några av öringssmolten sprutades de (öringssmolten) ned (runt 10 000 stycken) …

41

… i Strömmens vatten …

51

… inför många intresserade stockholmare, stora och små.

Som vanligt samlades en stor skara åskådare när årets utsättning av havsöringssmolt (små tvååriga havsöringar á 130 gram styck) hade premiär vid Strömbron nedanför Operan på måndagen.

Innan de små fiskarna (uppfödda i Älvkarleby) sprutades ut ur slangarna ner i Strömmens vatten under ett moln av intresserade skrattmåsar som svävade runt ovanför fick intresserade barn som var närvarande möjligheten att handgripligen bekanta sig med några av smolten. Mycket populärt.

På tisdagen klockan elva på förmiddagen fortsätter utsättningen från samma ställe. Nu av ettåriga laxsmolt. Sammanlagt planterar staden tillsammans med sponsorerna i år ut 147 000 öringssmolt och 12 000 laxsmolt i Strömmen och åar och bäckar runt om i länet.

När de nått mogen ålder om några år kommer fiskarna tillbaka till platsen där se sattes ut, öringen från skärgården och laxen så långt ifrån som södra Östersjön. Den som vill se den spektakulära leken uppmanas att bege sig till Norrbro i oktober, november någon gång.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0