Vandringen till Botvidskällan

11

Årets Botvidsvandring från Salems kyrka …

21… till Sankt Botvids källa …

31

… samlade ett femtiotal personer som fick se ”ett mirakel” …

41

… när den misstrogne ”Johannes” (spelad av Claes Redler) överbevisades av sin troende matmor (spelad av Agneta Widén) om den heliga källans undergörande kraft.

51

Besöket vid källan avslutades med unison sång av psalmen 246: ”Här en källa rinner, säll den henne finner!”

Den helige Botvid, missionären som skulle kristna hedningarna i Sörmlamd, blev enligt legenden mördad 1120 med ett yxhugg av en slav som han hade friköpt. Han begravdes i Salems kyrka. Nio år senare lät hans bror bygga Botkyrka kyrka och den helige Botvids kvarlevor flyttades till den nya kyrkan.

På väg till den nya kyrkan ställde bärarna ned kistan på marken (kanske för att vila) och en källa med friskt vatten sprang fram ur jorden, S:t Botvids källa, som finns kvar än i dag. (Obs, detta enligt legenden. Många liknande legender finns om andra helgon).

Varje år sedan 1993, den sista söndagen i juli, ordnar hembygdsföreningen och Salems kyrka den drygt en kilometer långa så kallade Botvidsvandringen från kyrkan till källan som ligger söderut en bit in i skogen mellan den gamla vägen och Bornsjön. I år deltog ett femtiotal personer.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Alla på Pride ville fota sig med operasångaren Rickard Söderberg

11

Operasångaren Rickard Söderberg …

31

… var mäkta populär …

21

… där han stod vid Kungsholmstorg och …

41… alla (nästan) ville ta en selfie …

51

… eller en bild tillsammans med honom …

61

… men också kd-ledaren Ebba Busch Thor fick posera för kameran.

71

Det var skön stämning …

81

… med sång och dans …

91

… och härliga kroppsmålningar …

111

… och viktiga budskap som framfördes (Älska den du vill) …

101

… och bollar kom flygande …

131

… och Hillary Clinton deltog (Proud Demokrat står det på den regnbågsfärgade knappen) …

141

… och det fanns mycket att förundra sig över i paraden …

151

… som ägde rum i solsken till störtskuren kom …

161

… som dock gick över nästan lika plötsligt som den kom.

Alla (nästan) ville ta en selfie tillsammans med den populäre operasångaren Rickard Söderberg när de fick syn på honom där han stod vid Kungsholmstorg och glatt viftade med några regnbågsflagor när paraddeltagarna passerade förbi. Några måste ta mod till sig först. ”Vågar jag fråga”, hörde jag ett par säga till varandra. ”Javisst”, blev svaret. Och Rickard Söderberg nekade ingen. Tvärtom verkade han mycket road och önskade alla en ”Happy Pride”.

Det var verkligen skön stämning med sång och dans i den bitvis karnevaliska paraden som aldrig verkade ta slut. Och solen sken och sken. Men så plötslig utan förvarning kom störtskuren som slutade lika snabbt som den började men ändå genom sin kraft lyckades göra många helt genomblöta vilket dock inte verkade sätta ned humöret på deltagarna. Själv blev jag plaskvåt och kände för att bege mig hem och byta till torra kläder.

 

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Byggsäcken som verkar vara permanent parkerad i Trångsund

11

Den gröna fullpackade byggsäcken utanför Storkyrkan …

21

… som blockerar turisternas populäraste fotomotiv i Gamla stan …

31

… har stått ”obortforslad” i över en månad. Kanske dags att hämta den snart!

41

Mitt blogginlägg från den 13 juli.

För mer än två veckor sedan skrev jag om den gröna fullpackade byggsäck som då i flera veckor hade spärrat av trottoaren i Trångsund utanför Storkyrkan och lika länge blockerat turisternas populäraste fotomotiv, den nyrenoverade gamla telefonkiosken.

Byggsäcken står fortfarande kvar trots att företaget Sortera, som äger den, på sin hemsida säger sig hämta byggsäckar inom 24 timmar. Nu har det gått bra mycket mer än 24 dagar som den knöliga byggsäcken stått där och skräpat och samtidigt förvandlats till papperskorg.

Jag upprepar därför de sista meningarna i det föregående blogginlägget: ”Men kanske har den ansvarige, vem det nu är, inte ringt och begärt hämtning. På tiden att så sker. Kanske ingen stor sak. Men det ser onekligen trist och skräpigt ut.”

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

”Dirty dancing” på Kulturhustaket

11

Queer Salsa Student Performance Team …

21

… uppträdde med ”Dirty dancing” på Kulturhustaket …

31

… och Johan Björk och Peter Csaszti (i lila respektive orange tröja till höger i bilden) …

41

… lärde ut den dominikanska dansen Bachata …

51

… till de läraktiga danslystna som hakade på gratislektionen.

Regnbågsflaggorna vajar överallt i stan. Stockholm Pride är i gång. Tätt med aktiviteter. På Kulturhustaket framförde gruppen Queer Salsa Student Performance Team ett bejublat uppträdande på torsdagseftermiddagen med ”vågade” danssteg.

Sedan blev det undervisning i Bachata ”2010-talets Dirty dancing” där danspartnerna ”om båda vill” ges möjlighet att komma riktigt nära varandra. Peter Csaszti och Johan Björk instruerade ett tiotal läraktiga par i de olika turerna och stegen som för mig framstod som komplicerade.

Paren fick också byta partner så att alla fick dansa med alla och föra och låta sig föras. Mycket underhållande också för oss obildbara i danskonstens mysterier som satt bredvid och bara tittade på och samtidigt lyssnade på den rytmiska och medryckande musiken som ursprungligen tog form på barer och bordeller i Santo Domingo under 1960-talet men inte blev accepterad i Dominikanska republiken förrän för runt tio år sedan och som sedan spridit sig världen över.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Fin fotografi i Gnesta på lördag

p21

Bengt Björkbom, initiativtagaren till den årliga utställningen Gnestaplanket som äger rum nu på lördag …

2127… med bilder bland av den legendariske SE-fotografen Anders Engman som här vid ett tidigare tillfälle i år …

1128

… porträtteras av våtplåtsfotografen Eva Karlson …

4122

… som också ställer ut på Gnestaplanket (i framkallningsskålen porträttet hon tog av Anders Engman).

Gnestaplanket, ett evenemang initierat av Bengt Björkbom, äger rum för sjunde året i rad nu på lördag, 30 juli, kl 11-15. På gamla godsmagasinets väggar visar ett tjugotal fotografer upp sina verk. Bland utställarna märks Anders Engman, den legendariske SE-fotografen, som visar bilder från Ungernrevolten 1956. Fotografen Eva Karlsson som använder sig av den gamla tidsödande våtplåtstekniken från 1800-talet deltar också liksom ett tjugotal andra fotografer. En utställning med största säkerhet värd en utflykt.

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Bellmansdagen vid Bellmanskällan

1a

Ulla Bergh hyllade Carl Michael Bellman med en krans på Bellmanskällans brunnsbyggnad  i Mälarhöjden …

2a

… när Bellmansdagen hyllades i regnet …

3a

… med allsång av bland andra epistlar ”Vila vid den källa” (som anses vara just Bellmanskällan i Mälarhöjden)  …

4a

… ackompanjerad av Eva Oldinger på gitarr.

5a

De båda initiativtagarna till det återupptagna firandet på Bellmansdagen  26 juli vid Bellmanskällan Ulla Bergh (till vänster) och Birgitta Biesheuvel.

Regnet avtog allteftersom Bellmansdagens firande fortfor i skydd av den stora lönnens droppande lövverk vid Bellmanskällan på Bellmanskällevägen i Mälarhöjden på Bellmansdagen den 26 juli.

Ulla Bergh berättade om Bellmanfirandets tradition långt tillbaka i tiden vid Bellmanskällan som återupptogs förra året efter att ha legat nere i många år. Hon och Birgitta Biesheuvel från hembygdsföreningen hade båda på varsitt håll gått med idén att återuppliva traditionen. Och så blev det.

Birgitta Biesheuvel berättade om Carl Michael Bellmans (1740-1795) flitiga besök hos systern Catarina Christina som bodde på den närbelägna Hägerstens gård. Hon berättade också att Bellman förmodligen åsyftade just denna källa som figurerar i Fredmans episten nr 82 ”Vila vid denna källa, vår lilla frukost vi framställa; Rött vin med pimpinella, och en nyss skjuten beckasin …” som också sjöngs (plus ett flertal epistlar) av de 25-tal personer som trotsade regnet och deltog i högtidlighållandet.

Ulla Bergh (födelsedagsbarn just denna dag) berättade att Bellmansdagens datum den 26 juli inget har att göra med Bellmans biografi. Han både föddes och dog i februari. Bellmansdagens datum syftar istället på den 26 juli 1829 när skulptören Johan Niclas Byströms berömda Bellmansbyst vid Bellmansro på Djurgården invigdes i närvaro av Bellmans änka Lovisa, Karl XIV Johan och en stor skara Bellmansälskare.

Ulla Bergh förärade dagen till ära Bellman med en krans som hon hängde upp under porträttmedaljongen av skalden på källans brunnsbyggnad.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Spontandans på Stortorget

11

Spontandans …

21… på Stortorget …

31

… på tisdagskvällen …

41

… utövades …

51

… av några internationella ungdomar som dröjt sig kvar i stan efter att ha deltagit i en brasiliansk dansfestival i helgen som gick.

Folk kom från hela Europa för att delta i Forró-festivalen som ägde rum i Hägersten i helgen som gick. Forró är en brasiliansk musikform och dansstil med influenser från salsa och samba. Några av de internationella deltagarna i festivalen dröjde sig kvar i stan och kunde inte låta bli att att spontandansa forró också på Stortorget på tisdagskvällen till övriga turisters förnöjelse.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Vi möttes vid marmeladfabriken på Söder som revs i slutet av 20-talet

31

Ungefär här, intill SL:s söderhallar, där författaren Hans Björkman poserar framför min kamera …

51

… låg den gamla marmeladfabriken som revs 1929 … Foto: Oscar Heimer

61

… och som var pastorsboställe innan huset förvandlades till marmeladfabrik och där en kyrkogård en gång var belägen i det som vid den här tiden var lummig naturmark. Foto: Larssons ateljé

21

Men allt är som bekant inte rivet på östra Söder. Här står Hans Björkman framför den gamla bostadslängan vid den gamla Färgargården …

3411

… ungefär på samma ställe där de två personerna sitter på stubben på fotografiet från 1922. Okänd fotograf

Vid gamla marmeladfabriken intill SL:s söderhallar vid Tegelviksgatan intill Bondegatans yttersta ände träffades vi, stockholmskännaren, författaren Hans Björkman och jag. Ja marmeladfabriken är förstås riven. Den revs redan 1929. Nu är det en ickeplats snett emot elstationen på nuvarande Tegelviksgatan (ej att förväxla med gamla Tegelviksgatan, med en helt annan sträckning).

Innan tvåvåningshuset blev marmeladfabrik var det pastorsboställe och låg intill Danviks kyrkogård. Inte ett spår återstår av kyrkogården. Och snart finns inte heller någonting kvar av SL:s söderhallar eller det intilliggande Spårvägsmuseet.

Allt ska rivas för en omfattande produktion av bostäder i det stora kvarteret Persikan. Bussgaraget ska flytta över på andra sidan Hammary sjö, till Fredriksdal där alla småslakterierna låg innan Slakthuset byggdes 1912. Också slakthusområdet ska förvandlas till bostadsområde.

Hans Björkman berättar om livet och bebyggelsen i dessa trakter i sin nya bok ”Kring Hammarby sjö, tiden före Hammarbyleden” (Trafik-Nostalgiska Förlaget), den första av fyra på samma tema. Det är en rikt illustrerad bok där man lätt förlorar sig i bilderna, av Danvikens hospital, Sickla i forna tider (med folkparken där både Hjalmar Branting och Julia Caesar en gång uppträdde), Hammarby gård med de väldiga ägorna (där Lumafabriken sedan byggdes, industriby idag), turerna kring Kanalplans tillkomst och söderklubben Hammarbys bildande (det började med rodd 1889), Hammarbylunds gård (där Folksamhuset ligger), stadens trädgårdar nedanför Hammarbylund, bomullsspinneriet, Barnängen mm mm.

Hans Björkman och jag promenerar bort till Färgargården där en bostadslänga och ett bostadshus fortfarande finns kvar vid Färgargårdstorget (det var här den fiktive Ture Lindgren ”Tummen” jobbade och träffade Henning Nilsson en vinterdag 1861 i Per Anders Fogelströms roman Mina drömmars stad). Rivna sedan länge är förstås själva färgeribyggnaden, svavelkammaren, stallet, båthuset och lusthuset. Borta i verkligheten, men bevarade i de många bilderna i Hans Björkmans bok, en skattkammare för söderpatrioter och stockholmsintresserade.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Sommarens fluga i Kungsan

101

Var är den?

51

Där är den!

71

Vad gör han?

81

Var är den?

21

Var är den?

11

Var är den?

61

Här är den!

91

Var är den?

111

Var är den?

121

Nu försvann den!

Sommarens stora fluga att med hjälp av mobilen fånga japanska små monster (eller vad det nu är) utspridda lite här och där i den reala verkligheten (som det verkar) pågår som bekant för fullt lite överallt. Så även i Kungsan. ”Jägarna”, unga och gamla, män och kvinnor, rör sig lite robotaktigt fram och tillbaka, ständigt stirrande ned i mobilen. Ser lite eget ut. Kul som det verkar.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Bilden på poeten Charles Baudelaire togs av Étienne Carjat – hedras den som hedras bör

12Det klassiska porträttet av den franske poeten Charles Baudelaire som illustrerade en artikel i DN Kultur på fredagen …

21

… togs inte för drygt 150 år sedan av den internationella fotoagenturen Archive Farms Inc/Alamy …

41… utan av den franske konstnären och fotografen Étienne Carjat (självporträtt)…

CHT274934 Felix Nadar, c.1860 (b/w photo)  by Nadar, (Gaspard Felix Tournachon) (1820-1910); black and white photograph; Bibliotheque Nationale, Paris, France; (add. info.: Gaspard Felix Tournachon (1820-1910); photographer who used a balloon to take photographs of Paris; self portrait; auto portrait); Archives Charmet; French, out of copyright

… som tillsammans med kollegan Gaspard-Félix Tournachon (självporträtt) mest känd under pseudonymen Nadar tog fler klassiska porträtt av …

31

… Charles Baudelaire (Foto: Nadar, 1855).

Ett porträtt av den franske 1800-talspoeten Charles Baudelaire (1821-1867) illustrerade en intressant recension skriven av Ingrid Elam i fredagens DN Kultur. Under den ikoniska bilden står det ”Foto: Archive Farms Inc/Alamy”.

Men det är klart att det inte var den internationella bildbyrån som tog porträttet av den berömde poeten 1861 eller möjligen 1862. Fotografen hette i själva verket Étienne Carjat (1828-1906) och hade under åren fotoateljé på flera ställen i Paris.

Étienne Carjat och Gaspard-Félix Tournachon (1820-1910), mer känd under pseudonymen Nadar, var de två mest hyllade porträttfotograferna i Paris i mitten av 1800-talet. Båda porträtterade Charles Baudelaire vid fem olika tillfällen var.

Charles Baudelaire satt alltså gärna modell men var samtidigt en bitsk kritiker av fotografin och erkände den inte som konstart. Han ansåg att fotografin mest lämpade sig för turister, astronomer och bibliotekarier, alltså ungefär samma njugga inställning som vår egen Ulf Linde i modern tid.

Étienne Carjat var förutom fotograf också, liksom kollegan Nadar, konstnär och karikatyrtecknare men övergav för sin del fotografin i mitten av 1870-talet och skrev då ett bittert avsked. ”Om du för en lukrativ affär önskar överge målandet, välj inte kameran. Den är ett tortyrinstrument. Dess två linser av glas innefattade i en lång koppartub leder ägaren till hospitalet. Och jag förbjuder dig att följa mig dit. Bli kväkare, bli mormon, eller till och med Bonapartist, men aldrig fotograf. Oh, nej. Galärslavens öde är mindre sorgligt.”

Man undrar över bakgrunden till detta dystra avsked till fotografin. Men fina porträtt tog han, Étienne Carjat, så länge han verkade i ateljén. Och hans namn står för all framtid inskrivet i fotohistorien.

PS. Sakinformationen om Étienne Carjat har jag hämtat från Robert A. Sobieszeks monumentalverk Masterpieces of Photography (Abbeville Press), 1985.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0