Kasper Salin-priset till Göteborg Kasper Kalkon-priset till Uppsala

11

Arkitekterna Laila Reppen och Cecilia Björk tilldelades Kritikernas pris vid Arkitekturgalan på Cirkus under tisdagskvällen …

41

… en välbesökt tillställning …

21

… där de finaste priset (Kasper Salin-priset) delades ut av kulturminister Alice Bah Kuhnke till arkitekterna Stina Malm, Johannes Norlander och Lena Josgård (vid mikrofonen)…

71

 … för deras bostadshus i Örgryte Torp i Göteborg  Foto: Ulf Celander 

81

… som ser ut så här interiört … Foto: Rasmus Norlander

31

… och den s.k. Guldstolen för bästa inredning gick till inredningsarkitekten Jonas Bohlin som har den lilla guldstolen i handen på bilden.

51

Samtidigt med Arkitekturgalan, inte långt därifrån, på Lilla Hasselbacken, delade ”Arkitekturupproret”, kritikerna av den s.k.lådarkitekturen, ut ”priset” till Sveriges fulaste hus. Sigvald Freylander meddelar vinnaren av omröstningen på nätet, det Segerstedska huset i Uppsala…

61

… men ingen representant var närvarande för att att ta emot det lätt anskrämliga Kasper Kalkon-priset.
Arkitekterna Laila Reppen och Cecilia Björk tilldelades kritikernas pris vid Arkitekturgalan 2016 på Cirkus på tisdagskvällen.

Det priset gläder mig särskilt eftersom de båda under sex år utfört ett Sisyfosarbete med att framställa en ”arkitekturbibel” med vars hjälp även en intresserad lekman någorlunda enkelt kan tidsbestämma när stadens olika hus är byggda. Boken som heter ”Tidstypiskt” bloggade jag nyligen om i entusiastiska ordalag.

Kasper Salin-priset till ”årets bästa byggnad” var det finaste  av de sju priser som delades ut på Arkitekturgalan. Det gick till Göteborg, flerbostadshus i Örgryte Torp. Ansvarig arkitekt Johannes Norlander. Bland de nominerade var Bro Galopp, som efterträtt gamla Täby Galopp.

Göteborg slog också Stockholm när det gällde stadsplaneringspriset. Bland de nominerade fanns Södra Värtahamnen men det var Göteborgs plan för Frihamnen där som fick priset.

Inredningspriset, den s.k. guldstolen gick till Jonas Bohlin för hans inredning av restaurangen och butiken Luzette i Stockholm. När Jonas Bohlin tog emot priset riktade han en maning till de församlade arkitekterna i salongen att använda svenska material, textilier och möbler etc, när de ritar husen så att inte den industrin dör ut i Sverige. Han påpekade också att det utbildas 10 inredningsarkitekter om året i Sverige samtidigt som 25 försvinner från yrket.

Stockholm blev tämligen lottlöst vid den stora prisutdelningen. Villapriset gick till Mölle, Bostadspriset till Norrköping och Sienaprist (landskapsarkitektur) till Simrishamn.

Inte ens det nyinstiftade s.k. Kasper Kalkon-priset, till ”årets fulaste byggnad”, som delades ut på Lilla Hasselbacken (ett stenkast från Cirkus) samtidigt som Arkitekturgalan, av kritiker till den moderna ”lådarkitekturen”, gick till Stockholm.

I en omröstning på nätet anordnat av ”Arkitekturupproret” ”segrade” det s.k. Segerstedthuset i Uppsala. Nya Hotell Continental mittemot Centralen kom tvåa, näst fulast alltså, enligt dem som röstade. Av naturliga skäl närvarade ingen ansvarig arkitekt eller byggherre för att ta emot det föga statusfyllda priset, en lätt skabrös bronserad lerskulptur.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Demonstration. Fyra av tio lärare i Stockholm överväger att sluta

11Lärarförbundets ordförande i Stockholm Johan Törnroth höll ett brandtal mot den styrande majoritetens skolpolitik i Stockholm …

31

… vid en demonstration utanför Stadshuset i vilken ett hundratal lärare deltog …

41

… vid vilken Annica Järking (till höger) från Förskoleupproret överlämnade en protestlista med runt fyra tusen namn mot den planerade reformen att barn till föräldralediga ska få rätt till heltid i förskolan. Mottagare är vice finansborgarrådet Karin Gustafsson (s)  som försvarade reformen …

51

… medan de båda oppositionsborgarråden Anna König Jerlmyr (m) …

21

… och Lotta Edholm (lib) helt dömde ut den.

Fyra av tio lärare i Stockholm överväger att lämna läraryrket för att de anser att deras arbetsbelastning är för hög. Att arbetsbelastningen är för hög i skolan anser hela nittio procent av lärarna i stan.

Det sade Johan Törnroth, ordförande för Lärarförbundet i Stockholm, när ett hundratal lärare utanför Stadshuset inför kommunfullmäktiges sammanträde demonstrerade sitt missnöje över den styrande majoritetens skolpolitik innefattande bland annat ”endast” 1,3 procents ökning av skolpengen i Stockholm nästa år. Med råge sämst i hela landet.

Johan Törnroth kritiserade också förslaget att ge föräldraledigas barn rätt till heltid i förskolan eftersom det utan personalförstärkning på ett oacceptabelt sätt skulle öka arbetsbelastningen ute på förskolorna.

Efter Johan Törnroths svidande kritik av att majoriteten inte uppfyllt sina vallöften om högre lärartäthet och mindre barngrupper hälsade Lärarförbundets vice ordförande i Stockholm Hanna Ahnqvist vice finansborgarrådet Karin Gustafsson (s), som ersatte den influensasjuke Olle Burell, skolborgarrådet, upp på den provisoriska talartribunen som bestod av några drickabackar, en träskiva och en en färggrann filt.

Hanna Ahnqvist skämtade lite giftigt med Karin Gustafsson när hon påpekade att Olle Burell, han har minsann en vikarie som kan ställa upp. ”Det har inte vi”.

Karin Gustafsson försvarade rätten för alla barn till heltid i förskolan. Hon sade att barn ska få fortsätta vara heltid på förskolan även när det fått syskon. Om föräldrarna vill det. Det handlar om valfrihet. Hon räknade upp alla fördelar med förskolan som exempelvis den sociala samvaron där. Det handlar om 5 000 barn i Stockholm, eller fyra barn per förskola om alla föräldrar skulle utnyttja den nya möjligheten (som kommer upp till beslut senare i år), sade hon också utan att kommentera den höga arbetsbelastning som nio av tio lärare upplever sig ha.

Oppositionsborgarråden Anna König Jerlmyr (m) och Lotta Edholm (lib) var båda starkt kritiska till majoritetens skolpolitik.

Förra skolborgarrådet Lotta Edholm sade bland annat:

”De ekonomiska påslagen på skolan är så låga att de helt enkelt inte räcker till några lönelyft. Sanningen är att det är tolv år sedan Stockholms stad lade så lite pengar per elev på skolan.

Jag är också djupt oroad över förslaget om rätt till heltid för barn till föräldralediga.”

Hon ansåg att det saknade barnperspektiv och mer handlade om föräldrarnas rättigheter.

”Att den så kallade reformen dessutom är helt ofinansierad och riskerar att leda till större barngrupper gör inte saken bättre”, menade Lotta Edholm.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Daniel Helldén invigde cykelbana, uppmanade till ömsesidig hänsyn

11

Trafikborgarrådet Daniel Helldén uppvisningscyklade en kort sträcka …

31

… efter att ha invigt den moderniserade cykelbanan längs Norr Mälarstrand (dock utan att klippa band efter som det skulle kunnat hindra passerande cyklister) …

21… och med gott humör pratade han också med förbipasserande …

41

… och i sitt invigningsanförande underströk han vikten av att trafikanterna visar hänsyn till varandra. Kanske dags att dra i gång en ny trafiksäkerhetskampanj liknande den som som kallades Åke Mjuk och drevs 1953. Foto: Olle Karlsson, SvD, Stockholmskällan

När trafikborgarrådet Daniel Helldén (mp) invigde den nya, fyra och en halv meter breda,1 350 långa, cykelleden längs Norr Mälarstrand på måndagsförmiddagen tog han också upp problemet med ”busåkande” cyklister efter att just ha samtalat med en stockholmare som var orolig att den nya moderna cykelautostradan skulle locka en del ”Giro d´Italia-åkande cyklister” att fara fram utan hänsyn till medtrafikanterna.

Själv har jag vid upprepade tillfällen påmint om den trafikkampanj som i min ungdom (1953) gick under beteckningen Åke mjuk och som uppmanade bilister att visa hänsyn till sina medtrafikanter.

Kanske börjar tiden mogna för en ny sådan kampanj i modern tappning som vänder sig till alla trafikanter. Typ: ”Du cyklist, tänk på att du är fotgängare för det mesta”, ”Du fotgängare, reagerar du likadant på dina medtrafikanter när du sitter bakom ratten” etc.

PS. Följande punkter förespråkade ”Åke Mjuk” på sin tid:
1) Jag sitter lugn i bilen utan att reta upp mig även om det bara kryper fram.
2) Jag har inga buffertar på bilen och försöker att i gathörn hålla mig på avstånd från andra bilar.
3) Jag ger alltid tecken i god tid, innan jag stannar eller svänger och övertygar mig alltid att titta i backspegeln om vägen är klar.
4) Jag håller inte benhårt på min rätt i kinkiga situationer, utan släpper gärna fram en annan trafikant hänsynsfullt och vänligt.
5) Jag vill ha mer vänlighet och mindre hets i trafiken.
6) Jag har stor respekt för de ”gula strecken”.
7) Jag kör varken för fort eller för långsamt på vägen.
8) Jag har inte bråttom att fylla ut varje lucka jag ser framför mig.
9) Jag låter det aldrig bli kö bakom mig, om jag kör långsamt, utan håller till vänster och släpper förbi andra.
10) Jag vet att jag blir fartblind, och därför tänker jag särskilt på att sakta ned genom samhällen.
11) Jag kör aldrig om ett fordon som inte färdas långsammare än jag.
12) Jag uppfattar inte bakomvarandes omkörningssignal som inbjudan till kappkörning utan ger svarssignal, håller till vänster och saktar in.
13) Jag stannar alltid och ser mig för, innan jag kör in på huvudled eller annan större led.
14) Jag är ”rädd för tåget” och iakttar vid järnvägskorsning stor försiktighet oavsett vilka säkerhetsanordningar som finns.
15) Jag ställer aldrig ifrån mig bilen där den kan stå i vägen eller hindra trafiken.
16) Jag parkerar aldrig bilen på huvudväg, utan för den av vägbanan.
17) Jag kontrollerar ofta att mina billyktor är rätt inställda och bländar alltid av vid möte.
18) Jag kör aldrig spritpåverkad eller när jag känner mig för trött.
19) Jag tror, att om alla kör som jag, blir det mindre olyckor i trafiken.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Nya uppgifter: Fler barn än vuxna nyttjar det hotade Storkyrkobadet

1a

Fler barn än vuxna …

1129

… nyttjar det nedläggningshotade Storkyrkobadet i Gamla stan …

2a… framgår det av en skrivelse från bland andra föräldraföreningarna i Storkyrkoskolan och Estniska skolan som vädjar till  utbildningsförvaltningen att skjuta upp beslutet om hyreshöjningar på över en halv miljon kronor om året och som innebär nerläggning av det enda kvarvarande skolbadet i Stockholm.

Om inte Stockholms utbildningsnämnd med borgarrådet Olle Burell (s) i spetsen ändrar sig kommer hyran för den ideella föreningen Storkyrkobadarna som driver Storkyrkobadet kvällstid att höjas från 120 000 kr till 650 000 kr per år vilket innebär nedläggning vid årsskiftet.

Detta för att pengar till utbildning inte ska användas för vuxenverksamhet som Olle Burell uttryckt det.

Men nu framgår det klart i en lång och väldokumenterad skrivelse till utbildningsförvaltningen från Mäster Olofsgården, föräldraföreningarna vid Storkyrkoskolan och Estniska skolan, Storkyrkobadarna och Gamla stans simskola att det är betydligt fler barn än vuxna som använder badet. Fördelat per vecka är det i snitt 180 barn som nyttjar badet mot 120 vuxna.

Dessutom används badets duschutrymmen efter idrottslektionerna av både Storkyrkoskolan och Estniska skolan eftersom det inte finns duschar i anslutning till gymnastiksalarna. Storkyrkobadet är också unikt som det sista kvarvarande skolbadet i Stockholm och dessutom en kulturhistorisk klenod belägen under 1700-talsvalvet.

Föreningarna har också gjort en ingående ekonomisk kalkyl som visar att medan badet i dag per besök kostar 58 kronor att driva (i sig kostnadseffektivt) kan den summan efter renovering nedbringas till 48 kronor.

Nästan 4 000 personer har i dagsläget skrivit på namnlistor för att rädda Storkyrkobadet.

Ska bli spännande att se hur tjänstemän och politiker reagerar på dessa nya uppgifter.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Ett hundratal badvänner tände ljus för Liljeholmsbadets räddning

51

Ett hundratal vänner …

31

… till det sedan i våras stängda Liljeholmsbadet …

41

… samlades  i skymningen på första advent …

61… för att tända ett ljus …

71

… med förhoppning om en ljus framtid för badet som hotas av nedläggning för gott.

Ett hundratal vänner till det stängda Liljeholmsbadet mötte upp utanför ingången på söndagen, den första advent, och tände ett ljus för badets räddning och framtid. Det har varit stängt sedan i somras av säkerhetsskäl.

Enligt stadens fastighetsdirektör Åsa Öttenius så kostar det ”hundratals miljoner” att renovera badet så att det blir fullt säkert, en summa som har ifrågasatts av badets vänförening Liljeholmsbadets vänner som bildades redan 1992 när staden planerade att lägga ner badet den gången.

Vännerna till Liljeholmsbadet vill att det renoveras. Badet är unikt i sitt slag. Det byggdes 1929 och öppnade 1930 till fromma för alla Söderbor i trakten som saknade badrum.

Nu återstår att se vad politikerna i Stadshuset beslutar om det populära Liljeholmsbadet, om det ska förbli stängt, eller renoveras och åter öppna igen i framtiden.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Finländsk jultomte satte full rulle på 60-årsfirandet i Blackeberg

71

Den finländske tomten (Valto Savolainen) delade ut julklappar till barnen på biblioteket …

91

… och ballonger till barnen på torget till dem han ansåg hoppade högst när han spelade dragspel på den provisoriska utomhusscenen …

41

… och Blackebergsborna bjöds på gratis glögg och pepparkakor på Blackebergsdagen …

101

… och Stockholms Indiekör sjöng …

111

… liksom Caroline Langenheim som framförde 1956 års (Blackebergs invigningsår) stora hit Que sera sera …

131

… men frågan är om inte gratis ponnyridning var den hetaste attraktionen. Kön var jättelång.

För, nästan på dagen, sextio år sedan invigdes den då nya stadsdelen Blackeberg med högtidliga tal och radioidolerna Pekka Langer och Sigge Fürst bland underhållarna. På scenen paraderade också 1956-års Luciakandidater med varsin nummerbricka i handen..

På lördagen firades därför Blackebergsdagen med gratis varm glögg och allehanda aktiviteter som eldshow med Act of Emotion och berättarevent på Kaskad..

I biblioteket rullade en gammal journalfilm från invigningen. Där delade också den finländske tomten (den proffsige artisten Valto Savolainen) ut julklappar och små ballonghundar till barnen. Han spelade också dragspel utomhus på scenen och fick genom sin entusiasm barnen (och även en del föräldrar) att hoppa och skutta på torget.

Inne på Kaskad var det tango-prova-på och utanför var kön lång till ponnyridningen. Caroline Langenheim sjöng låtar från invigningsåret 1956, bland annat det årets hit med Doris Day: Que sera sera ”When I was just a little girl, I asked my mother what will I be …”

Blästra Bass med elever från kulturskolan, Diipak, operasångaren John Kinell och Stockholms Indiekör med flera underhöll också från scenen i omväxlande regn och solsken.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Lång kö till vernissagen på Kulturhusets fotoutställning

11

Kön var lång till vernissagen på Kulturhusets utställning Fria fotografers filial, …

21

… 150 fotografer som ställer ut. Här Magnus Kaplans porträtt …

31… och här Henrik Mjöbergs bilder …

41

… och här Peter Beskows musikerporträtt …

51

… och här Bernt Lindgrens arbetarbilder …

71… och här (närmast) Mathias Grates bilder.

61

De yngsta utställningsbesökarna föredrog att sitta på golvet och kolla bilder i mobilen.

Det blev snabbt fullspikat på Kulturhusets vernissage Fria fotografers filial på fredagskvällen. Kön var lång eftersom maxantalet 360 besökare som tillåts vistas i utställningslokalen samtidigt snabbt uppnåddes. Kanske inte så konstigt eftersom det är hela 150 fotografer, proffs och amatörer om vartannat, som ställer ut. De 150 som först anmälde sitt intresse fick plats att ställa ut.

Det är en brokig blandning fotografi som visas, nästan genomgående bra kvalité,  ungefär som det brukar vara på Planketutställningarna i Vitabergsparken. Absolut sevärt, även om jag kanske tycker att en hundring i entré är i saftigaste laget.

Unga upp t.o.m. 26 år kommer dock in gratis. På måndagar mellan kl 16 och 19 är det allmänt fritt inträde.

Även några av utställarna tyckte att det sved lite att också de måste betala för att besöka sin egen utställning. Dock har de fått varsin gratisbiljett så att de kan gå in utan att det kostar dem något åtminstone en gång underutställningstiden, förutom på måndagarna då. På vernissagen var det dock fritt inträde för alla som kom in.

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Fransk storstadsdjungel projiceras på Stockholms husväggar i kväll

2a

Välklädda vilddjur på skorstenar och fasader …

7a

… visas av den franske konstnären Julien Nonnon … Foto: Mars Burman

8a

… här på Medborgarplatsen …

1a

… och här på moskéväggen på Östgötagatan …

4a

… och här på Götgatan …

5a

… på fredagskvällen. Och även i kväll lördag …

11a

… projicerar konstnären Julien Nonnon sin franska storstadsdjungel på stadens husfasader, bland annat på Stadshuset.

Det vrålar och bölar på Medborgarplatsen. På en skorsten projiceras bilder av olika djur. Vad är det som händer?

Det är den franske konstnären Julien Nonnon som kommit till stan (på inbjudan av Filmregion Stockholm-Mälardalen) för att under två dagar underhålla intresserade stockholmare som råkar komma förbi för att betrakta skådespelet.

Han drar från plats till plats och visar sina stillbilder och rörliga bilder i jätteformat. Under fredagskvällen började han på Kapellgränd och visade bilderna på moskéväggen på Östgötagatan och vidare till Götgatan och bilder på en brandvägg och sedan till Medborgarplatsen, Stadsmuseet och Globen.

För lördagskvällen ser schemat ut som följer: Kl 16 – Hantverkargatan 67, kl 17.45 – Stadsbiblioteket, kl 19 – Stadshuset, kl 20.15 – en av Hötorgsskraporna och kl 21.30 – Drottninggatan 88 A.

Varför visar Julien Nonnon bilderna? Han säger sig vilja ifrågasätta våra beteenden genom sin gatukonst och sina rörliga installationer. Exakt hur vet jag inte. Men det är onekligen en vitaliserande upplevelse att betrakta och uppleva hans flyktiga gatukonst på staden husfasader. Chansen finns som sagt också i kväll, lördag.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 3

Kulturhistorikern Mats Wickman: ”Gör bussgaragen till saluhallar!”

111Riv inte bussgaragen i Hornsberg. Gör om dem till saluhallar istället, föreslår kulturhistorikern Mats Wickman.

411

Men först bör de återställas i ursprungligt skick så mycket som möjligt. Så här såg det första av de två bussgaragen ut 1933 med glasade gavelfasader och ljusinsläpp genom taklanterniner … Foto: Wikipedia

222… och så här såg det ut med några bussar från samma tid … Foto: Spårvägsmuseet

332

… och så här från luften. Notera alla kolonistugor på området som sedan fick ge vika för det andra bussgaraget … Foto: Stockholmskällan

511… och här är båda garagen färdigbyggda. Foto: Oscar Bladh, 1939. Wikipedia

De båda välvda bussgaragen vid Lindhagensgatan i Hornsberg på Kungsholmen är tänkta att så småningom rivas för nya bostadshus.

Nu föreslår kulturhistorikern och författaren Mats Wickman i ett debattinlägg på kultursidan i Svenska Dagbladet (23 nov) att de istället görs om till saluhallar efter mönster från Lettlands huvudstad Riga där två hangarer för zeppelinare uppförda av tyska ockupationstrupper under första världskriget förvandlades till Rigas centralmarknad.

De båda bussgaragen i Hornsberg ritades av arkitekten Eskil Sundahl och byggdes på 1930-talet med helglasade gavelfasader och taklanterniner genom vilket ljuset flödade in. De räknades på sin tid som funktionalismens portalverk i Sverige, skriver Mats Wickman.

Efterhand har bussgaragen till stor del försetts med korrugerad plåt, taklanterninerna täckts igen och vanprydande tillbyggnader tillkommit. Genom att återställa de förvanskade byggnaderna i ursprungligt skick skulle de vackra bussgaragen genom att förvandlas till saluhallar tjäna vår tids syften.

”Den sunt växande staden återanvänder sin historia. Den osunda staden river den”, avslutar Mats Wickman sin debattartikel. Det ligger något i det påståendet.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Stockholmias jubileumsstipendiat ska forska om disco och rave

21

Stadsmuseets chef Ann-Charlotte Backlund delade ut Stockholmia förlagas stipendier och diplom till forskarna My Hellsing (i mitten) och Anna Gavanas (till höger). I bakgrunden applåderar förlaget Stockholmias chef Rebecka Lennartsson …

31

… också gästerna på förlagets 80-årsfest visade sin uppskattning med applåder.

11

Rebecka Lennartsson berättade om förlagets kommande utgivning, bland annat Per Anders Fogelströms opublicerade, diktaturkritiska roman ”Den okuvliga friheten” som han skrev endast 21 år gammal 1939, tio år före debuten. Planerad release i mars nästa år …

51

… och historikern och kommunalpolitiken Mats Berglund berättade inspirerat om Stockholmia förlags tillkomst och utgivning under de 80 åren som gått …

61

… medan gästerna lyssnade intresserat och skålade i alkoholfri äppelcider för förlagets fortsatta välgång.

Vid stadens bokförlag Stockholmias välbesökta och festliga 80-årsfirande på Stadsarkivet på onsdagskvällen delades två jubileumsstipendier ut på vardera 250 000 kronor för forskning i Stockholmsrelaterade ämnen.

Förlagschefen Rebecka Lennartsson berättade att hon skulle velat tillstyrka alla 32 stipendieansökningar, så intressanta var de. Men pengarna räckte bara till två.

Universitetslektor Anna Gavanas fick det ena stipendiet. Hon forskar i Stockholms nutidshistoria. Hennes forskningstema är ”Makt och motstånd i Stockholms musikhistoria; disco, rave och den elektroniska dansmusikscenens framväxt i staden kulturliv”, ett tämligen outforskat område även om Anna Gavanas tidigare i år tillsammans med Anna Öhström (båda med egna dj-erfarenheter) givit ut boken ”DJ-liv – historien om hur diskjockeyn erövrade Stockholm” som tangerar stipendieämnet.

”Stockholms musikliv präglas idag av elektronisk dansmusik på nattklubbar, scener och festivaler. Men den elektroniska dansmusikscenens etablering i Stockholm har präglats av konflikter” , berättar Anna Gavanas och ger exempel.

När discomusiken började blomstra i staden på 70-talet avfärdades den bland annat som ”maskinproducerad smörja” och när ravefesterna nådde sin kulmen på 90-talet övergick kritiken av den elektroniska musiken till att ”ungdomars dansmiljöer hotades av droger”. Minns de tumultartade tillslagen av polisens så kallade ravekommission på Docklands vid Finnboda varv i mitten på 90-talet

Det andra forskningsstipendiet gick till filosofie doktorn My Hellsing som ska forska om Stockholm som politisk arena tiden kring sekelskiftet 1800, i synnerhet hur vardagsdiskussionerna på den tiden gick i hemmen, på klubbarna, på Operan och på andra ställen, ett föga utforskat område i stadens historia också det.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 4