Överlämning i Stadshuset av 3 485 namn för att rädda Liljeholmsbadet

61

Så sent som 2001 bogserades Liljeholmsbadet till Beckholmsvarvet för renovering. I höstas stängdes det för att ”säkerheten inte kunde garanteras”.

41

Ett trettiotal personer uppvaktade politikerna Richard Bengtsson (lib) och fastighetsborgarrådet Jan Valeskog (s) …

11

… och Marion Sundqvist överlämnade en lista med 3 485 namnunderskrifter till Jan Valeskog …

21

… med kravet att badet renoveras och öppnar på nytt.

31

Med på uppvaktningen var också den mångårige badmästaren på Liljeholmsbadet Imre Nagy som här argumenterar med Richard Bengtsson.

Det flytande Liljeholmsbadet från 1930 vid kajen intill Hornstulls Strand som reparerades på Beckholmsvarvet så sent som 2001 panikstängdes i höstas eftersom det utgjorde en säkerhetsrisk enligt en av staden beställd konsultrapport i vilken det också hävdades att det skulle kosta hundratals miljoner att renovera vilket i praktiken skulle innebära att det populära badet stängdes för gott.

Den höga kostnaden har ifrågasatts och genast framställdes krav på att staden räddar badet, renoverar och återställer det i funktionsdugligt skick. En namninsamling med dessa krav påbörjades.

Namninsamlingen har till dags dato samlat 3 485 namn som lämnades över till fastighetsborgarrådet Jan Valeskog (s) och liberalen Richard Bengtsson vid en uppvaktning i Stadshuset på måndagen.

Ett trettiotal av badvännerna deltog i uppvaktningen och argumenterade för att staden satsar de pengar som behövs för att rädda badet.

”Många handikappföreningar använder badet”. ”I idrottsförvaltningens kvalitetsundersökningar har Liljeholmsbadet utsetts till bästa bad ett flertal år”. ”Badet har en alldeles egen atmosfär som inte finns någon annanstans”. ”Badhuset är kulturhistoria som måste bevaras” etc.

På fastighetskontoret pågår för närvarande en utredning om Liljeholmsbadets vara eller inte vara. Den ska vara klar i slutet av mars.

”Då ska jag läsa utredningen och sen kommer frågan upp på fastighetsnämndens möte i april”, sade Jan Valeskog utan att uttala någon personlig åsikt om Liljeholmsbadets framtid.

Jan Valeskog nämnde även att Liljeholmsbadet också är en fråga för politikerna i idrottsnämnden eftersom kostnaderna belastar deras budget

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Årets Stockholm läser-bok heter Sodomsäpplet av Bengt Martin

41DN-kritikern Johan Hilton läser ur sitt förord till årets Stockholm läser-bok ”Sodomsäpplet” av Bengt Martin (1933-2010) …

21

… och här hälsar han på Rolf Gyll, Bengt Martins livskamrat, som fick ta emot diplom och blommor å Bengt Martins vägnar …

51

… och efter tillkännagivandet av årets Stockholm läser-bok var det många som försäkrade sig om ett exemplar för en femtiolapp.

”Året är 1968 och Bengt Martin har just skrivit en av 1900-talets modigaste romaner, en bok om självhat och homosexualitet, modersbundenhet och depression. Och om hur homosexualitet finns överallt”.

DN-kritikern Johan Hilton läste ur sitt förord till ”en av 1900-talets modigaste romaner” nämligen Bengt Martins Sodomsäpplet som är vald till årets Stockholm läser-bok och som presenterades på Stadsbiblioteket på måndagskvällen.

Sodomsäpplet är nytryckt i pocket och kommer att läsas i många bokcirklar under året och bli föremål för många evenemang på biblioteken, som till exempel författarsamtal, och även stadsvandringar.

Sodomsäpplet handlar om sextonåringen Joakim Mander (författarens alter ego) som bor med sin labila mamma på Frejgatan i Vasastan i slutet av 1940-talet. Han blir under mycken vånda successivt medveten om sin sexuella identitet som homosexuell och upplever ensamhet och utanförskap i en fördömande omvärld och inleder ett förhållande men blir dumpad av sin pojkvän.

Sodomsäpplet är också en fin Stockholmsskildring.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Fotografen Lennart Nilsson lever vidare i sina odödliga bilder

141

När jag träffade Lennart Nilsson för fem år sedan hemma hos Sanna Sjöswärd ville jag få honom att berätta om sin tidigare karriär som reportagefotograf. Det gick så där. Han pratade hellre om de vetenskapliga fotograferingar av cancerceller som han just höll på med ute på Karolinska institutet. Men jag vill gärna lyfta fram hans gärning som dokumentärfotograf som finns bevarad bland annat i ett flertal böcker som ofta är ganska billiga att få tag i.

21

I boken ”Reportage” (Bonniers 1955) berättar Lennart Nilsson däremot utförligt om många av sina uppdrag …

31

… den är dessutom illustrerad med många av hans fina bilder som den här på omslaget.

11

Boken ”Efter hundra år” som gavs ut av Järnvägsstyrelsen 1956 till SJ:s hundraårsjubileum och delades ut till alla SJ-anställda är en liten pärla med doft av 50-tal tryckt hos Nordisk Rotogravyr där så många fina böcker trycktes på den tiden.

101

Halleluja” (Bonniers), boken om Frälsningsarmén och dess arbete som kom 1963 …

91

… är en av mina personliga favoriter.

61

Här en påpassligt tagen bild på ett uppslag i företagsmonografin om Munksjö sulfitfabrik, papp- och pappersbruk (Vaggeryd, minns doften!) från1962 …

111

… och här en stämningsfull bild ur ”Strömkarl”, boken om Vattenfall 1959 (den köpte jag någon gång för 5 (fem) kronor ser jag på pärmens insida) …

71

… och här ett uppslag ur ”Malm” om Grängesbergskoncernen (LKAB) från 1953 med bildtexten: ”Familjen Schellin diskuterar sitt egnahemsbygge vid Parkgatan, medan familjen Vedholm just har flyttat in i tvåfamiljshuset”. Visst är bilderna arrangerade men så tidstypiska. Lägg märke till att medan pappa läser tidningen så plockar mamma ut porslin ur skåpet under det att  lillan tittar på.

81

Omslaget till ”Malm”.

41Sweden in profiles” (Medéns FörlagsAB) från 1953. Rätt dåligt tryck men med porträtt på 1950-talets alla kända svenskar inom olika områden …

51

… som Farbror Sven i Barnens brevlåda, barnprogrammet på torsdagarna som var rätt outhärdligt minns jag att jag tyckte som tolvåring, just det året som Lennart Nilsson tog bilden av Sven Jerring och sjungande flickan. Herbert Tingsten, DN:s stridbare chefredaktör på vänstra sidan.

121

Ytterligare en av mina favoritböcker av Lennart Nilsson …

131

… ”myror” (Forum, 1962).

Fotografen Lennart Nilsson, 94, har gått ur tiden. Sorgligt. Men han lever vidare i sina odödliga bilder och böcker.

Lennart Nilsson fick sitt internationella genombrott med bilderna av det mänskliga fostrets utveckling (Drama of Life before Birth) i den amerikanska bildtidningen Life den 30 april 1965 vars hela upplaga på 8 miljoner exemplar såldes slut på några dagar. Samma år gavs boken ”Ett barn blir till” ut med bilderna som skildrar hela processen från spermiens möte med ägget till det fullt utvecklade barnet.

För fem år sedan satt jag i soffan hemma hos fotografen Sanna Sjöswärd och pratade med den då 89-årige Lennart Nilsson. Jag ville få honom att berätta om tiden som reportagefotograf för tidningarna Se, Life och Veckojournalen och de andra på 40- och 50-talen.

Han var lite motsträvig, ville hellre tala om sitt pågående projekt att fotografera cancerceller i laboratorieateljén ute på Karolinska institutet, men med stor inlevelse och med yviga gester berättade han ändå på sitt lite korthuggna sätt om några möten med världsberömda personligheter som Winston Churchill och fotografen Henri Cartier-Bresson ”en mycket stillsam person, men hustrun var desto livligare”, och konstnären Henri Matisse ”vi hade inte gjort upp om nåt besök, ringde bara på i hans ateljé och frågade om vi fick komma in och göra reportage. ”Demain” (i morgon) svarade han. Matisse, en mycket vänlig man, målade med en lång, lång pensel. ”

Innan Lennart Nilsson vann världsberömmelse med sina vetenskapliga bilder tagna med specialbyggda kameror och svepelektronmikroskop som kunde avbilda allt ifrån trollsländornas näthinnor till de mikroskopiskt små metallfragment som frigörs av tunnelbanehjulens friktion mot spåren och som letar sig in i våra kroppar, så etablerade han sig som en av Sveriges förnämsta reportagefotografer.

Förutom tidningsreportagen så gjorde han många böcker, företagsmonografier som de för SJ, Munksjö, Vattenfall och LKAB där svensk industri och folkhemmets framväxt skildras i genuina bilder. Böckerna om Frälsningsarmén och myrornas värld tillhör några av mina svenska fotoboksfavoriter.

Det märkliga är att de ofta går att köpa dessa böcker för en så ringa penning på loppisar och antikvariat. Men kanske stiger de i pris nu när legenden Lennart Nilsson gått ur tiden. Jag tror nästan det. Det vore han värd.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Anders Petersens bilder på krogen

51

Anders Petersen hade vernissage …

71

… på sin sevärda sin fotoutställning …

91

… på krogen Sturehof …

101

… på söndagseftermiddagen…

81

…en utställning  som han själv betecknande som ”lite pyttipanna” …

61

… synnerligen vällagad i så fall skulle jag vilja tillägga.

Anders Petersen, en av Sveriges främsta fotografer, ställer ut ett drygt trettiotal svartvita bilder på krogen Sturehof vid Stureplan, bilder med hans typiskt intensiva närvarokänsla.

Det är inte något särskilt tema. Varje bild är sig själv nog. ”Lite pyttipanna”, säger Anders Petersen själv lite anspråkslöst vanvördigt. En fin pyttipanna skulle jag vilja säga.

Jag tänker att den intresserade allmänheten kanske kan smita in på den fina krogen utan att beställa något, bara för att titta bilderna. Annars går det ju alltid beställa en fika, en öl eller nåt annat överkomligt om det känns bekvämare. Det blir ju ändå en ganska låg ”entréavgift”.

Jag tänker vidare vad många starka fotoutställningar det visas i Stockholm numera på gallerier och institutioner och krogar (!). Vilken skillnad jämfört med när jag själv blev intresserad av fotografi i slutet av 1950-talet. Då fanns ingenstans att gå för att hämta inspiration utom till Sandbergs bokhandel och bläddra i de dyra fotoböckerna och kanske till några av de duktigare fotografernas skyltlådor ute på stan.

Sedan kom Fotografiska museet på Skeppsholmen i början på 1970-talet och samma årtionde Lars Halls Camera Obscura i Kåkbrinken, båda institutionerna nedlagda sedan många år.

Men så hände nåt. I detta sekel poppade det upp flera ställen som visar fotografi och Fotografiska öppnade 2010 med en succé som överraskade initiativtagarna själva. Nu finns flera etablerade fotogallerier som exempelvis Kontrast på Hornsgatan och Axel på Södermannagatan.

Och så Sturehof nu också alltså. Tiderna förändras.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Startskottet för digital konst i Stockholms offentliga rum

1aVad tittar de på?

2AJo, en filminstallation som hade premiär på söndagen vid mörkrets inbrott …

3a

… som ska pågå i sex veckor …

4a… på Kulturhusets baksida mot Brunkebergstorg.

5a

Filmen är gjord av det internationellt uppmärksammade konstnärsparet Hans Berg och Nathalie Djurberg (bilden). I mitten står Stockholm Konsts chef Mårten Castenfors som i invigningstalet sade att det här är inledningen på fler former av offentlig digital konst som kommer att visas  i Stockholms offentliga rum. Låter spännande.

Den Berlinbaserade duon, paret Nathalie Djurberg och Hans Berg är bland Sveriges internationellt mest uppmärksammade konstnärer.

När det mörknade på söndagseftermiddagen började deras runt sju-åtta minuter långa lätt absurda film med tillhörande ljud projiceras som en evigt pågående loop på väggen på Kulturhusets baksida mot Brunkebergstorg och det fortsätter de närmaste sex veckorna när skymningen fallit.

Stockholm Konsts chef Mårten förklarade i invigningstalet att det var startskottet på en ny form av konst i det offentliga rummet som förhoppningsvis ska få stockholmarna att stanna upp på så kallade ickeplatser i det offentliga rummet och ta del av konst på oväntade ställen.

Det tycker jag låter som en bra ambition. Staden Lyon i Frankrike lär ligga i framkant (som det heter) i den här genren. I Berlin där Nathalie Djurberg och Hans Berg är verksamma (i Kreuzberg) till vardags har man dock inte kommit lika långt.

”Där är det mer traditionellt med vanliga utställningar”, berättar Nathalie Djurberg.

Stockholm som mer framåt än Berlin när det gäller det konstnärliga uttrycket i det offentliga rummet. Det låter lika oväntat som hoppingivande,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (1)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 1-1 av 1

Varför nämner man inte att Malmö Centralstation har haft Tania Ruiz Gutiérrez' filminstallation rullande sedan 2010 och att det för snart 2 år sedan invegs ett annat offentligt digitalt verk, i Lund av Lina Selander. Varpå både Malmö och Lund ligger mer i framkant än Stockholm.

Linda Pålsson Söndergaard, 10:56, 30 januari 2017. Anmäl

Leif Andrée läste tänkvärda ord av Per Anders Fogelström vid skyltinvigningen på Fjällgatan

71

Skådespelaren Leif Andrée läste några tänkvärda stycken av Per Anders Fogelström …

41

… apropå hotfulla planer mot Fjällgatans bebyggelse på 60-talet där Per Anders Fogelström vädjade om ”försiktighet och ömsinthet” när det gäller stadens utveckling. Ord lika aktuella idag som för femtio år sedan.

51

Anledningen till sammankomsten var avtäckningen av Samfundet S:t Eriks kulturhusskylt på Fjällgatan 30 där Per Anders Fogelström bodde i över trettio år.

22aSkylten avtäcktes av samfundets ordförande Monica Andersson och kulturborgarrådet Roger Mogert som också officiellt invigde Fogelströmåret 2017 som bjuder på många evenemang.

På 1960-talet hade staden planer på att att spränga in ett ett kontorshus i berget under Fjällgatan från Renstiernas Gata till Erstagatan.

Mot dessa planer protesterade bland andra författaren Per Anders Fogelström eftersom Fjällgatan då skulle förlora sin unika karaktär genom att flera husrivningar längs gatan skulle bli följden.

”Fjällgatan är i dag inte bara en utsiktsplats utan också en rolig, gammaldags och sammanhållen gata. Den är äkta och originell. Om något måste ske vore det väl ändå önskvärt att man kunde behålla så mycket som möjligt av denna gatukaraktär. Måste något rivas och byggas om så hoppas man att det nya ska få flyta in så fint som möjligt i det gamla, att såren ska undvikas, stämningen bevaras. Det vore oförlåtligt om vi förstörde stadens vackraste gata för att lappa ett trasigt berg”.

”Vi har förstört så mycket av våra vatten och våra berg. Nu måste vi vara mycket försiktiga med med vad vi har kvar, inte begå mer våld än nöden absolut kräver. Vad som än händer: försiktighet, ömsinthet. Det är en vädjan, en bön”.

Citaten avslutar Per Anders Fogelströms bok ”Ett berg vid vattnet En bok om Fjällgatan och trakten däromkring” från 1969. Boken tillägnade han Stockholms stadsfullmäktige. Det kanske hjälpte. Planerna skrinlades.

Skådespelaren Leif Andrée läste ovanstående tänkvärda stycken ur boken inför ett sjuttiotal personer som samlats utanför Fjällgatan 30 där Per Anders Fogelström bodde andra hälften av sitt liv.

Anledningen var att Samfundet S:t Eriks s.k. kulturhusskylt med en text om Per Anders Fogelström avtäcktes på fasaden av samfundets ordförande Monica Andersson och kulturborgarrådet Roger Mogert som samtidigt invigde Fogelströmåret 2017 som nu alltså officiellt är igång med massor av evenemang med anledning av att Per Anders Fogelström (1917-1998) skulle ha fyllt 100 år i år.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Musikhögskolans inflyttningsfest med öppet hus fortsätter imorgon

2a

Dansaren Helena Franzén improviserade inför en intresserad publik …

3a

… när Musikhögskolans välbesökta inflyttningsfest med gratis öppet hus fortsatte på lördagen (avslutas på söndagen).

4a

Och i Nathan Milsteinsalen bjöds på orgelkonsert med föredrag …

5a

… och i foajén lekte en liten pojke med de guldfärgade KMH-ballongerna …

1a

… och i en övningssal tränade en elev klarinett …

7a

… och den som gick upp på plan 4 i KMH:s nya glaspalats …

8a

… kunde skåda ut över den avrivna tomten där  KMH:s gamla skola (från början Statens Normal) låg.

Kungliga Musikhögskolan (KMH) vid Valhallavägen mitt emot Stadion har flyttat in i sina nya lokaler och firar med inflyttningsfest och öppet hus den här helgen. Under lördagen var det tjockt med folk som besökte det nya glaspalatset.

Inflyttningsfesten fortsätter på söndagen och då kan man bland annat lyssna på en elektroakustisk konsert eller på musik av Olivier Messiaen eller lära sig trumma eller lyssna på föredrag eller bara gå runt och se sig omkring. Och på fjärde planet kan man ut genom fönstret betrakta resterna av den rivna gamla Musikhögskolan som från början hette Statens Normal.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Tre kvinnliga pionjärfotografer visas på en magnifik utställning

11

Det skulle kunnat vara jag (men är det inte) !!!  I en sådan här toppluva, röd med tofs, skärp i byxorna och stickad tröja tyckte jag att jag var tuff med en cigarrett (Robin Hood) i munnen, 13 år gammal, smygrökande med kompisen någon gång i mitten femtiotalet. Fotografen Ellen Dahlberg har fångat tidsstämningen perfekt.

101a

Ellen Dahlberg (bilden) är en av tre kvinnliga fotopionjärer som ställs ut på Marabouparkens konsthall i Sundbyberg.

21

Hon har fångat stämningen perfekt i det gryende folkhemmet på fyrtiotalet och femtiotalet …

31

… i bilder som publicerades i olika tidningar och med en problematik som är lika aktuell  idag som då …

91

… med inlevelse och osviklig formkänsla.

61

Alma Haag (som egentligen var anställd på DN:s klichéanstalt från 1907) kan nog med skäl betraktas som Sveriges första kvinnliga pressfotograf. Åtminstone en av bilderna på DN:s förstasida den 20 maj 1912 är tagen av henne …

STRINDBERG BEGRAVNING… nämligen den längst ned till vänster på sidan.

51

Alma Haag iklädd arbetsrock nedkletad med trycksvärta från hennes ordinarie arbete på DN:s klichéanstalt i Klara …

71

… varifrån hon då och då fick rycka in som pressfotograf (långt innan någon ordinarie var anställd) och som här fotografera den engelske kungen Edvard VII:s statsbesök i Stockholm …

81

… som tedde sig på detta sätt i tryck den 28 april 1908.

111

Här ett collage av porträtt på kända personer …

131

… av den tredje kvinnliga pressfotopionjären Ragnhild Haarstad som anställdes som första kvinna i yrket på Svenska Dagbladet 1960, här på språng på Stadion efter diskuskastarbjässen Ricky Bruch. Hon har lämnat DN:s Sören Johansson precis bakom sig.

121

Ragnhild Haarstad mötte mycket motstånd  i början av karriären. En som misstrodde henne, men ändrade uppfattning efter att sett hennes porträttbilder, var författaren Ivar Lo-Johansson vilket framgår av det brev han skickade till henne (klicka på bilden och läs!) efter att han sett hennes bilder.

151

Det är en magnifik utställning …

141

… som de båda curatorerna Bettina Pehrsson och Arianna Bommarco presenterar. Vernissagen är i dag lördag.

Svårt att kort sammanfatta en så magnifik utställning som den som har vernissage i dag lördag på Marabouparkens konsthall i Sundbyberg ”Upphovsmannen är en kvinna”. Den handlar om tre svenska kvinnliga pressfotografer som alla tre har gjort pionjärinsatser: Alma Haag (1882-1979), Ellen Dahlberg (f.1921) och Ragnhild Haarstad (f. 1935). Alla tre representeras med ett rikligt urval bilder förtjänstfullt nog också satta i sitt sammanhang.

Alma Haag anställdes på Dagens Nyheters klichéanstalt 1907 bland annat som reprofotograf långt innan tidningen anställde några egna pressfotografer på 1920-talet. Eftersom det inte existerade bildbyline på den tiden är det svårt att veta vem som tagit bilderna i gamla nummer av tidningen men en av utställningens båda curatorer Arianna Bommarco har genom sitt detektivarbete fått fram bland annat att Alma Haag tog bilder som publicerades i DN av bland annat den engelske kungen Edward VII:s statsbesök i Sverige 1908 och August Strindbergs ”jordafärd” 1912 men också många andra bilder.

”Ibland fick jag ge mig ut som reportagefotograf”, berättade hon lite blygsamt i en födelsedagsintervju på 75-årsdagen 1957. Man kan nog utan att ljuga utnämna Alma Haag till Sveriges första kvinnliga pressfotograf även om hon hela sin tid på DN var anställd på klichánstalten vars chef hon till sist blev. Hatten av!

Ellen Dahlberg är den frilansande reportagefotografen som började som elev hos Anna Riwkin-Brick men snart gjorde egna skarpsynta och stämningsfulla reportage i Sverige om det gryende Folkhemmet och också reste världen runt med sin kamera. Hon sålde bilder till alla möjliga tidningar och tidskrifter allt från Lantarbetaren till tidningen Se.

Ragnhild Haarstad blev efter ett par år som kopist anställd som fotograf på Svenska Dagbladet 1960 (ett par decennier innan DN anställde sin första kvinnliga pressfotograf). Det fanns länge ett motstånd mot kvinnliga pressfotografer (”de kunde ju inte gå in i herrarnas omklädningsrum efter matcherna och fotografera”). På utställningen finns många av Ragnhild Haarstads inkännande bilder och fina porträtt. Hon är den enda kvinnliga fotograf som fått utmärkelsen ”Årets fotograf” i Pressfotografernas klubbs årliga tävling. Det skedde 1971. Men hon hade sitt arbetspass den kvällen som högtidsmiddagen skulle avätas på Operakällaren och hon fick inte ledigt från jobbet och ingen av kollegorna var villiga att byta skift. Det speglar på något sätt den gamla fördomsfulla och njugga inställningen till kvinnliga pressfotografer som jag hoppas har försvunnit idag.

Utställningens båda curatorer Arianna Bommarco och Bettina Pehrsson har gjort ett kanonjobb. Utställningen måste ses av alla fotointresserade. Bege er till Sundbyberg och insup doften av 1900-tal speglat genom de tre kvinnliga pionjärfotografernas kameraobjektiv. Ni blir garanterat inte besvikna.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Våren är på gång i Sundbyberg

1a

Krokusarna …

4a

… i Sundbyberg …

5a

… är redan på väg …

3a

… upp i ljuset.

I odlingslådorna på Vasagatan utanför Signalfabriken i Sundbyberg sticker krokusarna redan upp i ljuset.

En äldre man med rullator (andra bilden uppifrån) stannar till och kommenterar: ”Det börjar blomma redan. Våren är tidig i år.”

Ja, sannerligen.

Jag undrar om det är vädret eller klimatet, d.v.s. är det en naturlig vädervariation med alla plusgrader i januari i år eller är det ett förblivande fenomen med vårväder allt tidigare och tidigare på året orsakat av den globala uppvärmningen.

Svårt att veta.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Utställning om det försvunna City- kvarteret där Jenny Lind föddes

21

Operasångerskan, den svenska näktergalen, Jenny Lind föddes 1820 …

51

… i ett gårdshus (det med fönster lite till höger om mitten på bilden) på Mäster Samuelsgatan …

41

… i kvarteret Putten (markerat med röda linjer) …

61

… kvarteret som revs helt och hållet 1953 och nu ägnas en intressant miniutställning på Stadsarkivet som invigdes på torsdagen.

11

Borta (men bevarad i Stadsmuseets magasin i Frihamnen) är också minnesskylten som samfundet S:t Erik satte upp 1910.

31

Stadsarkivets Mats Hayen (till vänster) framför den bevarade bruna kyrkporten till Engelska kapellet, Sveriges första frikyrka, som också låg i kvarteret, …

71

… Mats Hayen, som  berättade om de speciella omständigheterna kring Jenny Linds födelse som framgår av dessa anteckningar i den officiella födelseboken (läs mer härom i bloggtexten).

Operasångerskan Jenny Lind (1820-1887), den svenska näktergalen, förrförra seklets svenska världsstjärna, föddes 1820 utom äktenskapet (oä=oäkta, som det hette på den tiden) i ett gårdshus på Mäster Samuelsgatan i kvarteret Putten inte långt ifrån Hötorget. På gathuset satt en minnesskylt tills kvarteret revs 1953.

Kvarteret Putten är ett av de kvarter som helt utplånades i Cityrivningarna. I Stadsmuseets och Stadsarkivets gemensamma miniutställning ”Putten – kvarteret som försvann” som invigdes i det senares lokaler på Kungsklippan på torsdagen berättas bland annat om några som bott i kvarteret samtidigt gav Stadsarkivets Mats Hayen i sin introduktion ytterligare en liten pusselbit som komplettering till Jenny Linds biografi.

Han hade letat fram den officiella födelseboken i arkivet där det med bläck står präntat att föräldrarna till den nyfödda fickan (Jenny Lind) är okända och att modern är 27 år gammal. Femton år senare, när Jenny Lind blivit en känd sångerska, har föräldrarna dock kommit på andra tankar och i ett tillägg i födelseboken fått sina namn inskrivna som föräldrar till sin nu kända dotter. (Nu passade det).

I kvarteret bodde en tid också Ellen Fries (1855-1900), Sveriges första kvinnliga akademiker som när hon disputerade i historia 1883 under promotionsmiddagen fick höra professor Oscar Alin uttala förhoppningen att hon skulle bli ”Sveriges första – och sista – kvinnliga filosofie doktor”. Professorns förhoppning kom som bekant på skam.

I kvarteret Putten låg även Sveriges första frikyrka, det på 1840-talet omstridda Engelska kapellet (senare Betlehemskyrkan) på Grytgjutaregatan (Jakobsbergsgatans förlängning) där ett på den tiden uppmärksammat upplopp ägde rum den 20 mars 1842. På utställningen finns den gamla från rivningen räddade kyrkporten i original (!) utställd hämtad från Stadsmuseets förråd av gamla portar. Det var genom den som den arga folkmassan störtade in och med buller och tjut störde den misshagliga  frikyrkans gudstjänst. Också polisprotokollet från denna händelse finns utställt.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!