Hampus och Osman göt en betongsoffa i Gustavsberg

21Här kommer den trögflytande betongmassan …

11

… som de två gymnasieeleverna Hampus Andersson och Osman Saleh använde …

31

… för att gjuta en betongsoffa (här ryggstödet) …

61

…vid Riksbyggen nya husbygge med smålägenheter i närheten av  den gamla porslinsfabriken (bilden) …

51

… i Gustavsberg där det är full rulle på bostadsbyggandet i de så kallade Porslinskvarteren …

71

… där flera gator döpts efter kända Gustavsbergsprofiler …

41

… och mellan alla nya hus tittar också några gamla fram som minner om gamla Gustavsberg.

De två eleverna Hampus Andersson och Osman Saleh på Värmdö tekniska gymnasiums bygg- och anläggningsprogram hade tillkallats för att gjuta en betongsoffa som symboliskt första spadtag vid Riksbyggens två husbyggen med 119 små hyresrätter i de s.k. Porslinskvarteren i Gustavsberg.

Visserligen hade bygget redan kommit en bit på väg men ”första spadtag” är ju bara ett sätt för byggföretagen att få lite extra uppmärksamhet. Inget fel i det.

Ett ”första spadtag” kan ju dessutom se ut lite hur som helst, ett kommunalråd som trycker på en knapp så att det dammar av sprängsalvan på behörigt avstånd eller fem kommunalråd som gräver med en spade med fem handtag o.s.v.

Porslinskvarteren i anslutning till den gamla porslinsfabriken längs Gustavsbergsvägen ska rymma 1 700 lägenheter berättar kommunstyrelseordföranden Deshira Flankör (m) som var med och också hon fick skyffla lite betongmassa.

Riksbyggens aktuella bygge på Edla Sofias gata består av ettor och tvåor från 35 kvadratmeter och fördelas genom Bostadsförmedlingen. Hyran blir från 5 800 kronor i månaden. Första inflyttning om cirka ett år.

Vad händer då med Hampus och Osmans betongsoffa? Den kommer att stå på en innergård för de nya hyresgästerna att sitta på.

PS. Vid första spadtaget frågade jag de församlade om någon visste vem Edla Sofia var, hon som gett namn åt gatan. Ingen visste, inte ens kommunstyrelsens ordförande. Efter googling konstaterar jag att Edla Sofia Arvidsson (1916-2000) under sexton år jobbade på porslinsfabriken som figurmålare under Wilhelm Kåges ledning, var redaktör för tidningen Gustavsbergaren och en mycket känd hembygdspersonlighet på sin tid med massor av tidningsartiklar och tre böcker utgivna och nu alltså ihågkommen med en egen gata.

 

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 5

Årets isbyk vid Albysjöns strand

11

Olle Magnusson, mannen bakom det charmiga tvätterimuseet vid Albysjöns strand, kokar tvätten på gammalt maner …

41

… och berättar för de äldre och yngre besökarna om hur tvätterierna fungerade för hundra år sedan …

31

… och här demonstrerar han tillsammans med dotter Elin hur klappning  av den kokta tvätten gick till …

51

… och här hänger långkalsonger och annan vittvätt till tork …

61

… och efter demonstrationen var det dags för besökarna att beskåda forna tiders tvättmaskiner …

81

… och sedan in i det gamla boningshuset …

91

… för att njuta av en fika med hembakt och en liten gitarrkonsert med Ronny Lindgren och hans duktiga gitarrelever Lina och Tobias. Vilken dag!

Hagalunds tvätterimuseum (som inte ligger i Solna utan vid Albysjöns strand i Huddinge) tvättade isbyken, eller vinterbyken, på traditionellt maner som i gamla tider med kok i stor gryta och klappträ vid isvaken inför ett stort antal besökare på söndagen.

Konstnären Olle Magnusson, mannen bakom stans charmigaste och mest levande museum, rörde om i grytan och berättade samtidigt om familjen Johansson som hade tvätteri här mellan 1905 och 1920.

På lördagarna gick den hästdrivna karavanen in till strykinrättningarna och mangelbodarna inne i stan där stadsborna lämnat in sin smutstvätt för rengöring. Här ute vid Albysjöns strand tvättades tvätten vid de olika småtvätterierna som torparna drev.

Olle Magnussons dotter Elin agerade tvättgumma med issåg och klappträ ute på den vattensjuka isen. Tvätten sköljdes i den uppsågade vaken. Såg kallt ut trots februaris tidiga plusgrader.

I själva boningshuset hade Vårby-Fittja hembygdsförening kaffeservering med hembakt till 1950-talspriser och gitarrunderhållning av styrelsemedlemmen i hembygdsföreningen Ronny Lindgren och två av hans elever.

Synd ni som missade detta trevliga söndagsbesök på tvätterimuseet som också har en stor uppsättning av gamla manglar, strykjärn, tvättmaskiner etc. Men ni kan ju alltid ta skadan igen söndagen 23 april då det är dags för vårbyken.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 3

Nu börjar Fogelströmåret 2017

5a

Fogelströmåret 2017 har börjat!

I år är det 100 år sedan Per Anders Fogelström (1917-1998) föddes och på samma sätt som 2012 proklamerades som Strindbergsåret (100 år efter författarens död) har 2017 proklamerats som Fogelströmåret (100 år efter författarens födelse) stött av Stockholm stad, Stockholmsskildrare som han var Per Anders Fogelström.

Stadsmiljökämpen, fredsaktivisten och romanförfattaren Per Anders Fogelström kommer att uppmärksammas med en mängd aktiviteter, som teaterföreställningar, föredrag, utgivandet av en tidigare opublicerad roman (skriven tio år före debuten)  m.m.

Här är programmet som det ser ut i dagsläget. Men det kommer att hända mer.

1a

Revoltörerna från 1973, andra delen i den så kallade kamratserien.

Det finns många kopplingar i Per Anders Fogelströms många romaner till hans privata liv utan att de för den skull är direkt självbiografiska.

Författarens djupt religiösa mamma Naëmi ville (utan att lyckas) att han skulle bli präst precis som romanfiguren Maria utan framgång ville att sonen Folke skulle bli präst i Per Anders Fogelströms s.k. kamratserie som han skrev på 1970-talet.

2a

Debutromanen Att en dag vakna från 1949.

I den läsvärda debutromanen ”Att en dag vakna” från 1949 heter författarens alter ego Robban och jobbar i en bokhandel precis som Per Anders Fogelström själv gjorde i sin ungdom (dock har han i romanen förlagt bokhandeln till Sankt Eriksplan istället för Odenplan).

3a

I kvinnoland från 1954.

I romanen ”I kvinnoland” från 1954 heter hans alter ego Arne och växer upp i en miljö dominerad av starka kvinnor med en frånvarande pappa precis som Per Anders Fogelström själv gjorde i sin barndom.

4a

Mina drömmars stad från 1960, första delen i stadserien om Henning och Lotten och deras ättlingars liv i Stockholm 1860-1968.

Mest känd är Per Anders Fogelström förstås för sin stadserie, och då särskilt den första delen ”Mina drömmars stad” som nästan alla vuxna svenskar någon gång verkar ha läst, de ”vanliga” stockholmarnas historia under drygt hundrafemtio år sinnrikt gestaltad i romanform.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Husby centrums affärsägare stängde i protest mot kriminaliteten

51

Klockan 13.00 på fredagen rullade alla butiksägare i Husby centrum ner järnjalusierna och stängde sina affärer i fem timmar …

21… för att protestera mot inbrott och skadegörelse i centrum.

11

Salam Kurdas (bilden) butik förstördes i måndags natt när tjuvar körde in med en skåpbil rätt genom järnjalusien och även bröt upp hans kassaskåp …

41

… och han krävde resurser till polisen för mer fysisk närvaro i centrum och stöd till att utreda och klara upp brott …

31

… krav för vilka han fick stöd av polisen Martin Marmgren som här talar med centerpolitikern Karin Ernlund.

Butiksägarna i Husby centrum har fått nog av rån, skadegörelse och flera inbrott som skett den senaste tiden och stängde alla affärer under fem timmar mitt på fredagen och ordnade en protestaktion mot kriminaliteten i området.

Det senaste som hände var att Salam Kurda, som är ordförande i den lokala företagarföreningen och som drivit sin affär i Husby centrum i över trettio år, natten till måndagen drabbades av en så kallad smash and grab-kupp. En skåpbil hade kört rakt genom järnjalusien in i butiken varpå tjuvarna hade brutit upp och tömt kassaskåpet som stod där.

Under protestaktionen stod Salam Kurda tillsammans med de övriga butiksägarna på torget och talade till dem som samlats, förutom Husbybor också press och några kommunalpolitiker.

Han krävde mer resurser till polisen som i dagsläget inte har förmåga att utreda alla brott. Ett faktum som bekräftades av polisen Martin Marmgren som jobbat länge i området (och även är politiskt aktiv som ledamot för miljöpartiet i Solna kommunfullmäktige). Inte heller socialen har de resurser som behövs, menade Martin Marmgren.

Ökade resurser till polisen plus andra åtgärder efterlystes också av Karin Ernlund och Anna König Jerlmyr, ledare för centern respektive moderaterna, i Stockholms stadshus.

Återstår att se om det ger resultat.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kulturhistorikern Mats Wickman: ”Gör bussgaragen till saluhallar!”

111Riv inte bussgaragen i Hornsberg. Gör om dem till saluhallar istället, föreslår kulturhistorikern Mats Wickman.

411

Men först bör de återställas i ursprungligt skick så mycket som möjligt. Så här såg det första av de två bussgaragen ut 1933 med glasade gavelfasader och ljusinsläpp genom taklanterniner … Foto: Wikipedia

222… och så här såg det ut med några bussar från samma tid … Foto: Spårvägsmuseet

332

… och så här från luften. Notera alla kolonistugor på området som sedan fick ge vika för det andra bussgaraget … Foto: Stockholmskällan

511… och här är båda garagen färdigbyggda. Foto: Oscar Bladh, 1939. Wikipedia

De båda välvda bussgaragen vid Lindhagensgatan i Hornsberg på Kungsholmen är tänkta att så småningom rivas för nya bostadshus.

Nu föreslår kulturhistorikern och författaren Mats Wickman i ett debattinlägg på kultursidan i Svenska Dagbladet (23 nov) att de istället görs om till saluhallar efter mönster från Lettlands huvudstad Riga där två hangarer för zeppelinare uppförda av tyska ockupationstrupper under första världskriget förvandlades till Rigas centralmarknad.

De båda bussgaragen i Hornsberg ritades av arkitekten Eskil Sundahl och byggdes på 1930-talet med helglasade gavelfasader och taklanterniner genom vilket ljuset flödade in. De räknades på sin tid som funktionalismens portalverk i Sverige, skriver Mats Wickman.

Efterhand har bussgaragen till stor del försetts med korrugerad plåt, taklanterninerna täckts igen och vanprydande tillbyggnader tillkommit. Genom att återställa de förvanskade byggnaderna i ursprungligt skick skulle de vackra bussgaragen genom att förvandlas till saluhallar tjäna vår tids syften.

”Den sunt växande staden återanvänder sin historia. Den osunda staden river den”, avslutar Mats Wickman sin debattartikel. Det ligger något i det påståendet.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Råckstas förskolepersonal prisades och dansade av glädje i Blå Hallen

81Råcksta förskolors personal jublade och dansade …

21

… när det stod klart att de vunnit kvalitetsutmärkelsen i kategorin Förskola på stadens prisgala i Blå Hallen …

31

… och de belönades också  liksom övriga pristagare med kraftiga applåder. Närmast i bild utbildningsborgarrådet Olle Burell som delade ut priset.

71

Glädjen var stor också bland personalen på Bergsunds vård- och omsorgsboende som prisades i klassen Äldreomsorg …

41

… liksom hos personalen på Grupp- och servicebostäder i Bromma som vann i kategorin Socialtjänst samt stöd och service till personer med funktionsnedsättning.

61

Underhållningen i mellanspelen var högklassig och avslutades med mäktig sång av Tommy Körberg. Lite Nobelprisutdelningsstuk på hela tillställningen fast lite uppsluppnare förstås.

Stämningen var hög i Blå Hallen i Stadshuset på tisdagen när Stockholms stad delade ut årets kvalitetsutmärkelser (var och en på 200 000 kronor plus diplom) till olika verksamheter i staden som visat framfötterna och utvecklat sin verksamhet extra bra.

Personalen på Råcksta förskolor var vilda av glädje och dansade fram till scenen för att hämta belöningen när det stod klart att de prisades i kategorin förskolor.

Glädjen var inte mindre bland personalen på Grupp- och servicebostäder i Bromma när de prisades i kategorin Socialtjänst samt stöd och service till personer med funktionsnedsättning.

Det var högtidligt som på en Nobelceremoni (om än inte lika stelt) med artistuppträdanden mellan prisutdelningarna. Tommy Körberg rev ned långa applåder.

Kvällen avslutades med mat och dryck. Om det blev dans också vet jag inte,

Hela listan på alla de prisade verksamheterna.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Öppet hus 2: ”Det är från Luma som ljuset kommer”

1a

Förr i tiden lyste det ständigt i Lumafabrikens rektangulära glastorn när lampornas brinntid undersöktes …

2a

… numera är det lokal för konferenser och liknande och i helgen är det öppet hus i tornet …

3a

… varifrån utsikten över staden är magnifik.

4a

Det är arkitektbyrån LINK som disponerar dessa lokaler i den gamla lampfabriken och som är värd för helgens öppet hus.

5a

Ett foto på en av väggarna skvallrar om vad som försiggick i fabrikslokalerna från början.

Lumalampan är ett minne blott, liksom den geniala reklamfrasen: ”Det är från Luma som ljuset kommer”, men Lumafabriken, från 1930, en av funktionalismens pärlor, ritad av KF-arkitekterna Artur von Schmalensee och Eskil Sundahl, finns kvar, om än med nya verksamheter. Lamptillverkningen i Lumafabriken upphörde redan i början av 1970-talet.

Minnesgoda stockholmare minns hur det alltid lyste i det rektangulära glastornet där det ständigt pågick provning av olika lampors brinntid. Nu i helgen är det möjligt att komma upp i tornet varifrån utsikten över stora delar av Stockholm är magnifik. Det är arkitektbyrån LINK som sitter i lokalerna som står för öppet hus och förutom guidning också bjuder på kaffe och kakor. Generöst! Missa inte!

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Vi möttes vid marmeladfabriken på Söder som revs i slutet av 20-talet

31

Ungefär här, intill SL:s söderhallar, där författaren Hans Björkman poserar framför min kamera …

51

… låg den gamla marmeladfabriken som revs 1929 … Foto: Oscar Heimer

61

… och som var pastorsboställe innan huset förvandlades till marmeladfabrik och där en kyrkogård en gång var belägen i det som vid den här tiden var lummig naturmark. Foto: Larssons ateljé

21

Men allt är som bekant inte rivet på östra Söder. Här står Hans Björkman framför den gamla bostadslängan vid den gamla Färgargården …

3411

… ungefär på samma ställe där de två personerna sitter på stubben på fotografiet från 1922. Okänd fotograf

Vid gamla marmeladfabriken intill SL:s söderhallar vid Tegelviksgatan intill Bondegatans yttersta ände träffades vi, stockholmskännaren, författaren Hans Björkman och jag. Ja marmeladfabriken är förstås riven. Den revs redan 1929. Nu är det en ickeplats snett emot elstationen på nuvarande Tegelviksgatan (ej att förväxla med gamla Tegelviksgatan, med en helt annan sträckning).

Innan tvåvåningshuset blev marmeladfabrik var det pastorsboställe och låg intill Danviks kyrkogård. Inte ett spår återstår av kyrkogården. Och snart finns inte heller någonting kvar av SL:s söderhallar eller det intilliggande Spårvägsmuseet.

Allt ska rivas för en omfattande produktion av bostäder i det stora kvarteret Persikan. Bussgaraget ska flytta över på andra sidan Hammary sjö, till Fredriksdal där alla småslakterierna låg innan Slakthuset byggdes 1912. Också slakthusområdet ska förvandlas till bostadsområde.

Hans Björkman berättar om livet och bebyggelsen i dessa trakter i sin nya bok ”Kring Hammarby sjö, tiden före Hammarbyleden” (Trafik-Nostalgiska Förlaget), den första av fyra på samma tema. Det är en rikt illustrerad bok där man lätt förlorar sig i bilderna, av Danvikens hospital, Sickla i forna tider (med folkparken där både Hjalmar Branting och Julia Caesar en gång uppträdde), Hammarby gård med de väldiga ägorna (där Lumafabriken sedan byggdes, industriby idag), turerna kring Kanalplans tillkomst och söderklubben Hammarbys bildande (det började med rodd 1889), Hammarbylunds gård (där Folksamhuset ligger), stadens trädgårdar nedanför Hammarbylund, bomullsspinneriet, Barnängen mm mm.

Hans Björkman och jag promenerar bort till Färgargården där en bostadslänga och ett bostadshus fortfarande finns kvar vid Färgargårdstorget (det var här den fiktive Ture Lindgren ”Tummen” jobbade och träffade Henning Nilsson en vinterdag 1861 i Per Anders Fogelströms roman Mina drömmars stad). Rivna sedan länge är förstås själva färgeribyggnaden, svavelkammaren, stallet, båthuset och lusthuset. Borta i verkligheten, men bevarade i de många bilderna i Hans Björkmans bok, en skattkammare för söderpatrioter och stockholmsintresserade.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Järnvägsarbetare skildrade i bild ställs ut på Hornstulls bibliotek

11

Växelläggning i Karlberg. Lagbasen Alex ger tecken till lokomotorföraren att lotsa växeln med sina betongsliprar på rätt plats. Två växelbyggare står ovanpå växeln redo att justera höjdläget med hydraulpumpar. I bakgrunden ses Sankt Eriksbron och husen på Kungsholmssidan.

41

Den lille mannen balanserar på en kontaktledningsbrygga på Centralen.

21

Växelläggning på Centralen. Rallare drar undan transporttrallorna för att växeln ska kunna lyftas på plats.

51

Gjutning av betongfundament vid Ulriksdal. Numera är det fyra spår på den här sträckan.

31

En järnvägsrallare i hällregnet drar en stor bult med en s.k. momentnyckel i kryssdelen mellan fyra växlar som förbinder två spår på Centralen.

61Mätning av spårets sidoläge.

1a

Bernt Lindgren, fotografen, f.d.rangeraren, banarbetaren, växelbyggaren. spårsvetsaren och mätteknikern.

Gräv där du står, uppmanade författaren Sven Lindqvist i en bok på 1970-talet, vilket kortfattat innebar att arbetare uppmuntrades att skriva arbetets och arbetsplatsernas historia utifrån sina egna erfarenheter.

Nu kommer Bernt Lindgren, f.d. busschaufför och järnvägsarbetare, med en liknande uppmaning som kan sammanfattas ”Fotografera där du står”, dvs, skildra ditt arbete och din arbetsplats med kameran.

Det är vad Bernt Lindgren själv gjort under åren. Nu ställer han ut en svit fotografier på Hornstulls bibliotek från sin tid som järnvägsarbetare på 1980- och 1990-talen.

Det är tidsdoftande, beskrivande, men också stämningsfulla bilder från växelläggning på Centralen, svetsning av skenskarvar, gjutning av betongfundament, vilopauser utomhus i bister vinterkyla, porträtt på arbetskamrater mm. Högst sevärt!

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Lantbrukaren om Miljöpartiet: ”Syltryggar och broccoliterrorister”

aa

Det landsomfattande Landsbygdsupproret 2016 …

ba

… nådde också huvudstaden på långfredagen.

Landsbygdsupproret över hela landet nådde också Stockholm på långfredagen. Jag passerade händelsevis förbi när när manifestationen för en levande landsbygd var över och den siste deltagaren var på väg att lämna Mynttorget med sin traktor och stora vita balar på släpet med texter som: ”Ätit i dag? Tacka en bonde”, ”Köp svensk mat” och ”Bucht upp till bevis”.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht var inbjuden liksom landshövding Chris Heister och alla riksdagsledamöter. Men ingen folkvald dök upp. Det var bara representanter för Landsbygdspartiet oberoende som jag tidigare aldrig hade hört talas om tidigare. ”Men du kommer du att göra i fortsättningen” fick jag veta.

Jag försökte med ”Men Miljöpartiet är inte dom …” ”Miljöpartiet , syltryggar och broccoliterrorister” kom repliken blixtsnabbt följd av en fnysning plus upplysningen: ”Sverige är inte bara storstan”.

Så var den diskussionen över och traktorn med släpet lämnade Mynttorget. Aktionen mot ”nedmonteringen av den svenska landsbygden, utrotandet av bönderna och den obefintliga självförsörjningsgraden regeringen och andra aktörer är ansvariga för” var till ända för den här gången och långfredagstristessen återinträdde på Mynttorget.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0