Barbro Lindgrens värld möter Astrid Lindgrens på Junibacken


21Hänga i lampkronan som vilda bebin …

61

… eller leka ”inte nudda golv” i röda köket var något av vad barnen prövade på dagen före det officiella öppnandet av den interaktiva Barbro Lindgren-utställningen på Junibacken.

41

De fick också se ett smakprov ur den nyskrivna pjäsen Sparvel …

31

… med bland andra Rita Hjelm (som Sparvel) och Henric Joneskär (som mamman) …

51

… tillsammans med illustratören Eva Eriksson (närmast) och Barbro Lindgren själv i publiken.

71

Lilla Sparvel handlar egentligen om Barbro Lindgren som barn, när hon var mellan fem och åtta, vilket framgår av den biografiska utställningen som också finns att se på Junibacken …

81

… och där visas även det uppmuntrande refuseringsbrevet från självaste Astrid Lindgren till en ung Barbro Lindgren (då Barbro Enskog) från 1952. PS. Klicka på bilden så blir det mer lättläst!

Barnen som dan före öppningsdan testade Barbro Lindgren-världens sprillans nya attraktioner på Junibacken stormtrivdes, for runt som skottspolar, som det brukar heta.

De hängde och dinglade i lampkronan som den vilda bebin, rörde på spakarna i stjärnkikeriet för att åka till glassplaneten, kramade hunden som pruttade när man lyfte på svansen, höll för öronen när tigrarna röt, lekte ”inte nudda golvet” i röda köket och skrattade, liksom de närvarande vuxna, Barbro Lindgren själv och tecknaren Eva Eriksson inkluderade, åt lilla Sparvel och hennes mamma i den av Mikael Kallin nyskrivna pjäsen som dagligen (från 13 april) kommer att spelas på Junibacken de närmaste två åren.

Det är nämligen i två år som den den tillfälliga men påkostade (2-3 miljoner kronor) Barbro Lindgren-världen blir bestående. Den avlöser Muminutställningen som var innan. Det var Astrid Lindgrens villkor att hennes egna figurer på Junibacken skulle kompletteras med andra ”så att det inte blir ett mausoleum” som hon sa, berättar Kristina Axén Olin, ordförande på Junibacken.

Som ett komplement till den interaktiva Barbro Lindgren-utställningen finns en illustrerad biografisk utställning över Barbro Lindgrens liv från födelsen 1937 till i dag. Här visas till exempel det vänliga refuseringsbrevet i faksimil från 1952 skrivet av Astrid Lindgren när hon jobbade som redaktör på bokförlaget Rabén & Sjögren till ”Fröken Barbro Enskog” (som Barbro Lindgren hette som ogift). Astrid Lindgren skriver uppmuntrande på sitt typiska sätt: ”A l l a författare får sina första manuskript i retur så det får man inte tappa sugen för. Och det hoppas jag att den unga författarinnan inte heller gör”.

Och det gjorde inte Barbro Lindgren heller. Och nu huserar de båda Lindgrenarna alltså i samma kulturhus. Fint och värt ett besök!

 

 

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Genrep av ”En bit av mig” på Rosa Stationen i Midsommarkransen

21

Musikteater Unna, Johan Theodorsson och Anders Peev, …

41

… besökte Rosa Stationen, kulturmötesplatsen, …

11

… på Midsommargården under söndagen …

31

… och generalrepeterade sin nya pjäs ”En bit av mig”, som bygger på nyanlända barns egna berättelser, …

61

… en generalrepetition inför premiären på Skellefteås berättarfestival på torsdag.

81

Efter föreställningen samtalade Anders Peev med några i publiken.

Rosa Stationen i Midsommarkransen är en kulturell mötesplats öppen i princip varannan söndag på Midsommargården i samarbete med Refugees Welcome Stockholm som delade ut mat vid Centralen när många flyktingar kom till Sverige för två år sedan.

Det spritter av liv på Rosa Stationen, Barnen och de vuxna, många från andra länder, men också närboende grannar, ”nya och etablerade svenskar”, leker tillsammans eller sitter vid borden och fikar och pratar. Den här söndagen är också Clowner utan Gränser på besök och även en teatergrupp.

Musikteater Unna, skådespelaren Johan Theodorsson och musikern Anders Peev, är här och generalrepeterar sin nya pjäs ”En bit av mig” som bygger på nyanlända barns berättelser som John Theodorsson inhämtat vid ett berättarprojekt i Sigtuna med barnen själva.

Barnen berättar genom Johan Theodorsson och med egna ord i av Ida Lindgren filmade inslag om sin bakgrund, sina förhoppningar och sin längtan. Anders Peevs nyckelharpspel accentuerar deras utsatta situation.

Premiären av ”En bit av mig”, som vänder sig till mellanstadiebarn, men också till vuxna, blir i Skellefteå på torsdag under berättarfestivalen där. Sedan kommer de att spela på skolor och bibliotek. ”Och förhoppningsvis för kommunpolitiker också”, säger Johan Theodorsson.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Mörka minnen från Vasa real – ljusa från en krympande skolgård

1a

Vasa Real var om inte helvetet på jorden så inte långt ifrån …

2a

…. medan skolgården som successivt krympt med åren och nu ska krympa ännu mer …

3a

… kändes som ett frihetens rike där vi bland annat spelade fotboll med en tennisboll på rasterna och utrymmet under flaggstången utgjorde motståndarmålet.

Att jag alltid tyckt att Vasa Realskola i sin dystra monumentalitet mest liknar ett östtyskt fängelse kanske beror på personliga erfarenheter från min egen skoltid från vilken jag har enbart mörka minnen härledda till konfrontationen med dåtidens auktoritära lärare under de fyra år jag tillbringade där som motsträvig elev under första hälften av 1950-talet.

Där härjade då den självbelåtne matteläraren P som lekte detektiv och avslöjade att jag hade förfalskat pappas namnteckning på hemanmärkningen som jag inte vågade visa upp hemma och engelskaläraren L som tryckte ned mig genom att säga att han kände treåringar (visserligen Londonbor) som var bättre i engelska än jag.

Fysikläraren R var en så urusel pedagog att jag fattade noll och fick underkänt fast jag hade fått överbetyg på exakt samma kurs året innan (jag var nämligen kvarsittare) och vaktmästaren A var en illistig man som haltande störtade in på toaletten från en bakdörr och tog mig (hårdhänt) på bar gärning när jag nervöst men intet ont anandes stod där och tjuvrökte min Robin Hood på frukostrasten.

Det sista min klassföreståndare H med bister min och en suck av lättnad sade till mig innan jag lämnade skolan för gott var orden: ”Epstein passar bättre ute i förvärvslivet än i skolan” varpå jag spotskt replikerade: ”Det tror jag med”.

Allt var dock inte elände i Vasa Real på den tiden.

Rasterna var självklara höjdpunkter.

I våra blå jympapjuck med bruna gummisulor och blå jympabrallor sprang vi  60 meter på den rymliga skolgården (jag på 8,9 sekunder men jag tror tidtagaren tryckte på stoppknappen lite för tidigt), hoppade längdhopp i längdhoppsgropen, spelade fotboll med en tennisboll där utrymmet mellan flaggstångens bas och asfalten fungerade som målburar (man kunde göra mål från båda hållen).

När Stalin dog i mars 1953 rev vi ner löpsedlarna från tobaksaffären på Dalagatan varpå vi som berusade av lycka rusade runt på skolgården och jublade och viftade med våra fladdrande kap.

Skolgården var ett frihetens rike på den tiden och den kändes oändligt stor som det tycktes. Men det var på 1950-talet. Den har successivt under åren krympt sedan dess genom tillbyggnader av provisoriska baracker och ett stort tillfälligt dagis.

Och nu ska den bli ännu mindre med nybyggen för drygt 300 miljoner kronor samtidigt som fler elever och förskolebarn ska dela på lekytorna. Jag hoppas de slipper trängas.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Siri Derkerts sista verk har fått en pendang i Gullingeskolan i Tensta

4a

Röda bandet klipps på Gullingeskolan i Tensta …

8a

… och konstnären Pia Sandströms verk …

2a… ”Siri, roten och den observerade luftfuktigheten” …

3a

… är invigt och Pia Sandström förklarar innebörden i verket och kopplingen till Siri Derkerts verk …

5a

… som heter ”Frisk luft, Ren luft, Fruktbar jord” …

6a

… och består av porträtt av miljökämpar på en betongvägg på skolgården …

7a

… och också av tänkvärda citat som till exempel det här ”Tillverkare känn ditt ansvar”.

Siri Derkerts (1888-1973) sista konstnärliga uppdrag blev utsmyckningen av Gullingeskolan i Tensta i början av sjuttiotalet. En betongvägg på skolgården försågs med citat och porträtt på den tidens miljökämpar som Hans Palmstierna, Georg Borgström och Rachel Carson.

Siri Derkert konstruerade också ett träd i metall som tyvärr förstördes vid en nattlig storm på åttiotalet. Trädet reparerades aldrig. De kvarvarande delarna lär ligga i Stadsmuseets förråd i Frihamnen.

Men nu har Siri Derkerts miljöaktivistiska verk ”Ren luft – Rent vatten” fått en pendang inomhus, på väggen in till Gullingeskolans matsal. Tillsammans med eleverna i sexan har konstnären Pia Sandström skapat verket ”Siri, roten och den observerade luftfuktigheten” som för en slags dialog med Siri Derkerts verk.

”Olycksnatten rådde en kraftig vind” står det till exempel i Pia Sandströms verk, syftande på (vad jag förstår) natten då Siri Derkerts metallträd med två fåglar i kronor föll i stormen. Och ”ROTEN” som vi kan läsa i versaler syftar nog också på Siri Derkerts metallträd  men kanske även på vikten av att som människa vara rotad någonstans. Flera tolkningar är möjliga.

Nu är det nya verket också invigt enligt konstens alla regler med rött band avklippt med Stockholms konsts guldsax av en av eleverna. Även Tensta konsthall har varit delaktig i att Gullingeskolan fått detta nya konstverk.

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Det nedläggningshotade Storkyrkobadet har startat familjebad på lördagar

11

Många vill rädda det nedläggningshotade Storkyrkobadet i Gamla stan …

21

… som nu startat ett uppskattat familjebad på lördagar …

31

… som ett led i räddningsaktionen för stadens sista skolbad.

Storkyrkobadet vid Tyska Brunnsplan i Gamla stan har startat familjebad på lördagar. Åtminstone fram t.o.m. 22 april. Kanske blir det en fortsättning.

För 120 kronor får en familj med två vuxna och två barn bada mellan klockan 11 och 13.30 på lördagar under 1700-talsvalven i Stockholms enda kvarvarande skolbad.

Det klassiska Storkýrkobadet lever fortfarande under nedläggningshot. Badet fick ett halvårs frist när stadsdelsnämnden gick med på att betala hyran för första halvåret i år sedan utbildningsnämnden sagt nej till att fortsätta sitt tidigare ekonomiska åtagande.

I badet verkar också en ny simskola för ensamkommande ungdomar i Mäster Olofsgårdens regi förutom den ordinarie simskoleverksamheten. Också Storkyrkoskolan och Estniska skolan utnyttjar badet flitigt på gymnastiklektionerna.

Anders Hansson, ordförande i Gamla stans hemgård Mäster Olofsgårdens styrelse berättar att man samlar ihop pengar till en oberoende undersökning av upprustningsbehovet. Senare ska kommunstyrelsen uppvaktas med en plan för hur badet ska kunna räddas.

Hoppas det lyckas!

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Tusen deltog i Barnvagnsmarschen för säkrare graviditeter i världen

31

Barnvagnsmarschen på lördagen i Stockholm …

21

… för större satsning på bättre mödrahälsovård i världen …

41

… samlade runt tusen deltagare …

71

… och många var små …

15

… och ännu fler ännu ännu mindre …

51

… och marschen gick över Strömbron …

61

… till Mynttorget ..

81

… där folkhälsominister Gabriel Wikström fick ta emot Barvagnsmarschens huvudkrav av RFSU:s förbundsordförande Kristina Ljungros, krav som han sade att regeringen helhjärtat stöder.

Raoul Wallenbergs torg var packat med unga föräldrar med sina ättlingar i barnvagnar prydda med av arrangörerna utdelade röda, vitmönstrade regnskydd som dock inte behövdes denna vårsoliga lördagseftermiddag för att skydda de små för oväder.

RFSU arrangerade sin årliga barnvagnsmarsch för att sätta press på den svenska regeringen att ta en ledarroll i kampen mot mödradödligheten i världen.

Varje dag dör i genomsnitt 830 kvinnor i världen i samband med sin graviditet. I Sierra Leone exempelvis är siffrorna nästan ofattbara. Där dör 1 kvinna av 17 till följd av sin graviditet, i Sverige 1 kvinna på 12 500.

Runt tusen personer deltog i marschen som avslutades på Mynttorget där RFSU:s förbundsordförande Kristina Ljungros överlämnade tre krav till folkhälsominister Gabriel Wikström:

1. att regeringen ökar det finansiella stödet till sexuell och reproduktiv hälsa generellt med ökat fokus på abort,
2. visar internationellt ledarskap genom att stå upp för kvinnors rättigheter i internationella förhandlingar,
3. säkerställer ett enat politiskt stöd på internationell nivå och samordnar biståndsgivare för ökad finansiering till sexuella och reproduktiva rättigheter och hälsa.

– Den svenska regeringen ställer upp på alla tre kraven och ser fram mot kommande marscher med ännu skarpare krav, sade Gabriel Wikström.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Pettson, katten Findus och de övriga har flyttat in i Kulturhuset

13”Findus kolla in kossan”, tycks Pettson uppmana den storögda katten Findus …

41

… på Sven Nordqvists originalteckning (detaljutsnitt) som är en av många utställda på Kulturhusets nya interaktiva utställning ”Pettson & Co” …

141… som öppnar på lördagen och där barnen inbjuds att konkret avnjuta utställningen …

21

… som att låtsasköra en buss …

61

… kika in i Pettsons  hus …

91

… eller i hans verkstad …

131

… eller kolla in kossan (Mamma Mu?) som gungar och gungar.

När jag var liten var det Gösta Knutssons katter Pelle Svanslös, Maja Gräddnos, elaka Måns, Bill och Bull och de andra som väckte starka känslor vid sagoläsningen på kvällarna. Och elefanten Babar som förlorade sin mamma när den elaka jägaren sköt henne. Det var så sorgligt.

Yngre generationer är nog mer bekanta med Sven Nordqvists katt Findus och hans kompis gubben Pettson och deras liv på landet som det gestaltats i böcker, julkalendern i teve och dataspel. Och nu har de dessutom flyttat in i Kulturhuset på översta våningen.

Den interaktiva barn- och familjeutställningen där Sven Nordqvists bildvärld byggts upp (från början i Dunkers kulturhus i Helsingborg) öppnar på lördagen. Här kan de unga låtsasköra en buss, slå sig ned intill Pettson på en bänk, se kossan (Mamma Mu?) gunga, gå in i Pettsons verkstad, titta in i Sven Nordqvists arbetsrum o.s.v. medan medföljande vuxna kanske hellre studerar de många utställda, oerhört detaljrika, originalillustrationerna som pryder väggarna.

Vissa regler gäller: förhandsbeställning (för att det inte ska bli kökaos utanför ingången) antingen på nätet eller i kassan på Kulturhusets bottenvåning. Det kostar 40 kronor för vuxna. Unga upp t.o.m. 25 år går in gratis. Högst fyra barn per vuxen.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Stockholms ambitiösa program för att motverka våld i nära relationer

41

Socialborgarrådet Åsa Lindhagen (mp), ansvarig för stadens nya program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, på seminariet som hölls i Stadshuset på måndagen …

31

… där närmare hundra personer deltog och lyssnade på panelen med företrädare för olika organisationer som jobbar med frågan …

11

… (från vänster) Anna Tseksas (Skärholmens relationsvåldsteam), Olga Persson, generalsekreterare i Unizon (Sveriges kvinno- och Tjejjourer) och Wiveka Holst, Roks (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) … 

21

… och (från vänster) Dilek Baladiz, Origo (kommunsamarbetsorgan i regionen mot hedersrelaterat våld och förtryck), Johan Andersson, sektionschef brott i nära relation Polisregion Stockholm, Sara Mohammad, grundare och ordförande i Gapf (Glöm Aldrig Pela och Fadime)  och Amineh Kakabaveh, ordförande i Varken hora eller kuvad.

Staden har höjt ambitionsnivån för att minska det våld som kan förekomma bland stockholmare som lever eller levt ihop. För en månad sedan antogs ”Stockholms stads program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck 2017-2020”.

Och på måndagen diskuterades ämnet under ett seminarium i Stadshuset vid vilket ett hundratal personer närvarade. Representanter för olika organisationer som jobbar med frågan deltog i panelen.

Socialborgarrådet Åsa Lindhagen (mp) sammanfattade diskussionen och programmets mål som så att ”frontlinjerna flyttas fram” i kampen mot ”det nära våldet” och att kunskaps- och medvetandenivån i ämnet hos stadens alla anställda inom samtliga förvaltningar och bolag ska höjas.

Hon ville också gärna se civilkurage hos oss alla att våga ingripa till exempel genom att knacka på hos grannen om vi misstänker att våld utövas i den familjen.

En stor del av programmet handlar också om att på olika sätt skydda barn som upplever våld i familjen och även om att påverka attityder och traditionella, stereotypa föreställningar om vad som är manligt respektive kvinnligt.

Socialförvaltningen har fått 4 miljoner kronor för att implementera programmet, pengar som delvis fördelas till övriga förvaltningar.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

De tappade vantarnas skulptur i Bagis borde funka på fler ställen

1a

En tappad vante i Gamla stan …

2a

… påminde mig om en skulptur i Bagarmossen …

4aa

 

… som har den dubbla funktionen att samtidigt vara dekorativ och ”hittegodsplats”.

415

Skulpturen som heter Hitteblomster invigdes i våras och tycks fungera. Kanske något för andra stadsdelar att ta efter.

514

Så här såg det ut när upphovskvinnorna fotograferades vid invigningen i våras. Från vänster: Gunilla Edemo (idégivare), Katarina Bonnevier (konstnär) och Miriam Johannesson (metallhantverkare).

I morse när jag såg en tappad vante på gatan där jag bor kom jag att tänka på Katarina Bonneviers konstverk Hitteblomster (grönmålade armeringsjärn som stjälkar och orangelackerade knoppar som blommor) som invigdes i Bagarmossens centrum i våras.

Förutom sin dekorativa verkan har Hitteblomster funktionen att vara ett slags hittegodsmagasin. Här kan man hänga plagg, gosedjur och liknande som man hittar i terrängen eller leta efter sådana som tappats bort.

Och det tycks fungera. Åtminstone har det hängt flera plagg på Hitteblomster de gånger jag passerat. Senast för någon vecka sedan.

Kanske finns det plats för flera Hitteblomster, kanske i Vasaparken, Humlegården och på andra ställen där barnen leker och tappar bort sina persedlar. Varför inte.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Skulpturen på Kungsholmen som uppmanar eleverna att anstränga sig

11

Den nya spektakulära skulpturen av Sirous Namazi utanför Kungsholmens grundskola …

21

… har ett bra namn ”Laborate”, en uppmaning till eleverna att arbeta, anstränga sig.

Händelsevis gick jag på trettondagskvällen förbi och premiärsåg Sirous Namazis spektakulära, ett kvartal gamla, sex meter höga, färgglada skulptur Laborate vid nybyggda Kungsholmens grundskola i hörnet av Fridhemsgatan och Sankt Göransgatan. Laboratoriets kolvar och behållare böjda, krökta och sammanvävda i nya banor som den beskrivits som.

– Skolan är ett laboratorium där nya och kreativa anslutningar uppstår. Jag vill skapa upptäckarlust men också en känsla av gemenskap och samhörighet, förklarade konstnären Sirous Namazi i sin skissbeskrivning.

Och som gammal latinare kan jag inte annat än finna också skulpturens namn välfunnet. Laborate är ju imperativ, andra person, pluralis av verbet laborare (att arbeta), alltså en direkt uppmaning till eleverna i Kungsholmens grundskola att arbeta, att anstränga sig (eftersom det lönar sig i det långa loppet).

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1