Det nedläggningshotade Storkyrkobadet har startat familjebad på lördagar

11

Många vill rädda det nedläggningshotade Storkyrkobadet i Gamla stan …

21

… som nu startat ett uppskattat familjebad på lördagar …

31

… som ett led i räddningsaktionen för stadens sista skolbad.

Storkyrkobadet vid Tyska Brunnsplan i Gamla stan har startat familjebad på lördagar. Åtminstone fram t.o.m. 22 april. Kanske blir det en fortsättning.

För 120 kronor får en familj med två vuxna och två barn bada mellan klockan 11 och 13.30 på lördagar under 1700-talsvalven i Stockholms enda kvarvarande skolbad.

Det klassiska Storkýrkobadet lever fortfarande under nedläggningshot. Badet fick ett halvårs frist när stadsdelsnämnden gick med på att betala hyran för första halvåret i år sedan utbildningsnämnden sagt nej till att fortsätta sitt tidigare ekonomiska åtagande.

I badet verkar också en ny simskola för ensamkommande ungdomar i Mäster Olofsgårdens regi förutom den ordinarie simskoleverksamheten. Också Storkyrkoskolan och Estniska skolan utnyttjar badet flitigt på gymnastiklektionerna.

Anders Hansson, ordförande i Gamla stans hemgård Mäster Olofsgårdens styrelse berättar att man samlar ihop pengar till en oberoende undersökning av upprustningsbehovet. Senare ska kommunstyrelsen uppvaktas med en plan för hur badet ska kunna räddas.

Hoppas det lyckas!

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Isen smälter – Vår i Vasaparken

11Isen smälter i Vasaparken …

21

… och sofforna längs isbanan tas in för förvaring …

31

… medan parksofforna fylls med solhungrande stockholmare.

Isbanan i Vasaparken var packad med skridskoåkare i söndags när jag gick förbi. Det var då det.

Nu är kylaggregaten avstängda. Isen smälter och sofforna längs isbanan tas in för förvaring medan parksofforna runt om är packade med solhungrande stockholmare.

Åter ett vårtecken.

Alla lika välkomna!

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

”Varför finns ingen ung fotograf i Husby som skildrar livet där”

11

Fotografen Micke Berg visade bilder och berättade på CFF (Centrum för fotografi) på onsdagskvällen. Den här är från ockupationen av kvarteret Mullvaden på Söder 1977/78 …

31

… och den här från Baskien …

41… Stockholm …

51

… fotografen Christer Strömholm (1918-2002) …

61

… sonen Alex 1996 …

71

… Moderna museet …

81… och Skogsnäskollektivet.

Alla som känner fotografen Micke Berg vet att han aldrig kompromissat när han med kameran dokumenterat verkligheten på sitt personligt poetiska sätt.

På onsdagskvällen visade han en mångfald bilder från sin långa karriär som fri fotograf och berättade i oefterhärmlig stil vid ett framträdande på CFF (Centrum för fotografi).

Micke Berg har aldrig haft ett fast jobb som fotograf. Han har sagt nej till erbjudanden han fått. Friheten att förverkliga sina egna drömmar har styrt honom vilket också kostat på. Ibland har han varit tvungen att sälja kameror eller byta till mindre bostad för att få det att gå ihop.

Han har rest världen runt och bott under olika perioder i till exempel Barcelona och Berlin. Nu bor han större delen av året på den grekiska ön Naxos. Berömda är bilderna han tog när han bodde i kvarteret Mullvaden på Söder 1977/78.

En personligt engagerad fotograf med Micke Bergs livsfilosofi är inte bara viktig som skildrare av verkligheten utan också som förebild och det var som han själv anade det när han på sitt lite slängiga sätt ställde frågan rätt ut i mörkret till publiken:

”Varför finns ingen ung dokumentärfotograf i Husby som skildrar livet där? Varför?

Vi kanske lever i en annan tid än på 70-talet när Micke Berg skildrade Mullvadenockupationen. Eller också finns det en ung fotograf i Husby som skildrar verkligheten utan att vi ännu sett bilderna. Jag hoppas det.

PS. Jag skrev några rader om Micke Berg i DN för 17 år sedan. Här är länken för den som eventuellt är intresserad.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Stadsarkivets populära onsdagsföreläsningar

11

I stort sett fullsatt på Stadsarkivet …

41… när Medeltidsmuseets chef på onsdagen Tina Rodhe föreläste …

31

… om de medeltida mirakelberättelserna från Dominikanerklostret i Stockholm nedtecknade av munken Gregorius.

En och en halv timme innan föreläsningen på Stadsarkivet började på onsdagen bänkade sig de första åhörarna för att få en bra plats när de skulle lyssna på Medeltidsmuseets chef Tina Rodhe som berättade om miraklen i Dominikanermunkarnas kloster i Stockholm på Medeltiden.

Runt 130 personer fanns i publiken när Tina Rodhe klockan 13 började berätta om hur barn uppväckts från de döda och hur fruktansvärda sjukdomar botats tack vare att de drabbades anhöriga lovat lämna offergåvor till Helga lösen (en 11 kilo tung silverpjäs föreställande Jesus nedtagning från korset) allt enligt den samtida dominikanermunken Gregorius mirakelberättelser. Ett mycket intressant och uppskattat föredrag.

Är det alltid så här mycket folk, frågade jag Stadsarkivets Peter Mark. Ja, ibland har vi till och med fått sätta upp repet. Vi får bara vara 150 personer i lokalen, berättade han.

De populära onsdagsföreläsningarna fortsätter under våren. Nästa onsdag berättar Stadsarkivets Christopher Vainesworth under rubriken ”Tranströmer – en historia om namnbyten” om varifrån Tomas Tranströmer fick sitt efternamn. Här är hela vårprogrammet.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Pirayan som försvann har återuppstått i Bagarmossen

31

Graffitikonstnären Christofer ”Stoffe” Blom, som målade pirayan på Byälvsvägen 22 för snart tjugofem år sedan …

161

… som många år senare sanerades bort, …

41

… var tillbaka i Bagarmossen på fredagen …

61

… och målade en likadan …

81

… i Bagarmossens Folkets hus, pirayan som blivit en symbol för Bagarmossen …

91

… så att till exempel Yosef Ukbagebriel har låtit …

101

… tatuera in den på ryggen, ivrigt fotograferad i Bagarmossens Folkets hus …

21

… denna trevliga träffpunkt som räddades från konkursen för ett drygt år sedan men nu sjuder av liv och verksamheter och …

111

… som till exempel just nu visar denna utställning med barnporträtt från Nationalmuseum.

Graffitimålningen av den grymma jättelika pirayan med uppspärrat gap som Christofer ”Stoffe” Blom för snart tjugofem år sedan (1994) målade på en tillbyggnad vid Byälvsvägen 22 i Bagarmossen fick vara kvar i många år innan den plötsligt en dag raderades bort av ”klottersanerare”. Då hade den vunnit mångas hjärtan.

Så har Hammarbyklacken 128 (de tre första siffrorna i Bagarmossens postnummer) pirayan i sin supporterfana och Yosef Ukbagebriel har den till och med intatuerad på ryggen, en riktig Bagarmossensymbol alltså.

På initiativ av Lars Farago återuppstod pirayan i Bagarmossens Folkets hus på fredagen. Ursprungskonstnären Christofer ”Stoffe” Blom var tillbaka och skapade en ny piraya under några timmar. Lars Farago hoppas att den åter hamnar i Bagarmossens offentliga rum.

Bagarmossens Folkets hus som för bara ett år sedan stod på konkursens rand och var nedläggningshotat har nu fått igång verksamheten ordentligt. Förutom graffitimålandet var det också release för författaren Anita Santessons roman ”När djävulen kom till Bagarmosssen” (Bucket List Books AB, 2017) där pirayamålningen för övrigt också finns med i handlingen.

Det var verkligen en välkomnande och avslappnad stämning i Bagarmossens Folkets hus dessutom med sång och musik av Lea Wahlstedt och Marie Egnell. Barnen kunde glutta på barnporträtt från Nationalmuseum som ställdes ut eller se filmen Mitt liv som Zucchini.

Sociala träffpunkter som man kan besöka utan att det kostar något blir allt mer och mer en bristvara i dagens svenska samhälle. Därför är det en sådan tur att Bagarmossens Folkets hus har lyckats överleva krisen. Hoppas många upptäcker det och hittar dit.

 

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Den artificiella verkligheten i filmen Sommaren med Monika

61

”Nånstans på Södermalm”, men i själva verket en kuliss ute i Filmstaden, när Per Anders Fogelströms och Ingmars Bergmans film Sommaren med Monika spelades in 1953. Fotografiet är taget av Louis Huch på en plats mellan Regissörsvillan och Stora ateljén som numera förvandlats till Ingrid Bergmans väg i det som i dag är bostadskvarter … 

11

… och det och andra filmhistoriska fotografier ställs ut i Filmstadens Kulturs nya utställning ”Illusionernas stad” i Portvaktsstugan som ses i vänster nederkant på bilden …

31

… och utställningen som producerats av filmkritikern Jacob Lundström och författaren Mikaela Kindblom …

21

… visar många exempel på illusioner vid filminspelningar i Filmstaden förr i tiden. Här har en kopia av en gränd i Gamla stan  byggts upp för inspelningen av Greven från gränden 1949. På trappan i Bengt Järnmarks bild ses Nils Poppe och Annalisa Ericson och vid kameran regissören Lars-Eric Kjellgren och fotografen Martin Bodin …

41

… och här i Louis Huchs fotografi är det pansarkryssaren Gotland som till synes anlöper en icke namngiven exotisk hamn i Weyler Hildebrands Kadettkamrater 1939 …

51

… och här assisterar brandmän från Solna som regnmakare framför en kuliss i Filmstadens närhet någon gång runt 1940. Oklart för vilken film.

Nästan alla stadsscenerna som ska föreställa Södermalm i Per Anders Fogelströms och Ingmar Bergmans succéfilm ”Sommaren med Monika” från 1953 är inspelade i ”drömfabriken” Filmstaden i Råsunda. Det är kulisser och inte det riktiga Söder som filmpubliken ser när Harry (Lars Ekborg) och Monika (Harriet Andersson) går och gnetar på sina trista lagerjobb innan de flyr ut i skärgården för sin sommarromans.

Stiftelsen Filmstadens Kultur som vårdar minnet av en gången tids filmepok hade på onsdagen vernissage på sin lilla men intressanta utställning ”Illusionernas stad” med bilder från några av de många svenska filmer som spelats in i Filmstadens ateljéer under årens lopp med kulisser som bakgrund istället för ute i den ”riktiga” verkligheten.

Så byggde man exempelvis upp kopia av en gränd i Gamla stan när Nils Poppe-filmen Greven från gränden spelades in 1949.

Hade det inte varit enklare att åka in till Gamla stan och spela in filmen istället kan man fråga sig. Men det var krångligt med tung och klumpig utrustning på den tiden och det var svårare än i dag att spärra av inspelningsområdet. Så lyder ett par av förklaringarna, enligt utställningsproducenterna Jacob Lundström och Mikaela Kindblom.

Redan när den första svenska filmen spelades in i Filmstaden Victor Sjöströms Körkarlen 1921 uppfördes en hel kyrkogård som egentligen låg i Landskrona. Filmer inspelade med uppbyggda kulisser i Filmstaden är otaliga.

På 1960-talet kom en ny generation regissörer med andra ideal som med sin lätthanterligare teknik skydde de konstgjorda kulissbyggena och spelade in sina filmer i den ”riktiga” verkligheten, en var Bo Widerberg.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Årets isbyk vid Albysjöns strand

11

Olle Magnusson, mannen bakom det charmiga tvätterimuseet vid Albysjöns strand, kokar tvätten på gammalt maner …

41

… och berättar för de äldre och yngre besökarna om hur tvätterierna fungerade för hundra år sedan …

31

… och här demonstrerar han tillsammans med dotter Elin hur klappning  av den kokta tvätten gick till …

51

… och här hänger långkalsonger och annan vittvätt till tork …

61

… och efter demonstrationen var det dags för besökarna att beskåda forna tiders tvättmaskiner …

81

… och sedan in i det gamla boningshuset …

91

… för att njuta av en fika med hembakt och en liten gitarrkonsert med Ronny Lindgren och hans duktiga gitarrelever Lina och Tobias. Vilken dag!

Hagalunds tvätterimuseum (som inte ligger i Solna utan vid Albysjöns strand i Huddinge) tvättade isbyken, eller vinterbyken, på traditionellt maner som i gamla tider med kok i stor gryta och klappträ vid isvaken inför ett stort antal besökare på söndagen.

Konstnären Olle Magnusson, mannen bakom stans charmigaste och mest levande museum, rörde om i grytan och berättade samtidigt om familjen Johansson som hade tvätteri här mellan 1905 och 1920.

På lördagarna gick den hästdrivna karavanen in till strykinrättningarna och mangelbodarna inne i stan där stadsborna lämnat in sin smutstvätt för rengöring. Här ute vid Albysjöns strand tvättades tvätten vid de olika småtvätterierna som torparna drev.

Olle Magnussons dotter Elin agerade tvättgumma med issåg och klappträ ute på den vattensjuka isen. Tvätten sköljdes i den uppsågade vaken. Såg kallt ut trots februaris tidiga plusgrader.

I själva boningshuset hade Vårby-Fittja hembygdsförening kaffeservering med hembakt till 1950-talspriser och gitarrunderhållning av styrelsemedlemmen i hembygdsföreningen Ronny Lindgren och två av hans elever.

Synd ni som missade detta trevliga söndagsbesök på tvätterimuseet som också har en stor uppsättning av gamla manglar, strykjärn, tvättmaskiner etc. Men ni kan ju alltid ta skadan igen söndagen 23 april då det är dags för vårbyken.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 3

Kanske kulturpalats i avkristnade Trefaldighetskyrkan på Östermalm

31

Trefaldighetskyrkan på Östermalm …

71

… med sin nygotiska interiör från 1894 … Bild ur boken

61

… som avkristnades för ett drygt år sedan … Bild ur boken

41

… och som nu kan komma att bli något av ett kulturpalats som fastighetsmannen Hans Åkerlund (bilden), far till nya ägaren regissören Jonas Åkerlund, antydde för mig …

11

… har blivit föremål för en bok …

21

… skriven av konsthistorikern Tulla Grünberger …

51

… som på bokreleasen på torsdagskvällen också samtalade med pastorn i den nu f.d. kyrkan, Solveig Högberg.

Det ska bli spännande att se till vad den internationellt kände kände film- och musikvideoregissören (Madonna bl.a.) Jonas Åkerlund ska förvandla den avkristnade Trefaldighetskyrkan på Majorsgatan 5-7 på Östermalm.

På bokreleasen för konsthistorikern Tulla Grünbergers bok om Trefaldighetskyrkan (Balkong förlag) och dess byggnadshistoria på torsdagskvällen antydde fastighetsmannen (Jonas pappa) Hans Åkerlund lite hemlighetsfullt för mig att det ska bli någon form av event- och kulturpalats. Men att det kommer att ske först en bit in framtiden. Låter ändå rätt lovande kan jag tycka.

Att riva detta metodisternas nygotiska tempel från 1894 är förstås uteslutet eftersom det är byggnadsminnesförklarat. Det var på hösten 2014 som Jonas Åkerlund köpte kyrkan av den krympande församlingen som dock fick vara kvar en tid och höll sin avsakraliseringsgudstjänst ett år senare.

Församlingens pastor Solveig Högberg var med på bokreleasen och uttalade sin tacksamhet över att kyrkan nu i alla fall på något slags vis lever vidare i Tulla Grünbergers rikt illustrerade bok som redogör för kyrkan framförallt som ett unikt byggnadsverk skapat av arkitekterna Johan Nordqvist och Johan Laurentz som på 1890-talet vann den arkitekttävling i vilken Isak Gustaf Clason var enväldig domare, Isak Gustaf Clason som själv hade ritat den närliggande Östermalmshallen i samma nygotiska stil.

Tulla Grünberger redogör i sin bok också kortfattat för övriga frikyrkors i Stockholm historia, som t.ex. Elimkyrkans på Storgatan 24 som 2014 såldes till fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimović. Den församlingen köpte för övrigt i sin tur f.d. Salemkyrkan på Folkungagatan 90 och flyttade dit sin verksamhet.

Men boken handlar också om trakten kring Östermalmstorg i äldre tider, om metodisternas historia och inte minst om Emma Benedicks, kvinnan som skänkte den på den tiden ofattbart stora summan av 100 000 kronor utan vilket bidrag kyrkan aldrig hade kommit till stånd.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Astoriahuset närmar sig rivning

al62nyliten

Det, efter domen i dag, än mer rivningshotade s.k. Astoriahuset, egentligen två byggnader med en gemensam fasad,  (till höger om gröna knoppen på bilden) från 1873 vid Nybrogatan …

5111

 

… är tänkt att ersättas av ett voluminöst nytt kontorsbygge …

b1

… med ett svankigt tak som spiller över på det kvarvarande huset på Nybrogatan (högst upp till vänster i bilden) …

a1… och så här det tänkt att utsikten  från fjärde våningen på Nybrogatan ska gestalta sig med det planerade nedsänkta torget ”Sofi Almquists plats” till höger om det ny huset.

Astoriahuset (byggt 1873) på Nybrogatan är ett steg närmar rivning. På onsdagen kom domen från Mark- och miljödomstolen. Överklagandet av detaljplanen som förutsätter rivning avslogs.

Därmed riskerar ett av stadens få hus från 1870-talet att försvinna om inte domen överklagas till Mark- och miljööverdomstolen och denna ändrar underinstansens dom.

Astoriahuset som uppfattas som en flygel till gathuset på Nybrogatan där f.d. biografen Astoria (som fastighetsägaren Länsförsäkringar för övrigt också ville riva från början) är egentligen huvudfasaden till den på den i slutet av 1800-talet planerade paradgatan mellan Nybrogatan och Grev Turegatan som dock aldrig kom att förverkligas.

Invändningarna mot den planerade rivningen har varit starka. Senast samlade ett protestmöte på Nybrogatan för fyra månader sedan ett par hundra deltagare och när detaljplanen antogs i fullmäktige för drygt ett år sedan gick både moderaterna och liberalerna mot rivningsförslaget.

”1870-talshus ska inte rivas. Allt måste göras för att bevara historiskt unika hus. Det medför ett särskilt ansvar att vara fastighetsägare i Stockholms stenstad, fastigheterna och ägandet är en del av Stockholms historia” skrev exempelvis Lotta Edholm (lib) i sin reservation mot beslutet.

Carl-Fredrik Paleus från Nätverket Riddarens Hopp som försöker rädda Astoriahuset (kvarteret som Astoriahuset ligger i heter Riddaren) säger bland annat om domen:

”Vi kommer att öka takten i vårt arbete och om inte Länsförsäkringar och Humlegården tar sitt förnuft tillfånga hoppas jag att Stockholmarna visar vad de tycker om att rivningar av hus från 1800-talet nu återupptagits i Stockholm”.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Överkörd råtta i Storkyrkobrinken

11

Den överkörda råttan i Storkyrkobrinken förra tisdagen …

31

… och lite plattare under söndagen på handikapparkeringen …

41

… och helt manglad på måndagen.

I minst en vecka har den överkörda råttan legat på handikapparkeringen utanför apoteket Korpen i Storkyrkobrinken.

Den har blivit plattare och plattare för varje dag. Kanske borde den avlägsnas av renhållningen.

Det är inte annars ofta man ser råttor dagtid i Gamla stan.

Vill man se de skygga nattdjuren rekommenderas tiden efter midnatt i någon lugn gränd eller en utflykt till Stortorget. Då kommer de ofelbart fram. Men lika snabbt försvinner de in i något nästan osynligt hål i husväggen om de vädrar fara.

Jag läste i dag att antalet råttsaneringar i Sverige ökar. Anticimex ryckte ut 51 000 gånger förra året, vilket är 19 procent fler gånger än under förra året och hela 67 procent fler än 2013.

-Vi kan inte säga säkert om det beror på att vi får fler råttor. Det kan annars bero på sänkt toleransnivå, säger Håkan Kjellberg på Anticimex till TT.

Men då måste det skett en häpnadsväckande förändring av toleransnivån på mycket kort tid.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1