Jag mötte en viking på Djurgården

9a

Jag mötte en riktig viking i går …

5a… på det nya ”museet” Vikingaliv (som öppnar på lördag) i Wasahamnen på Djurgården.

8a

Vikingen står mitt i kunskapsdelen där historieprofessorn Dick Harrison (och andra) från interaktiva skärmar berättar sakkunnigt om alla aspekter av vikingatiden …

4a

… medan besökaren i upplevelsedelen tas med på en 11 minuter lång resa in i mörkret (lite Blå tåget-likt) där vikingen Harald av sin hustru Ragnfrid (bilden) uppmanas att att ge sig ut på vikingafärd för att skaffa silver …

3a

… vilket han också gör …

1a

… och till sist lyckligt återvänder hem till Birka från färden till Miklagård, vilket firas med en stor fest, men först efter många vådliga äventyr på vägen.

I en av de gamla båthallarna i Wasahamnen på Djurgården mötte jag i går en på sitt sätt riktig viking om än i rekonstruerat skick.

Utifrån analyser av DNA och själva skelettet (av osteologen Anna Kjellström) från runt år 1 000 funnet i en av de äldsta gravgårdarna i Sigtuna har arkeologen, skulptören Oscar Nilsson skapat en till synes livs levande representant nånstans i 45-60-åsåldern från vikingatiden.

Han står där blåögd med rödblont hår och glest skägg, av naturliga skäl orörlig, och möter min sentida blick mitt i den interaktiva kunskapsdelen i det nya ”museet” Vikingaliv som öppnar nu på lördag den 29 april.

Historieprofessorn Dick Harrison svarar för den historiska trovärdigheten i det myller av fakta som den kunskapshungriga lätt kan ta del av och berika sitt vetande med genom att trycka på en knapp och från stora skärmar få berättat för sig om allt från kvinnans ställning under vikingatiden till vad vikingarna åt eller hur de var klädda, vilka gudar de dyrkade men också om aktuella forskningsprojekt som utgrävningarna av den fyndrika vikingabyn Uppåkra i Skåne till exempel.

I Vikingalivs upplevelsedel får besökaren åka en 11 minuter lång färd i en vagn i mörkret och följa vikingen Harald på hans vikingatåg till Miklagård (Konstantinopel) och tillbaks hem till Birka igen. Det är lite som att åka Blå tåget men med utomordentligt skickligt tillverkade scenerier och porträttlika, halvstora dockor som skildrar vådliga äventyr, ond bråd död men också fest och glädje vid Haralds slutligen lyckosamma återkomst hem till hustrun Ragnfrid, för så där drygt tusen år sedan.

Väldigt proffsigt gjort faktiskt,

Vikingaliv är ett privat initiativ. Huvudägare är OMX-börsens skapare Olof Stenhammar.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Nu vet jag var i Vitabergsparken mytomspunna Ceders kafé låg

11

Sofia församlings 100-årsjubileum inleddes på påskdagen …

21

… med en fotoutställning i kyrkan (på bilden till höger ses prästen Arne Forsberg bjuda en dam på kaffebröd och på bilden till vänster ses Per Anders Fogelström porträtterad) …

31

… och jubileet inleddes också med en uppskattad stadsvandring i omgivningen av kyrkan …

41… som leddes av Berit Dahlström bland annat till Bondegatan 74 och Danelii stiftelsehus där per Anders Fogelström bodde som barn …

51

… och till Missionshyddan i Stora Mejtens gränd, föregångaren till Sofia kyrka, …

61

… och till platsen för Ceders kafé, det berömda stället där Per Anders Fogelström bedrev ungdomsverksamhet under andra hälften av 1940-talet, …

71

… men som brändes ner 1969 och som det nu endast återstår delar av en gammal stentrappa av …

81

… och slutligen till de två så kallade kyrkstugorna i Mäster Pers Gränd som sedan millennieskiftet disponeras av Sofia församling.

Ceders kafé i Vitabergsparken brann ned för nästan femtio år sedan. Där höll Vitabergsklubben med författaren Per Anders Fogelström i spetsen till från mitten av fyrtiotalet. Det var en mycket livaktig ungdomsklubb med mängder av såväl kulturella som idrottsliga aktiviteter. Jag har länge undrat var i Vitabergsparken Ceders kafé låg, mer exakt.

Det fick jag reda på påskdagen under Berit Dahlströms vandring i Sofia kyrkas omgivning som lockade ett hundratal medföljare. Vandringen var, liksom invigningen av fotoutställningen inne i kyrkan, inledningen på det fjorton dagar långa firandet av Sofia församlings 100-årsjubileum

Berit Dahlström stannande till på en gräsplan cirka hundra meter norr om den musikpaviljong som ligger ovanför friluftsteatern och visade på de knappt synliga stenarna i marken som är en rest av trappan in till det gamla mytomspunna Ceders kafé. Det kändes mäktigt att stå på just den plats som jag läst så mycket om i Per Anders Fogelströms olika skrifter men tidigare inte exakt kunnat placera.

Berit Dahlström berättade också om välgörenhetsstiftelsernas barnrikehus på bland annat Klippgatan (Magna Sunnerdahls, Heckscherska) som byggdes då det förra seklet var ungt och nöden stor och bostadsbristen skriande i den här den fattigaste av stadsdelar i Stockholm på den tiden. I ett sådant välgörenhetshus växte Per Anders Fogelström upp, i Danelii stiftelsehus på Bondegatan 74, under 1920- och 1930-talen.

Vi fick se Missionshyddan i Stora Mejtens Gränd 8, föregångaren till Sofia kyrka, där församlingens förste kyrkoherde Ernst Klefbeck var verksam och bildade en förening som kallades Pastorns gossar, som f.ö. inför olympiaden i Stockholm 1912 döptes om till Sim- och Idrottsklubben Hellas.

Vidare berättade Berit Dahlström om Elsa Borg, socialt engagerad kristen kvinna på 1800-talet som står staty (gjord av Astri Taube) intill ett stort magnoliaträd planterat till hennes ära. Elsa Borg, Vita bergens ängel, startade bland annat räddningshem för prostituerade kvinnor och barnhem för utsatta barn.

Vandringen avslutades i de så kallade kyrkstugorna på Mäster Pers Gränd 4 som sedan millenieskiftet disponeras av Sofia församling. Vandringen går i repris på Valborg. Här är hela jubileumsprogrammet.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 2

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Sofia församlings två veckor långa 100-årsfirande inleds på Påskdagen

11Sofia församlings 100-årsjubileum …

21

… inleds i Sofia kyrka på Påskdagen …

41

… och pågår i två veckor …

51

… med vandringar, visningar, utställningar och konserter …

31

… och här sitter organisten Bolla Henriksson och övar inför kommande framträdanden.

Jag vet inte om just denna bild kommer att vara med på den stora fotoutställningen om Sofia. Men den får duga som illustration. Stigbergsgatan österut i början av 1900-talet. Hilma Borin hämtar vatten vid en vattenpost. Pojkarna ute i gatan är två av Hilmas fem barn, Helmer och John. T.h. Stigbergsgatan 36, platsen för blivande Navigationsskolan. Foto: Oscar Heimer/Stockholmskällan

Sofia församlings hundraårsjubileum inleds på Påskdagen och pågår i fjorton dagar framåt. Programmet är digert.

Vandringar, visningar, utställningar och konserter avlöser varandra. Det mesta är gratis.

När jag tittade in i kyrkan på skärtorsdagen pågick förberedelser av olika slag. Vid orgeln satt organisten Bolla Henriksson och övade.

Sofia församling, nödens hemort i staden när den bildades 1917, numera gentrifierad (SoFo), har en särskild plats i mitt hjärta.

Här växte min pappa upp under påvra förhållanden i det Hecksherska stiftelsehuset, judehuset kallat, på Klippgatan 19, med sin mamma som trampade runt på stadens gator och sålde skosnören och sin pappa, smeden, som varken kunde läsa eller skriva. Båda invandrare från Litauen (Ryssland) i början av förra seklet.

Temat för hundraårsjubileet är ”Drömmar” inspirerat av av den ojämförlige Stockholmsskildraren Per Anders Fogelströms roman Mina Drömmars stad, den första delen i Stadserien, vars handling till stora delar utspelar sig på det då utblottade östra Söder i det som skulle komma att bli Sofia församling.

Också Per Anders Fogelström (1917-1998) skulle fyllt 100 år i år om han fått leva.

 

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Slussens handelsbodar från 1700-talet framgrävda under Debaser

51

Chefsarkeologen Kenneth Svensson på Arkeologikonsult i en av de gamla utgrävda 1700-talsbodarna …

31

… som just grävts fram under gamla Debaser på Slussen.

11

I handelsbodarna som fanns från mitten av 1700-talet till i mitten av 1800-talet …

21

… såldes fisk, kött och grönsaker. Bodarna låg på ömse sidor om den kullerstensbelagda gatan som hette Gröna gången …

41

… och som också grävts fram …

61

… liksom 1700-talets kajfront (stenmuren bakom de båda arkeologerna) mot vattnet.

Kullerstensgatan Gröna gången med handelsbodarnas källarvåningar i stort sett helt intakta från 1750-talet har nu grävts fram i marken under gamla Debaser vid Slussen. En mäktig syn.

Chefsarkeologen Kenneth Svensson på Arkeologikonsult kliver ner i en av de välbevarade bodkällarna, ombyggda med mellanväggar på 1800-talet, där kommersen med grönsaker, fisk och kött var livlig en gång i tiden.

Det är alldeles i kanten av den gamla Polhemsslussen, som den åldrige Christopher Polhem konstruerade i mitten på 1700-talet. Den står nu i tur att grävas ut, berättar Kenneth Svensson.

De gamla handelsbodsruinerna som delvis revs när Nils Ericson-slussen byggdes i mitten av 1800-talet är dömda att försvinna. Men de lösa fynden som mynt, en öltapp, en dominobricka i ben, en vacker blå pärla och annat bevaras.

Också 1700-talets mäktiga kajfront, som i dag ligger långt upp på land (landhöjning och utfyllnad) , har grävts fram. Även den försvinner när den dokumenterats ordentligt.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Inget blogginlägg i dag, förbereder Fogelströmframträdande i morgon

1aI morgon, lördag 1 april mellan kl 11 och 14 blir det ”Fogelströmdag” på Stadsarkivet, Kungsklippan 6. Gratis entré. Bilden av Per Anders Fogelström är tagen av Aftonbladets fotograf Percy Oscarsson och disponeras av Stadsmuseet.

Idag hinner jag inte med att åstadkomma ett regelrätt blogginlägg om sakernas tillstånd i staden. Jag ägnar mig istället åt att förbereda mitt framträdande på Stadsarkivets ”Per Anders Fogelström-dag” som äger rum i morgon lördag 1 april, dit för övrigt alla intresserade är välkomna. Det kostar inget.

Evenemanget som är ett led i firandet av Fogelströmåret (Per Anders Fogelström skulle fyllt 100 i år) inleds kl 11 med mingel. Mellan klockan 12 och 14 händer ungefär följande:

12.00 – 12.10: Kent Josefsson presenterar Fogelströmsällskapet och Fogelströmåret; 12.10 – 12.25: Mats Hayen om Friheten i Vita Bergen på 1700-talet (om boken Vävarnas barn); 12.25 – 12.30: Frågor från publiken; 12.30 – 13.10: Lars Epstein läser ur Fogelströms böcker; 13.10 – 13.50: Karl-Olof Andersson om Den okuvliga friheten (Fogelströms nyligen utgivna antinazistiska roman som han skrev bara drygt tjugo år gammal 1939 men som inte gavs ut då); 13.50 – 14.00: Frågor från publiken.

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Mörka minnen från Vasa real – ljusa från en krympande skolgård

1a

Vasa Real var om inte helvetet på jorden så inte långt ifrån …

2a

…. medan skolgården som successivt krympt med åren och nu ska krympa ännu mer …

3a

… kändes som ett frihetens rike där vi bland annat spelade fotboll med en tennisboll på rasterna och utrymmet under flaggstången utgjorde motståndarmålet.

Att jag alltid tyckt att Vasa Realskola i sin dystra monumentalitet mest liknar ett östtyskt fängelse kanske beror på personliga erfarenheter från min egen skoltid från vilken jag har enbart mörka minnen härledda till konfrontationen med dåtidens auktoritära lärare under de fyra år jag tillbringade där som motsträvig elev under första hälften av 1950-talet.

Där härjade då den självbelåtne matteläraren P som lekte detektiv och avslöjade att jag hade förfalskat pappas namnteckning på hemanmärkningen som jag inte vågade visa upp hemma och engelskaläraren L som tryckte ned mig genom att säga att han kände treåringar (visserligen Londonbor) som var bättre i engelska än jag.

Fysikläraren R var en så urusel pedagog att jag fattade noll och fick underkänt fast jag hade fått överbetyg på exakt samma kurs året innan (jag var nämligen kvarsittare) och vaktmästaren A var en illistig man som haltande störtade in på toaletten från en bakdörr och tog mig (hårdhänt) på bar gärning när jag nervöst men intet ont anandes stod där och tjuvrökte min Robin Hood på frukostrasten.

Det sista min klassföreståndare H med bister min och en suck av lättnad sade till mig innan jag lämnade skolan för gott var orden: ”Epstein passar bättre ute i förvärvslivet än i skolan” varpå jag spotskt replikerade: ”Det tror jag med”.

Allt var dock inte elände i Vasa Real på den tiden.

Rasterna var självklara höjdpunkter.

I våra blå jympapjuck med bruna gummisulor och blå jympabrallor sprang vi  60 meter på den rymliga skolgården (jag på 8,9 sekunder men jag tror tidtagaren tryckte på stoppknappen lite för tidigt), hoppade längdhopp i längdhoppsgropen, spelade fotboll med en tennisboll där utrymmet mellan flaggstångens bas och asfalten fungerade som målburar (man kunde göra mål från båda hållen).

När Stalin dog i mars 1953 rev vi ner löpsedlarna från tobaksaffären på Dalagatan varpå vi som berusade av lycka rusade runt på skolgården och jublade och viftade med våra fladdrande kap.

Skolgården var ett frihetens rike på den tiden och den kändes oändligt stor som det tycktes. Men det var på 1950-talet. Den har successivt under åren krympt sedan dess genom tillbyggnader av provisoriska baracker och ett stort tillfälligt dagis.

Och nu ska den bli ännu mindre med nybyggen för drygt 300 miljoner kronor samtidigt som fler elever och förskolebarn ska dela på lekytorna. Jag hoppas de slipper trängas.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Grunden till Södra bryggeriet utgrävd på Sjöbergsplan

51

På Sjöbergsplan pågår arkeologiska utgrävningar …

11

… och man har hittat husgrunder från slutet av 1600-talet …

21

… från vilken stenbumlingar som förmodligen utgjort grundstenar till Södra bryggeriet här avlägsnas ……

31

… för att arkeologerna ska kunna gräva sig djupare ned i historien.

Den trekantiga Sjöbergsplansparken (de nio nedsågade popplarnas park) som helt ska försvinna i den stora Slussenförvandlingen är till hälften redan borta. På angränsande Sjöbergsplan pågår arkeologiska utgrävningar.

Den väldiga gripkranen flyttar stora stenbumlingar som förmodligen utgjort grundstenar till det gamla Södra bryggeriet som låg på platsen för Sjöbergsplan från slutet av 1600-talet till i början av 1800-talet.

-Det är i alla fall vad vi i antar dagsläget, berättar Kenneth Svensson chefsarkeolog på Arkeologikonsult som gräver också på flera andra ställen vid Slussen.

Här på Sjöbergsplan, som tillhörde den gamla järngraven där Bergslagsjärnet lastades om till exportfartygen i Saltsjön, stod en gång två hus från 1600-talets slut.

Vid utgrävningarna har man också hittat skärvor från tyska 1500-talskrus på platsen.

I slutet av 1800-talet grävdes djupa schakt vid Sjöbergsplan för att lägga ned en stor vattenledning under Söderström som fortfarande fungerar. Den ska nu ska bytas ut.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Siri Derkerts sista verk har fått en pendang i Gullingeskolan i Tensta

4a

Röda bandet klipps på Gullingeskolan i Tensta …

8a

… och konstnären Pia Sandströms verk …

2a… ”Siri, roten och den observerade luftfuktigheten” …

3a

… är invigt och Pia Sandström förklarar innebörden i verket och kopplingen till Siri Derkerts verk …

5a

… som heter ”Frisk luft, Ren luft, Fruktbar jord” …

6a

… och består av porträtt av miljökämpar på en betongvägg på skolgården …

7a

… och också av tänkvärda citat som till exempel det här ”Tillverkare känn ditt ansvar”.

Siri Derkerts (1888-1973) sista konstnärliga uppdrag blev utsmyckningen av Gullingeskolan i Tensta i början av sjuttiotalet. En betongvägg på skolgården försågs med citat och porträtt på den tidens miljökämpar som Hans Palmstierna, Georg Borgström och Rachel Carson.

Siri Derkert konstruerade också ett träd i metall som tyvärr förstördes vid en nattlig storm på åttiotalet. Trädet reparerades aldrig. De kvarvarande delarna lär ligga i Stadsmuseets förråd i Frihamnen.

Men nu har Siri Derkerts miljöaktivistiska verk ”Ren luft – Rent vatten” fått en pendang inomhus, på väggen in till Gullingeskolans matsal. Tillsammans med eleverna i sexan har konstnären Pia Sandström skapat verket ”Siri, roten och den observerade luftfuktigheten” som för en slags dialog med Siri Derkerts verk.

”Olycksnatten rådde en kraftig vind” står det till exempel i Pia Sandströms verk, syftande på (vad jag förstår) natten då Siri Derkerts metallträd med två fåglar i kronor föll i stormen. Och ”ROTEN” som vi kan läsa i versaler syftar nog också på Siri Derkerts metallträd  men kanske även på vikten av att som människa vara rotad någonstans. Flera tolkningar är möjliga.

Nu är det nya verket också invigt enligt konstens alla regler med rött band avklippt med Stockholms konsts guldsax av en av eleverna. Även Tensta konsthall har varit delaktig i att Gullingeskolan fått detta nya konstverk.

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Det nedläggningshotade Storkyrkobadet har startat familjebad på lördagar

11

Många vill rädda det nedläggningshotade Storkyrkobadet i Gamla stan …

21

… som nu startat ett uppskattat familjebad på lördagar …

31

… som ett led i räddningsaktionen för stadens sista skolbad.

Storkyrkobadet vid Tyska Brunnsplan i Gamla stan har startat familjebad på lördagar. Åtminstone fram t.o.m. 22 april. Kanske blir det en fortsättning.

För 120 kronor får en familj med två vuxna och två barn bada mellan klockan 11 och 13.30 på lördagar under 1700-talsvalven i Stockholms enda kvarvarande skolbad.

Det klassiska Storkýrkobadet lever fortfarande under nedläggningshot. Badet fick ett halvårs frist när stadsdelsnämnden gick med på att betala hyran för första halvåret i år sedan utbildningsnämnden sagt nej till att fortsätta sitt tidigare ekonomiska åtagande.

I badet verkar också en ny simskola för ensamkommande ungdomar i Mäster Olofsgårdens regi förutom den ordinarie simskoleverksamheten. Också Storkyrkoskolan och Estniska skolan utnyttjar badet flitigt på gymnastiklektionerna.

Anders Hansson, ordförande i Gamla stans hemgård Mäster Olofsgårdens styrelse berättar att man samlar ihop pengar till en oberoende undersökning av upprustningsbehovet. Senare ska kommunstyrelsen uppvaktas med en plan för hur badet ska kunna räddas.

Hoppas det lyckas!

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Isen smälter – Vår i Vasaparken

11Isen smälter i Vasaparken …

21

… och sofforna längs isbanan tas in för förvaring …

31

… medan parksofforna fylls med solhungrande stockholmare.

Isbanan i Vasaparken var packad med skridskoåkare i söndags när jag gick förbi. Det var då det.

Nu är kylaggregaten avstängda. Isen smälter och sofforna längs isbanan tas in för förvaring medan parksofforna runt om är packade med solhungrande stockholmare.

Åter ett vårtecken.

Alla lika välkomna!

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0