Rehabskuggor på Bubb

Christer Fjellis Fjellman (i ljusblå skjorta) …

Annons:

Rehabskuggor kallar Christer ”Fjellis” Fjellman sina magiska skuggbilder tagna med mobiltelefonen. ”Rehab” för att de hjälpt honom att rehabilitera sig efter den stroken han drabbades av för drygt sex är sedan och ”skuggor” eftersom det är skuggor han fotograferat.

… ställer ut fotografier …

Den första utställningen Christer Fjellman hade på Galleri Axel på Södermanngatan för ett och ett halvt år sedan såldes slut på några timmar. Nu ställer han ut på Café Bubb på Bellmansgatan, små och stora bilder. De minsta är oförskämt billiga. Alla ska ha råd att köpa en Fjellis är hans motto.

… Rehabskuggor – fortsättningen” …

Christer Fjellman var verksam som Art director i reklambranschen när han drabbades av en stroke i april 2008. I sin ungdom var han elev på Christer Strömholms legendariska fotoskola som en av de yngsta eleverna. Därefter jobbade han några år som mode- och reklamfotograf.  Nu är han tillbaka som fotograf, fast i en annan genre.  Han är också i gång med ett fotoprojekt om Slussen. Det ska bli intressant att se så småningom.

… på Café Bubb på Bellmansgatan 26.

Fotografen Sebastião Salgados budskap: Det är sent på jorden

Fotografen Sebastião Salgado på Fotografiska.

Sebastião Salgado, den brasilianske ekonomen som blev fotograf för fyrtio år sedan, en av vår tids stora dokumentärskildrare, gästar Stockholm och Fotografiska med sin magnifika utställning Genesis, en av fem upplagor som turnerar världen runt.

Den väldiga Galápagossköldpaddans blick möter fotografens.

I storslagna bilder av människor, djur och natur, ger Sebastião Salgado i Genesis, en slags kärleksskildring till den ännu av den moderna civilisationen opåverkade ”Skapelsen”. Många av bilderna är magiska som porträttet på jättesköldpaddan på Galápagos som liksom tittar fotografen i ögonen eller bilden på en frustande säl i vars öga återfinns fotografens spegelbild.

Bilden närmast är från ett boskapsläger i Sydsudan.

Ändå kanske inte Genesis, som Sebasião Salgado jobbat med i åtta är mellan 2004 och 2011, gör samma direkt starka intryck på betraktaren som hans tidigare projekt, exempelvis Workers eller Migrations, där han med passionerad inlevelse i skakande bilder skildrat människor i olika delar av världen, ofta människor tvingade på flykt, fördrivna från sina hem och föräldralösa barn utan hem och hopp om framtiden.

Sanddyner i Algeriet.

De ständiga mötena med det outsägliga lidandet på många ställen i världen, som exempelvis i Rwanda efter folkmordet 1994 tog så hårt på Sebastião Salgados psykiska hälsa att hans läkare i början av 2000-talet sa att han måste sluta med den typen av dokumentation, vilket ledde fram till idén med Genesis, att dokumentera den ursprungliga, jungfruliga delen av vår jord som riskerar att gå förlorad om den inte skyddas.

På pressvisningen berättade han också att han tillsammans med sin hustru Lélia Wanick Salgado, som curerat utställningen, skapat ett institut som börjat återplantera regnskog i hemlandet Brasilien. I hans ungdom upptog regnskogen en yta motsvarande tre Sverige. Nu är nittiotre procent av den regnskogen avverkad. Så även om inte de 265 bilderna på utställningen gör samma omedelbara intryck som hans tidigare reportage så gör budskapet det. Det är sent på jorden.

Missa inte Åke Langes fotografier av Slussen på Gunnels krog

Karl XIV Johan på Slussen. Foto: Åke Lange

Fotografen Åke Lange (1909-1975) ställs ut för andra gången på Gunnel krog på Lilla Nygatan i Gamla stan. Åke Lange tillhör de bortglömda fotograferna. Jag hade inte hört talas om honom innan jag såg hans bilder på Gunnels krog. Åke Lange tillhör definitivt den svenska fotohistorien.

Ingrid Bergman, 20 år, 1935. Foto: Åke Lange

Som mode- och porträttfotograf i egen ateljé på Kungsgatan var han mycket formmedveten. Men det är inte beställningsbilderna som ställs ut utan de välkomponerade Stockholmsvyer han tog när han flanerade runt i staden på 1930-talet och framåt. Speciellt Slussen med sitt moderna formspråk tycktes tilltala honom. Slussenbilderna dominerar utställningen.

Gunnel Angberg driver Gunnels krog där hon också ställer ut olika fotografer, just nu Åke Lange.

Det magiska porträttet på en ung Ingrid Bergman (20 år 1935) som köpts in av Nationalmuseum är också sevärt.

Starka bildberättelser

Meli Petersson Ellafi vid sin starka porträttserie av femtonåriga Amanda från Hässelby gård …

Meli Petersson Ellafi hängde mycket med ungdomarna på ungdomsgården i Hässelby gård, spelade pingis och umgicks, innan hon började fotografera. Väl inne i gemenskapen på gården frågade hon några om hon fick följa dem med kameran. Femtonåriga Amanda med kompisar sade ja med entusiasm. På så vis skapade Meli Petersson Ellafi det förtroende som var en grundförutsättning för den fotografiska porträttserie med stark närvarokänsla av Amanda som hon nu ställer ut på Galleri Konstrast på Hornsgatan 8.

… som ingår i Nordens Fotoskolas högst sevärda fotoutställning som just nu visas på Galleri Kontrast på Hornsgatan 8.

Porträttserien på Amanda är Meli Petersson Ellafis examensarbete på Nordens Fotoskola. Den är också hennes bidrag till den starka och mycket sevärda fotoutställningen med arton elevers examensarbeten på Galleri Kontrast. På torsdagskvällen var det boksläpp för fotoboken ”Nordens Fotoskola 2014” som innehåller de arton utställda bildreportagen. Boken säljs till det absoluta fyndpriset 20 kronor men är värd minst det tiodubbla.

Del tre i monumentalverket om fotobokens historia har kommit

Intresset liksom andrahandspriserna på gamla fotoböcker har stigit kraftigt de senaste åren delvis som ett resultat av att Martin Parrs och Gerry Badgers mäktiga ”The Photobook: A History volume I” kom ut för tio år sedan. Den kom snabbt kom att betraktas som en kanon innehållande de värdefullaste fotoböcker som getts ut under historien.

För en månad sedan kom Martin Parrs och Gerry Badgers The Photobook: A History volume III ut.

Ännu mer status av officiell historieskrivning har The Photobook: A History fått efter att volume II och nu senast för en månad sedan volume III (alla på Phaidon) kommit ut. Tillsammans innehåller de tre delarna nästan ett tusen sidor med beskrivningar och bilder på fotoböcker av alla de slag som de båda författarna anser tillhöra de viktigaste som getts ut från 1843 till våra dagar.

Exempel på hur böckerna presentras i boken. Här är det den holländska protestboken Blauwe Maandag (Blå måndag från 1975) med bilder tagna av flera fotografer, bland andra Koen Wessing.

Författarna medger att det handlar om ett personligt urval. Men självklart har de fått med klassiker som Henri Cartier-Bresson, Robert Frank. William Klein, Julia Margaret Cameron, Helen Levitt och alla de andra. Listan kan göras hur lång som helst. Några klassiker saknas dock märkligt nog som exempelvis fransmännen Édouard Boubat och Willy Ronis, två av de finaste humanisterna med kamera.

Så här presenteras J H Engströms och Anders Petersens From Back Home och Anna Claréns Holding på ett uppslag.

Av svenska fotoböcker finns omnämnda med text och bild i The Photobook: A Historys första del Sune Jonssons Byn med det blå huset, Christer Strömholms Poste Restante och Anders Petersens Café Lehmitz, i andra delen Lars Tunbjörks Office/Kontor och Landet utom sig, J H Engströms Trying to Dance och Jens-Olof Lastheins Moments in Between och i den tredje delen som just kommit ut Günes Karabudas Väggarnas språk, Anna Claréns Holding, Nina Korhonens Anna Amerikan Mummu och J H Engströms och Anders Petersens gemensamma verk From Back Home.

Jag hade gärna sett fler svenska fotoböcker omskrivna som exempelvis Micke Bergs (och Erkki Lappalainens) I Mullvaden levde vi …

Om jag hade fått välja skulle gärna lagt till några svenska favoriter som Berndt Klyvares Stadsbygd, Manne Linds Norra Smedjegatan, Lennart Olsons From One Side to the Other, Micke Bergs I Mullvaden levde vi, Gunnar Smolianskys Barn, Carl Johan De Geers Med kameran som tröst del 1 och Lennart Nilssons SJ 1856-1956, för att bara ta några exempel ur högen.

… och Manne Linds klassiska pärla Norra Smedjegatan (plus några till omnämnda i texten ovan).

Säga vad man vill, Martin Parr och Gerry Badger har gjort en pionjärinsats på området fotobokens historia.

Samtidsbild i 1 300 varianter

Drygt 1 300 bilder kom in till Stockholms läns museums tävling …

… Samtidsbild som hade vernissage och prisutdelning på lördagen.

Daniel Ponce de Leons bild ”Prova på argentinsk tango” vann priset i kategorin Folket val.

Samtidsbild heter Stockholms läns museum storsatsning på att samla in samtida fotografi för framtida kunskap om livet i nutidens Stockholm med omnejd. Det har skett i form av en fototävling där vem som helst har fått skicka in bilder. Drygt 1 300 bilder har sänts in. På lördagen var det vernissage på utställningen på museet (som ligger i anslutning till Sickla köpkvarter) och prisutdelning i två kategorier: Folkets val, där priset (5 000 kronor) gick till Daniel Ponce de Leon för bilden ”Prova på Argentinsk tango”, tagen på Gröna Lund, och Juryns val, där priset och samma summa gick till John Arthur Ekebert för bilden ”Järngänget”.

Juryn valde ut ”Järngänget” …

Så här beskriver John Arthur Ekebert ”Järngänget” i sin bildtext: ”Från vänster: Stigfinnaren, kocken och muraren Decebal. Herr Mäster Burksamlaren Grigore. Europeisk mästare i att plocka returflaskor. Och Mor Luliana. Ensamstående mamma till åtta barn. Syster Mirela, svampexpert. Sköter matinköpen och håller ordning i lägret. Bror Danut. Läser språk och vetenskap innan han somnar på kvällarna. Vill bli läkare. Härföraren. Pompilius. En rättvisans man och den som planerar resorna i Europa. Samt håller i den gemensamma ekonomin. Rodica sköter allt från klädombytena till att ta kontakt med Stockholmarna.”

… tagen av John Arthur Ekebert …

Och så här löd juryns motivering: ”Med stor värme har fotografen skildrat en utsatt grupp på ett oväntat sätt, ett sätt som utmanar många människors fördomar. Varje individ ges flera dimensioner vilket uppmanar betraktaren att tänka vidare. Bilden är i allra högsta grad aktuell och vittnar om en Stockholmsfotograf av rang, en person med förmåga att skapa relationer och som får förtroende tillbaka.”

… till sin segrarbild. Här står John Arthur Ekebert med sin blomsterkvast efter prisutdelningen tillsammans med ”Genusfotografen”, bloggaren Tomas Gunnarsson (till vänster) som höll en intressant föreläsning om fotografiska könsschabloner innan han förrättade prisutdelningen.

Grattis John Arthur Ekebert (och Daniel Ponce de Leon)!

Även om tävlingen är slut fortsätter insamlingen av bilder som skildrar samhällstrender och vardagslivet i regionen. För den som vill vara med och dokumentera nutiden och hamna på museum är det bara att sända in bilder till museet.

 

 

Kungsträdgården i Jacobs kyrka

Fotografen Hans T Dahlskog ställer ut bilder …

… från Kungsträdgården i Jacobs kyrka.

Jacobs kyrka mitt emot Operan lyser tegelröd och grann i vårsolen. Interiört är den gamla 1600-talskyrkan rengjord och fin. Om ni tittar in i kyrkan passa då också på att betrakta flanörfotografen Hans T Dahlskogs bilder från den närbelägna Kungsträdgården där han tillbringat många timmar och dagar med sin kamera. Den äldsta bilden är från sommaren 1961. Utställningen pågår till den 5 maj.

Ljuständning. I bakgrunden en av Hans T Dahlskogs bilder från tulpanblomningen i Kungsträdgården.

Sex fotografer visar bilder på Kungsholmens bibliotek

Hagalund på 60-talet. Foto: Olle Robin.

Från café Himmelska Hundar vid Tessinparken. Foto: Birgitta Bratthall.

Damrugby på Årstafältet. Foto: Hans Wahlgren.

Sex fotografer ställer ut sina bilder på Kungsholmens bibliotek. ”Walking the Streets” har de valt att kalla utställningen och den grupp de bildat för att utveckla sin ”urbana” fotografering. Ingen av de sex har fotografi som yrke vilket inte gör bilderna mindre värda att betrakta.

Spegling. Foto: Irina Johansson.

SlowArt. Foto: Sven-Olof Rönnskog.

Porträtt. Foto: Marika Lindbom.

Flera av medlemmarna i gruppen har känt varandra i många år och varit verksamma i olika fotoklubbar. Och de slår mig åter att min gamla tes stämmer, nämligen att uppdelningen mellan proffs och amatörfotografer är ointressant. Det är passionen och förmågan att fotografera som är avgörande för bildernas lyskraft vilken den här utställningen vittnar om. Gruppen har också en egen hemsida där man kan se fler bilder än de som visas på biblioteket.

De sex fotograferna i gruppen ”Walking the Streets” från vänster: Sven-Olof Rönnskog, Marika Lindbom, Hans Wahlgren, Birgitta Bratthall, Irina Johansson och Olle Robin.

 

Catharina Gotby vill få kontakt med patienterna på avdelning 6

Catharina Gotby sitter utanför gamla avdelning 6 på Rålambshovs sjukhus …

Rålambshovs sjukhus var ett dystert ställe på sin tid. På avdelning vistades 13 patienter. Här tillbringade fotografen Catharina Gotby sin tid nästan dagligen under de fyra åren mellan 1985 och 1989. Sjukhuset lades ned 1995 i samband med den stora psykiatrireformen när de stora institutionerna stängdes.

”De tre första månaderna fotograferade jag ingenting alls, skapade det nödvändiga förtroendet och smälte in i omgivningen. Sedan avvaktade jag och väntade in situationerna. Jag arrangerade aldrig några bilder. Det kunde bli tre rullar på fjorton dagar”, berättar hon.

… där hon fotograferade under fyra i slutet på 1980-talet …

Catharina Gotbys tid på avdelning 6 resulterade i boken ”Evigt brinnande tid” 1992. Nu ställs dessa (och andra) bilder ut i Tunnvalvet på Stadsmuseet.

… bilder som nu ställs ut på Stadsmuseet.

Jag träffar Catharina Gotby utanför gamla avdelning 6, i dag studentbostäder. Fasaden repareras och är täckt av byggplast. Catharina Gotby tänker tillbaka på människorna på avdelning 6 som hon fotograferade för tjugofem år sedan och undrar hur det gått för dem.

Catharina Gotby vill gärna komma i kontakt med de patienter hon fotograferade eller deras anhöriga.

”Till för en tio år sedan brukade jag träffa en del i Gröndal. Upptagningsområdet var Aspudden och Gröndal. Men sedan vet jag inte. Om någon läser detta, patient eller anhörig, skulle jag väldigt gärna vilja komma i kontakt med dem”, säger hon.

 

Årets Bild i stan

Årets Bild-utställningen på Galleri Kontrast öppnade på lördagen.

Årets Bild-utställningen har öppnat på Galleri Kontrast (Hornsgatan 8) med många starka bilder.  Fortfarande dominerar märkligt nog de manliga fotograferna kraftigt på utställningen. De manliga fotograferna är ungefär fem gånger fler än de kvinnliga fotograferna trots att det var okänt för juryn vem som hade tagit de bilder som prisbelönades.

Årets Bild 2014 är tagen av fotografen Niclas Hammarström som satt fängslad 43 dagar i Syrien där han också fotograferade den här lilla pojken som samlade ammunition i det krigshärjade landet.

”Jag kommer att jobba mycket med genusfrågor”, berättade Mia Karlsvärd, fotograf på Corren i Östergötland och ordförande i Pressfotografernas klubb, när hon höll invigningstalet på vernissagen. Det behövs.

Utställningsbesökare betraktar fotografen Sanna Sjöswärds prisbelönade bilder från Iran.

Men visst kommer kvinnorna mer och mer i pressfotografkåren. Anna Tärnhuvud, fortfarande elev på Nordens Fotoskola, vann två förstapriser i Årets Bild-tävlingen, Årets featurebild och Årets bildreportage Sverige.

Anna Clarén (med utsträckt hand), Anna Tärnhuvud och Mia Karlsvärd.

Anna Tärnhuvud utsågs också till Årets Rookie och fick applåder liksom hennes lärare Anna Clarén som berättade att det på skolan är lika många män som kvinnor bland eleverna vilket säkert kommer att återspegla sig på Årets Bild-utställningarna i framtiden.