Antanas Sutkus empatiska bilder på Stockholms fotoantikvariat

51Den litauiske fotografen Antanas Sutkus bild av några ungdomar i Klaipeda från 1974 är ett av verken …

11… som ställs ut…

Annons:

41… på Stockholms fotoantikvariat (innehavaren Karl Erik Jagare till höger) …

21

… tillika med några originella bilder från Jean Paul Sartres och Simone de Beauvoirs besök i Litauen 1965.

Den berömde litauiske fotografen Antanas Sutkus bilder från sovjettiden har inget av det heroiserande som påbjöds av de dåvarande myndigheterna. De inkännande porträtten och vardagsbilderna är tagna när egentligen inget särskilt händer, den lilla flickan med den outgrundliga blicken som håller i sin mammas trygga hand, den snaggade lilla pojken som kramar sin pappas arm och lätt avvaktande ser på fotografen, de levnadsglada ungdomarna som flockas kring en motorcykel utanför ett slitet hyreshus med avflagnad rappning, djupt medmänskliga bilder, som visats på utställningar världen över.

I väntan på en större mer heltäckande presentation, (varför inte på Fotografiska?) missa inte Antanas Sutkus lilla fina utställning på Stockholms fotoantikvariat på Torkel Knutssonsgatan 31. Här finns också ett par skönt avspända bilder av Jean Paul Sartre och Simone de Beauvoir från deras besök i Litauen 1965

Dela med dina vänner

  • 1
  • 1
  • 0
  • 0

Fotografier i piktorialisternas anda

1aPoetisk utstrålning …

2a… karaktäriserar Anja Buttis fotografier …

3a… som nu ställs ut …

4a… på Galleri Axel …

5a… på Södermannagatan 16.

Traditionella, men också okonventionella utsnitt ur verkligheten, exponerade i svartvitt eller i dova färgtoner genom ett poesisoftat filter om man kan beskriva det så, Anja Buttis fotografier utställda på Galleri Axel på Södermannagatan, små runda bilder och stora förstoringar av sovande människor, ansikten, okonventionellt beskurna människogestalter och andra motiv, bilder med en poetisk utstrålning som kommer mig att tänka på piktorialistiska mästare från förra seklets begynnelse som Robert Demachy, Alvin Langdon Coburn och andra. Sevärt.

Dela med dina vänner

  • 144
  • 3
  • 0
  • 0

Fotograferna Johan Emanuel Thorin och Tore Johnson ges ut på Nordiska museets förlag

21Författarna Gunvor Vretblad…

31… och Eva Dahlman presenterade sin bok ”Exponerad tid. Johan Emanuel Thorins fotografier 1890-1930″ på onsdagen.

41Hästen vattnas. Norra Tjust 1911. Foto: Johan Emanuel Thorin

51Demonstrationståg 1909. Foto: Johan Emanuel Thorin

11Nordiska museet satsar glädjande nog på att ge ut fotoböcker med bilder ur samlingarna. Först ut blir Tore Johnson (1928-1980) i höst kombinerat med en utställning.

Barfota står en liten flicka i klänning nere vid stranden en sommardag. Hon håller en häst i ett rep. Flickan står där för alltid i det tidlösa svenska sommarlandskapet och låter hästen svalka sig. Fotografiet skulle kunna vara taget i nutid. Det togs 1911 i norra Tjust av fotografen och folkskolläraren Johan Emanuel Thorin (1862-1930) och ingår i boken Exponerad tid (Nordiska museets förlag), en rikt illustrerad monografi av fotohistorikern Eva Dahlman och etnologen Gunvor Vretblad.

Boken som skriver in Johan Emanuel Thorin i den svenska fotohistorien presenterades på onsdagen. Johan Emanuel Thorin var främst verksam i Åtvidaberg men reste också runt ute i landet. Han tog porträtt, många förnämliga gruppbilder, landskapsbilder och dokumenterade platser och händelser främst i Åtvidaberg med omnejd mellan 1890 och 1930, som exempelvis 1 majtåget i storstrejkens år 1909.

Hans många bilder finns spridda i olika museer och arkiv varför de båda författarna har haft ett drygt arbete med att sammanställa monografin. De började redan för tjugofem år sedan men har arbetat mer intensivt de tre senaste åren.

Det är glädjande att Nordiska museet satsar på bokutgivning av svenska fotografer, okända och kända. På bokreleasen berättade Anders Carlsson på Nordiska museets bokförlag att museet planerar en serie med fotoböcker med början i höst. Först ut i serien blir den begåvade fotografen Tore Johnson (1928-1980) med bilder från Paris (flera aldrig tidigare publicerade) ur museets samling. Boken kombineras med en utställning. Det ser jag fram emot.

 

Dela med dina vänner

  • 173
  • 2
  • 0
  • 0

Bilder som berör

11Andreas Dahls iscensatta bilder av självupplevd mobbning i barndomen är en av sexton starka bildberättelser som avgångseleverna på Nordens Fotoskola, Biskops Arnö, nu ställer ut på Galleri Kontrast.

21Gotland förefaller vara en ganska ödslig ö när sommarsäsongen är över. Foto: Daniella Backlund.

31Anders Ahlgren (till vänster) har fotograferat den lilla ”barackbyn” (bilderna i bakgrunden) i utkanten av en stad i Västerbotten där invånarna självvalt lever under extremt primitiva förhållanden.

41Utställningsbesökare betraktar Sanna Källdéns starka självbiografiska bilder av sitt kärleksförhållande.

51Delar av Linnea Rheborgs bildreportage om den nioåriga flickan Ellinea Siambalis, världsmästare i karate i sin åldersklass.

Varje år (så även vid årets vernissage) slås jag av den genomgående höga kvalitén på Nordens Fotoskolas studenters examensarbeten. På Galleri Kontrast avlöser den ena starka bildberättelsen den andra.

Elisabeth Ubbes bilder av könsstympade kvinnor är nästan outhärdlig att betrakta. Andreas Dahls kongeniala iscensättning av självupplevd mobbning under barnaåren ger mig sent omsider lite dåligt samvete då jag kanske själv inte var Guds bästa barn när jag gick i skolan i den grå forntiden.

Gemensamt för i stort sett samtliga bildberättelser är nämligen att de väcker känslor hos betraktaren (åtminstone hos mig). Där är Linnea Rheborgs reportage om den blott nioårige elitidrottaren Ellinea Siambalis, världsmästare i karate i sin åldersklass, Daniella Backlunds bilder av ett till synes ödsligt Gotland ”off season”, Sanna Källdéns lyckliga bilder av ett lesbiskt kärleksförhållande, hennes eget och Erik Petterssons finstämda porträtt av sin farfar som blivit änkling efter ett livslångt äktenskap med hustrun Hjördis.

Jag skulle kunna nämna alla sexton bildberättelser men föreslår istället läsaren av dessa rader att bege sig till Galleri Kontrast på Hornsgatan 8 och själv se utställningen till vilken en fin katalog finns att köpa för bara 20 kronor.

 

 

Dela med dina vänner

  • 201
  • 3
  • 0
  • 0

En doft av det svunna Stockholm

21Mycket har hänt på Tegelbacken sedan 1940-talet men reklamen ”Drick RAMLÖSA” på Centralpalatset är densamma nu …

11… som då. Spårvagnarna dominerade på den tiden … Foto: Lennart Welander från boken Stockholm på 1940-talet.

1a… och stenläggningsarbetet tog många arbetare i anspråk … Foto: Lennart Welander.

31… vilket också kan konstateras på denna mäktiga översiktsbild där också den lummiga Järnvägsparken, bommarna vid järnvägen och Kronprinsens stall kan beskådas. Foto: Sven Goliath från boken Stockholmare i efterkrigstidens vardag.

61Andra miljöer i staden är stort sett oförändrade sedan 1940-talet som Riddarhustorget sett från Munkbron … Foto: Lennart Welander.

71… om man bortser från att den blå spårvagnen bytts ut mot en blå buss.

För en hundring (50 kr styck) fyndade jag på Bok & Bild på Drottninggatan två böcker med fotografier från Stockholm efter kriget, den ena med färgbilder av Lennart Welander ”Stockholm på 1940-talet”, den andra med svartvita fotografier av Sven Goliath ”Stockholmare i efterkrigstidens vardag” båda med text av Christer Leijonhufvud och utgivna av Trafik-Nostalgiska Förlaget, 2009 respektive 2014.

Lennart Welander jobbade som trafikingenjör på Stadsbyggnadskontoret 1946-85 och Sven Goliath (1918-1989) började sin karriär som busskonduktör och slutade som chef för Spårvägsmuseet när det låg en trappa ned på Odenplans tunnelbaneperrong, båda duktiga amatörfotografer.

Bilderna går så att säga i varandra. Exempelvis kan man i en färgbild av Lennart Welander från 1946 se de sista spårvagnarna rulla över Norrbro medan man i Sven Goliaths svartvita bild kan se de första spårvagnarna rulla över den ”provisoriska” Strömbron 1946 sedan spårvägstrafiken flyttat över dit från Norrbro.

I Lennart Welanders färgbild från Tegelbacken ovan ser man gatuarbetarna i närbild medan i Sven Goliaths översiktsbild samma gatuarbeten fotograferats i fågelperspektiv med hela Tegelbacken och alla spårvagnar på väg. Sven Goliath har många sådana fina översiktsbilder från exempelvis Stureplan, Slussen och Vasagatan.

Mycket har förändrats i Stockholms innerstad sedan 1940-talet, men mycket är sig också tämligen likt, som Riddarhuset sett från Munkbron bland annat.

 

 

Dela med dina vänner

  • 28
  • 1
  • 0
  • 0

Inspirerad av Benzelstierna tog jag en bild på Skeppsholmskyrkan

21Fotohistorikern Björn Axel Johansson förbereder sitt föredrag om tidig svensk fotografi på CFF (till vänster intendent Gunilla Muhr).

51Här visar han en bild på den första Daguerre-kameran, en otymplig apparat, nästan en halv meter bred och lika lång …

31… och här den enda med säkerhet bevarade bilden tagen av Sveriges förste fotograf löjtnanten Lars Jesper Benzelstierna, ett porträtt av Maria Sofia Draminsky från 1840-talet.

41Den här illa medfarna dagerrotypien  från Arvfurstens palats med utsikt över Gustav Adolfs torg och Skeppsholmen i fonden är antagligen tagen 1842 eller något senare eftersom Skeppsholmskyrkan (som byggdes på 1830-talet) då fick sin lanternin vilken kan urskiljas på bilden. Benzelstierna ska ha tagit en liknande vy 1840 …11… vilket inspirerade mig (drygt 170 år senare) att också ta en bild med Skeppsholmskyrkan (dock från Katarinavägen) på hemväg från det fotohistoriska föredraget med lång exponeringstid (fyra sekunder) dock inte lika lång som mina föregångare vilkas exponeringstid knappast lär ha underskridit femton minuter.

I år är det 175 år sedan den första fotoutställningen ägde rum i Sverige 1840. Det skedde på Slottet i de s.k. Kungliga museet. Dagerrotypierna, positiva bilder på kopparplåtar, med vyer över staden, hade tagits av Georg Albert Müller, Ulrik Emanuel Mannerhierta och Lars Jesper Benzelstierna. Den senare räknas som Sveriges förste fotograf. Tyvärr finns inga av dessa de första ”fotografierna” bevarade, men Lars Jesper Benzelstierna gav ut ett häfte med fyra av Stockholmsvyerna i litografiskt tryck. Endast en av Benzelstiernas dagerrotypier finns med säkerhet kvar än i dag, ett porträtt av Maria Sofia Draminsky från 1840-talet.

Fotohistorikern Björn Axel Johanssons föredrag om de första svenska fotograferna på CFF (Centrum för fotografi) på Tjärhovsgatan 44 på onsdagskvällen inspirerade mig att på hemväg stanna till på Katarinavägen i kvällsmörkret och ta en vy över en del av Skeppsholmen med fartyget af Chapman och Skeppsholmskyrkan med en lång exponeringstid, fyra sekunder. Just den långa exponeringstiden var ett av många problem för våra första fotografer för 175 år sedan. Den kunde variera mellan femton till trettio minuter beroende på vädret. Inom några år, med ljuskänsligare optik, var man nere i kortare exponeringstider på fyra, fem minuter, så fyra sekunder hade för Benzelstierna och hans samtida kollegor upplevts som en osannolikt kort exponeringstid. Tiderna förändras.

CFF fortsätter sin serie med nedslag i fotohistorien. Nästa gång den 22 april. Det har titeln: Rasbiologens blick. Om kamerans roll i vetenskapens tjänst hos professor Herman Lundborg, chef för Statens institut för rasbiologi. Fotografen och filmaren Claes Gabrielson och författaren Maja Hagerman berättar utifrån sitt arbete med sin dokumentärfilm och bok om professor Herman Lundborg.

 

Dela med dina vänner

  • 23
  • 2
  • 0
  • 0

Inträngande bilder från Tibet

21Fotografen Christer Löfgren och författaren och förläggaren K-G Norén (båda till höger i bild)  presenterar sin bok ”På spaning i Tibet” på en söderkrog på torsdagen.

11Christer Löfgren signerar.

31Tre bilder ur boken: Munkar spelar basket vid Jigdrillklostret Jiuzhi Qinghai i Amdoprovinsen.

41Plöjning jakar vid Drak Yerpaklostret i U-Tsangprovinsen.

51Munk som av någon anledning talar i mobiltelefon. Langmusi Gansu/Sichuan Amdoprovinsen.

Med värme men också humor har fotografen Christer Löfgren skildrat människor och livsvillkor i det av Kina ockuperade Tibet. Under sina fem resor på lika många år har han lyckats komma ut på landsbygden och inte bara till huvudstaden Lhasa som är det vanliga turistmålet. Men sin tibetanska tolk och chaufför har han besökt områden som egentligen är förbjudet område för utlänningar hundra mil från huvudstaden.

På releasen av sin bok ”På spaning i Tibet” (Nielsen & Norén förlag) berättar han att ”kinesifieringen” har gått snabbt de senaste åren. Själv var jag i Lhasa för åtta år sedan och märkte redan då av det tilltagande kinesiska inflytandet. ”Oj, mycket har hänt sedan dess”, berättar Christer Löfgren. Men fortfarande upprätthåller tibetanerna sina traditionella seder exempelvis med årliga hästtävlingar och nyårsfiranden i traditionella dräkter samtidigt som den moderna tiden gör sig synlig.

Klosterkulturen är rikt utvecklad i Tibet. De buddistiska munkarna är många och dominerar i mycket det tibetanska folklivet. Också bland munkarna gör sig moderniteten påmind. Några kommer farande på motorcykel. Andra munkar talar i mobiltelefon eller spelar basket med varandra. Gammalt och nytt möts i Christer Löfgrens fotografier.

Men det är också bland munkarna som protesterna mot Kinas hårda styre tar sig de mest dramatiska uttrycken. Samtidigt som Christer Löfgren presenterade sin nya bok på torsdagen gav International Campaign för Tibet ut rapporten: ”Tibetan survivors of self-immolation: repression and disappearance” som visar en form av protesternas intensifiering under senare år. Sedan 2009 har fler än 130 tibetaner satt eld på sig själva i protest mot den kinesiska överhögheten. De flesta dog, men ett antal överlevde med mer eller mindre svåra brännskador som följd och fängslades av de kinesiska myndigheterna. De senare presenteras i den nya rapporten. Ohygglig läsning.

Dela med dina vänner

  • 34
  • 1
  • 0
  • 3

Pieter ten Hoopens Hungry Horse klar efter tio år

11Förläggaren Jeppe Wikström presenterar Pieter ten Hoopens (till höger) nya bok …51… Hungry Horse …

41… på en välbesökt bokrelease …

21… där alla ville gratulera …

31… upphovsmannen Pieter ten Hoopen.

Fotografen och filmaren Pieter ten Hoopens release av sin nya bok ”Hungry Horse” på förlaget Max Ström på Skeppsholmen häromkvällen var med rätta välbesökt.

Vid sjutton tillfällen under tio års tid har Pieter ten Hoopen i olika långa perioder besökt det lilla gudsförgätna samhället Hungry Horse som är omgivet av en svindlande vacker natur i Montana i USA.

Det bisarra namnet Hungry Horse har sitt ursprung i en händelse den kalla vintern 1900-1901 då två förrymda arbetshästar på platsen, Tex och Jerry, troddes vara förlorade för alltid när de oväntat dök upp totalt utmärglade men vid liv en månad senare.

Hungry Horse ligger utanför det välfödda Amerika. Här bor människor, flera kantstötta av ett hårt liv, i sina enkla boningar nära naturen. Dessa människor har Pieter ten Hoopen efterhand blivit vän med och fått förtroendet att skildra med sin kamera och filmkamera. I boken finns en dvd med en trekvartslång film där några av människorna i boken berättar om sina liv.

Filmen kompletterar bokens nedtonade och okonstlade fotografier. Tillsammans skapar de en helhet, ett slags mentalt porträtt av ett stycke USA bortom den vanliga klichébilden.

Dela med dina vänner

  • 29
  • 1
  • 0
  • 0

Fotopremiär på KGB

41Galleri KGB …

31… hade premiärvernissage på lördagen. Lasse Anrell (i mitten) visar Söderfotografier. Galleristen Peter Kjellerås till höger.

11

Galleriet är inrymt i det nyöppnade Sofo Bageri och Konditori …

21… på Folkungagatan 68.

51Vernissagen var välbesökt.

KGB har öppnat på Söder, han kallar det så, Peter Kjellerås, fotografen med glimten i ögat. KGB står för Kjellerås Galleri Bageri och är inrymt i hans och hustrun Dianas nyöppnade Sofo Bageri och Konditori på Folkungagatan 58.

På lördagen var det premiärvernissage. Förste utställare är TV-kändisen och Aftonbladet-krönikören Lasse Anrell som gått runt och fångat stämningsbilder på Söder (och Söderstadion) med mobilen.

-Fortsättningsvis kommer det att bli lokala fotografer, vänner och vänners bekanta, människor som jag har ett personligt förhållande till, privat eller fotografiskt, som ställs ut, berättar Peter Kjellerås, som själv jobbat i många år på Aftonbladet och är känd inte minst för sina dynamiska bilder på olika rockmusiker.

 

Dela med dina vänner

  • 81
  • 1
  • 0
  • 0

Andres Serrano på Fotografiska

11Andres Serrano får mikrofonen påsatt …

21…inför pressvisningen av sin utställning på Fotografiska …

41… som ingen besökare lär lämna oberörd.

31Här står han framför sitt berömda och kontroversiella verk ”Piss Christ”.

Andres Serrano är i stan. Hans bilder visas på Fotografiska. Ingen lär gå ifrån utställningen oberörd. Den berömda bilden ”Piss Christ” med ett plastkrucifix nedstoppat i konstnärens egen urin är en ibland de 74 bilder som ställs ut.

Andres Serrano betonar att han inte är fotograf utan en kristen konceptuell konstnär som använder kameran eftersom han inte kan skulptera eller måla vilket han upptäckte när han gått på konstskolan.

Han säger sig inte vara ute efter att provocera eller utmana tabun utan för att undersöka världen med sin kamera. Men några kanske blir provocerade ändå. Han har fotograferat på bårhus, medlemmar av Ku Klux-Klan, nakna människor i olika sexuella poser, hemlösa, avföring (för att undersöka begreppet ”shit”), sin egen ejakulation (med motorkamera) etc.

Andres Serrano är minst sagt etablerad på konstmarknaden. Flera Cibachromekopior av ”Piss Christ” har sålts på auktionsverken under åren, sällan för under en halv miljon kronor styck. För tre och ett halvt år sedan gick en kopia för runt två miljoner kronor. Så den som köpte en kopia 1989 för 15 000 dollar gjorde nog en bra investering.

Dela med dina vänner

  • 29
  • 2
  • 0
  • 0