Som en ringlande orm …

41

Folkdansringens dag …

21

… firades traditionsenligt …

51

… på Stortorget i Gamla stan på söndagen.

11

Dagen inleddes med en marsch från Norrmalmstorg …

31

… till Stortorget …

71

… där den fullspäckade dagen …

81

… i sin tur inleddes med en långdans ledd av Söderringens Peter Krywult (som här råkar dansa in i magen på en folkdanskollega), …

61

… en långdans där alla fick vara med.

Efter att ha tågat i folkdräkter genom stan med standar och till musik anlände folkdansarna i stor mängd till Stortorget och firade på söndagen traditionsenligt Folkdansringens dag med att glädja häpna turister och andra med sina dansfärdigheter.

Det började med en långdans där alla fick vara med, ingen behövde vara bara åskådare. Peter Krywult från Söderringen ledde långdansen, en ringlande orm som bara växte och växte mellan Stortorgsbrunnen och Börshuset.

Sedan vidtog slag i slag musiken och dansuppvisningarna hela dagen av alla deltagande folkdanslag, de flesta från Stockholmstrakten.

Trevlig tradition!

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Storkyrkobadet i Gamla stan räddat – men det skedde i sista minuten

313

Glada badare som kan fortsätta bada i Storkyrkobadet …

1116

…  även efter den sista juni …

2121

… sedan nedläggningsbeslutet avvärjts i sista minuten.

Opinionen för att bevara Stockholms enda kvarvarande skolbad blev för stark för socialdemokraterna i Stockholms stadshus.

Det av många flitigt utnyttjade Storkyrkobadet i Gamla stan i de gamla sjuttonhundratalsvalven vid Storkyrkoskolan räddas genom att hyreskostnaden förs över från utbildningsnämnden till fastighetsnämnden.

Svårare var det inte. Men det hade kunnat gå snabbare så hade folk sluppit vara oroliga.

Heder dock åt utbildningsborgarrådet, tillika ordförande i fastighetsägaren Sisabs styrelse, Olle Burell (s) för att han och övriga politiker i majoriteten till sist lyssnade på opinionen även om det skedde i sista minuten.

Om inget besked hade kommit så hade det 85-åriga, unika badet stängts för gott den sista juni. Så blir det alltså lyckligtvis inte.

Tummen upp!

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Hur tänker folk som slänger sina sopor bredvid återvinningskärlen?

2a

Fullt med sopor …

1a

… av alla de slag …

3a

… inte i …

4a

… men bredvid återvinningskärlen på Mälartorget.

5a

Hur tänker folk? Någon som vet?

Gott om plats i återvinningskärlen på Mälartorget. Ändå ligger det massor av sopor slängda vid sidan om. Inte bara kartonger och liknande. Även en stor mängd hushållssopor ligger kringspridda på marken.

När jag står där och funderar över hur folk är funtade som inte kan slänga sina sopor på rätt ställe kommer en stor bil och föraren tömmer ett av kärlen (det med plast) i bilens behållare och ställer tillbaka det på plats igen och far iväg och lämnar platsen lika skräpig som innan han anlände.

Och det är ju inte hans uppgift att städa upp efter dem som skräpat ned. Så menar jag inte.

Men det blir ändå på något sätt en paradoxal upplevelse.

Allt är så välplanerat och fungerar miljöriktigt. Men ändå är det nåt som inte fungerar. I främsta hand förstås hos de ansvarslösa individer som bara dumpat sitt skräp på marken för någon annan att ta hand om.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Judiska museet i gamla synagogan

3a

I  f.d.  gudstjänstlokalen, en trappa upp, i den gamla synagogan på Själagårdsgatan 19 i Gamla stan …

2a

… (här fotograferad från andra hållet) med den bevarade kvinnoläktaren …

1a

… ska basutställningen växa fram, berättade Judiska museets intendent Yael Fried när hon visade mig runt.

5a

På bottenvåningen, i det rum som var arrestlokal när Nicolai polisstation fanns i lokalerna, pågår än så länge kontorsarbete.

7a

Exteriörbild på Judiska museet,  f.d. synagogan, f.d. sjömanskyrkan, f.d. polisstationen, f.d. arkitektkontoret, som beräknas öppna för allmänheten om ett och ett halvt år när allt renoveringsarbete är klart.

Jag tittade in till Judiska museet i deras nya ännu inte öppnade lokaler i den gamla synagogan (1795-1870), f.d. Sjömanskyrkan (1870-1890), f.d. Nicolai polisstation (1890-1972), senast arkitektkontor, på Själagårdsgatan 19, vid Tyska Brunnsplan, i Gamla stan.

Hit flyttade Judiska museet för ett drygt halvår sedan från Hälsingegatan i Vasastan men har ännu inte öppnat för för allmänheten. Mycket arbete återstår för att inrätta lokalerna för sitt nya ändamål, som handikappanpassning och andra byggnadsarbeten. Byggnadslov har just meddelats för renoveringen.

Preliminärt öppnar museet i november 2018. En ny basutställning ska också byggas. Den ska bland annat fokusera på berättelser om judiska erfarenheter av att leva i det svenska samhället, berättar intendenten Yael Fried som guidade mig runt.

Historien sitter bokstavligen i väggar och golv i denna fascinerande lokal i två våningar. Så finns till exempel kvinnoläktaren i synagogan kvar liksom rummet som fungerade som arrestlokal under epoken som polisstation.

Fram till att museet öppnar kommer man att arrangera publika evenemang utanför museet med premiär i Tyska kyrkan i Gamla stan den 28 september då konstnären Johan Thurfjells verk ”Det stora judedopet” framförs. Det syftar på en händelse 1681 då två invandrade judefamiljer döptes och övergick till kristendomen. Det var inte förrän hundra år senare som judar fick bosätta sig i Stockholm och utöva sin religion, och först ytterligare hundra år senare, 1870, som judar fick fulla medborgerliga rättigheter i Sverige.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 3

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Förklaringen till varför facklorna alltid snabbt tar slut på Stortorget

21

Fackeltåget avtågade från Stortorget …

31

… på väg att tända majbrasan på Riddarholmen …

41

… som förevigades med mobilerna …

51

… och även som selfies …

61… med elden i bakgrunden …

71

… och ett band som jag tycke de sade hette Cubrazil spelade latinamerikanska rytmer …

81

… som lockade de allra yngsta att dansa av hjärtans lust vid årets Valborgsfirande …

11

… och så vårkyssen.

Varje Valborg likadant. Många besvikna på Stortorget för att de inte hinner köpa facklor innan de tar slut. Varför ordnar inte arrangörerna (Socialdemokraterna) ett större lager så att alla som vill får köpa?

Anders Göransson (s), stadsdelsnämndens ordförande, förklarade att man i år sålde 400 facklor, hundra fler än förra året.

”Varför inte 1 000 facklor”, undrade jag. ”Av säkerhetsskäl. Vi kan inte ha tusen personer som kommer fram och ska slänga facklorna i elden nere på Riddarholmen”, förklarade han. Aha, det är förklaringen.

Så den som vill vara säker på att ha en fackla i fackeltåget från Stortorget ner till Riddarholmen nästa år gör säkrast i att ta med sig sin egen hemifrån.

Annars var allt som vanligt. Kanske lite fler selfies med mobilerna än vanligt med den sprakande elden i bakgrunden. Scenen placerad på rätt ställe jämfört med förra året då den var svår att se för större delen av Valborgsfirarna. Ljudet bättre i år också.

Sjukvårdslandstingsrådet Dag Larsson höll vårtalet och tidigarelade Carl Jonas Love Almqvists på sin tid omdebatterade roman ”Det går an” till 1833 istället för 1839 då den ju kom ut första gången.

Den som vanligt utannonserade kören Sånåra höll sig hemma i år. Istället spelade bandet (som jag tror hette) Cubrazil latinamerikanska tongångar som fick de allra yngsta att dansa av hjärtans lust nedanför scenen.

Så nu är väl våren här på riktigt i alla fall. Eller?

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (2)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 1-2 av 2

Kören som sjöng in våren på Riddarholmen heter Trots Allt.

Anonym, 11:52, 1 maj 2017. Anmäl

Kören som sjöng in våren på Riddarholmen heter Trots Allt.

Anonym, 11:51, 1 maj 2017. Anmäl

Jag ångrar inte besöket på Gustav III:s Antikmuseum på kulturnatten

31

Endymion, praktpjäsen i Gustav III:s Antikmuseum, den vackre jordiske ynglingen som naken sovande på rygg väckte gudinnornas lustar, betraktas av roade besökare under lördagskvällens kulturnatt.

11

I det mindre galleriet dominerar bysterna av en rad romerska kejsare, närmast Trajanus (kejsare 98-117 e. Kr).

51

Apollo (ljusets och konsternas gud)  och besökare.

41

Minerva Pacifera (i sin egenskap av fredsgudinna) och några yngre besökare.

61

Originalen till Gustav III:s statyer är från romartiden, men kompletterades med andra huvuden och lagades i tillämpliga delar med 1700-talsmarmor. Sprickorna är tydliga som här på en av muserna, vilken jag tror är Erato, den erotiska poesins musa, om inte, så är det Calliope, den episka poesins musa.

Gustav III:s antika marmorstatyer som han köpte i Rom på sin italienska resa 1783 och 1784 var egentligen avsedda att pryda slottet som aldrig byggdes mer än till grunden, Haga slott, eftersom kungen blev mördad på maskeradbalen på Operan 1792.

Istället hamnade statyerna, bland dem Apollo och hans nio muser, i Stockholms slotts nordöstra flygel där de står kvar än i dag i det som är ett av världens äldsta museer tillgängligt för allmänheten från 1794.

Apollo och hans nio muser, konsternas beskyddarinnor, är originalstatyer från romartiden. Men inte helt och hållet. Och egentligen föreställde de från början inte Apollo och museerna.

De kompletterades med huvuden från andra statyer och ”lagades” med marmor från 1700-talet där det fattades bitar vilket är lätt att se på alla skarvarna och skiftningarna i marmorn.

Hursomhelst står de på samma plats som de gjorde när museet öppnade för över tvåhundra år sedan och besökaren upplever tveklöst en sann fläkt från Gustav III:s dagar och det slutande 1700-talets antiksvärmeri vid besöket där.

I det mindre galleriet salen dominerar marmorbysterna som föreställer ett stort antal romerska kejsare.

Jag har svårt att tänka mig ett mer givande sätt att tillbringa lördagskvällens kulturnatt än det besök jag gjorde på Gustav III:s Antikmuseum. Jag ångrar mig inte.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Grattis Elisabet Andersson till Samf. S:t Eriks belöningsplakett!

21

Journalisten och krönikören i Svenska Dagbladet Elisabet Andersson …

11

… blev årets mottagare av Samfundet S:t Eriks belöningsplakett 2017 på måndagskvällen i Börshuset.

61

Vid samfundets årsmöte utdelades också två priser till bästa magister/masteruppsatser med Stockholmsanknytning …

31

… och det ena priset gick till Isabella Forssberg …

91

… och det andra till Tobias Larsson.

41

Inga Lena Ångström Grandien höll årsmötesföredraget om 1800-talsarkitekten Johan Fredrik Åbom som bland många andra byggnader också ritade Hôtel Rydberg som tyvärr revs 1914.

81

Och Monica Andersson omvaldes till ordförande för samfundet för kommande år.

Journalisten Elisabet Andersson, krönikör i Svenska Dagbladet, där hon i sina kolumner knivskarpt analyserar arkitektur- och stadsbyggnadsfrågor, blev årets mottagare av Samfundet S:t Eriks belöningsplakett och pris (50 000 kr) som delades ut vid samfundets årsmöte i Börshuset på måndagskvällen. Mycket välförtjänt!

Elisabet Andersson är i celebert sällskap. Bland tidigare mottagare märks bland andra: riksantikvarien Gösta Selling (1964), professor Ivar Tengbom (1967), författaren Per Anders Fogelström (1969), stadsträdgårdsmästaren Holger Blom (1971), journalisten Vera Siöcrona (1975), författaren Stig Claesson (1986) och författaren Per Wästberg (2001), bara för att nämna några av de tidigare belönade. Stort grattis Elisabet!

Det delades även ut två priser till bästa magister/masteruppsats som rör stockholmsförhållanden. Tobias Larsson fick det ena priset för sin uppsats om Stockholms poliskammare under dess första verksamhetsår 1776 och Isabella Forssberg fick det andra för sin masteruppsats ”Museiskaparna. Skapandet av Hallwylska museet och Waldemarsudde och hur museerna skildrar sina grundares verk idag”.

Inga Lena Ångström Grandien höll årsmötesföredraget om ”Sveriges flitigaste arkitekt” Johan Fredrik Åbom (1817-1900) och hans studieresa till Tyskland 1852. Intressantare än det kanske låter. Bland Johan Fredrik Åboms verk märks Gamla riksdagshuset på Riddarholmen, Hôtel Rydberg vid Gustav Adolfs torg (rivet 1914), Tanto sockerbruk (rivet 1956), gamla Maria skola vid Timmermansgatan, Södra Teatern vid Mosebacke torg, Stigbergets sjukhus på Fjällgatan, Sällskapet på Arsenalsgatan, Stockholms enskilda bank på Stora Nygatan, Berns, Musikaliska akademien vid Nybroplan med flera, med flera.

Och Monica Andersson omvaldes som ordförande för samfundet.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 2

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Vitsipporna blommar på Riksplan

11

Under häcken intill Norrbro (Gustav Adolfs Torg i bakgrunden) …

21

… på Riksplan …

31

… blommar vitsipporna i små klungor.

I små klungor under häcken vid Norrbro på Riksplan vajar de utslagna vitsipporna för vinden och skänker en känsla av barndomens vitsippsbackar på landet om våren.

Fint!

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Besök på museum på väg att flytta

11

Myntkabinettet vid Slottsbacken är delvis stängt med fortfarande öppet på bottenvåningen till den 20 augusti …

41

… och besökaren uppmanas exempelvis att pröva sina krafter genom att försöka lyfta världens största mynt (en kopia) som väger 19,7 kilo …

51

… som det på 1600-talet krävdes en släde för att transportera … Modell: Eva Rahmqvist

31… eller kan besökaren studera Sveriges första mynt, präglade i slutet av 900-talet …

21

… eller kanske studera ett oändligt antal sedlar från alla tider och jordens alla hörn. 

Jag tittade in på Myntkabinettet som är på väg att flytta från Slottsbacken till Historiska museet.

Flyttorsaken är ekonomisk. Ungefär häften det årliga anslaget, eller 9,5 miljoner kronor, går i dag åt till att betala hyran.

Inte hela, men delar av Myntkabinettet stängde för knappt två veckor sedan. Fram till 20 augusti kan man fortfarande se utställningarna Sveriges mynt, All världens pengar och Dollarn genom tiderna.

Vidare kan man försöka lyfta världens genom tiderna största mynt, en imponerande pjäs, ett 10 Dalers s.k. plåtmynt i koppar (en naturtrogen replik från 1644) som väger 19,7 kilo.

Besökaren kan även betrakta de första mynten från Olof Skötkonungs tid, präglade i slutet av 900-talet, samt lära sig om nödmynt, polletter och andra betalningsmedel genom historien. Med mera lärorikt.

I sin nya skepnad, inhyst i Historiska museet, öppnar Myntkabinettet åter någon gång 2019.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 2

Slussens handelsbodar från 1700-talet framgrävda under Debaser

51

Chefsarkeologen Kenneth Svensson på Arkeologikonsult i en av de gamla utgrävda 1700-talsbodarna …

31

… som just grävts fram under gamla Debaser på Slussen.

11

I handelsbodarna som fanns från mitten av 1700-talet till i mitten av 1800-talet …

21

… såldes fisk, kött och grönsaker. Bodarna låg på ömse sidor om den kullerstensbelagda gatan som hette Gröna gången …

41

… och som också grävts fram …

61

… liksom 1700-talets kajfront (stenmuren bakom de båda arkeologerna) mot vattnet.

Kullerstensgatan Gröna gången med handelsbodarnas källarvåningar i stort sett helt intakta från 1750-talet har nu grävts fram i marken under gamla Debaser vid Slussen. En mäktig syn.

Chefsarkeologen Kenneth Svensson på Arkeologikonsult kliver ner i en av de välbevarade bodkällarna, ombyggda med mellanväggar på 1800-talet, där kommersen med grönsaker, fisk och kött var livlig en gång i tiden.

Det är alldeles i kanten av den gamla Polhemsslussen, som den åldrige Christopher Polhem konstruerade i mitten på 1700-talet. Den står nu i tur att grävas ut, berättar Kenneth Svensson.

De gamla handelsbodsruinerna som delvis revs när Nils Ericson-slussen byggdes i mitten av 1800-talet är dömda att försvinna. Men de lösa fynden som mynt, en öltapp, en dominobricka i ben, en vacker blå pärla och annat bevaras.

Också 1700-talets mäktiga kajfront, som i dag ligger långt upp på land (landhöjning och utfyllnad) , har grävts fram. Även den försvinner när den dokumenterats ordentligt.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0