Årets isbyk vid Albysjöns strand

11

Olle Magnusson, mannen bakom det charmiga tvätterimuseet vid Albysjöns strand, kokar tvätten på gammalt maner …

41

… och berättar för de äldre och yngre besökarna om hur tvätterierna fungerade för hundra år sedan …

31

… och här demonstrerar han tillsammans med dotter Elin hur klappning  av den kokta tvätten gick till …

51

… och här hänger långkalsonger och annan vittvätt till tork …

61

… och efter demonstrationen var det dags för besökarna att beskåda forna tiders tvättmaskiner …

81

… och sedan in i det gamla boningshuset …

91

… för att njuta av en fika med hembakt och en liten gitarrkonsert med Ronny Lindgren och hans duktiga gitarrelever Lina och Tobias. Vilken dag!

Hagalunds tvätterimuseum (som inte ligger i Solna utan vid Albysjöns strand i Huddinge) tvättade isbyken, eller vinterbyken, på traditionellt maner som i gamla tider med kok i stor gryta och klappträ vid isvaken inför ett stort antal besökare på söndagen.

Konstnären Olle Magnusson, mannen bakom stans charmigaste och mest levande museum, rörde om i grytan och berättade samtidigt om familjen Johansson som hade tvätteri här mellan 1905 och 1920.

På lördagarna gick den hästdrivna karavanen in till strykinrättningarna och mangelbodarna inne i stan där stadsborna lämnat in sin smutstvätt för rengöring. Här ute vid Albysjöns strand tvättades tvätten vid de olika småtvätterierna som torparna drev.

Olle Magnussons dotter Elin agerade tvättgumma med issåg och klappträ ute på den vattensjuka isen. Tvätten sköljdes i den uppsågade vaken. Såg kallt ut trots februaris tidiga plusgrader.

I själva boningshuset hade Vårby-Fittja hembygdsförening kaffeservering med hembakt till 1950-talspriser och gitarrunderhållning av styrelsemedlemmen i hembygdsföreningen Ronny Lindgren och två av hans elever.

Synd ni som missade detta trevliga söndagsbesök på tvätterimuseet som också har en stor uppsättning av gamla manglar, strykjärn, tvättmaskiner etc. Men ni kan ju alltid ta skadan igen söndagen 23 april då det är dags för vårbyken.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Även korvgubbarna tillhör Stockholms Stadions historia

61

Det är lite ödsligt på Stockholms Stadion nuförtiden. Några skidåkare gled runt i spåret på torsdagseftermiddagen …

21

… men så plötsligt inträdde en större grupp, mest herrar lite uppe i åren, med mängder av idrottshistorisk kunskap  på banan, De var på guidad tur med  Stockholms idrottshistoriska förening …

41… och en av dessa var Rolf Wikström, gammal djurgårdare, handbollsspelare och svärson till Putte Kock, legendaren. Rolf var iklädd Putte Kocks gamla kaptensmössa. Han berättade att när Stadion byggdes till 1912 års olympiska spel så gick byggnadsarbetarna ut i strejk varpå kung Gustav V beordrade in två hundra soldater som byggde färdigt anläggningen i tid.

71

Och den mångkunnige Lars Wahlström (längst till höger) berättade om en ny utställning (tillgänglig dock endast vid visningar) med bilder från Sommar-OS 1912 och Stadions långa historia  i VIP-gången under huvudläktaren  … 

51

… och där kunde man till exempel se guldmedaljören i höga hopp 1912 sjuttonåriga Greta Johansson (1895-1978) stå i en balja med med en blå frottéhandduk över axeln …

111

… och när vi kom ut på innerplan igen tänkte jag att alla funktionärer och all publik under åren också tillhör Stadions historia litegrann, ja även korvgubbarna så jag plockade in den här tekniskt urusla bilden på min pappa när han säljer korv någon gång på 1950-talet i kiosken vid Valhallavägskurvan. Det var här tvestjärtarna brukade ramla ned i korvgrytan i bland från murgrönan på tegelväggen bakom kiosken.

I min barndom på 1950-talet hände det alltid nåt på Stockholms Stadion nästan varje dag, särskilt vintertid innan kylan satte in. Var det inte hockeymatcher eller träning på Sveriges dåförtiden enda befintliga konstfrusna isbana skrinnade skridskoentusiasterna omkring där (ungefär så som sker i Kungsan nuförtiden) på allmänhetens åkning som det hette på den tiden. På Stadion spelades bandy och kördes isracing och under den varma årstiden var det fotbollsmatcher och friidrottstävlingar, Skolungdomens, SM m.m.

På den tiden, ännu inte tonåring, hjälpte jag pappa att sälja varm korv. På somrarna stod vi i kiosken vid Valhallavägskurvan. Från murgrönan på väggen bakom kiosken trillade det ibland oturligt nog ner tvestjärtar i korvgrytan. Dessa små drunknade kryp gällde det att dölja för kunderna och med korvtångens hjälp fortast möjligt utan att någon av kunderna märkte det förpassa ned på marken utanför kiosken.

På vintrarna stod vi med pjäxorna instuckna i väldiga halmtofflor som skydd mot kylan och sålde korv med bröd vars mögelfläckar vi omsorgsfullt hade skrapat bort innan kunderna anlände. Vår snåla chef herr N tvingade oss att sälja dessa gamla bröd. Inte kul, men det var bara att lyda. Och ibland doppade jag ner mina frusna fingrar i den sjudande korvgrytan för att upphäva stelheten och få igång blodcirkulationen vilket väl utan påföljd kan avslöjas så här drygt sextio år efteråt.

Nuförtiden är det ganska ödsligt på Stadion, inte många evenemang. På torsdagseftermiddagen stakade några skidåkare runt i det anlagda snöspåret och ett gäng äldre herrar (och en handfull damer) gick omkring på löparbanan. Det var medlemmarna i Stockholms idrottshistoriska förening som hade en guidad tur för medlemmarna ledd av den mångkunnige Lars Wahlström.

Han berättade historien om japanen som försvann vid det olympiska maratonloppet 1912 och om fotografierna från olympiaden på Stadion, fotografier som föreningen varit med om att sätta upp i den långa VIP-gången under läktaren mot Lidingövägen. Mycket underhållande för en Stadionnostalgiker som jag och även för övriga i sällskapet som jag uppfattade det.

Men som sagt, det är inte mycket aktivitet i den gamla olympiaborgen nuförtiden. Kanske blir ändring. Hoppas det. Anläggningen förtjänar det. Den har atmosfär.

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Fest för Nya Stockholmskällan – guldgruvan för kunskapshungriga

11

Författaren Per Anders Fogelström (på en bild från Nya Stockholmskällan) tycks titta på eleverna från Adolf Fredriks musikklasser som sjunger Carl Michael Bellmans Stolta stad …

51

… på Nya Stockholmskällans fest i gyllene salen i Stadshuset där också jazztrion SMC underhöll …

21… liksom bandet Gullmarsplan (med August Strindberg och Astrid Lindgren på duken) …

61

… medan de inbjudna gästerna serverades snittar …

31

… och alkoholfritt bubbel, minglade  …

41

… och lyssnade på flera tal om Nya Stockholmskällan och här det avgående chefen för Stockholmskällan Frida Starck Lindfors som avtackas av konferenciern för kvällen stadsarkivets Mats Hayen och till vänster står hennes efterträdare Helena Andersson.

Nya Stockholmskällan är webb-plattformen där stadens kulturarv finns allmänt tillgängligt digitalt (nu sedan en tid även i mobilen). Runt trettiotusen poster i form av gamla texter, fotografier och filmer m.m. från Stadsmuseet, Stadsarkivet, Stadsbiblioteket m.fl. finns till hands genom ett klick för den kunskapstörstande.

Elever på högstadiet och i gymnasiet är främsta målgruppen men också andra personer som är intresserade av Stockholms historia ur olika aspekter har stor glädje av Stockholmskällan som funnits i mer än tio år men nu är uppdaterad på olika sätt. Bland annat har man länkat ihop mängder av information i olika kategorier, som kategorin Stockholmsförfattare exempelvis.

91Här bodde Per Anders Fogelström.

Om författaren Per Anders Fogelström (extra aktuell genom det pågående Fogelströmåret – 100 år sedan han föddes 1917) får man på ett och samma ställe mängder av information, med faksimiler av olika dokument, som till exempel bostadsregisterkortet med alla adresser Per Anders Fogelström bodde på i Stockholm som vuxen och med bifogade texter där han själv skriver om de olika bostäderna.

I Nya Stockholmskällan är många av posterna koordinatsatta så att besökarna via en kartfunktion kan se exakt var någonstans i staden det brevet skrevs eller den branden ägde rum o.s.v.

På onsdagskvällen i gyllene salen i Stadshuset var det lite av galafest med eleganta servitörer i vita jackor som serverade alkoholfritt (välsmakande) bubbel och små läckra snittar när staden firade Nya Stockholmskällan tillsammans med ett drygt hundratal inbjudna gäster.

Mellan talen var det högklassig musikunderhållning och när den stora barnkören från Adolf Fredriks musikklasser i Farsta sjöng Stolta stad och andra Stockholmssånger syntes många uppskattande leenden i de församlade gästernas ansikten.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Nordvart nedom Karlavagnen ser du Samelandet skymta …

31

EU-flaggan halades …

11

… och ersattes i Stadshusets trädgård …

21

… av Sápmis flagga …

41

… när samernas nationaldagsfirande inleddes på måndagsmorgonen med nationalsången här ledd av Nik Märak …

71

… och tal av politikern Sissela Nordling Blanco, ansvarig för rättighetsfrågor i Stockholm. Här med Inge Frisk från Sameföreningen i Stockholm …

51

… och här Anita Jönsson som högläste dikter av Peter Matsa samt slutstrofen ur dikten Drängen  av Sara Päivio ”Är Sápmi/ i minnet,/ i platsen/ eller/ är det en del av /själen”.

81Nordvart nedom Karlavagnen ser du Samelandet skymta …

I hårda isiga vindar sträcktes Sápmis fladdrande flagga ut från flaggstången när den hissades i Stadshusets trädgård sedan EU-flaggan halats. Flagglinorna smattrade på måndagsmorgonen mot stången och den församlade skaran sjöng samernas nationalsång ”Nordvart nedom Karlavagnen ser du Samelandet skymta …” under ledning Nik Märik.

Samernas nationaldagsfirande i Stockholm fortsatte med diktläsning, jojk och tal av bland andra politikern Sissela Nordling Blanco (fi). ansvarig för mänskliga rättighetsfrågor i Stockholm.

-Vi firar den 6 februari för att den dagen 1917 hölls ett landsmöte i Trondheim som samlade över hundra samer från hela Norden för första gången. Det blev en milstolpe i kampen för samernas rättigheter som urfolk. En av de som organiserade mötet var urfolkskämpen och feministen Elsa Laula. Hon utmanade makten i en tid då kvinnor inte ens hade rösträtt.

– Trots klara direktiv i minoritetslagstiftningen om att bevara de samiska språken ser vi än idag bristande tillgång till modersmålsundervisning. Men vi ser också att såväl äldre som yngre samer engagerar sig för att återta sina rötter.

Sissela Nordling Blanco sade vidare att hon ska göra allt hon kan för att Stockholm ska bli ett samiskt förvaltningsområde vilket bland annat skulle öka kraven på staden att anställa samisktalande personal på förskolor och äldreboenden.

Hon siktade på att utredningen ska bli klar under året. Det är hög tid.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Tre kvinnliga pionjärfotografer visas på en magnifik utställning

11

Det skulle kunnat vara jag (men är det inte) !!!  I en sådan här toppluva, röd med tofs, skärp i byxorna och stickad tröja tyckte jag att jag var tuff med en cigarrett (Robin Hood) i munnen, 13 år gammal, smygrökande med kompisen någon gång i mitten femtiotalet. Fotografen Ellen Dahlberg har fångat tidsstämningen perfekt.

101a

Ellen Dahlberg (bilden) är en av tre kvinnliga fotopionjärer som ställs ut på Marabouparkens konsthall i Sundbyberg.

21

Hon har fångat stämningen perfekt i det gryende folkhemmet på fyrtiotalet och femtiotalet …

31

… i bilder som publicerades i olika tidningar och med en problematik som är lika aktuell  idag som då …

91

… med inlevelse och osviklig formkänsla.

61

Alma Haag (som egentligen var anställd på DN:s klichéanstalt från 1907) kan nog med skäl betraktas som Sveriges första kvinnliga pressfotograf. Åtminstone en av bilderna på DN:s förstasida den 20 maj 1912 är tagen av henne …

STRINDBERG BEGRAVNING… nämligen den längst ned till vänster på sidan.

51

Alma Haag iklädd arbetsrock nedkletad med trycksvärta från hennes ordinarie arbete på DN:s klichéanstalt i Klara …

71

… varifrån hon då och då fick rycka in som pressfotograf (långt innan någon ordinarie var anställd) och som här fotografera den engelske kungen Edvard VII:s statsbesök i Stockholm …

81

… som tedde sig på detta sätt i tryck den 28 april 1908.

111

Här ett collage av porträtt på kända personer …

131

… av den tredje kvinnliga pressfotopionjären Ragnhild Haarstad som anställdes som första kvinna i yrket på Svenska Dagbladet 1960, här på språng på Stadion efter diskuskastarbjässen Ricky Bruch. Hon har lämnat DN:s Sören Johansson precis bakom sig.

121

Ragnhild Haarstad mötte mycket motstånd  i början av karriären. En som misstrodde henne, men ändrade uppfattning efter att sett hennes porträttbilder, var författaren Ivar Lo-Johansson vilket framgår av det brev han skickade till henne (klicka på bilden och läs!) efter att han sett hennes bilder.

151

Det är en magnifik utställning …

141

… som de båda curatorerna Bettina Pehrsson och Arianna Bommarco presenterar. Vernissagen är i dag lördag.

Svårt att kort sammanfatta en så magnifik utställning som den som har vernissage i dag lördag på Marabouparkens konsthall i Sundbyberg ”Upphovsmannen är en kvinna”. Den handlar om tre svenska kvinnliga pressfotografer som alla tre har gjort pionjärinsatser: Alma Haag (1882-1979), Ellen Dahlberg (f.1921) och Ragnhild Haarstad (f. 1935). Alla tre representeras med ett rikligt urval bilder förtjänstfullt nog också satta i sitt sammanhang.

Alma Haag anställdes på Dagens Nyheters klichéanstalt 1907 bland annat som reprofotograf långt innan tidningen anställde några egna pressfotografer på 1920-talet. Eftersom det inte existerade bildbyline på den tiden är det svårt att veta vem som tagit bilderna i gamla nummer av tidningen men en av utställningens båda curatorer Arianna Bommarco har genom sitt detektivarbete fått fram bland annat att Alma Haag tog bilder som publicerades i DN av bland annat den engelske kungen Edward VII:s statsbesök i Sverige 1908 och August Strindbergs ”jordafärd” 1912 men också många andra bilder.

”Ibland fick jag ge mig ut som reportagefotograf”, berättade hon lite blygsamt i en födelsedagsintervju på 75-årsdagen 1957. Man kan nog utan att ljuga utnämna Alma Haag till Sveriges första kvinnliga pressfotograf även om hon hela sin tid på DN var anställd på klichánstalten vars chef hon till sist blev. Hatten av!

Ellen Dahlberg är den frilansande reportagefotografen som började som elev hos Anna Riwkin-Brick men snart gjorde egna skarpsynta och stämningsfulla reportage i Sverige om det gryende Folkhemmet och också reste världen runt med sin kamera. Hon sålde bilder till alla möjliga tidningar och tidskrifter allt från Lantarbetaren till tidningen Se.

Ragnhild Haarstad blev efter ett par år som kopist anställd som fotograf på Svenska Dagbladet 1960 (ett par decennier innan DN anställde sin första kvinnliga pressfotograf). Det fanns länge ett motstånd mot kvinnliga pressfotografer (”de kunde ju inte gå in i herrarnas omklädningsrum efter matcherna och fotografera”). På utställningen finns många av Ragnhild Haarstads inkännande bilder och fina porträtt. Hon är den enda kvinnliga fotograf som fått utmärkelsen ”Årets fotograf” i Pressfotografernas klubbs årliga tävling. Det skedde 1971. Men hon hade sitt arbetspass den kvällen som högtidsmiddagen skulle avätas på Operakällaren och hon fick inte ledigt från jobbet och ingen av kollegorna var villiga att byta skift. Det speglar på något sätt den gamla fördomsfulla och njugga inställningen till kvinnliga pressfotografer som jag hoppas har försvunnit idag.

Utställningens båda curatorer Arianna Bommarco och Bettina Pehrsson har gjort ett kanonjobb. Utställningen måste ses av alla fotointresserade. Bege er till Sundbyberg och insup doften av 1900-tal speglat genom de tre kvinnliga pionjärfotografernas kameraobjektiv. Ni blir garanterat inte besvikna.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Utställning om det försvunna City- kvarteret där Jenny Lind föddes

21

Operasångerskan, den svenska näktergalen, Jenny Lind föddes 1820 …

51

… i ett gårdshus (det med fönster lite till höger om mitten på bilden) på Mäster Samuelsgatan …

41

… i kvarteret Putten (markerat med röda linjer) …

61

… kvarteret som revs helt och hållet 1953 och nu ägnas en intressant miniutställning på Stadsarkivet som invigdes på torsdagen.

11

Borta (men bevarad i Stadsmuseets magasin i Frihamnen) är också minnesskylten som samfundet S:t Erik satte upp 1910.

31

Stadsarkivets Mats Hayen (till vänster) framför den bevarade bruna kyrkporten till Engelska kapellet, Sveriges första frikyrka, som också låg i kvarteret, …

71

… Mats Hayen, som  berättade om de speciella omständigheterna kring Jenny Linds födelse som framgår av dessa anteckningar i den officiella födelseboken (läs mer härom i bloggtexten).

Operasångerskan Jenny Lind (1820-1887), den svenska näktergalen, förrförra seklets svenska världsstjärna, föddes 1820 utom äktenskapet (oä=oäkta, som det hette på den tiden) i ett gårdshus på Mäster Samuelsgatan i kvarteret Putten inte långt ifrån Hötorget. På gathuset satt en minnesskylt tills kvarteret revs 1953.

Kvarteret Putten är ett av de kvarter som helt utplånades i Cityrivningarna. I Stadsmuseets och Stadsarkivets gemensamma miniutställning ”Putten – kvarteret som försvann” som invigdes i det senares lokaler på Kungsklippan på torsdagen berättas bland annat om några som bott i kvarteret samtidigt gav Stadsarkivets Mats Hayen i sin introduktion ytterligare en liten pusselbit som komplettering till Jenny Linds biografi.

Han hade letat fram den officiella födelseboken i arkivet där det med bläck står präntat att föräldrarna till den nyfödda fickan (Jenny Lind) är okända och att modern är 27 år gammal. Femton år senare, när Jenny Lind blivit en känd sångerska, har föräldrarna dock kommit på andra tankar och i ett tillägg i födelseboken fått sina namn inskrivna som föräldrar till sin nu kända dotter. (Nu passade det).

I kvarteret bodde en tid också Ellen Fries (1855-1900), Sveriges första kvinnliga akademiker som när hon disputerade i historia 1883 under promotionsmiddagen fick höra professor Oscar Alin uttala förhoppningen att hon skulle bli ”Sveriges första – och sista – kvinnliga filosofie doktor”. Professorns förhoppning kom som bekant på skam.

I kvarteret Putten låg även Sveriges första frikyrka, det på 1840-talet omstridda Engelska kapellet (senare Betlehemskyrkan) på Grytgjutaregatan (Jakobsbergsgatans förlängning) där ett på den tiden uppmärksammat upplopp ägde rum den 20 mars 1842. På utställningen finns den gamla från rivningen räddade kyrkporten i original (!) utställd hämtad från Stadsmuseets förråd av gamla portar. Det var genom den som den arga folkmassan störtade in och med buller och tjut störde den misshagliga  frikyrkans gudstjänst. Också polisprotokollet från denna händelse finns utställt.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Lantliga Solna som jag minns det återupplevt på Charlottenburgs gård

11

Magnus Persson i Solna hembygdsförening visar den nya utställningen om gamla Skytteholmsfältet …

21… i föreningens vackra gamla hus Charlottenburgs gård från 1801 …

61

… som ligger alldeles invid de nya bostadshusen under byggnad på och intill f.d. Råsunda fotbollsstadion.

31

I den intilliggande f.d. statarbostaden, läkarmottagningen och grafikverkstaden inryms sedan fem år …

41

… ett litet skolmuseum rikt på gamla inventarier och här med eldsjälen bakom museet Håkan Jansson som pekar på en plansch föreställande ”Det heliga landet”. Även en stor modell av gamla Hagalund finns i den gamla statarstugan, värd ett besök bara den.

51

Charlottenburgs gård har öppet onsdagar kl 13-15 och söndagar kl 13-16 då också kaffe med dopp serveras.

I början på 1950-talet var trakten runt Råsunda fotbollsstadion ganska lantlig som jag minns det. Ännu inte tonåring fick jag följa med min pappa till fotbollsmatcherna på söndagarna och assistera honom vid försäljningen i korvkiosken på västra övre, sittplatsläktaren utan tak.

Det intilliggande Skytteholmsfältet var på 1950-talet ett ännu större fält än det är i dag. Solnas stora centrumkomplex  var knappt påtänkt än och Hagalund med sitt myller av hemsnickrade kåkar och småaffärer var sig fortfarande likt från pionjäråren.

Mycket har har förstås totalförändrats i centrala Solna sedan 1950-talet. Hagalund revs för femtio år sedan. Råsunda fotbollsstadion revs för fem år sedan. Solna centrum byggdes på 1960-talet på en del av Skytteholmsfältet, Skytteholmsfältet som är temat för en liten fotoutställning som öppnade på söndagen i Solna hembygdsförenings charmiga sengustavianska hus Charlottenburgs gård (från 1801),

Charlottenburgs gård ligger alldeles intill gamla Råsunda fotbollsstadion där de nya bostadshusen de senaste månaderna börjat växa upp efter åratal av markarbeten med omfattande pålningar i den f.d. fotbollsplanens gamla sjöbotten.

Charlottenburgs gård i skuggan av de nybyggda bostadshusen är verkligen en liten pärla värt ett besök av fler än bara Solnabor. Här finns många minnestriggande föremål  från förr och ett intilliggande skolmuseum (med fler inventarier än Skansens skolmuseum enligt eldsjälen Håkan Jansson) och också en jättemodell av gamla Hagalund, modellbyggaren Kent Fernströms mästerverk.

Dessutom är eldsjälarna i hembygdsmuseet Charlottenburgs gård lika kunniga som trevliga att samtala med.

 

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Nu börjar Fogelströmåret 2017

5a

Fogelströmåret 2017 har börjat!

I år är det 100 år sedan Per Anders Fogelström (1917-1998) föddes och på samma sätt som 2012 proklamerades som Strindbergsåret (100 år efter författarens död) har 2017 proklamerats som Fogelströmåret (100 år efter författarens födelse) stött av Stockholm stad, Stockholmsskildrare som han var Per Anders Fogelström.

Stadsmiljökämpen, fredsaktivisten och romanförfattaren Per Anders Fogelström kommer att uppmärksammas med en mängd aktiviteter, som teaterföreställningar, föredrag, utgivandet av en tidigare opublicerad roman (skriven tio år före debuten)  m.m.

Här är programmet som det ser ut i dagsläget. Men det kommer att hända mer.

1a

Revoltörerna från 1973, andra delen i den så kallade kamratserien.

Det finns många kopplingar i Per Anders Fogelströms många romaner till hans privata liv utan att de för den skull är direkt självbiografiska.

Författarens djupt religiösa mamma Naëmi ville (utan att lyckas) att han skulle bli präst precis som romanfiguren Maria utan framgång ville att sonen Folke skulle bli präst i Per Anders Fogelströms s.k. kamratserie som han skrev på 1970-talet.

2a

Debutromanen Att en dag vakna från 1949.

I den läsvärda debutromanen ”Att en dag vakna” från 1949 heter författarens alter ego Robban och jobbar i en bokhandel precis som Per Anders Fogelström själv gjorde i sin ungdom (dock har han i romanen förlagt bokhandeln till Sankt Eriksplan istället för Odenplan).

3a

I kvinnoland från 1954.

I romanen ”I kvinnoland” från 1954 heter hans alter ego Arne och växer upp i en miljö dominerad av starka kvinnor med en frånvarande pappa precis som Per Anders Fogelström själv gjorde i sin barndom.

4a

Mina drömmars stad från 1960, första delen i stadserien om Henning och Lotten och deras ättlingars liv i Stockholm 1860-1968.

Mest känd är Per Anders Fogelström förstås för sin stadserie, och då särskilt den första delen ”Mina drömmars stad” som nästan alla vuxna svenskar någon gång verkar ha läst, de ”vanliga” stockholmarnas historia under drygt hundrafemtio år sinnrikt gestaltad i romanform.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kulturhistorikern Mats Wickman: ”Gör bussgaragen till saluhallar!”

111Riv inte bussgaragen i Hornsberg. Gör om dem till saluhallar istället, föreslår kulturhistorikern Mats Wickman.

411

Men först bör de återställas i ursprungligt skick så mycket som möjligt. Så här såg det första av de två bussgaragen ut 1933 med glasade gavelfasader och ljusinsläpp genom taklanterniner … Foto: Wikipedia

222… och så här såg det ut med några bussar från samma tid … Foto: Spårvägsmuseet

332

… och så här från luften. Notera alla kolonistugor på området som sedan fick ge vika för det andra bussgaraget … Foto: Stockholmskällan

511… och här är båda garagen färdigbyggda. Foto: Oscar Bladh, 1939. Wikipedia

De båda välvda bussgaragen vid Lindhagensgatan i Hornsberg på Kungsholmen är tänkta att så småningom rivas för nya bostadshus.

Nu föreslår kulturhistorikern och författaren Mats Wickman i ett debattinlägg på kultursidan i Svenska Dagbladet (23 nov) att de istället görs om till saluhallar efter mönster från Lettlands huvudstad Riga där två hangarer för zeppelinare uppförda av tyska ockupationstrupper under första världskriget förvandlades till Rigas centralmarknad.

De båda bussgaragen i Hornsberg ritades av arkitekten Eskil Sundahl och byggdes på 1930-talet med helglasade gavelfasader och taklanterniner genom vilket ljuset flödade in. De räknades på sin tid som funktionalismens portalverk i Sverige, skriver Mats Wickman.

Efterhand har bussgaragen till stor del försetts med korrugerad plåt, taklanterninerna täckts igen och vanprydande tillbyggnader tillkommit. Genom att återställa de förvanskade byggnaderna i ursprungligt skick skulle de vackra bussgaragen genom att förvandlas till saluhallar tjäna vår tids syften.

”Den sunt växande staden återanvänder sin historia. Den osunda staden river den”, avslutar Mats Wickman sin debattartikel. Det ligger något i det påståendet.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Stockholmias jubileumsstipendiat ska forska om disco och rave

21

Stadsmuseets chef Ann-Charlotte Backlund delade ut Stockholmia förlagas stipendier och diplom till forskarna My Hellsing (i mitten) och Anna Gavanas (till höger). I bakgrunden applåderar förlaget Stockholmias chef Rebecka Lennartsson …

31

… också gästerna på förlagets 80-årsfest visade sin uppskattning med applåder.

11

Rebecka Lennartsson berättade om förlagets kommande utgivning, bland annat Per Anders Fogelströms opublicerade, diktaturkritiska roman ”Den okuvliga friheten” som han skrev endast 21 år gammal 1939, tio år före debuten. Planerad release i mars nästa år …

51

… och historikern och kommunalpolitiken Mats Berglund berättade inspirerat om Stockholmia förlags tillkomst och utgivning under de 80 åren som gått …

61

… medan gästerna lyssnade intresserat och skålade i alkoholfri äppelcider för förlagets fortsatta välgång.

Vid stadens bokförlag Stockholmias välbesökta och festliga 80-årsfirande på Stadsarkivet på onsdagskvällen delades två jubileumsstipendier ut på vardera 250 000 kronor för forskning i Stockholmsrelaterade ämnen.

Förlagschefen Rebecka Lennartsson berättade att hon skulle velat tillstyrka alla 32 stipendieansökningar, så intressanta var de. Men pengarna räckte bara till två.

Universitetslektor Anna Gavanas fick det ena stipendiet. Hon forskar i Stockholms nutidshistoria. Hennes forskningstema är ”Makt och motstånd i Stockholms musikhistoria; disco, rave och den elektroniska dansmusikscenens framväxt i staden kulturliv”, ett tämligen outforskat område även om Anna Gavanas tidigare i år tillsammans med Anna Öhström (båda med egna dj-erfarenheter) givit ut boken ”DJ-liv – historien om hur diskjockeyn erövrade Stockholm” som tangerar stipendieämnet.

”Stockholms musikliv präglas idag av elektronisk dansmusik på nattklubbar, scener och festivaler. Men den elektroniska dansmusikscenens etablering i Stockholm har präglats av konflikter” , berättar Anna Gavanas och ger exempel.

När discomusiken började blomstra i staden på 70-talet avfärdades den bland annat som ”maskinproducerad smörja” och när ravefesterna nådde sin kulmen på 90-talet övergick kritiken av den elektroniska musiken till att ”ungdomars dansmiljöer hotades av droger”. Minns de tumultartade tillslagen av polisens så kallade ravekommission på Docklands vid Finnboda varv i mitten på 90-talet

Det andra forskningsstipendiet gick till filosofie doktorn My Hellsing som ska forska om Stockholm som politisk arena tiden kring sekelskiftet 1800, i synnerhet hur vardagsdiskussionerna på den tiden gick i hemmen, på klubbarna, på Operan och på andra ställen, ett föga utforskat område i stadens historia också det.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 4