Slussens handelsbodar från 1700-talet framgrävda under Debaser

51

Chefsarkeologen Kenneth Svensson på Arkeologikonsult i en av de gamla utgrävda 1700-talsbodarna …

31

… som just grävts fram under gamla Debaser på Slussen.

11

I handelsbodarna som fanns från mitten av 1700-talet till i mitten av 1800-talet …

21

… såldes fisk, kött och grönsaker. Bodarna låg på ömse sidor om den kullerstensbelagda gatan som hette Gröna gången …

41

… och som också grävts fram …

61

… liksom 1700-talets kajfront (stenmuren bakom de båda arkeologerna) mot vattnet.

Kullerstensgatan Gröna gången med handelsbodarnas källarvåningar i stort sett helt intakta från 1750-talet har nu grävts fram i marken under gamla Debaser vid Slussen. En mäktig syn.

Chefsarkeologen Kenneth Svensson på Arkeologikonsult kliver ner i en av de välbevarade bodkällarna, ombyggda med mellanväggar på 1800-talet, där kommersen med grönsaker, fisk och kött var livlig en gång i tiden.

Det är alldeles i kanten av den gamla Polhemsslussen, som den åldrige Christopher Polhem konstruerade i mitten på 1700-talet. Den står nu i tur att grävas ut, berättar Kenneth Svensson.

De gamla handelsbodsruinerna som delvis revs när Nils Ericson-slussen byggdes i mitten av 1800-talet är dömda att försvinna. Men de lösa fynden som mynt, en öltapp, en dominobricka i ben, en vacker blå pärla och annat bevaras.

Också 1700-talets mäktiga kajfront, som i dag ligger långt upp på land (landhöjning och utfyllnad) , har grävts fram. Även den försvinner när den dokumenterats ordentligt.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Kulturskatterna i Stockholms kyrkor skildrade i nytt praktverk

31

Jag såg på den magnifika träskulpturen Sankt Göran …

51

… och draken i Storkyrkan …

71

… med nya ögon …

41

… och också på prinsessan …

81

… och fåret som skulle offras men räddades av det blivande helgonet …

61

… efter att ha lyssnat på konsthistorieprofessorn Jan Svanbergs lärda utläggning …

111

… vid den välbesökta bokreleasen av praktverket ”Kyrkornas hemligheter – Stockholm” på onsdagseftermiddagen.

Runt hundrafemtio personer närvarade vid releasen av praktverket ”Kyrkornas hemligheter – Stockholm” (Medströms bokförlag) som ägde rum i Storkyrkan på onsdageftermiddagen.

I den rikt illustrerade boken beskriver konstvetare och andra experter Stockholms kyrkor och deras kulturella skatter. I Storkyrkan själv finns självklart hur mycket som helst att beskåda.

Storkyrkans magnifika träskulptur Sankt Göran och Draken från 1489 av Bernt Notke pryder delvis bokens omslag. Den är ett äreminne över Sten Sture den äldres seger mot danskarna i slaget vid Brunkeberg 1471.

Att det verkligen var konstnären Bernt Notke, av Sten Sture utnämnd till riksmyntmästare, som skapade mästerverket råder det inget tvivel om enligt konsthistorieprofessorn Jan Svanberg som höll ett lärt föredrag om statyn i anslutning till bokreleasen. Bernt Notke-teorin har annars (som kanske bekant) ifrågasatts av konstvetaren och medeltidsexperten Peter Tångeberg.

Hur som helst tittade jag för första gången lite närmare på Sankt Göran och den hiskelige draken, med Sankt Görans lans genomborrad i halsen och med gapet i ett ursinnigt vrål och den pilformade tungan utstickande ur munnen och prinsessan och fåret, de två senare som stod i begrepp att offras till draken när Sankt Göran råkade komma förbi och räddade dem från att uppslukas av draken.

Och ju mer jag betraktade statyn ju mer fascinerad blev jag av detta mer än femhundra år gamla konstverk, dess tillkomst och dess symboliska innebörd. Nu ska jag titta lite närmare också på kulturskatterna i stadens övriga kyrkor.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Grunden till Södra bryggeriet utgrävd på Sjöbergsplan

51

På Sjöbergsplan pågår arkeologiska utgrävningar …

11

… och man har hittat husgrunder från slutet av 1600-talet …

21

… från vilken stenbumlingar som förmodligen utgjort grundstenar till Södra bryggeriet här avlägsnas ……

31

… för att arkeologerna ska kunna gräva sig djupare ned i historien.

Den trekantiga Sjöbergsplansparken (de nio nedsågade popplarnas park) som helt ska försvinna i den stora Slussenförvandlingen är till hälften redan borta. På angränsande Sjöbergsplan pågår arkeologiska utgrävningar.

Den väldiga gripkranen flyttar stora stenbumlingar som förmodligen utgjort grundstenar till det gamla Södra bryggeriet som låg på platsen för Sjöbergsplan från slutet av 1600-talet till i början av 1800-talet.

-Det är i alla fall vad vi i antar dagsläget, berättar Kenneth Svensson chefsarkeolog på Arkeologikonsult som gräver också på flera andra ställen vid Slussen.

Här på Sjöbergsplan, som tillhörde den gamla järngraven där Bergslagsjärnet lastades om till exportfartygen i Saltsjön, stod en gång två hus från 1600-talets slut.

Vid utgrävningarna har man också hittat skärvor från tyska 1500-talskrus på platsen.

I slutet av 1800-talet grävdes djupa schakt vid Sjöbergsplan för att lägga ned en stor vattenledning under Söderström som fortfarande fungerar. Den ska nu ska bytas ut.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Stadsarkivets populära onsdagsföreläsningar

11

I stort sett fullsatt på Stadsarkivet …

41… när Medeltidsmuseets chef på onsdagen Tina Rodhe föreläste …

31

… om de medeltida mirakelberättelserna från Dominikanerklostret i Stockholm nedtecknade av munken Gregorius.

En och en halv timme innan föreläsningen på Stadsarkivet började på onsdagen bänkade sig de första åhörarna för att få en bra plats när de skulle lyssna på Medeltidsmuseets chef Tina Rodhe som berättade om miraklen i Dominikanermunkarnas kloster i Stockholm på Medeltiden.

Runt 130 personer fanns i publiken när Tina Rodhe klockan 13 började berätta om hur barn uppväckts från de döda och hur fruktansvärda sjukdomar botats tack vare att de drabbades anhöriga lovat lämna offergåvor till Helga lösen (en 11 kilo tung silverpjäs föreställande Jesus nedtagning från korset) allt enligt den samtida dominikanermunken Gregorius mirakelberättelser. Ett mycket intressant och uppskattat föredrag.

Är det alltid så här mycket folk, frågade jag Stadsarkivets Peter Mark. Ja, ibland har vi till och med fått sätta upp repet. Vi får bara vara 150 personer i lokalen, berättade han.

De populära onsdagsföreläsningarna fortsätter under våren. Nästa onsdag berättar Stadsarkivets Christopher Vainesworth under rubriken ”Tranströmer – en historia om namnbyten” om varifrån Tomas Tranströmer fick sitt efternamn. Här är hela vårprogrammet.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Årets isbyk vid Albysjöns strand

11

Olle Magnusson, mannen bakom det charmiga tvätterimuseet vid Albysjöns strand, kokar tvätten på gammalt maner …

41

… och berättar för de äldre och yngre besökarna om hur tvätterierna fungerade för hundra år sedan …

31

… och här demonstrerar han tillsammans med dotter Elin hur klappning  av den kokta tvätten gick till …

51

… och här hänger långkalsonger och annan vittvätt till tork …

61

… och efter demonstrationen var det dags för besökarna att beskåda forna tiders tvättmaskiner …

81

… och sedan in i det gamla boningshuset …

91

… för att njuta av en fika med hembakt och en liten gitarrkonsert med Ronny Lindgren och hans duktiga gitarrelever Lina och Tobias. Vilken dag!

Hagalunds tvätterimuseum (som inte ligger i Solna utan vid Albysjöns strand i Huddinge) tvättade isbyken, eller vinterbyken, på traditionellt maner som i gamla tider med kok i stor gryta och klappträ vid isvaken inför ett stort antal besökare på söndagen.

Konstnären Olle Magnusson, mannen bakom stans charmigaste och mest levande museum, rörde om i grytan och berättade samtidigt om familjen Johansson som hade tvätteri här mellan 1905 och 1920.

På lördagarna gick den hästdrivna karavanen in till strykinrättningarna och mangelbodarna inne i stan där stadsborna lämnat in sin smutstvätt för rengöring. Här ute vid Albysjöns strand tvättades tvätten vid de olika småtvätterierna som torparna drev.

Olle Magnussons dotter Elin agerade tvättgumma med issåg och klappträ ute på den vattensjuka isen. Tvätten sköljdes i den uppsågade vaken. Såg kallt ut trots februaris tidiga plusgrader.

I själva boningshuset hade Vårby-Fittja hembygdsförening kaffeservering med hembakt till 1950-talspriser och gitarrunderhållning av styrelsemedlemmen i hembygdsföreningen Ronny Lindgren och två av hans elever.

Synd ni som missade detta trevliga söndagsbesök på tvätterimuseet som också har en stor uppsättning av gamla manglar, strykjärn, tvättmaskiner etc. Men ni kan ju alltid ta skadan igen söndagen 23 april då det är dags för vårbyken.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 3

Även korvgubbarna tillhör Stockholms Stadions historia

61

Det är lite ödsligt på Stockholms Stadion nuförtiden. Några skidåkare gled runt i spåret på torsdagseftermiddagen …

21

… men så plötsligt inträdde en större grupp, mest herrar lite uppe i åren, med mängder av idrottshistorisk kunskap  på banan, De var på guidad tur med  Stockholms idrottshistoriska förening …

41… och en av dessa var Rolf Wikström, gammal djurgårdare, handbollsspelare och svärson till Putte Kock, legendaren. Rolf var iklädd Putte Kocks gamla kaptensmössa. Han berättade att när Stadion byggdes till 1912 års olympiska spel så gick byggnadsarbetarna ut i strejk varpå kung Gustav V beordrade in två hundra soldater som byggde färdigt anläggningen i tid.

71

Och den mångkunnige Lars Wahlström (längst till höger) berättade om en ny utställning (tillgänglig dock endast vid visningar) med bilder från Sommar-OS 1912 och Stadions långa historia  i VIP-gången under huvudläktaren  … 

51

… och där kunde man till exempel se guldmedaljören i höga hopp 1912 sjuttonåriga Greta Johansson (1895-1978) stå i en balja med med en blå frottéhandduk över axeln …

111

… och när vi kom ut på innerplan igen tänkte jag att alla funktionärer och all publik under åren också tillhör Stadions historia litegrann, ja även korvgubbarna så jag plockade in den här tekniskt urusla bilden på min pappa när han säljer korv någon gång på 1950-talet i kiosken vid Valhallavägskurvan. Det var här tvestjärtarna brukade ramla ned i korvgrytan i bland från murgrönan på tegelväggen bakom kiosken.

I min barndom på 1950-talet hände det alltid nåt på Stockholms Stadion nästan varje dag, särskilt vintertid innan kylan satte in. Var det inte hockeymatcher eller träning på Sveriges dåförtiden enda befintliga konstfrusna isbana skrinnade skridskoentusiasterna omkring där (ungefär så som sker i Kungsan nuförtiden) på allmänhetens åkning som det hette på den tiden. På Stadion spelades bandy och kördes isracing och under den varma årstiden var det fotbollsmatcher och friidrottstävlingar, Skolungdomens, SM m.m.

På den tiden, ännu inte tonåring, hjälpte jag pappa att sälja varm korv. På somrarna stod vi i kiosken vid Valhallavägskurvan. Från murgrönan på väggen bakom kiosken trillade det ibland oturligt nog ner tvestjärtar i korvgrytan. Dessa små drunknade kryp gällde det att dölja för kunderna och med korvtångens hjälp fortast möjligt utan att någon av kunderna märkte det förpassa ned på marken utanför kiosken.

På vintrarna stod vi med pjäxorna instuckna i väldiga halmtofflor som skydd mot kylan och sålde korv med bröd vars mögelfläckar vi omsorgsfullt hade skrapat bort innan kunderna anlände. Vår snåla chef herr N tvingade oss att sälja dessa gamla bröd. Inte kul, men det var bara att lyda. Och ibland doppade jag ner mina frusna fingrar i den sjudande korvgrytan för att upphäva stelheten och få igång blodcirkulationen vilket väl utan påföljd kan avslöjas så här drygt sextio år efteråt.

Nuförtiden är det ganska ödsligt på Stadion, inte många evenemang. På torsdagseftermiddagen stakade några skidåkare runt i det anlagda snöspåret och ett gäng äldre herrar (och en handfull damer) gick omkring på löparbanan. Det var medlemmarna i Stockholms idrottshistoriska förening som hade en guidad tur för medlemmarna ledd av den mångkunnige Lars Wahlström.

Han berättade historien om japanen som försvann vid det olympiska maratonloppet 1912 och om fotografierna från olympiaden på Stadion, fotografier som föreningen varit med om att sätta upp i den långa VIP-gången under läktaren mot Lidingövägen. Mycket underhållande för en Stadionnostalgiker som jag och även för övriga i sällskapet som jag uppfattade det.

Men som sagt, det är inte mycket aktivitet i den gamla olympiaborgen nuförtiden. Kanske blir ändring. Hoppas det. Anläggningen förtjänar det. Den har atmosfär.

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Fest för Nya Stockholmskällan – guldgruvan för kunskapshungriga

11

Författaren Per Anders Fogelström (på en bild från Nya Stockholmskällan) tycks titta på eleverna från Adolf Fredriks musikklasser som sjunger Carl Michael Bellmans Stolta stad …

51

… på Nya Stockholmskällans fest i gyllene salen i Stadshuset där också jazztrion SMC underhöll …

21… liksom bandet Gullmarsplan (med August Strindberg och Astrid Lindgren på duken) …

61

… medan de inbjudna gästerna serverades snittar …

31

… och alkoholfritt bubbel, minglade  …

41

… och lyssnade på flera tal om Nya Stockholmskällan och här det avgående chefen för Stockholmskällan Frida Starck Lindfors som avtackas av konferenciern för kvällen stadsarkivets Mats Hayen och till vänster står hennes efterträdare Helena Andersson.

Nya Stockholmskällan är webb-plattformen där stadens kulturarv finns allmänt tillgängligt digitalt (nu sedan en tid även i mobilen). Runt trettiotusen poster i form av gamla texter, fotografier och filmer m.m. från Stadsmuseet, Stadsarkivet, Stadsbiblioteket m.fl. finns till hands genom ett klick för den kunskapstörstande.

Elever på högstadiet och i gymnasiet är främsta målgruppen men också andra personer som är intresserade av Stockholms historia ur olika aspekter har stor glädje av Stockholmskällan som funnits i mer än tio år men nu är uppdaterad på olika sätt. Bland annat har man länkat ihop mängder av information i olika kategorier, som kategorin Stockholmsförfattare exempelvis.

91Här bodde Per Anders Fogelström.

Om författaren Per Anders Fogelström (extra aktuell genom det pågående Fogelströmåret – 100 år sedan han föddes 1917) får man på ett och samma ställe mängder av information, med faksimiler av olika dokument, som till exempel bostadsregisterkortet med alla adresser Per Anders Fogelström bodde på i Stockholm som vuxen och med bifogade texter där han själv skriver om de olika bostäderna.

I Nya Stockholmskällan är många av posterna koordinatsatta så att besökarna via en kartfunktion kan se exakt var någonstans i staden det brevet skrevs eller den branden ägde rum o.s.v.

På onsdagskvällen i gyllene salen i Stadshuset var det lite av galafest med eleganta servitörer i vita jackor som serverade alkoholfritt (välsmakande) bubbel och små läckra snittar när staden firade Nya Stockholmskällan tillsammans med ett drygt hundratal inbjudna gäster.

Mellan talen var det högklassig musikunderhållning och när den stora barnkören från Adolf Fredriks musikklasser i Farsta sjöng Stolta stad och andra Stockholmssånger syntes många uppskattande leenden i de församlade gästernas ansikten.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Nordvart nedom Karlavagnen ser du Samelandet skymta …

31

EU-flaggan halades …

11

… och ersattes i Stadshusets trädgård …

21

… av Sápmis flagga …

41

… när samernas nationaldagsfirande inleddes på måndagsmorgonen med nationalsången här ledd av Nik Märak …

71

… och tal av politikern Sissela Nordling Blanco, ansvarig för rättighetsfrågor i Stockholm. Här med Inge Frisk från Sameföreningen i Stockholm …

51

… och här Anita Jönsson som högläste dikter av Peter Matsa samt slutstrofen ur dikten Drängen  av Sara Päivio ”Är Sápmi/ i minnet,/ i platsen/ eller/ är det en del av /själen”.

81Nordvart nedom Karlavagnen ser du Samelandet skymta …

I hårda isiga vindar sträcktes Sápmis fladdrande flagga ut från flaggstången när den hissades i Stadshusets trädgård sedan EU-flaggan halats. Flagglinorna smattrade på måndagsmorgonen mot stången och den församlade skaran sjöng samernas nationalsång ”Nordvart nedom Karlavagnen ser du Samelandet skymta …” under ledning Nik Märik.

Samernas nationaldagsfirande i Stockholm fortsatte med diktläsning, jojk och tal av bland andra politikern Sissela Nordling Blanco (fi). ansvarig för mänskliga rättighetsfrågor i Stockholm.

-Vi firar den 6 februari för att den dagen 1917 hölls ett landsmöte i Trondheim som samlade över hundra samer från hela Norden för första gången. Det blev en milstolpe i kampen för samernas rättigheter som urfolk. En av de som organiserade mötet var urfolkskämpen och feministen Elsa Laula. Hon utmanade makten i en tid då kvinnor inte ens hade rösträtt.

– Trots klara direktiv i minoritetslagstiftningen om att bevara de samiska språken ser vi än idag bristande tillgång till modersmålsundervisning. Men vi ser också att såväl äldre som yngre samer engagerar sig för att återta sina rötter.

Sissela Nordling Blanco sade vidare att hon ska göra allt hon kan för att Stockholm ska bli ett samiskt förvaltningsområde vilket bland annat skulle öka kraven på staden att anställa samisktalande personal på förskolor och äldreboenden.

Hon siktade på att utredningen ska bli klar under året. Det är hög tid.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Tre kvinnliga pionjärfotografer visas på en magnifik utställning

11

Det skulle kunnat vara jag (men är det inte) !!!  I en sådan här toppluva, röd med tofs, skärp i byxorna och stickad tröja tyckte jag att jag var tuff med en cigarrett (Robin Hood) i munnen, 13 år gammal, smygrökande med kompisen någon gång i mitten femtiotalet. Fotografen Ellen Dahlberg har fångat tidsstämningen perfekt.

101a

Ellen Dahlberg (bilden) är en av tre kvinnliga fotopionjärer som ställs ut på Marabouparkens konsthall i Sundbyberg.

21

Hon har fångat stämningen perfekt i det gryende folkhemmet på fyrtiotalet och femtiotalet …

31

… i bilder som publicerades i olika tidningar och med en problematik som är lika aktuell  idag som då …

91

… med inlevelse och osviklig formkänsla.

61

Alma Haag (som egentligen var anställd på DN:s klichéanstalt från 1907) kan nog med skäl betraktas som Sveriges första kvinnliga pressfotograf. Åtminstone en av bilderna på DN:s förstasida den 20 maj 1912 är tagen av henne …

STRINDBERG BEGRAVNING… nämligen den längst ned till vänster på sidan.

51

Alma Haag iklädd arbetsrock nedkletad med trycksvärta från hennes ordinarie arbete på DN:s klichéanstalt i Klara …

71

… varifrån hon då och då fick rycka in som pressfotograf (långt innan någon ordinarie var anställd) och som här fotografera den engelske kungen Edvard VII:s statsbesök i Stockholm …

81

… som tedde sig på detta sätt i tryck den 28 april 1908.

111

Här ett collage av porträtt på kända personer …

131

… av den tredje kvinnliga pressfotopionjären Ragnhild Haarstad som anställdes som första kvinna i yrket på Svenska Dagbladet 1960, här på språng på Stadion efter diskuskastarbjässen Ricky Bruch. Hon har lämnat DN:s Sören Johansson precis bakom sig.

121

Ragnhild Haarstad mötte mycket motstånd  i början av karriären. En som misstrodde henne, men ändrade uppfattning efter att sett hennes porträttbilder, var författaren Ivar Lo-Johansson vilket framgår av det brev han skickade till henne (klicka på bilden och läs!) efter att han sett hennes bilder.

151

Det är en magnifik utställning …

141

… som de båda curatorerna Bettina Pehrsson och Arianna Bommarco presenterar. Vernissagen är i dag lördag.

Svårt att kort sammanfatta en så magnifik utställning som den som har vernissage i dag lördag på Marabouparkens konsthall i Sundbyberg ”Upphovsmannen är en kvinna”. Den handlar om tre svenska kvinnliga pressfotografer som alla tre har gjort pionjärinsatser: Alma Haag (1882-1979), Ellen Dahlberg (f.1921) och Ragnhild Haarstad (f. 1935). Alla tre representeras med ett rikligt urval bilder förtjänstfullt nog också satta i sitt sammanhang.

Alma Haag anställdes på Dagens Nyheters klichéanstalt 1907 bland annat som reprofotograf långt innan tidningen anställde några egna pressfotografer på 1920-talet. Eftersom det inte existerade bildbyline på den tiden är det svårt att veta vem som tagit bilderna i gamla nummer av tidningen men en av utställningens båda curatorer Arianna Bommarco har genom sitt detektivarbete fått fram bland annat att Alma Haag tog bilder som publicerades i DN av bland annat den engelske kungen Edward VII:s statsbesök i Sverige 1908 och August Strindbergs ”jordafärd” 1912 men också många andra bilder.

”Ibland fick jag ge mig ut som reportagefotograf”, berättade hon lite blygsamt i en födelsedagsintervju på 75-årsdagen 1957. Man kan nog utan att ljuga utnämna Alma Haag till Sveriges första kvinnliga pressfotograf även om hon hela sin tid på DN var anställd på klichánstalten vars chef hon till sist blev. Hatten av!

Ellen Dahlberg är den frilansande reportagefotografen som började som elev hos Anna Riwkin-Brick men snart gjorde egna skarpsynta och stämningsfulla reportage i Sverige om det gryende Folkhemmet och också reste världen runt med sin kamera. Hon sålde bilder till alla möjliga tidningar och tidskrifter allt från Lantarbetaren till tidningen Se.

Ragnhild Haarstad blev efter ett par år som kopist anställd som fotograf på Svenska Dagbladet 1960 (ett par decennier innan DN anställde sin första kvinnliga pressfotograf). Det fanns länge ett motstånd mot kvinnliga pressfotografer (”de kunde ju inte gå in i herrarnas omklädningsrum efter matcherna och fotografera”). På utställningen finns många av Ragnhild Haarstads inkännande bilder och fina porträtt. Hon är den enda kvinnliga fotograf som fått utmärkelsen ”Årets fotograf” i Pressfotografernas klubbs årliga tävling. Det skedde 1971. Men hon hade sitt arbetspass den kvällen som högtidsmiddagen skulle avätas på Operakällaren och hon fick inte ledigt från jobbet och ingen av kollegorna var villiga att byta skift. Det speglar på något sätt den gamla fördomsfulla och njugga inställningen till kvinnliga pressfotografer som jag hoppas har försvunnit idag.

Utställningens båda curatorer Arianna Bommarco och Bettina Pehrsson har gjort ett kanonjobb. Utställningen måste ses av alla fotointresserade. Bege er till Sundbyberg och insup doften av 1900-tal speglat genom de tre kvinnliga pionjärfotografernas kameraobjektiv. Ni blir garanterat inte besvikna.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Utställning om det försvunna City- kvarteret där Jenny Lind föddes

21

Operasångerskan, den svenska näktergalen, Jenny Lind föddes 1820 …

51

… i ett gårdshus (det med fönster lite till höger om mitten på bilden) på Mäster Samuelsgatan …

41

… i kvarteret Putten (markerat med röda linjer) …

61

… kvarteret som revs helt och hållet 1953 och nu ägnas en intressant miniutställning på Stadsarkivet som invigdes på torsdagen.

11

Borta (men bevarad i Stadsmuseets magasin i Frihamnen) är också minnesskylten som samfundet S:t Erik satte upp 1910.

31

Stadsarkivets Mats Hayen (till vänster) framför den bevarade bruna kyrkporten till Engelska kapellet, Sveriges första frikyrka, som också låg i kvarteret, …

71

… Mats Hayen, som  berättade om de speciella omständigheterna kring Jenny Linds födelse som framgår av dessa anteckningar i den officiella födelseboken (läs mer härom i bloggtexten).

Operasångerskan Jenny Lind (1820-1887), den svenska näktergalen, förrförra seklets svenska världsstjärna, föddes 1820 utom äktenskapet (oä=oäkta, som det hette på den tiden) i ett gårdshus på Mäster Samuelsgatan i kvarteret Putten inte långt ifrån Hötorget. På gathuset satt en minnesskylt tills kvarteret revs 1953.

Kvarteret Putten är ett av de kvarter som helt utplånades i Cityrivningarna. I Stadsmuseets och Stadsarkivets gemensamma miniutställning ”Putten – kvarteret som försvann” som invigdes i det senares lokaler på Kungsklippan på torsdagen berättas bland annat om några som bott i kvarteret samtidigt gav Stadsarkivets Mats Hayen i sin introduktion ytterligare en liten pusselbit som komplettering till Jenny Linds biografi.

Han hade letat fram den officiella födelseboken i arkivet där det med bläck står präntat att föräldrarna till den nyfödda fickan (Jenny Lind) är okända och att modern är 27 år gammal. Femton år senare, när Jenny Lind blivit en känd sångerska, har föräldrarna dock kommit på andra tankar och i ett tillägg i födelseboken fått sina namn inskrivna som föräldrar till sin nu kända dotter. (Nu passade det).

I kvarteret bodde en tid också Ellen Fries (1855-1900), Sveriges första kvinnliga akademiker som när hon disputerade i historia 1883 under promotionsmiddagen fick höra professor Oscar Alin uttala förhoppningen att hon skulle bli ”Sveriges första – och sista – kvinnliga filosofie doktor”. Professorns förhoppning kom som bekant på skam.

I kvarteret Putten låg även Sveriges första frikyrka, det på 1840-talet omstridda Engelska kapellet (senare Betlehemskyrkan) på Grytgjutaregatan (Jakobsbergsgatans förlängning) där ett på den tiden uppmärksammat upplopp ägde rum den 20 mars 1842. På utställningen finns den gamla från rivningen räddade kyrkporten i original (!) utställd hämtad från Stadsmuseets förråd av gamla portar. Det var genom den som den arga folkmassan störtade in och med buller och tjut störde den misshagliga  frikyrkans gudstjänst. Också polisprotokollet från denna händelse finns utställt.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0