Nordvart nedom Karlavagnen ser du Samelandet skymta …

31

EU-flaggan halades …

11

… och ersattes i Stadshusets trädgård …

21

… av Sápmis flagga …

41

… när samernas nationaldagsfirande inleddes på måndagsmorgonen med nationalsången här ledd av Nik Märak …

71

… och tal av politikern Sissela Nordling Blanco, ansvarig för rättighetsfrågor i Stockholm. Här med Inge Frisk från Sameföreningen i Stockholm …

51

… och här Anita Jönsson som högläste dikter av Peter Matsa samt slutstrofen ur dikten Drängen  av Sara Päivio ”Är Sápmi/ i minnet,/ i platsen/ eller/ är det en del av /själen”.

81Nordvart nedom Karlavagnen ser du Samelandet skymta …

I hårda isiga vindar sträcktes Sápmis fladdrande flagga ut från flaggstången när den hissades i Stadshusets trädgård sedan EU-flaggan halats. Flagglinorna smattrade på måndagsmorgonen mot stången och den församlade skaran sjöng samernas nationalsång ”Nordvart nedom Karlavagnen ser du Samelandet skymta …” under ledning Nik Märik.

Samernas nationaldagsfirande i Stockholm fortsatte med diktläsning, jojk och tal av bland andra politikern Sissela Nordling Blanco (fi). ansvarig för mänskliga rättighetsfrågor i Stockholm.

-Vi firar den 6 februari för att den dagen 1917 hölls ett landsmöte i Trondheim som samlade över hundra samer från hela Norden för första gången. Det blev en milstolpe i kampen för samernas rättigheter som urfolk. En av de som organiserade mötet var urfolkskämpen och feministen Elsa Laula. Hon utmanade makten i en tid då kvinnor inte ens hade rösträtt.

– Trots klara direktiv i minoritetslagstiftningen om att bevara de samiska språken ser vi än idag bristande tillgång till modersmålsundervisning. Men vi ser också att såväl äldre som yngre samer engagerar sig för att återta sina rötter.

Sissela Nordling Blanco sade vidare att hon ska göra allt hon kan för att Stockholm ska bli ett samiskt förvaltningsområde vilket bland annat skulle öka kraven på staden att anställa samisktalande personal på förskolor och äldreboenden.

Hon siktade på att utredningen ska bli klar under året. Det är hög tid.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Årets Stockholm läser-bok heter Sodomsäpplet av Bengt Martin

41DN-kritikern Johan Hilton läser ur sitt förord till årets Stockholm läser-bok ”Sodomsäpplet” av Bengt Martin (1933-2010) …

21

… och här hälsar han på Rolf Gyll, Bengt Martins livskamrat, som fick ta emot diplom och blommor å Bengt Martins vägnar …

51

… och efter tillkännagivandet av årets Stockholm läser-bok var det många som försäkrade sig om ett exemplar för en femtiolapp.

”Året är 1968 och Bengt Martin har just skrivit en av 1900-talets modigaste romaner, en bok om självhat och homosexualitet, modersbundenhet och depression. Och om hur homosexualitet finns överallt”.

DN-kritikern Johan Hilton läste ur sitt förord till ”en av 1900-talets modigaste romaner” nämligen Bengt Martins Sodomsäpplet som är vald till årets Stockholm läser-bok och som presenterades på Stadsbiblioteket på måndagskvällen.

Sodomsäpplet är nytryckt i pocket och kommer att läsas i många bokcirklar under året och bli föremål för många evenemang på biblioteken, som till exempel författarsamtal, och även stadsvandringar.

Sodomsäpplet handlar om sextonåringen Joakim Mander (författarens alter ego) som bor med sin labila mamma på Frejgatan i Vasastan i slutet av 1940-talet. Han blir under mycken vånda successivt medveten om sin sexuella identitet som homosexuell och upplever ensamhet och utanförskap i en fördömande omvärld och inleder ett förhållande men blir dumpad av sin pojkvän.

Sodomsäpplet är också en fin Stockholmsskildring.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Anders Petersens bilder på krogen

51

Anders Petersen hade vernissage …

71

… på sin sevärda sin fotoutställning …

91

… på krogen Sturehof …

101

… på söndagseftermiddagen…

81

…en utställning  som han själv betecknande som ”lite pyttipanna” …

61

… synnerligen vällagad i så fall skulle jag vilja tillägga.

Anders Petersen, en av Sveriges främsta fotografer, ställer ut ett drygt trettiotal svartvita bilder på krogen Sturehof vid Stureplan, bilder med hans typiskt intensiva närvarokänsla.

Det är inte något särskilt tema. Varje bild är sig själv nog. ”Lite pyttipanna”, säger Anders Petersen själv lite anspråkslöst vanvördigt. En fin pyttipanna skulle jag vilja säga.

Jag tänker att den intresserade allmänheten kanske kan smita in på den fina krogen utan att beställa något, bara för att titta bilderna. Annars går det ju alltid beställa en fika, en öl eller nåt annat överkomligt om det känns bekvämare. Det blir ju ändå en ganska låg ”entréavgift”.

Jag tänker vidare vad många starka fotoutställningar det visas i Stockholm numera på gallerier och institutioner och krogar (!). Vilken skillnad jämfört med när jag själv blev intresserad av fotografi i slutet av 1950-talet. Då fanns ingenstans att gå för att hämta inspiration utom till Sandbergs bokhandel och bläddra i de dyra fotoböckerna och kanske till några av de duktigare fotografernas skyltlådor ute på stan.

Sedan kom Fotografiska museet på Skeppsholmen i början på 1970-talet och samma årtionde Lars Halls Camera Obscura i Kåkbrinken, båda institutionerna nedlagda sedan många år.

Men så hände nåt. I detta sekel poppade det upp flera ställen som visar fotografi och Fotografiska öppnade 2010 med en succé som överraskade initiativtagarna själva. Nu finns flera etablerade fotogallerier som exempelvis Kontrast på Hornsgatan och Axel på Södermannagatan.

Och så Sturehof nu också alltså. Tiderna förändras.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Musikhögskolans inflyttningsfest med öppet hus fortsätter imorgon

2a

Dansaren Helena Franzén improviserade inför en intresserad publik …

3a

… när Musikhögskolans välbesökta inflyttningsfest med gratis öppet hus fortsatte på lördagen (avslutas på söndagen).

4a

Och i Nathan Milsteinsalen bjöds på orgelkonsert med föredrag …

5a

… och i foajén lekte en liten pojke med de guldfärgade KMH-ballongerna …

1a

… och i en övningssal tränade en elev klarinett …

7a

… och den som gick upp på plan 4 i KMH:s nya glaspalats …

8a

… kunde skåda ut över den avrivna tomten där  KMH:s gamla skola (från början Statens Normal) låg.

Kungliga Musikhögskolan (KMH) vid Valhallavägen mitt emot Stadion har flyttat in i sina nya lokaler och firar med inflyttningsfest och öppet hus den här helgen. Under lördagen var det tjockt med folk som besökte det nya glaspalatset.

Inflyttningsfesten fortsätter på söndagen och då kan man bland annat lyssna på en elektroakustisk konsert eller på musik av Olivier Messiaen eller lära sig trumma eller lyssna på föredrag eller bara gå runt och se sig omkring. Och på fjärde planet kan man ut genom fönstret betrakta resterna av den rivna gamla Musikhögskolan som från början hette Statens Normal.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Utställning om det försvunna City- kvarteret där Jenny Lind föddes

21

Operasångerskan, den svenska näktergalen, Jenny Lind föddes 1820 …

51

… i ett gårdshus (det med fönster lite till höger om mitten på bilden) på Mäster Samuelsgatan …

41

… i kvarteret Putten (markerat med röda linjer) …

61

… kvarteret som revs helt och hållet 1953 och nu ägnas en intressant miniutställning på Stadsarkivet som invigdes på torsdagen.

11

Borta (men bevarad i Stadsmuseets magasin i Frihamnen) är också minnesskylten som samfundet S:t Erik satte upp 1910.

31

Stadsarkivets Mats Hayen (till vänster) framför den bevarade bruna kyrkporten till Engelska kapellet, Sveriges första frikyrka, som också låg i kvarteret, …

71

… Mats Hayen, som  berättade om de speciella omständigheterna kring Jenny Linds födelse som framgår av dessa anteckningar i den officiella födelseboken (läs mer härom i bloggtexten).

Operasångerskan Jenny Lind (1820-1887), den svenska näktergalen, förrförra seklets svenska världsstjärna, föddes 1820 utom äktenskapet (oä=oäkta, som det hette på den tiden) i ett gårdshus på Mäster Samuelsgatan i kvarteret Putten inte långt ifrån Hötorget. På gathuset satt en minnesskylt tills kvarteret revs 1953.

Kvarteret Putten är ett av de kvarter som helt utplånades i Cityrivningarna. I Stadsmuseets och Stadsarkivets gemensamma miniutställning ”Putten – kvarteret som försvann” som invigdes i det senares lokaler på Kungsklippan på torsdagen berättas bland annat om några som bott i kvarteret samtidigt gav Stadsarkivets Mats Hayen i sin introduktion ytterligare en liten pusselbit som komplettering till Jenny Linds biografi.

Han hade letat fram den officiella födelseboken i arkivet där det med bläck står präntat att föräldrarna till den nyfödda fickan (Jenny Lind) är okända och att modern är 27 år gammal. Femton år senare, när Jenny Lind blivit en känd sångerska, har föräldrarna dock kommit på andra tankar och i ett tillägg i födelseboken fått sina namn inskrivna som föräldrar till sin nu kända dotter. (Nu passade det).

I kvarteret bodde en tid också Ellen Fries (1855-1900), Sveriges första kvinnliga akademiker som när hon disputerade i historia 1883 under promotionsmiddagen fick höra professor Oscar Alin uttala förhoppningen att hon skulle bli ”Sveriges första – och sista – kvinnliga filosofie doktor”. Professorns förhoppning kom som bekant på skam.

I kvarteret Putten låg även Sveriges första frikyrka, det på 1840-talet omstridda Engelska kapellet (senare Betlehemskyrkan) på Grytgjutaregatan (Jakobsbergsgatans förlängning) där ett på den tiden uppmärksammat upplopp ägde rum den 20 mars 1842. På utställningen finns den gamla från rivningen räddade kyrkporten i original (!) utställd hämtad från Stadsmuseets förråd av gamla portar. Det var genom den som den arga folkmassan störtade in och med buller och tjut störde den misshagliga  frikyrkans gudstjänst. Också polisprotokollet från denna händelse finns utställt.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Mustafa Can inledde Fogelströmåret på Stadsbiblioteket

11

Fogelströmåret inleddes på Stadsbiblioteket med ett samtal mellan Mustafa Can och Kent Josefsson …

31

… inför storpublik …

21

… där Mustafa Can bland annat ställde en intressant fråga som inte har något svar, nämligen hur Per Anders Fogelström (som med sympati och inlevelseförmåga skildrat de ”enkla” människornas historia i Stad-serien och Barn-serien från 1749 till 1968) skulle ha skildrat Södermalms nutida utveckling  från arbetarstadsdel till Europas femte mest trendiga stadsdel på bara några årtionden.

41Fogelströmåret på Stadsbiblioteket fortsätter de fyra nästföljande onsdagarna med intressanta programpunkter.

Den kände journalisten Mustafa Can och ordföranden i sällskapet Per Anders Fogelströms vänner Kent Josefsson inledde Fogelströmåret 2017 (hundra år sedan PAF föddes) på Stockholm stadsbibliotek vid Sveavägen på onsdagskvällen med ett estradsamtal om författarskapet inför storpublik.

Båda herrarna bor på östra Södermalm just där handlingen i Mina drömmars stad, den första delen i Stad-serien, huvudsakligen utspelar sig, där karaktärerna Henning och Lotten och deras kompisar Tummen och Matilda framlever sina strävsamma liv under nästan ofattbart knappa omständigheter på Åsöberget årtiondena efter 1860.

Många aspekter diskuterades.

Mustafa Can funderade bland annat över hur Per Anders Fogelström, om han hade levat, skulle ha skildrat dagens Stockholm, tiden efter 1968, då Stad-serien slutar, de romska tiggarna, Södermalms utveckling från fattig arbetarstadsdel till Europas femte mest trendiga stadsdel, gentrifieringen de senaste årtionden, med utförsäljningar av allmännyttan och med bostadskostnader som gör att många ”vanliga” människor inte längre har råd att bo kvar på Söder.

Hur Per Anders Fogelström skulle skildrat den utvecklingen får vi förstås aldrig veta. Men vi kan ju alltid ana.

Flera intressanta program med Fogelströmtema följer de närmaste onsdagarna på Stadsbiblioteket.

Den 1 februari samtalar Kent Josefsson och trubaduren Ulf Bagge med Agnes Hellström, ordförande i Svenska Freds (Per Anders Fogelström var själv ordförande i Svenska Freds åren 1963-1977). Den 8 februari talar författaren Ulrika Knutson över temat ”Kvinnornas stad – om historia och kön i Per Anders Fogelströms författarskap”. Den 15 februari sjunger Ulf Bagge och berättar om Per Anders Fogelströms roman om Barnängsfabriken och den 22 februari samtalar journalisten Christoffer Barnekow med arkitekturhistorikern Martin Rörby över temat ”Att skriva sin stad””. Samtliga program börjar klockan 18.00.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Filmvisning under dygnets mörka timmar på betongpelare vid Slussen

11

Folksamling på Slussen. Vad tittar de på?

21

Jo, en filminstallation på en betongpelare …

31

… med balettdansösens …

41

… och lokalvårdarens rörelser.

51

I publiken på utomhusvernissagen återfanns Helena Byström, en av filmens skapare, den andra är Anna Källblad.

På en betongpelare som stöder gångbron mellan Katarinahissen och Mosebacke visas dygnet runt (när mörkret sänkt sig över staden) de närmaste fjorton dagarna en filminstallation av upphovskvinnorna Helena Byström och Anna Källblad kallad Swept Away.

Inspirationen kommer från balettdansarna och lokalvårdarna på Operan och deras rörelser, berättar Helena Byström.

”Bakom kulisserna på Operan repeterar dansare i timmar och lokalvårdare dammar och torkar varenda skrymsle och vrå.

Städandet! Detta arbete i skymundan, som vi inte ser när det är gjort utan bara när det är ogjort, ges i verket Swept Away snarare en huvudroll. Detta sisyfosarbete som här kan representera livet självt på ett existentiellt plan”, heter det i presentationen.

Filmen är en tio minuter lång s.k. loop som går för runt på eftermiddagar, nätter och tidiga morgnar till den 27 januari.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kerstin Bernhards (1914-2004) bilder ställs ut på Nordiska museet

41

Jag fascinerades av porträttbilderna på Kerstin Bernhards (1914-2004) utställning som hade vernissage på Nordiska museet på torsdagen. I mittenraden ses exempelvis från vänster: Inga Tidblad, 1943, Kerstin Bernhards bror fysiologiprofessorn Carl Gustaf Bernhard, 1939, Viveca Lindfors 1943 och dansösen Elsa-Marianne von Rosen, 1951.

21

Men också stilsäkra modebilder visas på utställningen …

11… och reklambilder. På den här humoristiska bilden för Oscarias skor med s.k, taxklack 1962 fick Kerstin Bernhards egen hund vara med och posera med glimten i ögat.

51

I den här romantiska bilden av skådespelarna Sonja Wigert och Arnold Sjöstrand i Räkna de lyckliga stunderna blott från 1944 figurerar även betraktaren.

71

Intendent Jonas Hedberg invigde utställningen och berättade om de två böckerna med bilder av Kerstin Bernhard respektive  K W Gullers som samtidigt gavs ut av museet. Och han hade hittat en bild där de båda agerar tillsammans i färd med att öppna en vinflaska.

31

Fotohistorikern Eva Dahlman har skrivit innehållsrik inledning till Kerstin Bernhard-boken.

61

I samband med vernissagen delades också årets Gullers-stipendium ut av Jonas Hedberg till fotografen Anna Tärnhuvud.

Fascinerande att se ungdomsporträtten på de kända svenska skådespelarna Viveca Lindfors, Katie Rolfsen, Inga Tidblad och alla andra som fotografen Kerstin Bernhard (1914-2004) tog på 1940-talet.

Porträtten intar en betydande plats i den utställning som hade vernissage på Nordiska Museet på torsdagen. Den andra tyngdpunkten är lagd på reklambilder och modebilder. Allt lika formsäkert gjort. Annars är väl Kerstin Bernhard känd mest för sin matbilder, i synnerhet brödbilderna som resulterade i två böcker.

I samband med den sevärda utställningen passade Nordiska Museet på att ge ut del 2 och del 3 i sin lilla fotobokserie. Den första ägnades Tore Johnson, den andra Kerstin Bernhard, till vilken fotohistorikern Eva Dahlman har skrivit en lärorik text om fotografen.

Den tredje fotoboken ägnas legendaren K W Gullers (1916-1998) som skulle fyllt 100 år i år. I K W Gullers namn har museet också inrättat ett stipendium som delades ut i samband med vernissagen på Kerstin Bernhard-utställningen.

Årets stipendium gick till fotografen Anna Tärnhuvud. ”I sina projekt som samtidigt lyckas vara kargt realistiska och poetiskt färgade behandlar Tärnhuvud svåra och aktuella ämnen i dagens samhälle”, heter det bland annat i juryns motivering.

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Första luckan öppnad i Gamla stans levande adventskalender

11

Romeo & Julia Kören var först ut med skön sång i Gamla stans levande adventskalender, från vänster Urban Wedin, Frida Grundel och Jenny Wedin …

21

… och ute på Stortorget lyssnade en stor publik …

41

… i alla åldrar …

31… också på Malin Aronssons (till vänster) intervju med Oskar Norberg och Anna Jarrick som berättade om hemgårdarnas viktiga arbete.

Första luckan i Gamla stans levande adventskalender öppnades traditionsenligt i fönstret en trappa upp i arkitektkontoret på Stortorget 7.

Romeo & Julia Kören sjung sånger ur musikspelet Amerikaresan och Malin Aronsson intervjuade Anna Jarrick och Oskar Norberg från Mäster Olofgården respektive Birkagården om verksamheten på hemgårdarna nuförtiden.

Och ute på Stortorget trängdes den månghövdade publiken bland julmarknaden bodar. Nästa lucka öppnas i morgon klockan 18.15 på Själagårdsgatan 9 (Brända tomten). Här finns alla luckadresser fram till och med julafton.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Daniel Helldén invigde cykelbana, uppmanade till ömsesidig hänsyn

11

Trafikborgarrådet Daniel Helldén uppvisningscyklade en kort sträcka …

31

… efter att ha invigt den moderniserade cykelbanan längs Norr Mälarstrand (dock utan att klippa band efter som det skulle kunnat hindra passerande cyklister) …

21… och med gott humör pratade han också med förbipasserande …

41

… och i sitt invigningsanförande underströk han vikten av att trafikanterna visar hänsyn till varandra. Kanske dags att dra i gång en ny trafiksäkerhetskampanj liknande den som som kallades Åke Mjuk och drevs 1953. Foto: Olle Karlsson, SvD, Stockholmskällan

När trafikborgarrådet Daniel Helldén (mp) invigde den nya, fyra och en halv meter breda,1 350 långa, cykelleden längs Norr Mälarstrand på måndagsförmiddagen tog han också upp problemet med ”busåkande” cyklister efter att just ha samtalat med en stockholmare som var orolig att den nya moderna cykelautostradan skulle locka en del ”Giro d´Italia-åkande cyklister” att fara fram utan hänsyn till medtrafikanterna.

Själv har jag vid upprepade tillfällen påmint om den trafikkampanj som i min ungdom (1953) gick under beteckningen Åke mjuk och som uppmanade bilister att visa hänsyn till sina medtrafikanter.

Kanske börjar tiden mogna för en ny sådan kampanj i modern tappning som vänder sig till alla trafikanter. Typ: ”Du cyklist, tänk på att du är fotgängare för det mesta”, ”Du fotgängare, reagerar du likadant på dina medtrafikanter när du sitter bakom ratten” etc.

PS. Följande punkter förespråkade ”Åke Mjuk” på sin tid:
1) Jag sitter lugn i bilen utan att reta upp mig även om det bara kryper fram.
2) Jag har inga buffertar på bilen och försöker att i gathörn hålla mig på avstånd från andra bilar.
3) Jag ger alltid tecken i god tid, innan jag stannar eller svänger och övertygar mig alltid att titta i backspegeln om vägen är klar.
4) Jag håller inte benhårt på min rätt i kinkiga situationer, utan släpper gärna fram en annan trafikant hänsynsfullt och vänligt.
5) Jag vill ha mer vänlighet och mindre hets i trafiken.
6) Jag har stor respekt för de ”gula strecken”.
7) Jag kör varken för fort eller för långsamt på vägen.
8) Jag har inte bråttom att fylla ut varje lucka jag ser framför mig.
9) Jag låter det aldrig bli kö bakom mig, om jag kör långsamt, utan håller till vänster och släpper förbi andra.
10) Jag vet att jag blir fartblind, och därför tänker jag särskilt på att sakta ned genom samhällen.
11) Jag kör aldrig om ett fordon som inte färdas långsammare än jag.
12) Jag uppfattar inte bakomvarandes omkörningssignal som inbjudan till kappkörning utan ger svarssignal, håller till vänster och saktar in.
13) Jag stannar alltid och ser mig för, innan jag kör in på huvudled eller annan större led.
14) Jag är ”rädd för tåget” och iakttar vid järnvägskorsning stor försiktighet oavsett vilka säkerhetsanordningar som finns.
15) Jag ställer aldrig ifrån mig bilen där den kan stå i vägen eller hindra trafiken.
16) Jag parkerar aldrig bilen på huvudväg, utan för den av vägbanan.
17) Jag kontrollerar ofta att mina billyktor är rätt inställda och bländar alltid av vid möte.
18) Jag kör aldrig spritpåverkad eller när jag känner mig för trött.
19) Jag tror, att om alla kör som jag, blir det mindre olyckor i trafiken.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0