Vernissage och öppet hus i Hertha Hillfon-huset på lördag kl 12-16

b1

”Hertha Hillfon c/o Skeppsholmen” är namnet på ”Hertha Hillfon-museet” som öppnar på lördag. Till höger står Eric Sjöström, ordförande i vänföreningen som jobbat hårt för att projektet skulle kunna realiseras.


c1Det här kvinnoansiktet är ett av de cirka trettio verk som visas på premiärutställningen …

a3… som curerats av Peder Wolfbrandt och Calle Forsberg som här samtalar med Malena Wellander, chef på stället, …

e1

… och här ses ”Kid” sittande i förgrunden och ”Saga” kvinnoansikte i bakgrunden …

h1

… och här det rödglaserade ”Solansiktet” …

d1

… och här är Jenny Lester Strååt som ska hjälpa besökarna att forma egna små lerskulpturer.

Konstnären Hertha Hillfons (1921-2012) sinnliga keramiska verk har äntligen fått ett eget offentligt hem, i gamla badhuset på Svensksundsvägen 21, längst ut på Skeppsholmen. På lördag 25 mars är det offentlig vernissage och öppet hus med gratis inträde för allmänheten.

Ett trettiotal av vänföreningens cirka nittio verk ingår i den första utställningen som har curerats av Hertha Hillfons brorson keramikern Calle Forsberg tillsammans med smeden och formgivaren Peder Wolfbrandt som under flera decennier assisterade Hertha Hillfon och byggde ställningarna som hennes verk infattades i.

Inga motiv var främmande för Hertha Hillfon. Hon formade till exempel leran till en blus, ett par jeans, en vetelängd, ett porträtt, en trädstam etc. Att gå runt i det 130 kvadratmeter stora, intima utställningsrummet är som komma in i en kreativ konstnärsateljé. Det gav mig ungefär samma sköna aha-upplevelse som första gången jag besökte Carl Eldh-museet i Bellevueparken.

Läs också: Välbesökt förhandstitt i Hertha Hillfon-huset på Skeppsholmen

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Fotografen Martha Cooper är själv på plats och ställer ut i Huddinge

61

Fotografen Martha Coopers bilder från det nedgångna New York i slutet av 1970-talet …

71

… berättar om en svunnen tid när barnen lekte på egen hand på ödetomter och i rivningshus …

81

… utan övervakande vuxna.

21Martha Cooper, som själv är på plats, ställer ut bilderna på Fullersta gård i Huddinge och medverkar vid vernissagen lördagen den 18 mars.

41

Så här såg hon ut när hon tog bilderna som nu visas under titeln CityPlay …  

51

… här på Fullersta gård några hundra meter från pendeltågsstationen.

31

Martha Cooper är kanske mest känd som skildrare av graffitikulturens framväxt från 1980-talets början och framåt. Många är också hennes fotografier som blivit förlagor till stora muralmålningar (bilden).

Den amerikanska fotografen Martha Cooper är kanske mest känd som som skildrare av graffiti- och hiphopkulturens framväxt i New York från det tidiga 1980-talet och framåt. Dessa hennes bilder resulterade bland annat i boken Subway Art, en slags graffitikulturens bibel.

Men redan åren innan, i slutet av 1970-talet, när hon jobbade på New York Post, strövade hon på lediga stunder runt bland rivningskåkarna och ödetomterna på Manhattan i den del som kallades the Alphabet City och fotograferade barnen som utan övervakande vuxna på egen hand tog det offentliga rummet i anspråk för sina emellanåt väl äventyrliga fria lekar.

Två ihopspikade brädlappar blev med lite fantasi ett flygplan, en kasserad soffa en koja, ett stolsben ett gevär, de övergivna hyreshusens tak var omtyckta lekplatser osv. Helt underbara bilder, medmänskliga och poetiska tidsdokument från en försvunnen tid, i en idag helgentrifierad del av New York, bilder som nu ställs ut på Fullersta gård, några hundra meter från Huddinges pendelstation.

Vid vernissagen av hennes utställning City Play, lördagen 18 mars, är Martha Cooper själv närvarande och samtalar med Tobias Barenthin Lindblad. Samtalet startar klockan 14. Utställningen pågår till 2 juli.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Mellan svart och vitt – Viktig ut- ställning i Årsta om vardagsrasism

21Konstnären Natalia Murobha målar barns drömmar …

101

… och hon kommer till utställningen ”Mellan svart och vitt” på wip:konsthall i Årsta lördagen den 25 mars och visar sin konst (bilden här föreställer Lionell, 7, och Kian, 5, som vill bli fotbollspelare i rymden samt Pokémonjägare i Pokémonvärlden).

41

Vid utställningens vernissage på torsdagen föreläste genusforskaren Victoria Kawesa om vithetsnormen och rasistiska stereotyper …

81

… och verk av bland andra Tuva Osobi och Sam Ezeh …

71

… och Saadia Hussain …

91

… och Lisa Wool-Rim Sjöblom visas.

Alla svenskar är lika mycket svenskar oavsett vilken hudfärg de har.

Så kan man förenklat kanske sammanfatta budskapet i en utställning (producerad av Birgitta Adolfsson och Suzanna Asp) med flera konstnärer och olika event som hade vernissage på WIP:konsthall i Årsta (hundra meter från pendeltågs- och tvärbananans hållplatser Årstaberg) på torsdagen.

Budskapet kan låta självklart. Men stereotypa föreställningar om ”den andra” och vardagsrasism förekommer som bekant i alltför hög utsträckning. Något som genusforskaren Victoria Kawesa gav åtskilliga prov på i sin inledningsföreläsning.

De två ungdomarna Tuva Osobi och Sam Ezeh har porträtterat afrosvenska kompisar, släktingar och människor på stan interfolierat med (kanske omedvetet) vardagsrasistiska repliker de stött på som till exempel ”Får jag känna på ditt hår?”

På en vägg hänger några drabbande seriestrippar ur Lisa Wool-Rim Sjöbloms slutsålda album Palimpsest (kommer i ny upplaga) med berättelser om hur det kan vara att växa upp som koreanskt adoptivbarn i Sverige.

Saadia Hussain visar fotografier på många av sina ägodelar laddade med personliga minnen. Det handlar om tillhörighet, berättade hon och Cecilia Germain visar ett texkonsttverk som väcker tankar.

Den angelägna och ögonöppnande utställningen bjuder på ett digert program de tio dagar den pågår som till exempel lördagen den 25 mars kl 15.30 då konstnären Natalia Murobha visar prov på sitt projekt. Hon intervjuar barn mellan tre och tolv år och frågar ut dem om deras drömmar och målar sedan dessa.

”Jag målar barns drömmar för att ge dem en gnista hopp om att allt är möjligt i en värld som ständigt försöker bevisa motsatsen”, säger Natalia Murobha,

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Hampus och Osman göt en betongsoffa i Gustavsberg

21Här kommer den trögflytande betongmassan …

11

… som de två gymnasieeleverna Hampus Andersson och Osman Saleh använde …

31

… för att gjuta en betongsoffa (här ryggstödet) …

61

…vid Riksbyggen nya husbygge med smålägenheter i närheten av  den gamla porslinsfabriken (bilden) …

51

… i Gustavsberg där det är full rulle på bostadsbyggandet i de så kallade Porslinskvarteren …

71

… där flera gator döpts efter kända Gustavsbergsprofiler …

41

… och mellan alla nya hus tittar också några gamla fram som minner om gamla Gustavsberg.

De två eleverna Hampus Andersson och Osman Saleh på Värmdö tekniska gymnasiums bygg- och anläggningsprogram hade tillkallats för att gjuta en betongsoffa som symboliskt första spadtag vid Riksbyggens två husbyggen med 119 små hyresrätter i de s.k. Porslinskvarteren i Gustavsberg.

Visserligen hade bygget redan kommit en bit på väg men ”första spadtag” är ju bara ett sätt för byggföretagen att få lite extra uppmärksamhet. Inget fel i det.

Ett ”första spadtag” kan ju dessutom se ut lite hur som helst, ett kommunalråd som trycker på en knapp så att det dammar av sprängsalvan på behörigt avstånd eller fem kommunalråd som gräver med en spade med fem handtag o.s.v.

Porslinskvarteren i anslutning till den gamla porslinsfabriken längs Gustavsbergsvägen ska rymma 1 700 lägenheter berättar kommunstyrelseordföranden Deshira Flankör (m) som var med och också hon fick skyffla lite betongmassa.

Riksbyggens aktuella bygge på Edla Sofias gata består av ettor och tvåor från 35 kvadratmeter och fördelas genom Bostadsförmedlingen. Hyran blir från 5 800 kronor i månaden. Första inflyttning om cirka ett år.

Vad händer då med Hampus och Osmans betongsoffa? Den kommer att stå på en innergård för de nya hyresgästerna att sitta på.

PS. Vid första spadtaget frågade jag de församlade om någon visste vem Edla Sofia var, hon som gett namn åt gatan. Ingen visste, inte ens kommunstyrelsens ordförande. Efter googling konstaterar jag att Edla Sofia Arvidsson (1916-2000) under sexton år jobbade på porslinsfabriken som figurmålare under Wilhelm Kåges ledning, var redaktör för tidningen Gustavsbergaren och en mycket känd hembygdspersonlighet på sin tid med massor av tidningsartiklar och tre böcker utgivna och nu alltså ihågkommen med en egen gata.

 

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 5

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Nordvart nedom Karlavagnen ser du Samelandet skymta …

31

EU-flaggan halades …

11

… och ersattes i Stadshusets trädgård …

21

… av Sápmis flagga …

41

… när samernas nationaldagsfirande inleddes på måndagsmorgonen med nationalsången här ledd av Nik Märak …

71

… och tal av politikern Sissela Nordling Blanco, ansvarig för rättighetsfrågor i Stockholm. Här med Inge Frisk från Sameföreningen i Stockholm …

51

… och här Anita Jönsson som högläste dikter av Peter Matsa samt slutstrofen ur dikten Drängen  av Sara Päivio ”Är Sápmi/ i minnet,/ i platsen/ eller/ är det en del av /själen”.

81Nordvart nedom Karlavagnen ser du Samelandet skymta …

I hårda isiga vindar sträcktes Sápmis fladdrande flagga ut från flaggstången när den hissades i Stadshusets trädgård sedan EU-flaggan halats. Flagglinorna smattrade på måndagsmorgonen mot stången och den församlade skaran sjöng samernas nationalsång ”Nordvart nedom Karlavagnen ser du Samelandet skymta …” under ledning Nik Märik.

Samernas nationaldagsfirande i Stockholm fortsatte med diktläsning, jojk och tal av bland andra politikern Sissela Nordling Blanco (fi). ansvarig för mänskliga rättighetsfrågor i Stockholm.

-Vi firar den 6 februari för att den dagen 1917 hölls ett landsmöte i Trondheim som samlade över hundra samer från hela Norden för första gången. Det blev en milstolpe i kampen för samernas rättigheter som urfolk. En av de som organiserade mötet var urfolkskämpen och feministen Elsa Laula. Hon utmanade makten i en tid då kvinnor inte ens hade rösträtt.

– Trots klara direktiv i minoritetslagstiftningen om att bevara de samiska språken ser vi än idag bristande tillgång till modersmålsundervisning. Men vi ser också att såväl äldre som yngre samer engagerar sig för att återta sina rötter.

Sissela Nordling Blanco sade vidare att hon ska göra allt hon kan för att Stockholm ska bli ett samiskt förvaltningsområde vilket bland annat skulle öka kraven på staden att anställa samisktalande personal på förskolor och äldreboenden.

Hon siktade på att utredningen ska bli klar under året. Det är hög tid.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Årets Stockholm läser-bok heter Sodomsäpplet av Bengt Martin

41DN-kritikern Johan Hilton läser ur sitt förord till årets Stockholm läser-bok ”Sodomsäpplet” av Bengt Martin (1933-2010) …

21

… och här hälsar han på Rolf Gyll, Bengt Martins livskamrat, som fick ta emot diplom och blommor å Bengt Martins vägnar …

51

… och efter tillkännagivandet av årets Stockholm läser-bok var det många som försäkrade sig om ett exemplar för en femtiolapp.

”Året är 1968 och Bengt Martin har just skrivit en av 1900-talets modigaste romaner, en bok om självhat och homosexualitet, modersbundenhet och depression. Och om hur homosexualitet finns överallt”.

DN-kritikern Johan Hilton läste ur sitt förord till ”en av 1900-talets modigaste romaner” nämligen Bengt Martins Sodomsäpplet som är vald till årets Stockholm läser-bok och som presenterades på Stadsbiblioteket på måndagskvällen.

Sodomsäpplet är nytryckt i pocket och kommer att läsas i många bokcirklar under året och bli föremål för många evenemang på biblioteken, som till exempel författarsamtal, och även stadsvandringar.

Sodomsäpplet handlar om sextonåringen Joakim Mander (författarens alter ego) som bor med sin labila mamma på Frejgatan i Vasastan i slutet av 1940-talet. Han blir under mycken vånda successivt medveten om sin sexuella identitet som homosexuell och upplever ensamhet och utanförskap i en fördömande omvärld och inleder ett förhållande men blir dumpad av sin pojkvän.

Sodomsäpplet är också en fin Stockholmsskildring.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Anders Petersens bilder på krogen

51

Anders Petersen hade vernissage …

71

… på sin sevärda sin fotoutställning …

91

… på krogen Sturehof …

101

… på söndagseftermiddagen…

81

…en utställning  som han själv betecknande som ”lite pyttipanna” …

61

… synnerligen vällagad i så fall skulle jag vilja tillägga.

Anders Petersen, en av Sveriges främsta fotografer, ställer ut ett drygt trettiotal svartvita bilder på krogen Sturehof vid Stureplan, bilder med hans typiskt intensiva närvarokänsla.

Det är inte något särskilt tema. Varje bild är sig själv nog. ”Lite pyttipanna”, säger Anders Petersen själv lite anspråkslöst vanvördigt. En fin pyttipanna skulle jag vilja säga.

Jag tänker att den intresserade allmänheten kanske kan smita in på den fina krogen utan att beställa något, bara för att titta bilderna. Annars går det ju alltid beställa en fika, en öl eller nåt annat överkomligt om det känns bekvämare. Det blir ju ändå en ganska låg ”entréavgift”.

Jag tänker vidare vad många starka fotoutställningar det visas i Stockholm numera på gallerier och institutioner och krogar (!). Vilken skillnad jämfört med när jag själv blev intresserad av fotografi i slutet av 1950-talet. Då fanns ingenstans att gå för att hämta inspiration utom till Sandbergs bokhandel och bläddra i de dyra fotoböckerna och kanske till några av de duktigare fotografernas skyltlådor ute på stan.

Sedan kom Fotografiska museet på Skeppsholmen i början på 1970-talet och samma årtionde Lars Halls Camera Obscura i Kåkbrinken, båda institutionerna nedlagda sedan många år.

Men så hände nåt. I detta sekel poppade det upp flera ställen som visar fotografi och Fotografiska öppnade 2010 med en succé som överraskade initiativtagarna själva. Nu finns flera etablerade fotogallerier som exempelvis Kontrast på Hornsgatan och Axel på Södermannagatan.

Och så Sturehof nu också alltså. Tiderna förändras.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Musikhögskolans inflyttningsfest med öppet hus fortsätter imorgon

2a

Dansaren Helena Franzén improviserade inför en intresserad publik …

3a

… när Musikhögskolans välbesökta inflyttningsfest med gratis öppet hus fortsatte på lördagen (avslutas på söndagen).

4a

Och i Nathan Milsteinsalen bjöds på orgelkonsert med föredrag …

5a

… och i foajén lekte en liten pojke med de guldfärgade KMH-ballongerna …

1a

… och i en övningssal tränade en elev klarinett …

7a

… och den som gick upp på plan 4 i KMH:s nya glaspalats …

8a

… kunde skåda ut över den avrivna tomten där  KMH:s gamla skola (från början Statens Normal) låg.

Kungliga Musikhögskolan (KMH) vid Valhallavägen mitt emot Stadion har flyttat in i sina nya lokaler och firar med inflyttningsfest och öppet hus den här helgen. Under lördagen var det tjockt med folk som besökte det nya glaspalatset.

Inflyttningsfesten fortsätter på söndagen och då kan man bland annat lyssna på en elektroakustisk konsert eller på musik av Olivier Messiaen eller lära sig trumma eller lyssna på föredrag eller bara gå runt och se sig omkring. Och på fjärde planet kan man ut genom fönstret betrakta resterna av den rivna gamla Musikhögskolan som från början hette Statens Normal.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Utställning om det försvunna City- kvarteret där Jenny Lind föddes

21

Operasångerskan, den svenska näktergalen, Jenny Lind föddes 1820 …

51

… i ett gårdshus (det med fönster lite till höger om mitten på bilden) på Mäster Samuelsgatan …

41

… i kvarteret Putten (markerat med röda linjer) …

61

… kvarteret som revs helt och hållet 1953 och nu ägnas en intressant miniutställning på Stadsarkivet som invigdes på torsdagen.

11

Borta (men bevarad i Stadsmuseets magasin i Frihamnen) är också minnesskylten som samfundet S:t Erik satte upp 1910.

31

Stadsarkivets Mats Hayen (till vänster) framför den bevarade bruna kyrkporten till Engelska kapellet, Sveriges första frikyrka, som också låg i kvarteret, …

71

… Mats Hayen, som  berättade om de speciella omständigheterna kring Jenny Linds födelse som framgår av dessa anteckningar i den officiella födelseboken (läs mer härom i bloggtexten).

Operasångerskan Jenny Lind (1820-1887), den svenska näktergalen, förrförra seklets svenska världsstjärna, föddes 1820 utom äktenskapet (oä=oäkta, som det hette på den tiden) i ett gårdshus på Mäster Samuelsgatan i kvarteret Putten inte långt ifrån Hötorget. På gathuset satt en minnesskylt tills kvarteret revs 1953.

Kvarteret Putten är ett av de kvarter som helt utplånades i Cityrivningarna. I Stadsmuseets och Stadsarkivets gemensamma miniutställning ”Putten – kvarteret som försvann” som invigdes i det senares lokaler på Kungsklippan på torsdagen berättas bland annat om några som bott i kvarteret samtidigt gav Stadsarkivets Mats Hayen i sin introduktion ytterligare en liten pusselbit som komplettering till Jenny Linds biografi.

Han hade letat fram den officiella födelseboken i arkivet där det med bläck står präntat att föräldrarna till den nyfödda fickan (Jenny Lind) är okända och att modern är 27 år gammal. Femton år senare, när Jenny Lind blivit en känd sångerska, har föräldrarna dock kommit på andra tankar och i ett tillägg i födelseboken fått sina namn inskrivna som föräldrar till sin nu kända dotter. (Nu passade det).

I kvarteret bodde en tid också Ellen Fries (1855-1900), Sveriges första kvinnliga akademiker som när hon disputerade i historia 1883 under promotionsmiddagen fick höra professor Oscar Alin uttala förhoppningen att hon skulle bli ”Sveriges första – och sista – kvinnliga filosofie doktor”. Professorns förhoppning kom som bekant på skam.

I kvarteret Putten låg även Sveriges första frikyrka, det på 1840-talet omstridda Engelska kapellet (senare Betlehemskyrkan) på Grytgjutaregatan (Jakobsbergsgatans förlängning) där ett på den tiden uppmärksammat upplopp ägde rum den 20 mars 1842. På utställningen finns den gamla från rivningen räddade kyrkporten i original (!) utställd hämtad från Stadsmuseets förråd av gamla portar. Det var genom den som den arga folkmassan störtade in och med buller och tjut störde den misshagliga  frikyrkans gudstjänst. Också polisprotokollet från denna händelse finns utställt.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Mustafa Can inledde Fogelströmåret på Stadsbiblioteket

11

Fogelströmåret inleddes på Stadsbiblioteket med ett samtal mellan Mustafa Can och Kent Josefsson …

31

… inför storpublik …

21

… där Mustafa Can bland annat ställde en intressant fråga som inte har något svar, nämligen hur Per Anders Fogelström (som med sympati och inlevelseförmåga skildrat de ”enkla” människornas historia i Stad-serien och Barn-serien från 1749 till 1968) skulle ha skildrat Södermalms nutida utveckling  från arbetarstadsdel till Europas femte mest trendiga stadsdel på bara några årtionden.

41Fogelströmåret på Stadsbiblioteket fortsätter de fyra nästföljande onsdagarna med intressanta programpunkter.

Den kände journalisten Mustafa Can och ordföranden i sällskapet Per Anders Fogelströms vänner Kent Josefsson inledde Fogelströmåret 2017 (hundra år sedan PAF föddes) på Stockholm stadsbibliotek vid Sveavägen på onsdagskvällen med ett estradsamtal om författarskapet inför storpublik.

Båda herrarna bor på östra Södermalm just där handlingen i Mina drömmars stad, den första delen i Stad-serien, huvudsakligen utspelar sig, där karaktärerna Henning och Lotten och deras kompisar Tummen och Matilda framlever sina strävsamma liv under nästan ofattbart knappa omständigheter på Åsöberget årtiondena efter 1860.

Många aspekter diskuterades.

Mustafa Can funderade bland annat över hur Per Anders Fogelström, om han hade levat, skulle ha skildrat dagens Stockholm, tiden efter 1968, då Stad-serien slutar, de romska tiggarna, Södermalms utveckling från fattig arbetarstadsdel till Europas femte mest trendiga stadsdel, gentrifieringen de senaste årtionden, med utförsäljningar av allmännyttan och med bostadskostnader som gör att många ”vanliga” människor inte längre har råd att bo kvar på Söder.

Hur Per Anders Fogelström skulle skildrat den utvecklingen får vi förstås aldrig veta. Men vi kan ju alltid ana.

Flera intressanta program med Fogelströmtema följer de närmaste onsdagarna på Stadsbiblioteket.

Den 1 februari samtalar Kent Josefsson och trubaduren Ulf Bagge med Agnes Hellström, ordförande i Svenska Freds (Per Anders Fogelström var själv ordförande i Svenska Freds åren 1963-1977). Den 8 februari talar författaren Ulrika Knutson över temat ”Kvinnornas stad – om historia och kön i Per Anders Fogelströms författarskap”. Den 15 februari sjunger Ulf Bagge och berättar om Per Anders Fogelströms roman om Barnängsfabriken och den 22 februari samtalar journalisten Christoffer Barnekow med arkitekturhistorikern Martin Rörby över temat ”Att skriva sin stad””. Samtliga program börjar klockan 18.00.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0