Oanvänd i sju år – Nu blir Sankt Görans gymnasium studentbostäder

11Bostadsborgarrådet Ann-Margarethe Livh tog symboliskt ”första spadtaget” genom att lyfta ned några av glasgloberna i entréhallens armatur …

21

Annons:

… när ombyggnaden av Sankt Görans gymnasium till studentbostäder formellt inleddes på fredagen.

31Gymnastiksalen, 11 våningar upp är magnifik …

41… här har de kommande lägenheterna redan utmärkts.

51Utsikten från takterrassen är milsvid över staden.

61Spåren som de gamla gymnasieeleverna har lämnat efter sig kommer att försvinna vid ombyggnaden. Den här muralmålningen av S:t Göran och draken är signerad ”Avon Makkai och Johan Regnér ES3B-97″ …

71… och den utsatta prinsessan ”Princezna Hyacinta” på väggen intill är gjord av ”Ana o Karin 97″. (Nu finns de i alla fall bevarade på bild).

För fyra år sedan puffade jag i ett blogginlägg för idén att Sankt Görans gymnasium (från början Yrkesskolan för huslig utbildning och sömnad) som då hade stått tom i tre år skulle byggas om till studentbostäder. Skolan blev klar 1961. Den ritades av den i dag 101-årige arkitekten Léonie Geisendorf.

På fredagen blev jag ”bönhörd”. Då togs ”första spadtaget” till en ombyggnad av den funktionalistiska byggnaden till 237 studentbostäder (mest enrummare med pentry), en förskola och kommersiella lokaler i bottenvåningen.

Bostadsborgarrådet Ann-Margarethe Livh (v) tog symboliskt ”första spadtaget” genom att montera ned några av de stora glasgloberna i belysningsarmaturen i entréhallen. De ska sättas tillbaka på sin plats när ombyggnaden är klar 2017.

I själva verket har omvandlingen från skola till bostäder redan smygstartat och byggnadsställningar monterats upp längs hela fasaden. Högst upp ligger den gamla magnifika gymnastiksalen med sin terrass för utejympa varifrån utsikten är milsvid åt alla håll över staden. Förhoppningsvis blir terrassen kvar för de kommande studenterna att utnyttja och njuta av.

Dela med dina vänner

  • 334
  • 12
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Minnen från Statens Normalskola, som snart offras för grävskoporna

81Förstaklassaren, sjuårige Göran Mandéus (fyra från vänster) tillsammans med sin älskade fröken Ingrid Klera och sina klasskamrater i Statens Normalskola, skolans premiärår i de nya byggnaderna 1950 (Stadions klocktorn i bakgrunden) …

11… steg på torsdagen, 65 år senare (främst i ledet), åter in i sin gamla skola, som snart ska rivas, tillsammans med några studentkamrater från 1963 …

21

… för att minnas lite från förr (från vänster Eva Falkenberg, Jacqueline Cederström och Lena Noreland (bakom).

31Här låg elevtoan även på Göran Mandéus tid. Men då fanns det inga dörrar framför båsen (som det gör nu när Musikhögskolan huserar i lokalerna).

41I den här lektionssalen (numera musikrum) hade Lena Noreland, Eva Falkenberg, Jacqueline Cederström och Göran Mandéus (som tittar ut genom fönstret) sitt klassrum under gymnasietiden …

61… vilket självklart måste dokumenteras (innan allting rivs).

Statens Normalskola, från början enbart avsedd för flickor, startade 1863 som övningsskola för de blivande lärarinnorna på Högre lärarinneseminariet men utvecklades efterhand till en mångsidig skolorganisation som innefattade enhetsskola, grundskola, flickskola, realskola och gymnasium på 1950-talet och med som mest fler än 1500 elever. De första manliga eleverna togs in 1946 (då skolan fortfarande låg kvar på Riddargatan 5),

År 1950 stod Statens Normalskolas nya gula tegelbyggnader vid Valhallavägen/Lidingövägen klara, ritade av arkitekten Paul Hedqvist. År 1970 uppgick Statens Normalskola i Östra Real och sedan 1976 har Kungliga Musikhögskolan disponerat byggnaderna som ska rivas för nya bostadshus när Musikhögskolan flyttar in i sina nybyggda lokaler nästa är.

 

Göran Mandéus var en av de första eleverna i de då sprillans nya lokalerna. Han började i Statens Normalskola i första klass 1950 och tog studenten där 1963. Tillsammans med honom och tre av hans studentkamrater Jacqueline Cederström. Eva Falkenberg och Lena Noreland gick jag runt i den gamla skolan på torsdagen för att insupa lite atmosfär från förr.

”Det var lite snobbigt att gå i Statens Normal. Det var höga intagningsbetyg till gymnasiet och lärarna var kvalificerade. De flesta hade disputerat”, minns Göran Mandéus.

Fast visst fanns det lärare med egenheter. ”Kristendomsläraren C. satte egendomliga betyg. Inte efter hur mycket man kunde utan efter hur sympatisk man ansågs vara”, berättar Eva Falkenberg.

Vid rundvandringen passerar vi en elevtoalett. ”Här var det toalett också på vår tid. Men då fanns det inga dörrar för toaletterna. Det gör det nu”, konstaterar Göran Mandéus roat.

En lärare på Statens Normalskola som satte bestående intryck i elevernas sinnen var konstnären och författaren Rut Hillarp. ”Hon hade en annorlunda klädstil, klädde sig i turban och färggranna kläder och skrev erotiska dikter. Det tyckte Göran Mandéus var märkvärdigt. ”Vi var ju jättepryda på den tiden”.

 

Varje maj hade eleverna en inofficiell vårceremoni. I glädje över att glasskiosken öppnade för säsongen dansade eleverna runt bilarna i hörnet av Valhallavägen och Sturegatan.

Från skolköket brukade försigkomna elever på vintrarna med en slang genom fönstret spruta en iskana i den branta backen ned mot Sankt Eriksmässan. Det var på den populäre rektorn Sven Grauers tid. Han avslutade en morgonsamling med att säga att det var förbjudet att åka kana i den backen ”för dem som inte kan åka kana”.

På den tiden pågick undervisningen också på lördagar. Vid en omröstning bland eleverna om man skulle ha lediga lördagar segrade nej-linjen eftersom majoriteten ansåg att det skulle bli så mycket jobbigare övriga dagar om lördagslektionerna ställdes in, berättar Jacqueline Cederström

Gymnastiken var förlagd till GIH (eller GCI som det hette på den tiden) på andra sidan Lidingövägen. ”Det var gymnastiklärarstudenter som hade oss som övningselever. Jag hade Bosse Parnevik och Sven Tumba som lärare och flickorna hade prinsessan Birgitta”,minns Göran Mandéus.

 

I dag är gamla Statens Normalskola invändigt ombyggd med hissar och specialrum anpassade till Musikhögskolans krav. Men en del är sig likt från förr konstaterar de gamla eleverna som till exempel femtiotalshandfaten i korridorerna och den funktionalistiska belysningsarmaturen i gamla musiksalen. Ljusgården är sig också lik. Den användes för morgonsamlingarna i början av 50-talet innan den nya aulan var klar 1957. Det var då det. Snart ligger allt i grus. Suck.

 

 

 

 

Dela med dina vänner

  • 29
  • 2
  • 0
  • 1

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Fjärdeklassarna i Matteusskolan träffas åter efter 60 år

21aFjärdeklassarna i Matteusskolan ställde upp sig för fotografering i samma ordning vid onsdagens återträff …

11… som de gjorde 1955 när de var elever (och 60 år yngre).

31Initiativtagaren till återträffen Marita Stolpe inledde evenemanget med en välkomstskål och några minnesord över de klasskamrater och klassföreståndaren Elfrida Bäckström som inte längre är i livet …

41… varpå följde en rundvandring i skolan …

71… och besök i  aulan …

61… där den för de gamla eleverna välkända jättemålningen ”Midsommar vid Slussen” av Nils Kreuger från 1905 fortfarande pryder sin plats bakom scenen.

51Gunilla Josephson och Robert Jockton slog sig ned i en av skolsalarna en stund och utbytte åsikter om den stränge skolbibliotekarien på 50-talet.

När Matteus skolgård hade tömts på skolbarn på onsdagseftermiddagen dök de upp, en efter en, lite grånade med åren, 25 fjärdeklassare årgång 1955, till återträff, arrangerad av de båda ”klasskamraterna” Marita Stolpe och Mats Floderus. De flesta hade inte setts under de sextio år som gått sedan klassen splittrades och de skildes åt.

”Hej känner du igen mig”, frågade Kristina Borg Christer Wallskog när de möttes. ”Självklart”, svarade han, ”du var längst i klassen vid ett tillfälle. En centimeter längre än jag. Men sen växte jag om dig”.

Innan de satte sig till bords i matsalen för att äta och utbyta minnen visades de gamla klasskamraterna runt i skolbyggnaden av vaktmästaren Lars Croneby. Mycket var nytt men mycket också sig likt från förr som de nötta vackra stengolven i korridorerna, inredningen i träslöjdssalen och Nils Kreugers monumentala målning (Midsommar vid Slussen från 1905) i aulan där några av de gamla fjärdeklassarna hade spelat med i skolorkestern en gång i tiden.

Gunilla Josephson berättade för Robert Jockton om den stränge skolbibliotekarien som sade ”den där boken ska du inte låna du ska låna den här istället” och ”som vred om håret på den som var olydig”.

Gun Bolin kom ihåg syslöjden och gymnastikpåsen som hon sydde men som det aldrig blev någon riktig fason på varför den förblev oanvändbar för sitt ändamål..

Det konstaterades att orglarna har försvunnit från klassrummen liksom bänkarna och bläckhornen. ”Jag spillde ut hela bläckhornet över klänningen en gång”, mindes någon. ”Kommer ni ihåg karamellfabriken runt hörnet på Idungatan”, undrade Kristina Borg. Det gjorde alla. Där såldes för 25 öre krossat godis i en strut ”och Tjong och ettöressaker” kom någon på.

Ja så där fortsatte det med det ena minnet efter det andra som framkallades under kvällen. Återträffar förefaller vara effektiva uppväckare av sedan länge slumrande minnen.

Dela med dina vänner

  • 21
  • 1
  • 0
  • 4

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Angelägen fotoutställning av Cato Lein öppnad i Gallerian

11aConsolatrice Bukuru är en av många unga kvinnor i Demokratiska Republiken Kongo som är engagerad i den växande kvinnorörelsen i landet. Foto: Cato Lein.

21Cato Leins utställning ”Les Femmes” i Gallerian pågår i en vecka. Bilden är från Tanganyikasjöns västra strand som är kantad med sopor från staden Uvari.

31Gege Katana har kämpat för fred och kvinnors rättigheter i hela sitt liv. Foto: Cato Lein

41Gallerian kanske är stans bästa utställningslokal. Här kommer bilderna till besökaren och inte tvärtom. Bilden från Cato Leins vernissage. Han står själv alldeles till vänster om porträttet på Gege Katana (se bildtexten ovan).

För ett halvår sedan åkte fotografen Cato Lein till staden Uvari i Demokratiska Republiken Kongo på uppdrag av organisationen Kvinna till kvinna för att under fjorton dagar på plats skildra kvinnors kamp i en krigshärjad region där våldtäkter används som vapen och kvinnor traditionellt har varit underordnade männen.

På sitt vanliga inkännande sätt har Cato Lein porträtterat staden vid Tanganyikasjöns strand och dess kvinnor aktiva i kampen bland dem Gege Katana som i hela sitt liv med tiden allt mer framgångsrikt har kämpat för fred och kvinnors rättigheter. Hon har hotats och tvingats i landsflykt men ger inte upp. ”Jag har så många människor bakom mig så jag kan inte sluta. Det är så jag tänker när tvivlet kommer”, har hon yttrat.

Den angelägna fotoutställningen pågår i en vecka. Personligen skulle jag gärna se att den pågick längre. Jag skulle också gärna se fotoutställningar i Gallerian lite oftare eftersom knappast någon plats i stan, Fotografiska inräknat, kan vara lämpligare som utställningslokal då utställningarna i Gallerian så att säga kommer till besökarna i stället för tvärtom.

Dela med dina vänner

  • 531
  • 2
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

”Puss och hej då lilla fisken”

11Förtjusta tredjeklassare från Eiraskolan fick hjälpa till vid utsättningen av öring i Strömmen …

21… och Ferdinand pussade sin lilla öring och sade ”hej då” innan han hjälpte den ned i vattnet.

31Tiotusen småöringar (smolt) sattes ut på måndagen …

41… och i morgon tisdag kl 11.00 är det dags för tolvtusen smålaxar att hamna i Strömmen.

Förtjusta tredjeklassare i Eiraskolan på utflykt fick assistera när årets utsättning av tiotusen pyttesmå öringar (smolt) hade premiär i Strömmen nedanför Operan på måndagen. Några elever pussade de små fiskarna och sade ”hej då” till fiskarna innan de förpassades ned i vattnet.

För dem som missade det spektakulära evenemanget upprepas proceduren på tisdagen (19 maj) kl 11.00 då tolvtusen smålaxar sätt ut på samma ställe. De kommer i stora tankar från Dalälven och släpps ned i Strömmens virvlande vatten via en stor slang. Sevärt skådespel.

Efter ett par år har smolten vuxit till sig och återvänder, laxen från södra Östersjön och öringen från Skärgården, till den plats där de släpptes till glädje för sportfiskarna. Under de närmaste fyra dagarna sätts närmare hundrafemtiotusen småöringar ut i bäckar och vattendrag runt om i länet. Laxsmolten sätts endast ut i Strömmen.

 

Dela med dina vänner

  • 16
  • 2
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Blöta norrmän tågade genom stan

31Inplastade …

71… norskor och norrmän …

41… tågade …

51… genom stan …

21… i ösregnet …

81… med glatt humör.

Tio minuter innan det norska 17-majtåget skulle starta från Kungsträdgården på sin traditionella nationaldagsmarsch mot Skansen var det nästan bara de inhyrda orkestrarna som var på plats i ösregnet. De spelade iklädda genomskinliga platsskynken. I år blir det glest i leden, tänkte jag.

Men så plötsligt, som från ingenstans, dök de upp, Syttende mai-firarna, på slaget elva när fanborgen i spetsen satte sig i rörelse. Och om jag inte misstar mig var de lika många deltagare i paraden i år som vanligt. Norskor och norrmän i förskingringen sviker under inga omständigheter Syttende mai-traditionen. Blöta tågade de genom ett folktomt Stockholm.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 8
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Bergshamras sköna prideparad

11Runt trehundra personer …

21… deltog i paraden …

31… Bergshamra Pride …

41… på lördagen …

51… som på initiativ av fyra Bergshamrabor …

61… ordnades för andra året i rad.

71Paraden avslutades i Bergshamra centrum …

81… med sång och musik (här Nino Ramsby) …

111… och tal (här Jesper Lindholm) …

91… och skön stämning (här dansande småttingar).

Barnen var de första att skandera ”Ropen skalla, kärlek åt alla” när runt trehundra deltagare tågade genom naturen förbi bostadskvarteren i Bergshamras egen prideparad som ägde rum för andra året i rad på lördagen, på initiativs av fyra Bergshamrabor, för övrigt den enda prideparaden i länet förutom den årliga i Stockholm.

Temat i paraden och talen var det självklara att alla människor, oavsett sexuell läggning och andra i sammanhanget ovidkommande egenskaper, har samma rätt till respekt och bemötande.

Den gudabenådade artisten (och transmannen) Nino Ramsby sjöng och berättade att han fötts med en kvinnas kropp men nu genomgår hormonbehandling och att det kanske var sista gången vi hörde honom sjunga med en ”så änglalik röst” som när han inför den andäktiga publiken sjöng Hjärta av guld i Bergshamra centrum där paraden avslutades med tal och musik.

Jesper Lindholm, ordförande i SSU i länet och medarbetare till jämställdhetsministern, talade om den skam han kände när han gick i gymnasiet och upptäckte att han hellre dejtade killar än tjejer och att ingen ska behöva känna en sådan skam för sin sexuella läggning utan att alla människor ska ha samma självklara rätt att känna stolthet. Så sant.

Andrés Esteche och hans musiker drog igång i ett våldsamt tempo som fick hela Bergshamra centrum att gunga. Ingen kunde stå still. Allra minst de minsta som dansade och skrattade och på det sättet tolkade hela prideparadens sköna stämning: glädje och tillförsikt inför framtiden.

Dela med dina vänner

  • 60
  • 5
  • 0
  • 4

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Om tryggheten i Gamla stan

1aPolisen och dess volontärer (i gula västar) stod i hörnet av Tyska brinken och Västerlånggatan och diskuterade tryggheten i Gamla stan och inbjöd Gamla stanborna till ett dialogmöte om hur den kan förbättras.

11Inte långt efter att poliserna och deras medhjälpare lämnat platsen kommer en bil körande på Västerlånggatan som är en gågata där det är förbjudet att köra bil. Just bilisternas framfart i Gamla stan blir säkert ett hett ämne på det kommande mötet.

Polisens volontärer stod i hörnet av Tyska Brinken och Västerlånggatan och pratade med intresserade om hur Gamla stan kan bli en säker och trygg plats. När jag passerade och stannade till var det en Gamla stanbo som berättade om hur bilar kör hur som helst i gränderna, fort, mot enkelriktningarna, på gator som det överhuvudtaget är förbjudet att köra på efter klockan elva på dagen.

Jag blandade mig i och berättade om dobblarna som lurar av godtrogna människor femhundring efter femhundring och fickstölder som förekommer i samband med de kriminella gängen som lurar av folk pengar genom sitt falskspel. Jag tror situationen skulle förbättras om polisen visade sig mer, som förr, och patrullerade omkring två och två på dagarna i Gamla stan, åtminstone under turistsäsongen.

Dessa enkla tankar tänker jag också framföra den 25 maj klockan 18.30 till 20.30 då Polisen och Stockholms stad inbjudit till ett dialogmöte i Sjöfartshusets festvåning på Skeppsbron 10 då temat är hur man kan skapa Gamla stan till en säker och trygg plats att bo på. Den som bor i Gamla stan och vill delta i detta möte anmäler sig lämpligast senast den 19 maj på mejladressen www.soderandan.se.

Dela med dina vänner

  • 19
  • 1
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Antanas Sutkus empatiska bilder på Stockholms fotoantikvariat

51Den litauiske fotografen Antanas Sutkus bild av några ungdomar i Klaipeda från 1974 är ett av verken …

11… som ställs ut…

41… på Stockholms fotoantikvariat (innehavaren Karl Erik Jagare till höger) …

21

… tillika med några originella bilder från Jean Paul Sartres och Simone de Beauvoirs besök i Litauen 1965.

Den berömde litauiske fotografen Antanas Sutkus bilder från sovjettiden har inget av det heroiserande som påbjöds av de dåvarande myndigheterna. De inkännande porträtten och vardagsbilderna är tagna när egentligen inget särskilt händer, den lilla flickan med den outgrundliga blicken som håller i sin mammas trygga hand, den snaggade lilla pojken som kramar sin pappas arm och lätt avvaktande ser på fotografen, de levnadsglada ungdomarna som flockas kring en motorcykel utanför ett slitet hyreshus med avflagnad rappning, djupt medmänskliga bilder, som visats på utställningar världen över.

I väntan på en större mer heltäckande presentation, (varför inte på Fotografiska?) missa inte Antanas Sutkus lilla fina utställning på Stockholms fotoantikvariat på Torkel Knutssonsgatan 31. Här finns också ett par skönt avspända bilder av Jean Paul Sartre och Simone de Beauvoir från deras besök i Litauen 1965

Dela med dina vänner

  • 1
  • 1
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Årets arkeologiska utgrävningar vid Broby Bro i Täby har inletts

11Ett tjugotal arkeologistudenter gräver ut en stensättning, …

21… en förmodad järnåldersgrav, i det fyndrika Broby Bro i Täby …

31… medan några andra dokumenterar utgrävningsområdet ur fågelperspektiv.

41Arkeologen och pedagogen Jennifer Schutzberg visade området med runstenar och utgrävningar för allmänheten. Nästa visning äger rum onsdagen 20 maj kl 14.

I blåsten och regnet ligger ett tjugotal arkeologistudenter på knä och gräver och frilägger stenbumlingar i ett stycke avtorvad mark intill Frestavägen nära Täby Kyrkby. Några håller också en lång stång med en kamera fästad i toppen och dokumenterar ur fågelperspektiv utgrävningsområdet, en s.k. stensättning, en förmodad järnåldergrav, som ska grävas ut de närmaste veckorna.

För tjugo år sedan, 1995, när Frestavägen skulle breddas, upptäckte arkeologen Lars Andersson från Stockholms läns museum överraskande nog en dittills okänd begravningsplats från 1000-talet intill Jarlabankeättens runstenar vid Broby i Täby. Sedan dessa har man, vid tiotalet utgrävningsperioder under åren, hittat nitton gravar från den tiden, övergångstiden mellan hedendom och kristendom, berättade museets arkeolog och pedagog Jennifer Schutzberg vid en visning av platsen på onsdagen.

Eftersom utgrävningen av den förkristna järnåldersgraven just börjat (den ska pågå till 28 maj) har man ännu inga fynd påträffats i år. ”Jo, en hästsko”, säger någon. Men den är av betydligt yngre datum. Kanske görs några fynd innan nästa visning för allmänheten som äger rum onsdagen 20 maj kl 14 eller till ”Runrikets dag” som firas den lördagen 23 maj.

Dela med dina vänner

  • 72
  • 3
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!