Morgon-Bladets skylt är borta men finns kvar i våra gamla fotografier

11Herman Lindgren fotograferade i city under rivningarna på 1950- 0ch 1960-talet …

21… när stan revs för hand …

Annons:

31… här med upplysande skyltar om vad som skulle komma istället …

41… och det som skulle bli Sergels torg var en enda stor grop …

51… och här borrar jobbarna i berget och i huset bakom (på Klarabergsgatan 58 tror jag) ligger Morgon-Bladet …71… och själv råkade jag händelsevis passera samma plats med kameran  en tid senare. Då var nästan hela huset rivet. Samtliga bilder utom den sista är tagna av Herman Lindgren (1920-2011) och finns med i utställningen som visas på Hornstulls bibliotek.

Herman Lindgren (1920-2011) strövade omkring i trakterna av det blivande Sergels torg när Stockholms city mest liknade en bombad stad åren runt 1960 och fotograferade rivningarna med sina kameror Kodak Retinette och Zeiss Ikon (den senare med tejpad bälg). Han var då fortfarande verksam som rörmokare men efterhand tog den konstnärliga verksamheten över, främst skulpterandet.

Sonen Bernt Lindgren (också han en skicklig fotograf) har tagit fram ett tjugotal av faderns stockholmsbilder som nu visas på Hornstulls bibliotek fram till den 22 augusti.

Vad som slår oss när vi tittar på utställningen är hur svårt det är att orientera sig i bilderna fast det bara är runt sextiofem år sedan de togs. ”Det där är Mäster Samuelsgatan”, ”Nej förresten …”. ”Jo det måste det vara … eller?” Så låter det när Bernt Lindgren och jag går igenom de estetiskt välkomponerade och starkt tidsdoftande fotografierna av ett Stockholm som försvann.

En bild som talar särskilt till mig är den där några jobbare står och borrar i berget på vad jag tror är Klarabergsgatan. I tegelhuset i bakom ligger Morgon-Bladets huvudentré. Själv gick också jag liksom Herman Lindgren runt och fotograferade i stan vid den här tiden och jag kom händelsevis till samma plats som han fast en tid senare när huset där Morgon-Bladet en gång huserade var nästan helt rivet. Det är en vinterdag med snöfall och det är i stort sett bara bottenvåningen kvar att slå ner men ännu sitter Morgon-Bladets skylt kvar. Nu gör den det sedan många decennier endast här i våra gamla fotografier.

 

Dela med dina vänner

  • 55
  • 2
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Midsommarkransens brandstation blir matsal i ny skola för 900 elever

1aBrandstationen i Midsommarkransen, eller snarare brandstationens vagnhall, bevaras och förvandlas till bland annat matsal …

2a… medan slangtornet och gymnastiksalen …4a… och övriga grönklassade byggnader på brandstationstomten rivs (eken blir kvar) …

3a… och rivs görs också de intilliggande provisoriska daghemslokalerna liksom den öppna förskolan …

5a… när den nya skolan för 900 elever byggs …

6a… på brandstationstomten och delar av den intilliggande parken Enbacken (om detaljplaneförslaget som just nu ställs ut) förverkligas.

Brandstationen i Midsommarkransen förvandlas till matsal i en nybyggd skola för 900 elever enligt det detaljplaneförslag som nu ställs ut på samråd fram till den 13 september. Även salar för slöjd och bild ska inrymmas i den drygt sjuttioåriga tegelbyggnaden.

Det var efter att den lokala kampen för att bevara det anrika Aspuddsbadet hade misslyckats i slutet av 2009 som den lokala opinionen inriktade sina ansträngningar på att bevara brandstationen som vid den tiden var ämnad att rivas.

Det är inte hela brandstationen som kommer att bevaras, endast den viktigaste byggnaden, den s.k. vagnhallen. Expeditionen, bostäderna, gymnastikhallen, slangtvätten och slangtornet rivs. Hela anläggningen är grönklassad, dvs. bebyggelsen är betecknad som särskilt kulturhistoriskt värdefull. Också de provisoriska förskolepaviljongerna och den öppna förskolan i den intilliggande parken Enbacken rivs för det nya tre våningar höga skolkomplexet som ska var ”skofritt”, vilket innebär att samtliga skolbyggnader blir sammanhängande.

”I den sammanvägda bedömningen av planens konsekvenser bedöms behovet av skola väga tyngre än intressen såsom kultur- miljö, park och stadsbild. Skolan tillåts därför utformas med en avvikande volym, rivning av delar av brandstationen medges, parkmark tas i anspråk och några befintliga träd tas bort. Planförslaget har dock utformats så att vagnhallen som har högst kulturmiljövärde bevaras, så att park och skolgård kan samnyttjas och så att en parkväg och karaktärsfull gräns kan skapas mellan park och skola”, skriver planförfattarna.

Den 25 augusti kl 17-19 ordnar staden öppet hus om planförslaget i den före detta brandstationens idrottshall, Bäckvägen 1 i Midsommarkransen med guidade promenader i planområdet.

Tidigare blogginlägg om brandstationen i Midsommarkransen:

2010: ”Riv inte brandstationen!”

2010: ”Riv inte den nedlagda brandstationen i Midsommarkransen!”

2011: Även Folkpartiet vill rädda Midsommarkransens brandstation

2012: Oväntat besked: Brandstationen räddas i Midsommarkransen

2012: Så kan Midsommarkransens brandstation bli kulturhus

 

 

Dela med dina vänner

  • 45
  • 1
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Handske upphittad på Kransbindarvägen

11Hallå, kolla vad jag har hittat …81… undrar om den går att äta …

31… nä, den smakade inget vidare, lika bra att leta efter nåt annat …

41… men pinnen var inte så god heller …

51… kanske finns det nåt godis i planteringen, nähä,  …

61… men en klunk vatten smakar alltid bra …

71… kommer efterlängtad mamma (pappa?) ”Gissa vad jag hittade på trottoaren”.

Så går hen där och spankulerar på Kransbindarvägen i Midsommarkransen, den lilla måsungen, hittar en handske på trottoaren, nåt att leka med, kanske finns det något gott att äta om man vänder på den, lika bra att flytta ut den på körbanan, kommer en bil, flaxar i väg, hittar en pinne att bita i, undersöker jorden i planteringen, blir anfallen av små myror, dricker lite vatten i en pöl, kallar på mamma (pappa?), som seglar över hustaken och till sist glider ned från skyn och undrar vad som står på.

 

 

 

Dela med dina vänner

  • 32
  • 2
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Från irriterad till glad i kön till återvinningscentralen i Östberga

11Först blev jag irriterad (det är inte jag på bilden) för att …

31… jag måste sitta i kö upp till återvinningscentralen i Östberga …

21… bara för att få slänga ett par säckar  med brännbart avfall …

41… men vid närmare eftertanke blev jag glad att så många väljer att lämna sitt avfall på återvinningscentralen istället för att dumpa det någon annanstans.

Varje gång jag varit på besök till ÅVC (återvinningscentralen) i Östberga har det varit en rad med bilar i kö på uppfarten. Så också på måndagsmorgonen strax efter klockan tio vid öppningsdags. Först kände jag mig lätt irriterad över av att behöva vänta fem minuter bara för att få slänga ett par säckar brännbart material men vid närmare eftertanke blev jag i stället glad för att folk åker till ÅVC med sitt skräp i stället för att dumpa det någonstans var som helst.

Återvinning var ett okänt begrepp i min ungdom (åtminstone för mig). Sophinken, plåt på den tiden, tömdes rätt ner i sörjan i den jättestora soptunnan på gården, dit också övriga ”sopor” som trasiga stolsben och annan bråte förpassades och miljöfarliga kemikalier hade man (jag) inte hört talas om. Exempelvis spolades framkallningsvätskor helt enkel rakt ned i avloppet. Men det är längesedan.

Nu produceras och återvinns allt mer avfall för varje år, läser jag i Avfall Sveriges färska rapport Svensk Avfallshantering 2015. Men mycket återstår att förbättra. Årligen slänger varje svenskt hushåll i snitt mat för mellan 4 000 och 6 000 kronor. Den senaste driven är att på olika sätt förebygga att avfall uppkommer. Det låter förnuftigt. Förra året producerade varje svensk i snitt 466 kilo hushållsavfall, fem kilo mer än året innan (2013).

Dela med dina vänner

  • 18
  • 1
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Frida och Jan på visfestivalen

11Frida Braxell sjöng sin sköna låt Silvertejp på visfestivalen i Kungsträdgården …

21… och publiken lyssnade …

31… och Jan Hammarlund sjöng en text av Moa Martinson …

41… och alla var idel öra.

Liksom molnen på himlen avlöste trubadurerna varandra på scenen under Kungsträdgårdens årliga visfestival på söndagen. Några var för mig nya bekantskaper som Frida Braxell som sjöng sin sköna nonsenslåt Silvertejp (Silvertejp är bra att ha på alla sätt och vis, jag har gjort allt jag vill ha, ett koppel till min gris, en tevebänk med teve på, en säng och en garderob, en ny tapet, en fin trumpet och en tavla med Evert Taube osv.) medan andra var gamla bekantskaper sedan decennier som Jan Hammarlund som bland annat sjöng en text av Moa Martinson om arbetslöshet och strejkbryteri, På kajen, tonsatt av Mats Källblad

Jag hade gärna hört honom sjunga Befriade från skolan eller Valarna som sjunger, två sånger från hans tidiga karriär, som vi lyssnade på nästan dygnet runt för snart fyrtio år sedan, Malin och jag, när vi just hade träffats och låg i hennes breda säng i den lilla lägenheten på Själagårdsgatan och bland annat skamlöst pimplade rödvin obekymrade om omvärlden till ackompanjemang av Jan Hammarlunds melodiska sång. Det kändes romantiskt på nåt vis.

Kanske ska jag be honom sjunga någon av de där gamla favoriterna nästa söndag, 19 juli, kl 16, på Vintervikens trädgårdscafé där han uppträder gratis tillsammans med Elona Planman och Lena Lövdahl. Men det kanske inte låter sig göras eftersom temat är Visor för fred. Men vem vet.

Dela med dina vänner

  • 12
  • 2
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

En högst personlig stadsvandring i källarklubbarnas Gamla stan

11Klubbkungen i Gamla stan Eddie Grahns stadsvandring för åhörarna mer än femtio år tillbaka i tiden. Här ses han i Skottgränd och på bilden bärs han ut en decemberdag 1962 av polisen sedan han klubb Frid och Fröjd stängts (en av flera gånger) …

21… och här visar han ett fotografi från Klubb Johanna, tillika det medeltida Johanniterklostrets källare, där utgrävningar blottlade skeletten av gamla begravda munkar, vilket satte stopp för klubbverksamheten runt 1960 …

31… och här på Svartmangatan 27 startade Eddie Grahns kamrat Roy Wahlter den legendariska jazzklubben Bobbadilla …

41… där dixiebanden avlöste varandra. Vid klarinetten ses en ung Gösta Linderholm.

51Sångerskan Sofie Björck kompletterade Eddie Grahns verbala skildring med skönsång …

61… och hon avslutade med Edith Piafs paradnummer Je ne regrette rien nere i Eddie Grahns källare. Magiskt.

Stadsvandringen med den gamle klubbkungen i Gamla Stan Eddie Grahn liknar ingen annan. Långt från det inlärda utantillrabblandet som alltför många andra ciceroner presterar berättar Eddie spontant och personligt om jazzklubbarna Gazell, Hesa Fredrik, Klubb Johanna, Frid och Fröjd, Kamelen och andra källarklubbar som han själv startade och drev under olika långa perioder för mer än ett halvsekel sedan.

Med jämna mellanrum på vandringen, som främst rör sig i trakten av Österlånggatan, stannar vi till för att lyssna på Sofie Björcks sköna sång. Efter drygt tre timmar avslutas vandringen i gamla Klubb Kamelens källare (i hörnet av Själagårdsgatan och Tyska Skolgränd), numera tillhörig Eddies loppmarknad, en institution i Gamla stan. Där sjunger Sofie Björck Je ne regrette rien så man nästan tror att det är Edith Piaf själv som står för framförandet.

Det var inte bara jazz i Gamla stans källare för femtio år sedan. Eddie lockade också med gyttjebrottning och andra spektakulära muntrationer. På Klubb Johanna i Johannesgränd fick publiken åka rutschkana från entrén in i lokalen på grund av höjdskillnaderna i källaren.

Klubb Johanna som låg i Johannitermunkarnas gamla klosterkyrka fick stänga när man hittat dödskallar under källargolvet, resterna av femhundra år tidigare begravda munkar. Den arkeologiintresserade Gustav VI Adolf kom personligen dit och inspekterade fynden. Eddie visar upp ett  förstorat tidningsurklipp där man ser kungen kliva in genom dörröppningen och ett annat där Eddie själv och ett par vänner sitter mitt i utgrävningen.

Han visar också många andra bilder från källarklubbsepoken. En ung Sid Jansson imiterade naturtroget Charlie Chaplin och visade Chaplinfilmer på klubben Hesa Fredrik i Skeppar Karl gränd 1958. På många av bilderna förekommer också Eddies för tidigt bortgångne vän Roy Wahlter som 1961 startade jazzklubben Bobbadilla på Svartmangatan 27, bredvid polisstationen på Tyska Brunnsplan. På andra sidan polisstationen hade Eddie sin klubb vars namn varierade över tiden.

Ofta gjorde polisen tillslag mot klubbarna. Mest för att grannarna klagade. Då fick de stänga men öppnade snart igen. Det var inte alltid så noga med tillstånden. På en bild, som Eddie visar, ser man polisen bokstavligen bära ut honom från klubben. Those were the days.

Eddie Grahns och Sofie Björcks nästa vandring sker lördagen 25 juli. Samling Köpmantorget kl 15.00.

Dela med dina vänner

  • 156
  • 4
  • 0
  • 10

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Dobblarna på Västerlånggatan dålig PR för Stockholm som turiststad

11Här luras en kvinna på fredagseftermiddagen på 500 kronor av dobblarligan på Västerlånggatan (de fyra männen med ryggen mot kameran plus den ljushåriga kvinnan som skymtar mellan de två männen längst till höger) …

21… uppgiven och skamsen går hon och kompisen (de två till höger) därifrån efter förlusten av pengarna.

Jag har tjatat i den här bloggen om dobblarna som i flera år förpestat Västerlånggatan med sin kriminella verksamhet. Men jag måste fortsätta. För ett par veckor sedan friades en av dobblarna i en rättegång, en annan dömdes till dagsböter. Nyligen greps en dobblare som var internationellt efterlyst berättade en polis för mig häromdagen. Men ingenting tycks stoppa den här lukrativa verksamheten.

För tio minuter såg jag en kvinna från ett asiatiskt land bli av med en femhundring för att hon lockades att tro att hon skulle kunna peka ut under vilken ask dobblaren hade placerat den lilla papperskulan. Självklart förlorade hon liksom alla andra godtrogna personer som försökt att fördubbla sin insats. Det går inte att vinna.

Själv blir jag lika upprörd och hjärtat börja klappa varje gång jag ser denna brottslighet pågå oförhindrad. Så var det för tolv minuter sedan i hörnet av Västerlånggatan och Storkyrkobrinken. Jag vet att polisen är mer på nu än tidigare. Jag önskar dem all framgång så att den här verksamheten, dålig reklam för Stockholm som turiststad, utplånas en gång för alla.

Dela med dina vänner

  • 22
  • 2
  • 0
  • 0

Kommentarer (1)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 1-1 av 1

Are the court documents public? Can someone please publish them online?

sthlmfail (Webbsida), 19:33, 12 juli 2015. Anmäl

Ovidius bästa guiden i Gamla stan

3141Hjälten Perseus och kungadottern Andromeda är nära varandra i Gamla stan …

11… precis som i myten, kvarteret Perseus närmast, kvarteret Andromeda det bortre huset, mellan dem löper Baggensgatan (Köpmantorget i förgrunden) …

5161… också Andromedas föräldrar den mytiska konungen Cepheus och hans hustru drottning Cassiopea gränsar till varandra och de två ovanstående kvarteren …

21… precis som i myten, kvarteret Cassiopea rakt fram och kvarteret Cepheus till höger, mellan dem löper Kindstugatan (Brända Tomten heter det lilla torget).

Perseus, Andromeda, Cepheus och Cassiopea är de latinska namnen på fyra gestalter som hör ihop i ett ödesdrama i den grekiska mytologin, men också namnen på fyra kvarter som gränsar till varandra i centrala Gamla stan.

De flesta av de drygt åttio kvarteren i Gamla stan fick sina romerska namn i början av 1700-talet, förmodligen inspirerade av den romerske diktaren Ovidius (43 f. Kr-18 e. Kr) väldiga diktverk Metamorphoses (Förvandlingar) som följaktligen är den bästa ledsagaren för den som vill fördjupa kunskapen om de mytologiska gestalter som gett namn åt kvarteren.

Cephevs var enligt myten kung i Etiopien. Tillsammans med hustrun drottning Cassiope hade han dottern Andromeda. Som straff för Cassiopes ”gudlösa tunga” krävde den egyptiske guden Ammon att kungadottern Andromeda bands fast vid en klippa, vilket skedde. Här hotades hon av ett fruktansvärt havsvidunder. Kom så gudasonen Persevs i sina bevingade skor farande genom luften och fick syn på Andromeda och hennes livshotande utsatthet. Efter att först ha försäkrat sig om den sköna prinsessans hand om han dödade monstret gick Persevs till attack vilket Ovidius skildrar som följer:

Så skjuter flygaren ner som en pil genom luften och stannar/plötsligt på odjurets rygg. Och trots dess vrålande stöter/ Persevs sitt eggade svärd i dess bogar ända till fästet./ Såret är farligt och hemskt. Än kastar sig besten i vädret,/ än far han ner i det svartaste djup och vältrar på ryggen/ liksom en vildsvinsgalt med skällande hundar omkring sig./ Hjälten undgår odjurets bett på ilande snabba/ vingar och sårar dess kropp överallt, dit han räcker med svärdet:/ ryggen med håliga musslor betäckt, revbenen och stjärten,/ där den är smalast och villande lik till sin skapnad en fiskstjärt.

Vidundret sprutade ut en purprad blodström och vatten./ Persevs´ vingar fuktades då av blodet och tyngdes/ hårt och han vågade ej förtro sig åt dyvåta fjädrar./ Då fick han syn på ett skär, som höjde sig upp över vattnet,/ när det var lugnt, men som ej kunde ses, då havet var upprört./ Stödd på skäret och gripande tag om dess utsprång till vänster,/ stack han gång efter gång sitt vapen i buken på djuret.

Jubel hälsar hans bragd vid stranden och ekar mot gudars/ boning där ovan. Cassiope glad tillsammans med Cephevs/ hyllar den tappre som måg, som husets räddande hjälte./ Nu träder flickan fram, från band och bojor befriad,/ hon som striden har gällt, men som också är segerns belöning.

(Ur Ovidius Metamorphoser, översatta av Harry Armini på uppdrag av Svenska Akademien, 4:e boken, verserna 718-739, Allhems förlag 1969).

Den som vill tränga djupare in i bakgrunden till kvartersnamnen i Gamla stan rekommenderas att läsa Tryggve Byströms artikel Kvartersnamnen i Staden mellan broarna (Staden) i Stockholm, Sankt Eriks Årsbok 1974).

PS 1. De olika stavningarna av de mytologiska namnen beror på att kvartersnamnens stavning skiljer sig från den översatta diktens.

PS 2. Just utkommen är en nyöversättning av Ovidius Metamorforser på Natur & Kultur av den eminente översättaren av klassisk litteratur Ingvar Björkeson. För de som önskar en översättning mer trogen det latinska originalet, förvisso svårlästare, rekommenderas Gudmund Jöran Aderbeths Ovidii Metmorphoser utgiven 1820.

Dela med dina vänner

  • 21
  • 2
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

93 konstnärer ställer ut sex ton skulpturer i Konstnärshuset

11Kerstin Dahl Norén och Christina Monti sätter Magnus Ringborgs alabasterbyst på plats i stora salen …

21… och Stefano Beccari sätter upp sin skulpturer i lilla salen …

31… medan Kicki Stenström (till vänster) sätter upp sin skulptur Andning/Kapsel med assistans av Agneta Stening i Konstnärshusets trapphus …

51… och här ett par skulpturer som jag tycker sticker ut: Hanna Belings skulptur av sin för tidigt födda dotter …

41… och Christian Partos kranium utskuret ur två böcker.

Sex ton skulpturer i alla möjliga material från papper och vax till marmor och granit av 93 skulptörer ställs ut i Konstnärshuset på Smålandsgatan 7 som ett led i firandet av Skulptörförbundets 40-årsjubileum.

På torsdagen var det febril aktivitet att få alla skulpturer på plats inför fredagens vernissage av utställningen med den dubbeltydiga titeln Beröra Touch.

I stora utställningssalen med det gudomliga ljuset baxades en alabasterbyst på plats och på övervåningen i lilla salen borrade Stefano Beccari hål för konsolerna som ska bära upp hans stenskulpturer på väggen.

Ett av verken har just namnet Beröra. Det är Hanna Belings tre skulpturer i naturlig storlek av hennes för tidigt födda dotter Tora(i dag en ung stark flicka). Hon var bara 33 centimeter lång och vägde 802 gram när hon kom till världen.

Men det är många andra skulpturer som också berör som exempelvis Christian Partos dödskalle gjord av vanliga boksidor. Kusligt naturtrogen.

 

Dela med dina vänner

  • 289
  • 2
  • 0
  • 1

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Vandring på hemlöshetens Söder

11På Stadsmuseets vandring Hemlös på Söder visade John Arthur Ekebert, med egen erfarenhet,  hur man hittar en plats att sova på utomhus. Här i parken Bergsgruvan …

21… och han berättade också om de tuffa livet på stadens härbärgen …

31… och om allén på Wollmar Yxkullsgatan mellan polisstationen och Capio Maria där Metadon och Subutex öppet säljs och byts utan att någon myndighet bryr sig …

41… och om hur Situation Stockholm hjälpt honom honom att komma loss ur hemlöshet och drogmisbruk.

John Arthur Ekebert. som levat som hemlös i decennier men nu fått ordning på sin tillvaro, ledde Stadsmuseets stadsvandring, som startade vid Södra station samtidigt som onsdagens skyfall satte in.

I parken Bergsgruvan berättade han om taktiken att hitta en sovplats utomhus där man som hemlös kan tillbringa natten utan att bli bortkörd eller blöt av regn. Under en av lekstugorna intill ett dagis har han sovit flera gånger och lämnat sovstället välstädat och i god tid innan dagisbarnen kommit för att kunna komma tillbaks och sova på samma ställe.

Han berättade i allén på Wollmar Yxkullsgatan mellan Capio Maria (f.d. Mariapol) och Polisstationen hur Metadon och Subutex säljs eller byts bort helt öppet utan att polisen ingriper. Och han förklarade varför polisen inte ingriper mot den olagliga hanteringen som sker helt öppet sedan många år tillbaka.

Utanför Grimmans akutboende på Maria Prästgårdsgatan berättade John Arthur Ekebert också målande om det tuffa livet på stans härbärgen där människor med många olika slags problem kan få sovplats över natten efter kontakt med socialjouren och han diskuterade olika sätt som staden har för att tackla hemlösheten, med lågtröskelboende, nolltoleransboende och andra former.

Och utanför Situation Stockholm nyligen avflyttade lokaler på Krukmakargatan berättade han hur mycket Situation Stockholm betytt för honom, först som försäljare, sedan som medarbetare, för att få honom på fötter. Och han berättade mycket mer från en värld, okänd för de flesta, som han så väl känner till inifrån av egen mångårig erfarenhet. Den som missade vandringen får en ny chans den 23 juli klockan 18. Fler följer. Här är listan på Stadsmuseets alla vandringar, med olika teman, en om dagen

 

Dela med dina vänner

  • 188
  • 5
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!