Länsstyrelsen stoppar flytten av SJ-husen Rödingarna i Solna

Arbetet med flytten av de s.k. Rödingarna …

Annons:

… på Kolonnvägen 26-28 i Solna …

… har tills vidare stoppats av länsstyrelsen.

De s.k. Rödingarna, SJ:s gamla tjänstebostäder, vid Ulriksdals station, var rivningshotade för ett år sedan för en planerad avfart till Friends arena i anslutning till Enköpingsvägen.  Protesterna blev starka när den kulturhistoriskt värdefulla miljön hotades av skövling.

De båda rödfärgade flerfamiljshusen i trä på Kolonnvägen 26-28 ritades av SJ:s dåvarande chefsarkitekt Folke Zettervall (som också ritat det nyligen under uppmärksammade former sprängda Klockhuset på Norra station). Rödingarna byggdes på 1910-talet samtidigt som den stora verkstadsanläggningen Hagalund Övre anlades en bit därifrån.

Solnas styrande politiker tog intryck av protesterna för ett år sedan och bestämde att de två husen istället för att rivas skulle flyttas 160 meter norrut och placeras i anslutning till tre andra, mindre ”Rödingar”.

Bygglovet för flytten överklagades dock till länsstyrelsen. Förberedelser för flytten sattes ändå igång innan länsstyrelsen avkunnat sin dom. Området stängslades in, träd fälldes och schaktningsarbeten inleddes.

Nu har länsstyrelsens besked kommit. Bygglovet för rivningen underkänns tills vidare och s.k. inhibition, verkställighetsförbud, har utfärdats för flytten av de två husen. Länsstyrelsen anser inte att det är tillräckligt utrett om husflytten är förenlig med lagens bestämmelser när det gäller förvanskning av bebyggelseområden.

Sista ordet om Rödingarnas framtida plats i Solnas geografi lär emellertid inte vara sagt.

Har Folkpartiet ändrat sig om Klockhusets tvillingbyggnad?

Borgarråden Roger Mogert (s) och Madeleine Sjöstedt (fp) diskuterade den kritiserade rivningen av Klockhuset på Norra station i februari och den aviserade återuppbyggnaden av Klockhusets klocktorn vid fullmäktigesammanträdet på måndagen.

Den uppmärksammade rivningen av Klockhuset på Norra station i mitten av februari blev föremål för en debatt mellan borgarråden Rogert Mogert (s) och Madeleine Sjöstedt (fp) vid måndagens fullmäktigemöte i Stadshuset.

Roger Mogert frågade Madeleine Sjöstedt i hennes egenskap av fastighetsborgarråd vad hon ansåg om rivningen fast han egentligen redan visste eftersom Madeleine Sjöstedt redan tidigare kallat rivningen för en skandal.

Han undrade också vad hon ansåg om att själva klocktornet skulle byggas upp för ”tolv miljoner kronor”. Madeleine Sjöstedt tyckte det var en bra idé eftersom det kommer att bli det enda minnesmärket från den gamla järnvägsepoken.

Jag håller med Madeleine Sjöstedt med tillägget att jag tycket att klocktornet ska byggas upp i anslutning till den kvarstående godsexpeditionen (Klockhusets tvillingbyggnad utan klocktorn) så att ett nytt Klockhus skapas som kan användas av de kommande invånarna i Hagastaden.

Madeleine Sjöstedt sade att det återuppförda klocktornet skulle bli det enda som påminde om den gamla järnvägsepoken i den framtida Hagastaden. Men Folkpartiet har tidigare flaggat för att Klockhusets tvillingbyggnad skulle kunna bevaras. ”Folkpartiet föreslår nu att klockhusets pendang, belägen 100 längre ifrån klocktornet på Norra stationsgatan, på något sätt bör sparas. Detta hus har inget torn men är i övrigt näst intill identiskt med det förlorade huset.”, skrev Folkpartiet i ett pressmeddelande några dagar efter rivningen.

Har partiet ändrat sig nu, eller har jag missuppfattat nåt?

Läs gärna också: Bygg upp klocktornet vid den andra expeditionsbyggnaden!

Oklart vad som händer med det gamla tullhuset på Blasieholmen

Åke Askensten (mp) frågade …

Hur går det med det gamla tullhuset från 1876 och de gamla sjömagasinen på Blasieholmen när det nya Nobelcentret ska placeras bakom Nationalmuseum, frågade Åke Askensten (mp) vid måndagskvällens kommunfullmäktigesammanträde.  Han är orolig för att de kommer att rivas när det nya Nobelcentret ska byggas.

… exploateringsborgarrådet Joakim Larsson (m) …

Exploateringsborgarrådet Joakim Larsson (m) ville inte svara direkt på frågan. Han hänvisade till att det slutliga förslaget ännu inte är presenterat från Nobelkommitténs sida. Det sker nu på onsdag.

… hur det ska gå för det gamla tullhuset från 1876 …

”Vi vet inte vad som är hotat. Vi har inte sett det vinnande förslaget än. Efter det påbörjas planprocessen och då får vi se hur vi kan inrymma Nobelcentret i detta känsliga område”, sade han.

… och de gamla sjömagasinen på Blasieholmen …

Åke Askensten var inte riktigt nöjd med svaret.

… när det nya Nobelcentret ska byggas på platsen. Men blev inte särskilt nöjd med svaret.

”En ansvarig politiker borde kunna ha en uppfattning i denna fråga” (dvs. om de gamla maritima byggnaderna ska var kvar eller inte), menade Åke Askensten. Men Joakim Larsson vidhöll att man måste avvakta och se förslaget varefter planprocessen inleds.

Vårblommor i Monets färgskala

Moderaternas mest PR-sinnade borgarråd Ulla Hamilton …

I ett grått och regnigt Stockholm presenterade moderaternas mest PR-sinnade borgarråd Ulla Hamilton på måndagsförmiddagen vårens blomsterprogram för staden vid en pressträff utanför Stadshuset.

… planterade penséer …

I torsdags i förra veckan planterade hon ett av 10 000 tillkommande körsbärsträd vid en pressträff och nu planterade hon inför fotograferna några frosthärdiga lila och orangefärgade minipenséer i en av de runt fyrahundra blomsterurnor med vårblommor som ska pryda olika platser i staden till efter midsommar då de ersätts av sommarblommor.

… ”i Claude Monets färgskala” …

Förutom minipenséerna kommer urnorna att innehålla en buske (häggmispel) i mitten och alunrot med sina vackra blad vars färgtoner skiftar mellan brons och persika kanske man kan säga.

… inför det församlade pressuppbådet.

Förra vårens färgtema i stadens blomsterurnor gick i en blekare rosa pastellfärgad ton. I år har vi valt en mustigare kombination, berättar landskapsarkitekten Britt-Marie Alvem på trafikkontoret. Något som uppskattas av Ulla Hamilton. ”Det är min favoritkonstnär Claude Monets färgskala”, berättade hon.

Bygg upp klocktornet vid den andra expeditionsbyggnaden!

En djup grop vittnar om var Klockhuset vid Norra station stod där renhållningsföretaget Liselotte Lööf AB hade sitt kontor.

Lastpallarna med tegel från det nedsprängda Klockhuset och magasinsbyggnaderna på Norra station travas på lastpallar om 100 tegelstenar på varje. Det blir snabbt fler och fler. Rivningarna pågår för fullt.

Rivningen av byggnaderna på Norra station fortskrider snabbt och …

… lastpallarna med tegel blir fler och fler.

Snart är det gamla stationsområdet hela avrivet. Men kvar står fortfarande Klockhusets tvillingbyggnad, den nittio år gamla godsexpeditionen för inkommande gods, ritad av SJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall 1924.

Bakom den snart helt rivna magasinsbyggnaden syns …

… Klockhusets tvillingbyggnad ungefär på den plats där det nu är tänkt att det rivna klocktornet ska byggas upp. Varför inte låta den byggnaden står kvar och bygga upp det hastigt rivna klocktornet alldeles i anslutning?

Efter den överraskande rivningen av Klockhuset med klocktorn i februari reagerade många bland annat Folkpartiets ledare i Stockholm och kallade rivningen för en skandal. ”För oss i Folkpartiet var bevarandet av klocktornet en viktig kompromiss då vår ingång var att bevara en mycket större del av området. Det som nu skett är inget annat än en skandal”, sade till exempel fastighetsborgarrådet Madeleine Sjöstedt.

I samma pressmeddelande föreslog Folkpartiet att Klockhusets pendang, dvs., godsexpeditionen för inkommande gods, som fortfarande står kvar ”på något sätt sparas”.

Det var stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius (m) som gav klartecken till rivningen. Men i efterhand har hon meddelat att klocktornet ska byggas upp igen efter den hårda kritiken. Återskapandet av klocktornet ska ske på en plats i Hälsingegatans förlängning norr om Norra stationsgatan, dvs. ungefär där den kvarvarande expeditionsbyggnaden fortfarande står kvar.

Klockhuset med sitt torn innan det oväntat sprängdes. Men än är det inte för sent att skapa ett nytt Klockhus på den plats där klocktornet ska byggas upp igen.

Dessa omständigheter öppnar enligt mitt förmenande för följande utmärkta lösning: Bygg upp klocktornet från den rivna expeditionsbyggnaden, Klockhuset, intill det kvarstående expeditionshuset och skapa ett nytt Klockhus på den plats som redan pekats ut som lämplig för klocktornet i den framtida Hagastaden. Användningsmöjligheter för det nya Klockhuset lär inte vara svåra att hitta.

PS. Stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius vänder sig mot min formulering att hon gav klartecken till rivningen. ”Rivningslov gavs på delegation av en tjänsteman i enlighet med gällande detaljplan. De allra flesta bygglov/rivningslov tas på delegation. Rivningslovet för detta borde dock ha lyfts till stadsbyggnadsnämnden för en politisk prövning”, skriver hon i en kommentar.

Öppet hus på Nationalmuseum

Det var folkvandring till öppet hus i Nationalmuseum på lördagen (fortsätter på söndagen) …

… som inför den stora, treåriga renoveringen är tömt på konstverk förutom Carl Larssons stora fresker i entréhallen.

Det var folkvandring till Nationalmuseum på lördagen trots att tavlorna var borta från väggarna. Ja, Carl Larssons magnifika fresker i entréhallen sitter förstås kvar. Men i övrigt är det tomt och ljust i lokaliteterna inför den treåriga ombyggnaden.

Visst var det mäktigt att vandra runt i de stora tomma ljusa salarna …

… och även att titta in i Auditorium.

Visst är det värt ett besök och vandra runt i de mäktiga nu ljusa salarna som kommer att vara ljusa också när museet är färdigrenoverat och åter öppnar. Genom att montera in väldiga specialfönster som filtrerar bort för konstverken skadlig strålning kommer konstverken i framtiden att kunna visas i dagsljus.

Man förstår att mycket behöver åtgärdas …

… i den snart 150-åriga byggnaden.

Nya utrymmen tillkommer också bland annat genom att en konserveringsverkstad förvandlas till restaurang med vidunderlig utsikt över strömmen mot slottet och ett gammalt magasin friställs till utställningslokal för fotografier från Statens porträtttsamling.

I dag söndag (6 april) kl 11-16 är sista chansen att besöka museet innan det åter öppnar 2017 och det kostar inget. Det är alltså stängt under 150-årsjubileet 2016.

Tårtkalas på perrongen

”Nu ska vi åka ned till Kungsgatan. Det tar bara fyra minuter”, minns jag att pappa sade när vi var på väg ned för trapporna i Sankt Eriksplans nya tunnelbanestation. ”Bara fyra minuter”, minns jag också att jag tänkte. Det var en svindlande kort tid som jag mätte ut genom att följa den stora sekundvisaren på mitt armbandsur under färden. Jag var elva år. Det var 1952 när tunnelbanans första gren öppnade ned till stan.

Tolv elever på Grillska gymnasiets konditorlinje stod hela fredagen och bakade en 75 meter lång prinsesstårta i form av ett tunnelbanetåg …

… som de serverade gratis på Röda linjens 50-årskalas … 

… på Liljeholmens tunnelbaneperrong.

Men det var inte den gröna linjen som firades med tårtkalas på Liljeholmens tunnelbaneperrong på lördagen. Det var för den röda linjen som det firades femtioårsjubileum. Den 5 april 1964 åkte Röda linjens tunnelbanetåg för första gången mellan Centralen och Fruängen och Örnsberg.

I ett vackert gammalt renoverat gammalt tunnelbanetåg från 50-talet kunde man också äta sin tårta …

… eller bara sitta och tänka tillbaka på gamla tider.

För att fira jubileet bjöd SL på musik, ballonger och en sjuttiofem meter lång prinsesstårta i form av tunnelbanetåg som kapades i drygt femtonhundra bitar. De konsumerades i ett gammal vackert upprustat tunnelbanetåg från 50-talet tidsenligt upprustat med Stockholms spårvägars SS-logga och gamla reklamskyltar för tvättmedlet Surf och andra numera bortglömda produkter.

Det gamla tåget var dekorerat därfram på samma sätt som vid premiärturen till Fruängen och Örnsberg den 5 april 1964.

Barockt samtal på Kulturhuset

I morgon lördag öppnar utställningen Barockt på Kulturhuset, livet, kärleken och döden skildrad av 1600-talets och nutidens konstnärer med verk som speglar sig i varandra, där de hänger sida vid sida.

1600-talet speglar sig i nutiden …

… och nutiden speglar sig i 1600-talet …

… i Alberto García-Alix självporträtt (2005) och i Rembrandts målning (1632) som hänger bredvid varandra på utställningen Barockt i Kulturhuset.

Rembrandts målning ”Aposteln Petrus” från 1632 speglar sig i den spanske fotografen Alberto García-Alix självporträtt ”Styvfar med skata” från 2005. Eller är det kanske tvärtom, Alberto García-Alix som speglar sig i Rembrandts apostel? Både och.

Faktum är, som Kulturhusets konstchef Marianne Lindberg De Geer sade på pressvisningen, om jag förstod henne rätt, att både de nutida och de historiska verken får ett förhöjt uttryck genom att liksom samtala med varandra och samtidigt vända sig ut direkt till betraktaren.

Marianne Lindberg De Geer.

Utställningen är ett samarbete mellan Kulturhuset Stadsteatern (som det numera officiellt heter) och Nationalmuseum. Gratis entré för alla under 26 år. I morgon lördag, öppningsdagen, dock gratis entré för alla. Passa på!

Staden planterar 10 000 träd Körsbären goda att safta och sylta

Trädgårdsexperterna Lotta Sundgren och Lina Sundgren förbereder kolflisgropen …

Staden har lovat att plantera ett träd för varje lägenhet som byggs. Nu satsar man på körsbärslundar, 10 000 nya ungträd under 2014, främst i söderort och västerort. ”Det handlar inte om bigarråer som är en förädlad variant av de sötkörsbär som mognar på de träd som nu planteras”, berättar trafikborgarrådet Ulla Hamilton (m) när hon symboliskt planterat ett körsbärsträd i Serafens park mittemot Stadshuset.

… för borgarrådet Ulla Hamilton att fotograferas av stadens fotograf Lennart Johansson …

Sötkörsbären är mindre än bigarråerna men fullt ätliga och utmärkta att safta och sylta läser jag i en vederhäftig kokbok. Träden blommar i maj och juni. När körsbären mognat är det fullt tillåtligt för stockholmarna att plocka om inte träden åsamkas någon skada. Det kanske tar några år innan de når sin fulla längd, ungefär som ett normalt äppelträd om än med något spädare stam. ”Det är ju inte nödvändigt att plocka körsbären. Man kan ju också njuta av fägringen också”, påpekar trafikborgarrådet.

… när hon symboliskt planterar ett av 10 000 körsbärsträd som ska ner i stadens jord detta år.

Det rivna klocktornet återuppstår i Hagastaden

Så här såg det ut i mitten av februari när Klockhuset med klocktornet sprängts …

Kritiken blev för hård mot sprängningen utan förvarning av Klocktornet på Norra station för en och en halv månad sedan trots att det var inritat i planförslagen så sent som 2011. Nu ska det byggas upp igen med originaltegel från den gamla godsexpeditionen (Klockhuset) från 1920-talet som klocktornet var en del av.

… men nu ska själva klocktornet byggas upp igen (på annan plats i Hagastaden) berättar Regina Kevius.

-Jag vet att många blev ledsna när klocktornet revs och vi kommer därför att bygga upp det igen för att markera Norra stationsområdets historia, säger stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius (m).

Ångrar du nu att du lät riva det?

-Det kanske gick lite för ingenjörsmässigt snabbt, svarar hon.

Tornet byggs upp i Hagastadens park norr om korsningen mellan Hälsingegatan och Norra stationsgatan och kostar 11,7 miljoner kronor. ”Ungefär lika mycket som det skulle kostat att demontera det gamla och bygga upp det igen”, säger Regina Kevius.

Själv tycker jag det är synd att inte hela Klockhuset fick leva vidare (med ny användning) som ett minne om det förgångna.

Personligen tycker jag det är synd att inte hela Klockhuset bevarats (det skulle kunnat bli en fin samlingslokal för området) och det var trist att hela huset med klocktorn och allt sprängdes i luften. Men att klocktornet nu byggs upp, som en symbol för den gamla järnvägsepoken, är ändå det bästa som kan göras i den rådande situationen.