Varför dansar dom i korsningen Tyska Brinken/Stora Nygatan?

Med en väldig frenesi …

Annons:

… dansade en grupp människor …

Turister och andra förbipasserande lyfte på ögonbrynen och undrade förvånat vad som stod på i korsningen Tyska Brinken och Stora Nygatan på onsdagskvällen. En grupp människor dansade med en väldig frenesi och kastade upp varandra i luften till takterna av musiken i en handdragen förstärkare.

… i korsningen Tyska Brinken/Stora Nygatan …

Var det en teatergrupp som tränade, en filminspelning, ett practical joke eller vad? Det var helt enkel folk som dansade kontaktimprovisation, vilket beskrivs som dans och rörelse där en, eller flera personer leker med vikt, balans, gravitation och den delade kontaktpunkten medan de dansar med rummet, golvet eller varandra i improviserad dans.

… och folk som gick förbi …

Varje söndag kl 17 och onsdag 17.30 är det jam, som kontaktimprovisationssessionerna kallas, på gräsmatten mellan gamla riksdagshuset och Norrbro.

… undrade vad som stod på.

Mitt bidrag (från Vasaparken) till insamlingen av parkminnen

Insamling av parkminnen pågår på Norrmalm.

Vasaparken var som ett andra hem i min barndom. Jag var där även under skoltid ibland när jag tillsammans med några likasinnade klasskamrater skolkade från lektionerna i Vasa Real. Det var ett tryggt ställe att tjuvröka på. Särskilt uppe på de undanskymda terrasserna på höjden närmast Torsgatan. Dit kom inga vuxna som hade synpunkter på att tolvåringar stod och drog halsbloss på en varmrökt cigarrett av det billiga märket Robin Hood som de lät cirkulera mellan sig i takt med att cigarrettglöden blev allt avlångare.

Mitt starkaste parkminne är från Vasaparken.

Men det kanske inte är mitt starkaste minne från 1950-talet i Vasaparken.  Det är vinterminnena om än vaga och oprecisa som är de starkaste. Jag minns kölden på isbanan. Halvrören som skruvades på pjäxorna men hela tiden lossnade därute på isbanan och hur fingrarna blev allt stelfrusnare så att det till sist var omöjligt att skruva på halvrören på pjäxorna igen.

Den här bilden från 1933 hittade jag på Stockholmskällan. Men det såg likadant ut tjugo år senare när jag stapplade omkring på halvrören på Vasaparkens isbana.

Då gick jag till korvgubben och hans ångande korvlåda som han hade på den trehjuliga cykelns pakethållare och värmde mig nödtorftigt. För i det intilliggande omklädningshuset var det lika kallt som ute. Och hade jag lyckats stjäla en tioöring ur styvmors kappficka där den hängde därhemma i hallen i lägenheten fem trappor upp på Sankt Eriksgatan 67 så kunde jag köpa ett ljuvligt gott korvbröd med senap på. Inte mycket till minne, men ändå nog det starkaste.

Det är nämligen det starkaste parkminnet det handlar om som Norrmalms stadsdelsförvaltning är ute efter i samband med att de arbetar fram en ny parkplan. Parkminnen samlas in på webben men också på plats i Vasaparken onsdagen 20 augusti kl 15-18 då man även informerar om arbetet med den nya parkplanen. Parkminnen behöver inte vara från just Vasaparken, även minnen från övriga parker på Norrmalm är välkomna.

Varning – ficktjuvar i Gamla stan

Ha koll på väskan och plånboken i trängseln på Västerlånggatan!

För en timme sedan träffade jag en gammal bekant vid övergångsstället på Kornhamnstorg. Jag: ”Hej hur är läget?” Hon: ”Kunde varit bättre. Jag har nyss blivit bestulen på min plånbok”. Hon visar väskan och facket där hon hade plånboken som någon fingerfärdig person lyckades stjäla när hon strosade runt i Gamla stan.

Det är inte första gången människor råkar ut för ficktjuvar i trängseln på Västerlånggatan.  Jag skulle önska lite mer polisiär närvaro i Gamla stan, särskilt i dessa turisttider. Jag tror det skulle verka avskräckande också på dobblargängen som dagligen helt ostörda lurar av folk stora pengar.

PS. Som en händelse toppar ABC (tjugo minuter efter att jag lagt ut detta blogginlägg) sin 18-sändning med att fickstölderna kraftigt ökat de senaste åren i Stockholm. I juni anmäldes 300 fickstölder i veckan i Stockholm.

PS2: Pressmeddelande från polisen 16 juli:

2014-07-16 07:07, Stöld, Stockholm

Västerlånggatan, Gamla Stan

En kvinna ringer och berättar att hon för några minuter sedan blivit frånstulen en guldkedja.

En man kom upp bakom henne och slet tag i en guldkedja som hon bar runt halsen och ryckte loss den. Mannen, som målsäganden uppfattade som ca 20 år, 160 cm lång och klädd i en grå munkjacka, sprang från platsen i riktning mot Slussen.

Kvinnan chockad men oskadad. Patruller har spanat i området men inte påträffat gärningsmannen.

Polismyndigheten i Stockholms län

City

Femtonde visfestivalen i Kungsan

Stefan Olsson.

Uruppförande av en etablissemangskritisk Cornelis Vreeswijk-text om Almstriden i Kungsträdgården i maj 1971 tonsatt och uruppförd av Stefan Olsson och hans band TB 350 ägde rum på Visfestivalen i Kungsträdgården på söndagen. Det var drag i den låten.

Bruno Öqvist.

Bruno Öqvist var också där. Han berättade skönt mellan låtarna. Bruno var blyg i sin ungdom. Då gick han vid ett tillfälle med en kompis på Storgatan i Luleå när två unga vackra blonda kvinnor i armépäls kom gående mot dem. ”Ska vi inte stöta på brudarna”, tyckte kompisen. Bruno svettades men gick fram och frågade om de ville följa med honom hem och dricka kaffe och äta wienerbröd. ”Du kan äta dina wienerbröd själv”, tyckte den ena kvinnan avspisande. Det är 48 år sedan. Bruno och hon är fortfarande gifta med varandra.

Malene Langborg.

Trillevibrationer fick jag när den danska vissångerskan Malene Langborg sjöng danska översättningar av Allan Edwall och Monika Zetterlund. Trille (Bodil Nielsen) var en av min ungdoms idoler. Så det är ett högt betyg till Malene Langborg även om jag hade svårt att förstå den danska texten. Men det var inte hennes fel.

Matteus Blad.

Matteus Blad började med Fredmans epistel n: o 7, fortsatte med Kent Anderssons socialistiskt färgade Luffarvisa och avslutade med Evert Taube. Ytterligare ett femtontal trubadurer underhöll i fem timmar. Pierre Ström och Lolita Ray presenterade artisterna under YTF:s (Yrkestrubadurernas förenings) femtonde visfestival i Kungsträdgården. En fin tradition. Må den fortsätta även om det blir en ny organisation av underhållningen i Kungsträdgården i framtiden.

Lolita Ray och Pierre Ström.

Facknämndmöten hålls stängda för allmänheten även i framtiden

Miljöpartiet (Daniel Helldén) vill …

Miljöpartiets Daniel Helldén och Stefan Nilsson har föreslagit att de olika facknämndernas (som exempelvis stadsbyggnadsnämndens och fastighetsnämndens) möten i Stockholms stad ska vara offentliga och öppna för allmänheten (bortsett från när ärenden rörande sekretess, myndighetsutövning och liknande behandlas). Det finns inget i kommunallagen som hindrar öppna facknämndsmöten.

… tillsammans med Vänsterpartiet (Ann-Margarethe Livh) att Stockholms stads facknämnders möten ska vara öppna för allmänheten …

”Det handlar om demokrati, öppenhet och transparens”, heter det i Miljöpartiets förslag, som stöds av Vänsterpartiet som motionerat i samma anda. Men den borgerliga alliansen säger tillsammans med Socialdemokraterna nej till facknämndsmöten öppna för allmänheten. Det blir alltså inte öppna nämndmöten i Stockholm även om det blir maktskifte i Stadshuset i höst.

… men alliansen (Sten Nordin,m) säger nej …

När frågan behandlades på senaste kommunstyrelsemötet i juni motiverade finansborgarrådet Sten Nordin (m) avslaget med följande ord: ”Vi har i dag öppna stadsdelsnämndsmöten med undantag för de gånger bestämmelser i kommunallagen kräver att mötena hålls stängda. Jag ser detta som ett positivt inslag och en styrka för vårt demokratiska styre. Till skillnad från stadsdelsnämnder har facknämnderna ett mycket skiftande arbete. Jag delar därför stadsledningskontorets syn att det inte går att göra en generell bedömning för alla facknämnder. Mot den bakgrunden ser jag inget behov att tillsätta en utredning som föreslås i skrivelsen.”

… med stöd av Socialdemokraterna (Karin Wanngård).

Vänsterledaren Ann-Margarethe Livh menar att Stockholm blivit en allt mer sluten stad: ”Finansborgarrådets motiv för att inte bifalla skrivelsen från miljöpartiet är synnerligen krystad. Facknämndernas arbete är inte mer skiftande än stadsdelsnämndernas, snarare tvärtom. Andra kommuner har öppna möten i facknämnderna, till och med kommunstyrelsen”, säger hon.

 

 

 

 

 

 

 

Tuletornen i Sundbyberg

Två spektakulära bostadshus …

Ett av de mer spektakulära bostadsbyggnadsprojekten för närvarande i Stor-Stockholm är de två s.k. Tuletornen i Sundbyberg. På den gamla bensinmackstomten vid Tuletorget står inom kort de två 16-våningshusen med sina veckade fasader färdigbyggda (ritade av Vera arkitekter, Mats Eriksson och Tobias Nissen). Interiörerna (designade av Simon Davies och Tomas Cederlund) i de 180 bostadsrätterna (jämnt fördelade mellan 1:or, 2:or och 4:or) beskrivs av fastighetsbolaget Wallenstam som lyxiga med bl. a ”badrum som anstår ett bättre hotell” vidare bladguld i entrén och hissen i mässing.  Många sägs vara intresserade av att köpa en lägenhet i ett av husen. Nästa månad avslöjas lägenheternas pris. Intressant.

… i Sundbyberg.

Gratis båtturer till Årsta Holmar, men till vilket pris?

Om tre veckor startar gratisturerna till Årsta Holmar …

Om tre veckor börjar en gratisbåt (som tar tolv passagerare åt gången) trafikera Årsta Holmar en gång i timmen från Hornstulls strand. Turerna på går hela augusti och september mellan kl 10 och 21. Alla är inte lika positiva till stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjös (c) idé.

… något som Per-Olof Wikberg (uppväxt där) är tveksam till …

… ”ska man röja den enda stigen, nästan oframkomlig i dag”, undrar han.

Per-Olof Wikberg, dotterson till trädgårdsmästaren Emil Johansson som arrenderade marken på Årsta Holmar första hälften av 1900-talet, är skeptisk. Han upplevde sina tidiga barnaår här i slutet av 40-talet och början av 50-talet. Han har svårt att känna igen sig när vi promenerar runt holmarna på den enda stigen, delvis igenvuxen och på sina ställen svårframkomlig belamrad med döda trädstammar som den är.

”Ska man bygga en trappa så att folk kan komma upp på Bergholmens högsta topp”, undrar han vidare.

”Hur ska man göra det handikappvänligt att ta sig fram här? Ska man röja och bredda stigen? Ska man sätta upp papperskorgar och toaletter? Och ska man bygga en trappa på Bergholmen så att folk kommer upp på det branta berget där”, undrar han och ser framför sig en total förändring av den vildvuxna naturen på holmarna om det kommer en massa människor dit. I synnerhet om alliansens planerade 20 miljoner kronors-bro (som oppositionen dock är negativ till) förverkligas.

Trista spår av oönskad mänsklig aktivitet på Årsta Holmar syns redan i dag i form av skräpsamlingar …

… lämningar efter hemlösas tillfälliga bostäder …

… och ett till hälften sjunket fartygsvrak.

Politikerna har bestämt att göra Årsta Holmar till naturreservat för att öka skyddet för den unika naturen och djurlivet. Då ska man inte öka besökstrycket, menar Per-Olof Wikberg. Redan i dag ser vi på vår rundvandring icke önskvärda spår av mänsklig framfart som ett flertal halvrostiga grillar utplacerade i tallskogen, skräp här och där  och till synes övergivna boplatser för hemlösa nere vid stranden. Nedanför Bergholmen ligger ett till hälften kapsejsat fartyg. ”En alltför vanlig syn”, säger Per-Olof Wikberg.

Eftersom Årsta Holmar med sin unika natur (här vattendraget mellan Alholmen och Bergholmen) ska bli naturreservat …

… bör man tänka sig för innan man låter en massa människor invadera holmarna, menar Per-Olof Wikberg,

Läs också: Emil Johanssons dotterson är orolig för Årsta Holmars framtid

Kapten Rolla har åter störtat

Bara kapten ena benet återstår av kapten Rolla …

… det hade lossnat redan för sju år sedan. Men då fanns kroppen fortfarande kvar mellan ballonglinorna. Foto 2007: Kjell Elenius

Den blott nittonårige ryske äventyraren kapten Victor Rolla tjusade och förskräckte Stockholmarna våren 1890 med sina djärva ballonguppstigningar från Mosebacke. Men den 29 maj det året gick något helt fel. ”Ballongen for av som en blixt”, enligt samtida vittnen och försvann snabbt ur åskådarnas åsyn. När kapten Rollas döda kropp bärgades ur vattnet utanför Ljusterö konstaterades att han hade förfrusit och dött innan ballongen störtade i sjön.

Till minne av den tragiska händelsen gjorde konstnären Rolf Swedberg (1927-2008) en liten skulpturgrupp med publiken i siluett och kapten Rolla i sin ballong. Den sattes upp till 100årsminnet av den tragiska händelsen på baksidan av Södra teatern vid Klevgränd och sitter där än i dag sånär som på kapten Rolla själv. Endast kapten Rollas ben återstår. Det hänger och dinglar från ballongringen. Kroppen har lossnat och försvunnit. På något vis har skulpturen blivit än mer dramatisk än den var från början. Men var har själva kapten Rolla tagit vägen, och hur gick det till när han än en gång försvann? Det undrar jag.

Cykelakrobaten från Schweiz

Jessica Arpin visar sina konster …

… på Stockholm Street Festival i Kungsträdgården …

… också på söndagen (6 juli) vid två tillfällen, kl 14.30 och 18.40.

Jessica Arpin, cykelakrobaten från Schweiz, lyckas hålla balansen hur hon än tar sig fram på sin tvåhjuling, framlänges eller baklänges, stående med fötterna på sadeln och styrsången, hängande vid sidan skötande trampandet med ena handen eller stående på framdäcket trampandes sig fram bakåt. Publiken på Stockholm Street Festival i Kungsan är förtjust och Jessica Arpin lyckas få med sig både män och kvinnor att delta i hennes festliga bröllopsshow. Jessica Arpin, en av många toppartister som underhåller i Kungsan den här helgen med avslutning på söndagen. Sevärt program!

Hela showen är gratis, men ett bidag uppskattas av artisterna.

Tobaksmonopolets gamla huvudkontor rivs för höghus

Tobaksmonopolets gamla huvudkontor (mot Maria bangata) ska rivas …

… här (med det kulturhistoriskt värdefulla trapphuset) sett från Maria Skolgata.

Dagarna är räknade för Tobaksmonopolets vackra gamla huvudkontor som ritades i funkisstil av arkitekten Ivar Tengbom och stod färdigt för 80 år sedan vid Maria Bangata och Ringvägen. Det ska rivas och ersättas av ett 75 meter högt 16-17-våningars hus med två sammanbyggda 6-våningslängor.

Så här ser det ut från Ringvägen idag med Maria skola (helskymd av grönska) till vänster. Gamla huvudkontoret i mitten delvis skymt av de grönskande träden.

Och så här är det tänkt att se ut i framtiden. Den arkitektoniska utformningen av höghuset i 16-17 våningar är en senare fråga. Det här en s.k. volymstudie. Ill:  Brunnberg&Forshed

”Anläggningen i kv. Tobaksmonopolet är av synnerligen stort kulturhistoriskt värde. Den äger arkitektoniska värden med Ivar Tengboms fasader i fabrikshuset 1917-22 och i huvudkontoret från 1930-talet.”, heter det i skriften ”Värdefulla industrimiljöer i Stockholm” utgiven 1984 av Stockholms fastighetskontor, stadsbyggnadskontor, stadsmuseum.

Det arkitektoniskt intressanta trapphuset sett ur fågelperspektiv.

”Det mest värdefulla och även opåverkade i huset är trapphuset. Spiral- eller vindeltrappan var något Ivar Tengbom använde med förkärlek i byggnader efter 1930. Här är den mycket raffinerat utförd med glas med spröjsverk av teak, förnicklade blankpolerade räcken och kolmårdsmarmor som trappbeläggning.”, skriver Klaus Gylling i ”Kvarteret Tobaksmonopolet, kulturmiljöanalys och konsekvensbeskrivning” utförd 2007 för Stadsbyggnadskontoret.

Här, där Maria Skolgata och Maria Bangata går i hop vid Ringvägen, ska 16-17-våningshuset med 6-våningsflyglar byggas istället för Tobaksmonopolets gamla huvudkontor.

Visst behövs det fler bostäder. Även i innerstan. Men visst är det synd när det går ut över bevarandevärd arkitektur (som i det här fallet). Detaljplaneförslaget ställs ut just nu.