Anita Wall hyllade sin bror Olle som grundade 30-årsjubilerande Nobba Brass och Nubbe (NBN)

11

Carina Wedin (till vänster) som arbetade med Olle Wall (1945-2003) på Nobba Brass och Nubbe från starten 1985 och systern skådespelerskan Anita Wall (i mitten) deltog i föreningens trettioårsfirande och berättade om bakgrunden och om verksamheten de första åren.

Annons:

21

Intill porträttet av brodern berättade Anita Wall bland annat om hur föreningen fick sitt namn …

Nobba Brass och Nubbes (NBN) trettioårsfirande i lokalen på Björngårdsgatans 1 b blev en enda lång hyllning till föreningen grundare Olle Wall. Hans storasyster skådespelerskan Anita Wall berättade om hur hennes bror som hade mångårig erfarenhet av missbruk kom på idén att starta en förening för tillfrisknande missbrukare eftersom han hade erfarenhet av hur svår och frestande fritiden kunde vara för den som vistats på behandlingshem och skulle tillbaks ut i samhället, hur lätt det var att återfalla i det gamla destruktiva beteendet.

31

… och Carina Wedin berättade om pionjäråren på Luntmakargatan och om föreningens alla utåtriktade aktiviteter som det populära Gökotteloppet mm.

Hon berättade att det var när Olle var på ”snacktorken” Nordsjö i Hälsingland som han kom på idén. Där var han aktiv och hade kurser i gitarr och pianospel. Eleverna fick lära sig att spela utan noter. Han hade upptryckta papper som det stod NBN på, en humoristisk omskrivning för NotBögarnasNederlag. När han sedan efter behandlingens slut bodde på ungkarlshemmet Brinken i Gamla stan 1984 och skulle starta föreningen ville han ha användning för de upptryckta papperen och döpte föreningen till Nobba Brass och Nubbe, NBN, således. Sedan tog han kontakt med biskopen Krister Lindahl och så var det igång. Ingenting kunde stoppa honom när han fått en idé.

41

Det bjöds på gratis förtäring, fika och smarrig smörgåstårta och vanlig tårta dagen till ära. Men även till vardags är priserna synnerligen överkomliga i serveringen … 

Anita Wall överlämnade en blomma som ursprungligen ägts av Olle Wall till verksamhetschefen Anette Ekenhall, en begonia som NBN:s medlemmar ska få sticklingar av. Det var på Luntmakargatan som föreningen startade i januari 1985 berättade Carina Wedin som var med från början och jobbade tillsammans med Olle i föreningen. Hon visade bilder och berättade om de första åren och om hur Olle lyckades engagera många inflytelserika personer i samhället att på olika sätt stödja verksamheten som i dag har runt tre hundra medlemmar och dagligen (utom söndagar) förutom servering erbjuder mängder med aktiviteter för medlemmarna men också är öppen för vem som så önskar att besöka. Grattis NBN på trettioårsdan!

51

… och det bjuds dagligen på olika aktiviteter för den som önskar deltaga.

Svenska med baby, prisad verksamhet som växer

11

Svenska med baby hade vårterminsupptakt  …

Det kryllar av bebisar och mammor och pappor på öppna förskolan i Rågsved. Svenska med baby, den ideella rörelsen som växer snabbt, har vårterminsupptakt, kickoff, med bubbel, tilltugg och tårta. Svenska med babys idé är att skapa mötesplatser där föräldrar och bebisar från olika kulturer regelbundet kan träffas och ha trevligt och lära av varandra.

21

… på öppna förskolan i Rågsved.

Anna Libietis, eldsjälen bakom verksamheten håller ett litet välkomstanförande och berättar att Svenska med baby förra året växte från två till elva grupper och att man nu ska etablera den första gruppen utanför Stockholm, i Gävle.

31

Eldsjälen Anna Libietis  (till höger) som får ta emot ett nytt pris för sin verksamhet i samtal med borgarrådet Emilia Bjuggren …

Borgarrådet Emilia Bjuggren (s) är också på plats och uttrycker sitt stöd för Svenska med baby som hon säger kanske också kan omvandlas i ekonomiskt stöd från kommunen, såsom redan sker i Nacka och Botkyrka, om det går att hitta lämpliga former.

41

… på den festliga vårterminsinvigningen som givetvis skulle dokumenteras.

Svenska med babys verksamhet är med rätta uppskattad och fick förra året Aftonbladets pris Årets Wendela liksom landstingets pris för arbete mot främlingsfientlighet och rasism. Och på måndag 19 januari är det åter dags för igen för Anna Libietis att ta emot en utmärkelse, Martin Luther King-priset i Norrmalmskyrkan.

Läs också: Med samtal, joller och skratt som metod att bryta segregationen

Snögubbarnas korta tid

11

En glad snögubbe …

2a

… i Stadshagen …

Snön föll ymnigt över staden på måndagen för första gången den här vintern. Parkerna täcktes med kramsnö. Genast rullades snön till stora klot och de goa snögubbarna och snögummorna växte upp lite varstans. I parken vid Stadshagen i Fleminggatans slut stod en glad gubbe med stort hjärta och välkomnande armar och i Vasaparken en snögumma med lite bistrare min och ostyrig kalufs liksom anade hon att mildvädret skulle komma att utgöra ett hot hennes existens. När jag skriver dessa rader är det fem plusgrader utomhus. Ibland är tiden kort för snögubbar och snögummor.

31

… och en lite (som det tycks) mer uppgiven snögumma …

41

… i Vasaparken.

Moment på Kontrast

31

Åsa Sjöströms starka porträtt på en liten pojke i Moldavien …

41

… liksom hennes bild på Femenaktivister i Paris visas på fotografkollektivet Moments nya utställning på Galleri Kontrast.

I Europas fattigaste land Moldavien står en liten pojke, till synes stolt, men samtidigt avvaktande, med en inåtvänd men också genomträngande blick, på en bygata iklädd en polisuniform som han fått av en engelsk missionär på besök i byn. Pojkens föräldrar har, liksom många andra moldaviska barns föräldrar, tvingats åka utomlands för att tjäna ihop sitt levebröd. Pojken bor med sin mormor och längtar efter sin mamma och pappa. Fotografen Åsa Sjöström med sin karakteristiska inlevelseförmåga har tagit det starka porträttet som jag har svårt att slita mig från på fotografkollektivet Moments vernissage på Galleri Kontrast.

Hon har också fotograferat ”sextremisterna” i Femen när de i sitt International Spring Boot Camp i Paris förbereder sig för en aktion med sina nakna överkroppar mot Nationella Frontens ledare Marie le Pen.

11

Moments Elin Berge visar porträtt …

21

… som hon tagit på gravida väninnor.

Elin Berge har samma personliga engagemang i sin fotografi som Åsa Sjöström. Hennes tankar om barnafödande och en förändrad existentiell livssituation för förstagångföderskan fick henne att fotografera gravida kompisar. Hon har kallat sitt projekt Clear Blue. ”Clear Blue handlar om min upplevelse av de där omtumlande veckorna från den första insikten och fram till beviset: en sladdrig utskrift i en svettig hand på väg hem från ultraljudsundersökningen. En avbild av en liten varelse, mer lik en utomjording än en vanlig människa. Men ändå någon som vetenskapen bekräftat. Min kropp som alltid varit underordnad mitt huvud, började göra sig hörd. Livet och döden blev närvarande och jag kände mig för första gången helt utlämnad åt naturen”, skriver hon bland annat i en kommentar till bilderna.

51

Fotografen Åsa Sjöström på Galleri Kontrasts vernissage.

Prov på stark och engagerad bildjournalistik på utställningen visar även Moments sju manliga fotografer: Oddleiv Apneseth, Johan Bävman, Chris Maluszynski, Eivind H Natvig, Helge Skodvin. Martin von Krogh och Knut Egil Wang.

Vinter på Slussen

1a

2a

Blå Bodarnas definitiva slut

1aa

På fredagen spikades fönstren för …

2a… på de gamla affärslokalerna …

3a

… i Blå Bodarna.

En epok gick definitivt i graven på fredagen när de gamla skyltfönstren spikades för i Blå Bodarna. Det kändes som locket på kistan.

Genom kupolen lyste dagsljuset upp det runda rum i Blå Bodarna när Åhlén & Holm öppnade sitt varuhus, eller basar som det kallades, vid invigningen av Slussen för åttio år sedan. Det var länge sedan. Själv minns jag bara Nordins utmärkta pappershandel i Åhlén & Holms gamla lokal där jag då och då brukade köpa både pennor och små presenter. De sista åren förvandlades pappershandeln till eventlokal.

4a

I frisersalongen Ruffsig fanns en brödbutik när Slussen invigdes 1935.

I frisersalongen Ruffsig var det från början en brödbutik. I den stora lokalen ut mot Slussenterrassen mot Gamla stan låg en gång i tiden Stockholms-Tidningens och Aftonbladets depeschkontor förevigad i en klassisk målning av Sven X-et Erixson. Här minns jag bara Günthers kläder och på slutet en odefinierbar verksamhet som jag aldrig blev riktigt klok på.

Kanske var det redan på 1950-talet som Slussens nedgång började när Blå Bodarnas kupoltak i glasbetong som släppte in dagsljus i det runda utrymmet började läcka i fogarna och ersattes med asfalt som hindrade dagsljuset från att sila in och den ständiga skymningen inträdde. Nu är det i alla händelser definitivt slut med Blå Bodarna som liksom Gröna Gången och Gula Gången ritades av den då unge arkitekten Holger Blom (1906-1996), sedermera legendarisk stadsträdgårdsmästare i Stockholm under mer än fyrtio år.

 

 

Sista helgen på Stadsmuseet

11a

Många unga besökare passade på …

21

… att besöka Stadsmuseet på fredagen och intresserat studera …

31

… modellerna, bland andra den här av Slussen som området såg ut i slutet av 1600-talet (nuvarande Stadsmuseet och ryssbodarna till vänster, drottning Kristinas sluss till höger).

Nu återstår endast två dagar, lördag och söndag, som Stadsmuseet har öppet innan det slår igen för totalrenovering de närmaste två åren. Återinvigningen beräknas ske i april 2017.

41

I helgen är det stor avslutning på Stadsmuseet inför den mer än tvååriga stängningen.

Sedan årsskiftet är det fri entré till Stadsmuseet såsom det var en gång i tiden. Synd att det stänger knappt två veckor efter införandet. Men det blir förhoppningsvis fint när det öppnar igen. Helgens program är späckat med visningar, vandringar, föreställningar och en fototävling.

Redan på fredagen var det fullt med besökare, många mycket unga. Särskilt intresserade dem de många detaljrika modellerna av bland annat Slussenområdet som det såg ut i slutet av 1600-talet med drottning Kristinas sluss och den stora järngraven som då dominerade platsen, kvarteret Cepheus i Gamla stan som det såg ut med alla sina gamla medeltida hus innan det renoverades av Samfundet S:t Erik på 1930-talet och palatset Makalös (där Karl XII-statyn står intill Kungsträdgården) som brann ned i en våldsam eldsvåda under en teaterföreställning 1825.

51

Göran Josephzohns detaljrika modell av kvarteret Cepheus i Gamla stan före renoveringen på 1930-talet …

61

… väckte också intresse hos de minsta. Husfasaderna närmast i bild är Svartmangatan. Kindstugatan löper längs elementet. De båda barnen har Köpmangatan närmast sig.

 

Felstavad skylt väcker frågor

1a

Den felstavade hänvisningsskylten på Norr Mälarstrand som fick mig att undra över vilka principer som gäller  vid namngivandet av gatorna i staden.

När jag upptäckte den felstavade skylten på Norr Mälarstrand i dag väcktes en fråga till liv som jag funderat över tidigare utan att ha kommit på något bra svar. Jakob Westin, alltså inte ”Jakob Westi”, garvarkungen på Kungsholmen på 1800-talet, förärades 1925 en gata men namnet Jakob Westinsgatan, alltså med både förnamn och efternamn.

Så har många andra mer eller mindre kända medborgare hedrats med både förnamn och efternamn antingen hopskrivet med efterledet, som exempelvis Erik Dahlbergsgatan, Olof Gjödingsgatan, Bengt Ekehjelmsgatan och John Ericssonsgatan eller vanligare särskrivet som Olle Engkvists Väg, Torsten Alms Gata, Elin Wägners Gata, Karin Boyes Gata, Carl-Gustaf Lindstedts Gata och många, många fler.

I andra fall består gatunamnet endast av den hedrade medborgarens efternamn som i fallen Strindbergsgatan, Strandbergsgatan, Iversonsgatan, Tideliusgatan, Tegnérgatan, Runiusgatan, Bondesonsgatan, Levertinsgatan, Gyllenborgsgatan, Nicandervägen, Bergenhielmsvägen med flera.

Varför denna inkonsekvens vid namngivandet av stadens gator? Någon som har ett bra svar? Själv gillar jag bäst principen med både förnamn och efternamn utsatta, särskrivet från efterledet ”Väg” eller ”Gata”, alltså Karl August Nicanders Väg istället för Nicandervägen, Erik Dahlbergs Gata istället för Erik Dahlbergsgatan, August Strindbergs Gata i stället för Strindbergsgatan osv.

Slussens undre värld

11

Högt över räcket i Norra Järngraven.

21

Volt över räcket …

31

… och enhandslandning.

I Norra Järngraven under Slussen hoppar några djärva och viga ynglingar med snabb ansats upp på de lodräta betongpelarna vilka de utnyttjar som avstamp för att i akrobatiska språng flyga högt över järnräcken och betonghinder för att i nästa ögonblick hopkrupna på knä långsamt gå balansgång på samma räcken och därpå med fart svinga sig över olika hinder genom att greppa om trafikstolparna.

41

Handstående.

”Är det parkour ni håller på med”, undrar jag, imponerad. ”Javisst”, blir svaret. ”Träning?” ”Nej bara på skoj”. Och det ser verkligen ut att vara skojigt, men riskfyllt ändå, utövandet av konsten att passera allehanda hinder på det mest halsbrytande sätt.

51

Hukande balansgång på avflagnat järnräcke.

Norra Järngravens genomfartspassage mellan Stadsgården och Söder Mälarstrand är avstängd inför den förestående Slussenombyggnaden vilket ger parkourutövarna fritt fram att för utföra sina konster på den trafikbefriade körbanan.

61

Avstängd del av Norra Järnvågen perfekt plats för vågade övningar.

 

Här låg nog första kryddboden till vänster från torget år 1792

Det måste varit komplicerat att orientera sig i Stockholm förr i tiden innan det fanns skyltar med gatunamn och nummer på husen.

Fram till i början av 1700-talet bytte gator och gränder namn lika ofta som hus bytte ägare om de ens hade något namn. Under det seklet förbättrades dock namnsättningen på gatorna men inte numreringen av husen.

21

Det var förmodligen på Järntorgsgatan 1 i Gamla stan första kryddboden låg 1792 …

I en annons i Stockholms-Posten 1792 (Gustav III:s sista år i livet) omtalas ”första kryddboden vid Järntorgsgatan till vänster från Torget”. Vid denna tid fanns det tre kryddbodar i de fyra husen på Järntorgsgatan.

11

… i lokalen  där Café Nova ligger i dag …

”Kryddbodens läge skulle förmodligen nu anges som Järntorgsgatan 1”, skriver den kanske störste Stockholmskännaren och skildraren genom alla tider Per Anders Fogelström (1917-1998) i kapitlet ”Namn och nummer” i boken ”Ur det försvunna” från 1995, lika läsbar i dag som för tjugo år sedan när den kom ut.

31

… det tror åtminstone den spränglärde författaren Per Anders Fogelström (1917-1998) i boken ”Ur det försvunna”.

Först år 1832 (på överståthållaren J W Sprentportens initiativ) infördes den moderna husnumrering längs gatorna som existerar än i dag.

Vid den stora namnrevideringen 1885 omdöptes bland annat vissa gator som hade samma namn som andra. Pilgatan på Kungsholmen fick vara kvar, medan Pilgatan på Söder döptes om till det fosterländskt klingande Folkungagatan efter den gamla medeltida konungaätten. Namnrevisionen försökte också förhindra att samma namn användes för olika ”lokaler”. I dag finns bara ett undantag kvar – ”Gröna gången”, vid Slussen och som parkväg på Skeppsholmen (från 1804 respektive 1972) . Men snart (när Slussen rivs) finns nog bara parkvägen kvar som bär namnet Gröna gången.