Jag ångrar inte besöket på Gustav III:s Antikmuseum på kulturnatten

31

Endymion, praktpjäsen i Gustav III:s Antikmuseum, den vackre jordiske ynglingen som naken sovande på rygg väckte gudinnornas lustar, betraktas av roade besökare under lördagskvällens kulturnatt.

11

I det mindre galleriet dominerar bysterna av en rad romerska kejsare, närmast Trajanus (kejsare 98-117 e. Kr).

51

Apollo (ljusets och konsternas gud)  och besökare.

41

Minerva Pacifera (i sin egenskap av fredsgudinna) och några yngre besökare.

61

Originalen till Gustav III:s statyer är från romartiden, men kompletterades med andra huvuden och lagades i tillämpliga delar med 1700-talsmarmor. Sprickorna är tydliga som här på en av muserna, vilken jag tror är Erato, den erotiska poesins musa, om inte, så är det Calliope, den episka poesins musa.

Gustav III:s antika marmorstatyer som han köpte i Rom på sin italienska resa 1783 och 1784 var egentligen avsedda att pryda slottet som aldrig byggdes mer än till grunden, Haga slott, eftersom kungen blev mördad på maskeradbalen på Operan 1792.

Istället hamnade statyerna, bland dem Apollo och hans nio muser, i Stockholms slotts nordöstra flygel där de står kvar än i dag i det som är ett av världens äldsta museer tillgängligt för allmänheten från 1794.

Apollo och hans nio muser, konsternas beskyddarinnor, är originalstatyer från romartiden. Men inte helt och hållet. Och egentligen föreställde de från början inte Apollo och museerna.

De kompletterades med huvuden från andra statyer och ”lagades” med marmor från 1700-talet där det fattades bitar vilket är lätt att se på alla skarvarna och skiftningarna i marmorn.

Hursomhelst står de på samma plats som de gjorde när museet öppnade för över tvåhundra år sedan och besökaren upplever tveklöst en sann fläkt från Gustav III:s dagar och det slutande 1700-talets antiksvärmeri vid besöket där.

I det mindre galleriet salen dominerar marmorbysterna som föreställer ett stort antal romerska kejsare.

Jag har svårt att tänka mig ett mer givande sätt att tillbringa lördagskvällens kulturnatt än det besök jag gjorde på Gustav III:s Antikmuseum. Jag ångrar mig inte.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

En annan Zorn på Sven-Harrys

31

Besökare studerar Anders Zorns självporträtt på Sven-Harrys i Vasaparken.

11

Konsthallschefen Elsebeth Welander-Berggren (här framför ett porträtt av Virginia Purdy Bacon) berättade också …

61

om Anders Zorn som skicklig etsare och återgav en roande anekdot (se texten nedan) där han jämförde sig själv med Rembrandt.

41

På utställningen ”En annan Zorn” finns bara en målad aktstudie …

51

… och likaså hittade jag bara en målning med Stockholmsmotiv (kanske missade jag någon ytterligare) nämligen den här vyn från Skeppsholmen in mot staden med Nationalmuseum till höger och Skeppsholmsbron till vänster. Tillsammans med några besökare försökte jag utan att lyckas klura ut vad det är för byggnad i förgrunden där en dam i vit hatt står och ser ut över vattnet 1890.

PS. Mysteriet tycks vara löst. Magnus K. påpekar att Fruntimrens badinsrättning låg på den här platsen mellan 1868 och 1911. Så det måste vara den som syns i förgrunden. Tack Magnus!

Nationalmålaren Anders Zorn (1860-1920) målade inte bara dalkullor och nakna kvinnor. På Sven-Harrys i Vasaparken visas nu utställningen ”En annan Zorn” med verk som inte ställs ut så ofta.

Bara en (1) aktstudie finns med, däremot flera porträttmålningar och landskap och ganska många etsningar.

Apropå etsningarna berättade konsthallschefen Elsebeth Welander-Berggren vid pressvisningen en roande anekdot som speglar Anders Zorns goda självförtroende.

Anders Zorn ägde många Rembrandtetsningar. Vid ett tillfälle var konsthistorikern Karl Asplund på besök hemma hos Anders Zorn. Karl Asplund mindes att Zorn stod framför sin samling av Rembrandtetsningar och sade: ”det finns bara två etsare i världen, Rembrandt och jag. Nej det finns bara en”. Karl Asplund vågade inte fråga vilken av de två nämnda han menade.

Jag gissar på Anders Zorn. De utställda etsningarna är verkligen utsökta, liksom akvarellerna.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Kulturministerns handväska har blivit skulptur i Hammarbyhöjden

11Förra kulturministern Lena Adelsohn Liljeroths väska förstorad i brons …

21

… ingår i konstnären Susanna Arwins (bilden) skulpturgrupp ”Väskberget” …

51

… mellan Einar Mattssons två nybyggda hus …

41

… på Finn Malmgrens väg 87 och 89 i Hammarbyhöjden.

31

Kulturborgarådet Roger Mogert klippte invigningsbandet.

En förstorad kopia i brons av förra kulturministern Lena Adelsohn Liljeroths handväska har tillsammans med kopior av fem andra gamla handväskor som skickats till konstnären Susanna Arwin blivit skulpturer i Hammarbyhöjden.

”Väskberget” (med undertiteln ”Vapenarsenalen”), som Susanna Arwin döpt sin skulpturgrupp till, står på en liten bergknalle mellan Einar Mattsons två nybyggda nollenergihus med 64 lägenheter och träfasader i slutet av Finn Malmgrens väg just vid skogsbrynet till Nackareservatet.

Susanna Arwin är känd inte minst för sitt konstprojekt att synliggöra ”den svenska tanten” som hon startade för drygt tjugo år sedan.

När hon häromåret gjorde ett skulpturförslag ”Med handväskan som vapen” inspirerat av DN-fotografen Hans Runessons klassiska bild från 1985 av en kvinna som dänger sin handväska i huvudet på en demonstrerande nazistisk skinnskalle i Växjö, som först godkändes för uppförande av Växjö kommun men sedan underkändes, utbröt en livlig debatt och många handväskor placerades i protest spontant på skulpturer landet runt. Karl XII behängdes exempelvis med ett femtiotal handväskor.

Många skickade också sina gamla handväskor till Susanna Arwin. En av dessa var alltså Lena Adelsohn Liljeroth.

Kulturborgarrådet Roger Mogert klippte med guldsaxen invigningsbandet på torsdagen och prisade byggföretaget Einar Mattson som satsar på konst i sina byggprojekt.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Bellmanssällskapets årsmöte hölls omgivet av svensk litteraturhistoria

31

Bellmanssällskapets ordförande Mats Hayen berättade på årsmötet om trubaduren Peter Collins  nya vinylskiva med tidigare aldrig tonsatta dikter av Carl Michael Bellman som kommer ut senare i vår i endast trehundra exemplar.

41

Efter årsmötet framträdde skådespelaren Richard Forsgren här under framförandet av  Fredmans epistel 23 ”Som är et Soliloquium då Fredman låg vid krogen Kryp-In, gent emot Banco-huset, en sommar-natt år 1768″ …

51

… ackompanjerad av den unge begåvade gitarristen Leo Krepper …

71

… och i pausen underhöll en för mig okänd person med stämningsfull pianomusik i den inspirerande miljön …

61

… i villan Nedre Manilla på Djurgården där porträtten på svenska författare genom tiderna pryder väggarna.

Bellmanssällskapet årsmöte hölls på söndagen mitt i den samlade svenska litteraturhistorien, nämligen i den pampiga villan Nedre Manilla på Djurgården där Bonniers magnifika konstsamling med porträtt av alla stora svenska författare genom historien fyller väggarna.

Ordföranden Mats Hayen (som omvaldes) berättade om en ny lp-skiva (eller vinyl, som det numera kallas) som ges ut senare i vår med tidigare inte tonsatta dikter av Carl Michael Bellman framförda av trubaduren Peter Collin som också skapat de nya melodierna.

”Vivat, klang!” heter skivan som ges ut i bara 300 exemplar på skivbolaget Ladybird och distribueras av Naxos. För den som inte hinner få tag i skivan innan den tar slut så kommer möjligheten att finnas att avnjuta den på Spotify om jag förstod det rätt.

På förra årsmötet stod just sagde Peter Collin för den musikaliska underhållningen. I år var det skådespelaren Richard Forsgren och den unge begåvade jazzgitarristen Leo Krepper som framförde epistlar så nackhåren reste sig på årsmötesdeltagarna.

Eftersom det inte var tillåtet att av copyrightskäl fotografera konstverk (där upphovsmannen/kvinnan inte varit död i minst 75 år) tog jag en bild i stora salen med några äldre konstverk (bland andra Richard Berghs båda målningar av den sjuke Gustaf Fröding respektive ett porträtt av August Strindberg från början av 1900-talet) för att försöka förmedla ett litet intryck av den inspirerande miljön på Nedre Manilla där Bellmanssällskapet höll sitt årsmöte, öppet mot en avgift även för ickemedlemmar.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Kampmålaren som skildrade och kämpade för naturen i Farsta Strand

11

Miljöaktivisten och konstnären Ann-Marie Lamm (1917-1993) arbetar i februari 1984 med målningen ”Vid Näverstigen/Farsta Strandskogen”. Jag tog bilden för en intervju i DN:s förortsbilaga inför en utställning.

81

I dag hänger den tillsammans med fem andra av Ann-Marie Lamms målningar i Söderledskyrkan.

41

På tisdagen var det en välbesökt vernissage på en utställning av Ann-Marie Lamms målningar och fotografier (förre kulturborgarrådet Ingemar Josefsson, i dörröppningen, höll invigningstalet) …

21

… på Farsta gård …

51… och det var ett rikligt urval …

161

… av finstämda naturskildringar …

91

… 0ch samtidigt ”kampmålningar” från Farsta Strandtrakten som besökarna kunde njuta av.

Händelsevis råkade jag fotografera den politiskt medvetna Farstakonstnären Ann-Marie Lamm (1917-1993) när hon målade sin stora målning ”Vid Näverstigen/Farsta strandskogen” i februari 1984, en skogsdunge nära sjön Magelungen.

”Djävlar anamma om grävskoporna kommer ska jag åtminstone ha dokumenterat den!”, sade hon med eftertryck i tidningsintervjun. Och det gjorde hon.

I dag hänger den målningen tillsammans med ytterligare fem av Ann-Marie Lamms målningar i Söderledskyrkan. Hon kallade den en kampmålning eftersom den ju var avsedd att visa på den skyddsvärda naturen i Farsta.

I år skulle Ann-Marie Lamm fyllt 100 år om hon fått leva. Lagom till detta jubileumsår har vänner och ättlingar ordnat en stor, fin utställning med hennes målningar och fotografier i Farsta gård, både i restaurangen och i den ena magasinsbyggnaden.

Följdriktigt initierade hon också Farsta Naturvärn 1991, en förening som är aktiv än idag och värnar om naturen och även sköter om Farsta Strandskogen.

Vid vernissagen på tisdagskvällen var det proppfullt med besökare. Förre kulturborgarrådet i Stockholm, Ingemar Josefsson (s), höll invigningstalet och berättade om sitt goda samarbete med partikollegan Ann-Marie Lamm, som också drev tesen att förorterna skulle utsmyckas med konst, en inte alldeles självklar tanke på 1980-talet.

Samtidigt med utställningen i Farsta gård (som i sin egen rätt är värd en utflykt för den som inte besökt denna vackra 1700-talsanläggning med rötter i medeltiden förut) visas ett utval av Ann-Marie Lamms målningar också på Farsta bibliotek. Utställningar pågår till den 7 maj.

Mycket sevärda!

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Sofia församlings två veckor långa 100-årsfirande inleds på Påskdagen

11Sofia församlings 100-årsjubileum …

21

… inleds i Sofia kyrka på Påskdagen …

41

… och pågår i två veckor …

51

… med vandringar, visningar, utställningar och konserter …

31

… och här sitter organisten Bolla Henriksson och övar inför kommande framträdanden.

Jag vet inte om just denna bild kommer att vara med på den stora fotoutställningen om Sofia. Men den får duga som illustration. Stigbergsgatan österut i början av 1900-talet. Hilma Borin hämtar vatten vid en vattenpost. Pojkarna ute i gatan är två av Hilmas fem barn, Helmer och John. T.h. Stigbergsgatan 36, platsen för blivande Navigationsskolan. Foto: Oscar Heimer/Stockholmskällan

Sofia församlings hundraårsjubileum inleds på Påskdagen och pågår i fjorton dagar framåt. Programmet är digert.

Vandringar, visningar, utställningar och konserter avlöser varandra. Det mesta är gratis.

När jag tittade in i kyrkan på skärtorsdagen pågick förberedelser av olika slag. Vid orgeln satt organisten Bolla Henriksson och övade.

Sofia församling, nödens hemort i staden när den bildades 1917, numera gentrifierad (SoFo), har en särskild plats i mitt hjärta.

Här växte min pappa upp under påvra förhållanden i det Hecksherska stiftelsehuset, judehuset kallat, på Klippgatan 19, med sin mamma som trampade runt på stadens gator och sålde skosnören och sin pappa, smeden, som varken kunde läsa eller skriva. Båda invandrare från Litauen (Ryssland) i början av förra seklet.

Temat för hundraårsjubileet är ”Drömmar” inspirerat av av den ojämförlige Stockholmsskildraren Per Anders Fogelströms roman Mina Drömmars stad, den första delen i Stadserien, vars handling till stora delar utspelar sig på det då utblottade östra Söder i det som skulle komma att bli Sofia församling.

Också Per Anders Fogelström (1917-1998) skulle fyllt 100 år i år om han fått leva.

 

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Kulturskatterna i Stockholms kyrkor skildrade i nytt praktverk

31

Jag såg på den magnifika träskulpturen Sankt Göran …

51

… och draken i Storkyrkan …

71

… med nya ögon …

41

… och också på prinsessan …

81

… och fåret som skulle offras men räddades av det blivande helgonet …

61

… efter att ha lyssnat på konsthistorieprofessorn Jan Svanbergs lärda utläggning …

111

… vid den välbesökta bokreleasen av praktverket ”Kyrkornas hemligheter – Stockholm” på onsdagseftermiddagen.

Runt hundrafemtio personer närvarade vid releasen av praktverket ”Kyrkornas hemligheter – Stockholm” (Medströms bokförlag) som ägde rum i Storkyrkan på onsdageftermiddagen.

I den rikt illustrerade boken beskriver konstvetare och andra experter Stockholms kyrkor och deras kulturella skatter. I Storkyrkan själv finns självklart hur mycket som helst att beskåda.

Storkyrkans magnifika träskulptur Sankt Göran och Draken från 1489 av Bernt Notke pryder delvis bokens omslag. Den är ett äreminne över Sten Sture den äldres seger mot danskarna i slaget vid Brunkeberg 1471.

Att det verkligen var konstnären Bernt Notke, av Sten Sture utnämnd till riksmyntmästare, som skapade mästerverket råder det inget tvivel om enligt konsthistorieprofessorn Jan Svanberg som höll ett lärt föredrag om statyn i anslutning till bokreleasen. Bernt Notke-teorin har annars (som kanske bekant) ifrågasatts av konstvetaren och medeltidsexperten Peter Tångeberg.

Hur som helst tittade jag för första gången lite närmare på Sankt Göran och den hiskelige draken, med Sankt Görans lans genomborrad i halsen och med gapet i ett ursinnigt vrål och den pilformade tungan utstickande ur munnen och prinsessan och fåret, de två senare som stod i begrepp att offras till draken när Sankt Göran råkade komma förbi och räddade dem från att uppslukas av draken.

Och ju mer jag betraktade statyn ju mer fascinerad blev jag av detta mer än femhundra år gamla konstverk, dess tillkomst och dess symboliska innebörd. Nu ska jag titta lite närmare också på kulturskatterna i stadens övriga kyrkor.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Långa köer vid öppningen av Hertha Hillfon c/o Skeppsholmen

21

Kulturborgarrådet Roger Mogert invigde kulturmötesplatsen Hertha Hillfon c/o Skeppsholmen (i förgrunden Hertha Hillfons skulptur av maken Gösta Hillfon) …

31

… och kön för att komma in var lång  …

71

… och Roger Mogert höll sitt tal utomhus …

41

… och inne i utställningslokalen …

51

… var det hela tiden …

61

… fullt med besökare …

11

… och i ett hörn satt barnen och knådade lera i bästa Hertha Hillfon-anda.

”Jag har inte sett så här långa köer sen jag var på ett valmöte med Obama i höstas”, sade kulturborgarrådet Roger Mogert i sitt invigningstal när kulturmötesplatsen Hertha Hillfon c/o Skeppsholmen öppnade på lördagen.

Han tillade ”ja, jag kanske överdriver lite”. Men köerna var verkligen långa. Femtio personer i taget släpptes in i det nya Hertha Hillfon-huset på Svensksundsvägen 21, beläget runt hundra meter från Djurgårdsfärjans tilläggsplats.

Ett trettiotal verk ur vänföreningens samling visas i premiärutställningen, som pågår till september. Den är curerad av Calle Forsberg och Peder Wolfbrandt.

Medan de vuxna betraktade och fotograferade Herha Hillfons verk satt barnen och knådade med lera. Det är tänkt att även vuxna ska få pröva på hantverket i framtiden. En lerklump ingår i entrépriset. Och snart installeras också en ugn så att leran kan brännas.

Det är en verkligen trivsam plats detta nya tillskott på kulturön Skeppsholmen. Hoppas många hittar dit. Öppettiderna är onsdag-söndag kl. 12-16.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Siri Derkerts sista verk har fått en pendang i Gullingeskolan i Tensta

4a

Röda bandet klipps på Gullingeskolan i Tensta …

8a

… och konstnären Pia Sandströms verk …

2a… ”Siri, roten och den observerade luftfuktigheten” …

3a

… är invigt och Pia Sandström förklarar innebörden i verket och kopplingen till Siri Derkerts verk …

5a

… som heter ”Frisk luft, Ren luft, Fruktbar jord” …

6a

… och består av porträtt av miljökämpar på en betongvägg på skolgården …

7a

… och också av tänkvärda citat som till exempel det här ”Tillverkare känn ditt ansvar”.

Siri Derkerts (1888-1973) sista konstnärliga uppdrag blev utsmyckningen av Gullingeskolan i Tensta i början av sjuttiotalet. En betongvägg på skolgården försågs med citat och porträtt på den tidens miljökämpar som Hans Palmstierna, Georg Borgström och Rachel Carson.

Siri Derkert konstruerade också ett träd i metall som tyvärr förstördes vid en nattlig storm på åttiotalet. Trädet reparerades aldrig. De kvarvarande delarna lär ligga i Stadsmuseets förråd i Frihamnen.

Men nu har Siri Derkerts miljöaktivistiska verk ”Ren luft – Rent vatten” fått en pendang inomhus, på väggen in till Gullingeskolans matsal. Tillsammans med eleverna i sexan har konstnären Pia Sandström skapat verket ”Siri, roten och den observerade luftfuktigheten” som för en slags dialog med Siri Derkerts verk.

”Olycksnatten rådde en kraftig vind” står det till exempel i Pia Sandströms verk, syftande på (vad jag förstår) natten då Siri Derkerts metallträd med två fåglar i kronor föll i stormen. Och ”ROTEN” som vi kan läsa i versaler syftar nog också på Siri Derkerts metallträd  men kanske även på vikten av att som människa vara rotad någonstans. Flera tolkningar är möjliga.

Nu är det nya verket också invigt enligt konstens alla regler med rött band avklippt med Stockholms konsts guldsax av en av eleverna. Även Tensta konsthall har varit delaktig i att Gullingeskolan fått detta nya konstverk.

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Gotländsk korvhumor på konstmässan vid Telefonplan

31

Visbykonstnärerna i Plattform Ankaret uppträder som korvförsäljare och korvfabrikanter …

21

… i sin performance på konstmässan Supermarket 2017 i Svarta huset på Telefonplan som inleds i dag och pågår till och med söndag.

11Visbykonstnärerna dansar korvbalett både på film och live på mässan …

41

… och här är tre av dem: Pia Ingelse, Mervi Kekarainen och Kristina Frank …

61

… och här några av konstmässans övriga aktörer. Dessa är från Carousel Institute of Arts, Chesterfield, Storbrittanien … 

71

… och här en lite udda fågel som Kunstverien Familie Montez, Frankfurt am Main i Tyskland valt att ställa ut.

81

Sammanfattningsvis kan allt ovanstående och mycket mer beskådas på den oberoende konstmässan i Svarta huset vid Telefonplan från och med i dag och t.o.m. söndag.

Korvförsäljarna i båset i Svarta huset på Telefonplan är i själva verket inte riktiga utan förklädda konstnärer från Visby.

”Sausage can´t wait” kallar de sitt performanceprojekt som är helt i min smak. Humor och allvar går i varandra.

Korvfabriken, korvkiosken och den underhållande filmen som visar en korvdemonstration på Visbys gator och en underbar korvbalett och hur allt i samhället, inklusive Visby ringmur, mals ner till korv är ett humoristiskt men samtidigt samhällskritiskt inlägg i debatten som vänder sig bland annat mot gentrifieringen i staden som också hotar konstnärernas existensvillkor.

Det började med att konstnärer i Visby som hade ateljéer i kulturskolan i Visby hotades av uppsägning för att kommunen tänkte sälja huset till en privat aktör. Nu kanske det ändå inte blir så tack vare de kraftfulla protesterna.

Visbykonstnärerna, som också uppför sin korvbalett live, är ett av många se- och tänkvärda inslag som ingår i den stora oberoende konstmässan Supermarket 2017 som öppnar i dag vid Telefonplan och avslutas på söndag, förmodligen för sista gången i Svarta huset, som en gång var tänkt att bli Designens hus men som nu ska rivas i stället.

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0