Pirayan som försvann har återuppstått i Bagarmossen

31

Graffitikonstnären Christofer ”Stoffe” Blom, som målade pirayan på Byälvsvägen 22 för snart tjugofem år sedan …

161

… som många år senare sanerades bort, …

41

… var tillbaka i Bagarmossen på fredagen …

61

… och målade en likadan …

81

… i Bagarmossens Folkets hus, pirayan som blivit en symbol för Bagarmossen …

91

… så att till exempel Yosef Ukbagebriel har låtit …

101

… tatuera in den på ryggen, ivrigt fotograferad i Bagarmossens Folkets hus …

21

… denna trevliga träffpunkt som räddades från konkursen för ett drygt år sedan men nu sjuder av liv och verksamheter och …

111

… som till exempel just nu visar denna utställning med barnporträtt från Nationalmuseum.

Graffitimålningen av den grymma jättelika pirayan med uppspärrat gap som Christofer ”Stoffe” Blom för snart tjugofem år sedan (1994) målade på en tillbyggnad vid Byälvsvägen 22 i Bagarmossen fick vara kvar i många år innan den plötsligt en dag raderades bort av ”klottersanerare”. Då hade den vunnit mångas hjärtan.

Så har Hammarbyklacken 128 (de tre första siffrorna i Bagarmossens postnummer) pirayan i sin supporterfana och Yosef Ukbagebriel har den till och med intatuerad på ryggen, en riktig Bagarmossensymbol alltså.

På initiativ av Lars Farago återuppstod pirayan i Bagarmossens Folkets hus på fredagen. Ursprungskonstnären Christofer ”Stoffe” Blom var tillbaka och skapade en ny piraya under några timmar. Lars Farago hoppas att den åter hamnar i Bagarmossens offentliga rum.

Bagarmossens Folkets hus som för bara ett år sedan stod på konkursens rand och var nedläggningshotat har nu fått igång verksamheten ordentligt. Förutom graffitimålandet var det också release för författaren Anita Santessons roman ”När djävulen kom till Bagarmosssen” (Bucket List Books AB, 2017) där pirayamålningen för övrigt också finns med i handlingen.

Det var verkligen en välkomnande och avslappnad stämning i Bagarmossens Folkets hus dessutom med sång och musik av Lea Wahlstedt och Marie Egnell. Barnen kunde glutta på barnporträtt från Nationalmuseum som ställdes ut eller se filmen Mitt liv som Zucchini.

Sociala träffpunkter som man kan besöka utan att det kostar något blir allt mer och mer en bristvara i dagens svenska samhälle. Därför är det en sådan tur att Bagarmossens Folkets hus har lyckats överleva krisen. Hoppas många upptäcker det och hittar dit.

 

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Den artificiella verkligheten i filmen Sommaren med Monika

61

”Nånstans på Södermalm”, men i själva verket en kuliss ute i Filmstaden, när Per Anders Fogelströms och Ingmars Bergmans film Sommaren med Monika spelades in 1953. Fotografiet är taget av Louis Huch på en plats mellan Regissörsvillan och Stora ateljén som numera förvandlats till Ingrid Bergmans väg i det som i dag är bostadskvarter … 

11

… och det och andra filmhistoriska fotografier ställs ut i Filmstadens Kulturs nya utställning ”Illusionernas stad” i Portvaktsstugan som ses i vänster nederkant på bilden …

31

… och utställningen som producerats av filmkritikern Jacob Lundström och författaren Mikaela Kindblom …

21

… visar många exempel på illusioner vid filminspelningar i Filmstaden förr i tiden. Här har en kopia av en gränd i Gamla stan  byggts upp för inspelningen av Greven från gränden 1949. På trappan i Bengt Järnmarks bild ses Nils Poppe och Annalisa Ericson och vid kameran regissören Lars-Eric Kjellgren och fotografen Martin Bodin …

41

… och här i Louis Huchs fotografi är det pansarkryssaren Gotland som till synes anlöper en icke namngiven exotisk hamn i Weyler Hildebrands Kadettkamrater 1939 …

51

… och här assisterar brandmän från Solna som regnmakare framför en kuliss i Filmstadens närhet någon gång runt 1940. Oklart för vilken film.

Nästan alla stadsscenerna som ska föreställa Södermalm i Per Anders Fogelströms och Ingmar Bergmans succéfilm ”Sommaren med Monika” från 1953 är inspelade i ”drömfabriken” Filmstaden i Råsunda. Det är kulisser och inte det riktiga Söder som filmpubliken ser när Harry (Lars Ekborg) och Monika (Harriet Andersson) går och gnetar på sina trista lagerjobb innan de flyr ut i skärgården för sin sommarromans.

Stiftelsen Filmstadens Kultur som vårdar minnet av en gången tids filmepok hade på onsdagen vernissage på sin lilla men intressanta utställning ”Illusionernas stad” med bilder från några av de många svenska filmer som spelats in i Filmstadens ateljéer under årens lopp med kulisser som bakgrund istället för ute i den ”riktiga” verkligheten.

Så byggde man exempelvis upp kopia av en gränd i Gamla stan när Nils Poppe-filmen Greven från gränden spelades in 1949.

Hade det inte varit enklare att åka in till Gamla stan och spela in filmen istället kan man fråga sig. Men det var krångligt med tung och klumpig utrustning på den tiden och det var svårare än i dag att spärra av inspelningsområdet. Så lyder ett par av förklaringarna, enligt utställningsproducenterna Jacob Lundström och Mikaela Kindblom.

Redan när den första svenska filmen spelades in i Filmstaden Victor Sjöströms Körkarlen 1921 uppfördes en hel kyrkogård som egentligen låg i Landskrona. Filmer inspelade med uppbyggda kulisser i Filmstaden är otaliga.

På 1960-talet kom en ny generation regissörer med andra ideal som med sin lätthanterligare teknik skydde de konstgjorda kulissbyggena och spelade in sina filmer i den ”riktiga” verkligheten, en var Bo Widerberg.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Välbesökt förhandstitt i Hertha Hillfon-huset på Skeppsholmen

21Ordföranden Eric Sjöström berättar …

31

… inför ett hundratal medlemmar i vänföreningen Hertha Hillfons vänner…

11

… om den nya kulturmötesplatsen ”Hertha Hillfon c/o Skeppsholmen” som öppnar den 25 mars …

41

… men som medlemmarna redan på tisdagskvällen fick en förhandstitt i. Ännu är dock inte skulpturerna på plats.

1115

Jag tror det kommer att bli en fin oas på Skeppsholmen i Hertha Hillfons anda …

2112

… men visst hade det varit fantastiskt om vänföreningens ursprungliga planer hade lyckats nämligen att ordna ett Hertha Hillfon-museum …

1c

… i den unika miljön med alla skulpturer på plats i Mälarhöjden där hon bodde och verkade i alla år …

4110

… men man får vara glad för det som blir. Vänföreningen har gjort en stor kulturinsats.

Om en månad öppnar ”kulturmötesplatsen” ”Hertha Hillfon c/o Skeppsholmen”, den första i sitt slag i stan som är döpt efter en kvinna, som ordförande Eric Sjöström i föreningen Hertha Hillfons vänner påpekade inför ett hundratal medlemmar som på tisdagskvällen fick ta sig en förhandstitt i ”Hertha Hillfon-huset” i det gamla badhuset, från början smedja, byggt på 1700-talet, längst ut på Skeppsholmen, Svensksundsvägen 21, inte långt från Djurgårdsfärjans tilläggsplats.

Ännu är den 130 kvadratmeter stora lokalen inte helt färdigrenoverad men tidsplanen håller och den 25 mars är det vernissage och gratis entré den dagen. Ett antal av de de 75 verk, av keramikern och skulptören Hertha Hillfon (1921-2013), som är i vänföreningens ägo kommer då att visas och ”alla besökare kommer att få en klump lera i handen”. Så småningom kommer också en ugn att installeras i lokalen så att leran kan brännas.

Förutom Hertha Hillfons verk kommer även andra konstnärers alster att visas, seminarier föreläsningar, kurser, litterära och musikaliska evenemang att arrangeras och en verkstad att inrättas dit förskolor, skolor och även allmänheten välkomnas att delta.

Personligen tror jag att det kommer att bli en fin liten kulturoas på Skeppsholmen, men det är klart att vänföreningens ursprungliga planer från 2014 på att ordna ett Hertha Hillfon-museum av hennes hem i Mälarhöjden på Sexstyversvägen, en sagolik tomt med fantastiska byggnader och hundratals skulpturer i trädgård och inomhus hade blivit en attraktion utan motsvarighet. Synd att staden inte nappade på den idén. Men man får vara glad för det som ska komma. Vänföreningen har gjort en megainsats. Hatten av!

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Årets isbyk vid Albysjöns strand

11

Olle Magnusson, mannen bakom det charmiga tvätterimuseet vid Albysjöns strand, kokar tvätten på gammalt maner …

41

… och berättar för de äldre och yngre besökarna om hur tvätterierna fungerade för hundra år sedan …

31

… och här demonstrerar han tillsammans med dotter Elin hur klappning  av den kokta tvätten gick till …

51

… och här hänger långkalsonger och annan vittvätt till tork …

61

… och efter demonstrationen var det dags för besökarna att beskåda forna tiders tvättmaskiner …

81

… och sedan in i det gamla boningshuset …

91

… för att njuta av en fika med hembakt och en liten gitarrkonsert med Ronny Lindgren och hans duktiga gitarrelever Lina och Tobias. Vilken dag!

Hagalunds tvätterimuseum (som inte ligger i Solna utan vid Albysjöns strand i Huddinge) tvättade isbyken, eller vinterbyken, på traditionellt maner som i gamla tider med kok i stor gryta och klappträ vid isvaken inför ett stort antal besökare på söndagen.

Konstnären Olle Magnusson, mannen bakom stans charmigaste och mest levande museum, rörde om i grytan och berättade samtidigt om familjen Johansson som hade tvätteri här mellan 1905 och 1920.

På lördagarna gick den hästdrivna karavanen in till strykinrättningarna och mangelbodarna inne i stan där stadsborna lämnat in sin smutstvätt för rengöring. Här ute vid Albysjöns strand tvättades tvätten vid de olika småtvätterierna som torparna drev.

Olle Magnussons dotter Elin agerade tvättgumma med issåg och klappträ ute på den vattensjuka isen. Tvätten sköljdes i den uppsågade vaken. Såg kallt ut trots februaris tidiga plusgrader.

I själva boningshuset hade Vårby-Fittja hembygdsförening kaffeservering med hembakt till 1950-talspriser och gitarrunderhållning av styrelsemedlemmen i hembygdsföreningen Ronny Lindgren och två av hans elever.

Synd ni som missade detta trevliga söndagsbesök på tvätterimuseet som också har en stor uppsättning av gamla manglar, strykjärn, tvättmaskiner etc. Men ni kan ju alltid ta skadan igen söndagen 23 april då det är dags för vårbyken.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 3

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Nu har gratisbiljetterna släppts till releasen av Per Anders Fogelströms roman ”Den okuvliga friheten”

3a

Den 21 mars är det offentlig bokrelease av Per Anders Fogelströms ”antidiktaturroman” som han skrev bara 21 år gammal 1939 men inte lyckades få publicerad då …

2a

… och nu kan intresserade anmäla sig för gratisbiljetter, berättar Ernesto Garzón, kommunikatör på Stockholm förlag som ger ut boken. Men det gäller att vara snabb. Bio Rio vid Hornstull rymmer bara 150 personer och det är ”först till kvarn” som gäller.

Nu kan man anmäla sig för att gratis få närvara vid bokreleasen den 21 mars på Bio Rio av författaren Per Anders Fogelströms (1917-1998) tidigare aldrig publicerade roman ”Den okuvliga friheten” som han utan framgång försökte få utgiven 1939 tio år innan debuten med den i dag lite bortglömda men alldeles utmärkta debutromanen, thrillern och skildringen av 1940-talets Stockholm ”Att en dag vakna” som för övrigt fick utmärkta recensioner i pressen när den kom ut 1949.

Men nu ges alltså hans ungdomsverk ”Den okuvliga friheten” ut, med förord av Fogelströmexperten Karl-Olof Andersson, på Stockholmia förlag.

Till skillnad från ”Att en dag vakna” är inte ”Den okuvliga friheten” en Stockholmsroman. Bara 21 år gammal skrev Per Anders Fogelström denna svidande satir om nazismen och Hitlers omänskliga barbari, förmodligen inspirerad av Tysklands annektering av Österrike och delar av Tjeckoslovakien 1938.

Romanens politiska händelser är som kalkerade på dåtidens brutala verklighet. De äger rum i en uppdiktad totalitär stat med judeförföljelser och tillgång till massförstörelsevapen. En läsvärd roman som pekar framåt mot Per Anders Fogelströms starka offentliga engagemang i fredsfrågorna och motståndet mot ett svenskt atomvapen.

Men det gäller för intresserade att snabbt anmäla sig till boksläppet på Bio Rio som rymmer max 150 personer. Principen ”först till kvarn” gäller. Vid boksläppet blir det också en paneldiskussion om civilkurage med Susanna Alakoski som samtalsledare.

För anmälan och utförligare programbeskrivning klicka in på Stockholmia förlag.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Fest för Nya Stockholmskällan – guldgruvan för kunskapshungriga

11

Författaren Per Anders Fogelström (på en bild från Nya Stockholmskällan) tycks titta på eleverna från Adolf Fredriks musikklasser som sjunger Carl Michael Bellmans Stolta stad …

51

… på Nya Stockholmskällans fest i gyllene salen i Stadshuset där också jazztrion SMC underhöll …

21… liksom bandet Gullmarsplan (med August Strindberg och Astrid Lindgren på duken) …

61

… medan de inbjudna gästerna serverades snittar …

31

… och alkoholfritt bubbel, minglade  …

41

… och lyssnade på flera tal om Nya Stockholmskällan och här det avgående chefen för Stockholmskällan Frida Starck Lindfors som avtackas av konferenciern för kvällen stadsarkivets Mats Hayen och till vänster står hennes efterträdare Helena Andersson.

Nya Stockholmskällan är webb-plattformen där stadens kulturarv finns allmänt tillgängligt digitalt (nu sedan en tid även i mobilen). Runt trettiotusen poster i form av gamla texter, fotografier och filmer m.m. från Stadsmuseet, Stadsarkivet, Stadsbiblioteket m.fl. finns till hands genom ett klick för den kunskapstörstande.

Elever på högstadiet och i gymnasiet är främsta målgruppen men också andra personer som är intresserade av Stockholms historia ur olika aspekter har stor glädje av Stockholmskällan som funnits i mer än tio år men nu är uppdaterad på olika sätt. Bland annat har man länkat ihop mängder av information i olika kategorier, som kategorin Stockholmsförfattare exempelvis.

91Här bodde Per Anders Fogelström.

Om författaren Per Anders Fogelström (extra aktuell genom det pågående Fogelströmåret – 100 år sedan han föddes 1917) får man på ett och samma ställe mängder av information, med faksimiler av olika dokument, som till exempel bostadsregisterkortet med alla adresser Per Anders Fogelström bodde på i Stockholm som vuxen och med bifogade texter där han själv skriver om de olika bostäderna.

I Nya Stockholmskällan är många av posterna koordinatsatta så att besökarna via en kartfunktion kan se exakt var någonstans i staden det brevet skrevs eller den branden ägde rum o.s.v.

På onsdagskvällen i gyllene salen i Stadshuset var det lite av galafest med eleganta servitörer i vita jackor som serverade alkoholfritt (välsmakande) bubbel och små läckra snittar när staden firade Nya Stockholmskällan tillsammans med ett drygt hundratal inbjudna gäster.

Mellan talen var det högklassig musikunderhållning och när den stora barnkören från Adolf Fredriks musikklasser i Farsta sjöng Stolta stad och andra Stockholmssånger syntes många uppskattande leenden i de församlade gästernas ansikten.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Nordvart nedom Karlavagnen ser du Samelandet skymta …

31

EU-flaggan halades …

11

… och ersattes i Stadshusets trädgård …

21

… av Sápmis flagga …

41

… när samernas nationaldagsfirande inleddes på måndagsmorgonen med nationalsången här ledd av Nik Märak …

71

… och tal av politikern Sissela Nordling Blanco, ansvarig för rättighetsfrågor i Stockholm. Här med Inge Frisk från Sameföreningen i Stockholm …

51

… och här Anita Jönsson som högläste dikter av Peter Matsa samt slutstrofen ur dikten Drängen  av Sara Päivio ”Är Sápmi/ i minnet,/ i platsen/ eller/ är det en del av /själen”.

81Nordvart nedom Karlavagnen ser du Samelandet skymta …

I hårda isiga vindar sträcktes Sápmis fladdrande flagga ut från flaggstången när den hissades i Stadshusets trädgård sedan EU-flaggan halats. Flagglinorna smattrade på måndagsmorgonen mot stången och den församlade skaran sjöng samernas nationalsång ”Nordvart nedom Karlavagnen ser du Samelandet skymta …” under ledning Nik Märik.

Samernas nationaldagsfirande i Stockholm fortsatte med diktläsning, jojk och tal av bland andra politikern Sissela Nordling Blanco (fi). ansvarig för mänskliga rättighetsfrågor i Stockholm.

-Vi firar den 6 februari för att den dagen 1917 hölls ett landsmöte i Trondheim som samlade över hundra samer från hela Norden för första gången. Det blev en milstolpe i kampen för samernas rättigheter som urfolk. En av de som organiserade mötet var urfolkskämpen och feministen Elsa Laula. Hon utmanade makten i en tid då kvinnor inte ens hade rösträtt.

– Trots klara direktiv i minoritetslagstiftningen om att bevara de samiska språken ser vi än idag bristande tillgång till modersmålsundervisning. Men vi ser också att såväl äldre som yngre samer engagerar sig för att återta sina rötter.

Sissela Nordling Blanco sade vidare att hon ska göra allt hon kan för att Stockholm ska bli ett samiskt förvaltningsområde vilket bland annat skulle öka kraven på staden att anställa samisktalande personal på förskolor och äldreboenden.

Hon siktade på att utredningen ska bli klar under året. Det är hög tid.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

På Haga ser man fjärilen fladdra i det dimmiga landskapet …

41Catharina Grünbaum föreläste om stilkonsten i Carl Michael Bellmans diktning (i stora börssalen i Börshuset) …

21… och trubaduren Carl Håkan Essmar ”illustrerade” föredraget med olika Bellmansånger … 

31

… som här när han ”lätt dragen” framför Fredmans epistel no 1 som utspelar sig på krogen …

51

… och publiken njöt av tal och sång …

61

… och här får Catharina Grünbaum uppskattande kommentarer efter sitt föredrag.

Carl Michael Bellman (1740-1795) dog för över två hundra år sedan. Men hans dikt är högst levande också i dag. Vilken är förklaringen? Det finns nog flera. En är skaldens briljanta stilkonst.

Hans ofta konkreta och åskådliga dikter, Fredmans epistlar och Fredmans sånger, är många skrivna i talspråksstil, andra, lite svårbegripligare, i en högre litterär stil.

Bellman behärskade många stilarter, som han ofta blandade, ”en språkvirtuos” som språkvårdaren Catharina Grünbaum uttryckte det i Börshusets stora börssal när hon på söndagen i Bellmanssällskapets regi föreläste om stilkonsten i Bellmans diktning.

Föredraget interfolierades av trubaduren Carl Håkan Essmars suveräna Bellmantolkningar.

Särskilt fastnade jag för Catharina Grünbaums ”översättning” av inledningen till ”Fjäriln vingad syns på Haga” som är skriven i en ”högre”, franskklassicistisk stil:

”Ingen människa skulle väl säga att en fjäril är vingad när man vill påpeka att den har vingar. I ursprungsversionen heter det dessutom att fjärilen syns i vingad flykt. På naturligt språk skulle man säga att den fladdrar.

Fjäriln vingad syns på Haga, mellan dimmors frost och dun, sig sitt gröna skjul tillaga och i blomman sin paulun.

Med en mer normal syntax och ett mindre preciöst ordval skulle versen lyda ungefär så här:

På Haga ser man fjärilen fladdra i det dimmiga landskapet och ordna sig ett skyddat bo bland bladen och reda sig en säng i blomman”,

förklarade Catharina Grünbaum bland annat

Så sant, klart begripligare, men mindre poetiskt.

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 4

Kommentarer (2)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 1-2 av 2

Tack Olle!

Lars Epstein, 12:22, 6 februari 2017. Anmäl

Fint skrivet, Eppe!!

Olle Bogren, 01:10, 6 februari 2017. Anmäl

Skylten nedtagen på Odengatan 92 Eco Wera finns inte mera


1aPå fasaden syns nu bara spåren …

1113

… efter den klassiska neonskylten SKO Wera på Odengatan 92 …

1114… som för drygt tre år sedan förvandlades till EKO Wera när affären blev en ekologisk butik …

3121

… och som 2015 röstades fram till årets Lysande skylt och Lena Munther fick ta emot pris på Medeltidsmuseet. Men i höstas var hon tvungen att slå igen sin ekobutik på grund av bristande lönsamhet …

2a

… och till våren ska det istället bli en gelateria (glassbar) i lokalen.

Först i dag upptäckte jag att den vackra neonskylten på Odengatan 92 var nedtagen från fasaden. SKO Weras neonskylt sattes upp på femtiotalet.

Skylten bytte skepnad för drygt tre år sedan när skoaffären lade ner och en ekologisk butik tog över lokalen och skylten som med utbyte av begynnelsebokstaven S till E anpassades för de nya ändamålet och förvandlades från SKO Wera till EKO Wera.

Men när den ekologiska butiken inte längre bar sig och slog igen i höstas såldes skylten till en person som hoppades att den skulle sättas upp någon annanstans i Vasastan igen. Hoppas den gör det. Det är den värd.

2015 utsågs den till årets ”Lysande skylt” efter en omröstning bland stockholmarna om den vackraste klassiska neonskylten.

I affärslokalen öppnas till våren gelaterian SNÖ av vinnaren i svenska glassmästerskapen 2016 Kennet Erlandsson. Synd att han inte fortsatte traditionen och ändrade den till SNÖ Wera. Men det kanske inte är för sent.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Årets Stockholm läser-bok heter Sodomsäpplet av Bengt Martin

41DN-kritikern Johan Hilton läser ur sitt förord till årets Stockholm läser-bok ”Sodomsäpplet” av Bengt Martin (1933-2010) …

21

… och här hälsar han på Rolf Gyll, Bengt Martins livskamrat, som fick ta emot diplom och blommor å Bengt Martins vägnar …

51

… och efter tillkännagivandet av årets Stockholm läser-bok var det många som försäkrade sig om ett exemplar för en femtiolapp.

”Året är 1968 och Bengt Martin har just skrivit en av 1900-talets modigaste romaner, en bok om självhat och homosexualitet, modersbundenhet och depression. Och om hur homosexualitet finns överallt”.

DN-kritikern Johan Hilton läste ur sitt förord till ”en av 1900-talets modigaste romaner” nämligen Bengt Martins Sodomsäpplet som är vald till årets Stockholm läser-bok och som presenterades på Stadsbiblioteket på måndagskvällen.

Sodomsäpplet är nytryckt i pocket och kommer att läsas i många bokcirklar under året och bli föremål för många evenemang på biblioteken, som till exempel författarsamtal, och även stadsvandringar.

Sodomsäpplet handlar om sextonåringen Joakim Mander (författarens alter ego) som bor med sin labila mamma på Frejgatan i Vasastan i slutet av 1940-talet. Han blir under mycken vånda successivt medveten om sin sexuella identitet som homosexuell och upplever ensamhet och utanförskap i en fördömande omvärld och inleder ett förhållande men blir dumpad av sin pojkvän.

Sodomsäpplet är också en fin Stockholmsskildring.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!