Per Anders Fogelströms gärning i Svenska Freds – Fotoutställning visas på Hornstulls bibliotek

61Författaren och fredskämpen Per Anders Fogelström (1917-1998) skulle fyllt 100 i år. Vid tiden för hans 50-årsdag togs detta porträtt i hans hem på Fjällgatan 30 av Bernt Lindgren (till höger) …

12… som tillsammans med Arne Stråbys (bilden) fotografier av Per Anders Fogelström under dennes tid som ordförande för Svenska freds- och skiljedomsföreningen nu ställs ut på Hornstulls bibliotek. 

31

På den här bilden av Arne Stråby bär Per Anders Fogelström och Örjan Furubielke föreningens banderoll genom Norrköping i augusti 1975. Till vänster i ledet bakom går Git Alberg och till höger Maj-Britt Theorin …

21

… och på den här gruppbilden på järnvägsstationen i Jönköping efter  Svenska Freds årskongress där 1971 ser vi Arne Stråby själv längst till höger i främsta raden, medan Per Anders Fogelström står längst till vänster. Mellan dem står från vänster: Git Alberg, Sofie Wenander, Åke Sandin och Kristina Lundell

51

Arne Stråby och Bernt Lindgren under uppsättningen av utställningen på Hornstulls bibliotek på fredagsförmiddagen.

Per Anders Fogelströms gärning som engagerad kämpe för fred i världen belyses i en fin liten fotoutställning på Hornstulls bibliotek som öppnade på fredagen.

Bilderna är tagna av Bernt Lindgren och Arne Stråby som båda var engagerade i Svenska Freds när Per Anders Fogelström var föreningens ordförande åren 1964-77.

Arne Stråby satt också i styrelsen samtidigt med Per Anders Fogelström och fotograferade både vid årskongresser och fredsmarscher, bilder som visas på utställningen.

Jag har fått ta del av Arne Stråbys ännu inte utgivna manus ”Per Anders Fogelström – fredens språkrör”. Det innehåller många intressanta minnesbilder.

Bland mycket annat ger det prov på Per Anders Fogelströms stora generositet. Svenska Freds hade ofta dålig ekonomi samtidigt som Per Anders Fogelström började tjäna pengar på sina romaner i Stadserien, vars första del Mina drömmars stad kom ut 1960.

Arne Stråby minns till exempel att när föreningen hade svårt att betala räkningar så brukade Per Anders Fogelström då och då säga: ”Jag kan ta hand om det, jag har lite innestående hos Bonniers…”

”Han är nog Sveriges mest betalande ordförande”, påpekade någon i Svenska Freds styrelse skämtsamt vid ett tillfälle.

Bernt Lindgren vara bara i tonåren när han fick skrivjobb på Svenska Freds kontor som låg på Jungfrugatan på Östermalm på den tiden.

Han medverkade också då och då som fotograf i föreningens tidning Freden. Bernt Lindgren var hemma hos Per Anders Fogelström 1967 på Fjällgatan 30 och tog några fina porträtt som är med på utställningen. Kanske var det inför en artikel om Per Anders Fogelströms 50-årsdag. Bernt Lindgren minns inte helt säkert.

 

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Varma applåder efter visningen av filmen om Per Anders Fogelström

31

PAF (Per Anders Fogelström) på ett skolfoto från Whitlockska samskolan på Östermalm ur filmen …

21

… som förhandsvisades på ABF-huset på tisdagskvällen …

51

… är gjord av SvT:s Anders Lundgren …

41

… som också deltog i ett panelsamtal efter filmen med från vänster Ulrika Knutson, Göran Greider, Kent Josefsson, Samtalsledare var filmens projektledare SvT:s Emelie Persson (längst till höger) …

11

… inför en stor publik som gav filmen en lång, spontan och varm applåd.

Filmen om författaren Per Anders Fogelström (1917-1998) som förhandsvisades på ABF-huset i den nästintill fullsatta Z-salen på tisdagskvällen fick efter visningen välförtjänt långa, spontana och varma applåder av publiken.

Den som missade filmen, som gjorts av Anders Lundgren på SvT, får vänta till den 22 augusti då den visas i ett K-special, samma dag som Per Anders Fogelström skulle ha fyllt hundra år. Missa inte!

Många Fogelströmbeundrare som förra statsministern Ingvar Carlsson, Ingmar Bergman, Susanna Alakoski, Göran Greider och Ulrika Knutsson, för att nämna några, medverkar i filmen. De två sistnämnda deltog också i ett infallsrikt panelsamtal efter visningen.

I filmen skildras Per Anders Fogelströms fattiga bakgrund. Under uppväxten var han omgiven i hemmet av idel kvinnor. Den frånvarande fadern Arthur övergav tidigt familjen genom att emigrera till Amerika på grund av att han förskingrat pengar från sin arbetsgivare Asea (vilket biografiförfattaren Karl-Olof Andersson genom sin forskning i Aseas arkiv lyckats dokumentera).

Per Anders Fogelström kände sig inte riktigt hemma i någon av de två världar där han växte upp, inte på det fattiga Söder där han bodde och inte på Östermalm där han gick i skola (avgiften betalades av en faster).

Kanske var den känslan av utanförskap en av drivkrafterna i hans författarskap (jag tror det) liksom den heta viljan att skriva de ”vanliga, enkla” människornas dittills oskrivna historia som han genomförde med mästerverket Stadserien vars första del är Mina drömmars stad, Stockholms (och Sveriges) socialhistoria levande gestaltad i romanform.

Många sidor av Per Anders Fogelströms mångskiftande gärning skildras i filmen. Möjligen hade jag gärna sett mer av hans betydelsefulla insatser som saklig opinionsbildare i den offentliga debatten för att rädda huvudstadens rivningshotade kulturhistoriskt omistliga miljöer, som Östra Mariaberget till exempel.

Men man kan inte få allt på en timme.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Filmen om Per Anders Fogelström förhandsvisas på ABF ikväll kl. 18

Per Anders Fogelström vid sitt skrivbord på Folket i Bilds redaktion på Klara Västra Kyrkogata 5. Bilden är tagen 1954 av Aftonbladets fotograf Axbom/Stockholmskällan

SvT-regissören Anders Lundgren har gjort en film om författaren Per Anders Fogelström (1917-1998) som ska visas som K-special senare i år.

Ikväll (tisdag 2 maj) klockan 18 på ABF-huset på Sveavägen förhandsvisas den mycket sevärda filmen (jag har själv sett den då den visats för styrelsemedlemmarna i Sällskapet Per Anders Fogelströms vänner).

Per Anders Fogelström skrev ju inte bara Stadserien (Mina drömmars stad och de övriga) som skildrar Henning och Lotten och deras ättlingars hårda liv i Stockholm åren 1860-1968.

I början av 1950-talet skrev han samtidsromanerna om ungdomar på Söder (t. ex. Sommaren med Monika), senare också  Kamratserien och Barnserien med flera romaner.

Per Anders Fogelström var journalist på gamla Folket i Bild. Han gjorde avgörande insatser för att rädda kulturhistoriskt värdefulla miljöer i Stockholm från skövling.

Han var fredsaktivist och pacifist, under många är ordförande i Svenska Freds, och kämpade mot att Sverige skulle skaffa atomvapen, när den frågan var aktuell, för att nämna några av hans betydelsefulla insatser.

I filmen medverkar bland andra Ulrika Knutson, Ingvar Carlsson och Göran Greider. Dessa tre kommer också personligen att närvara tillsammans med Kent Josefsson, ordförande i vänsällskapet och filmens regissör Anders Lundgren i ett samtal efter filmen som leds av projektledaren Emelie Persson.

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Bellmanssällskapets årsmöte hölls omgivet av svensk litteraturhistoria

31

Bellmanssällskapets ordförande Mats Hayen berättade på årsmötet om trubaduren Peter Collins  nya vinylskiva med tidigare aldrig tonsatta dikter av Carl Michael Bellman som kommer ut senare i vår i endast trehundra exemplar.

41

Efter årsmötet framträdde skådespelaren Richard Forsgren här under framförandet av  Fredmans epistel 23 ”Som är et Soliloquium då Fredman låg vid krogen Kryp-In, gent emot Banco-huset, en sommar-natt år 1768″ …

51

… ackompanjerad av den unge begåvade gitarristen Leo Krepper …

71

… och i pausen underhöll en för mig okänd person med stämningsfull pianomusik i den inspirerande miljön …

61

… i villan Nedre Manilla på Djurgården där porträtten på svenska författare genom tiderna pryder väggarna.

Bellmanssällskapet årsmöte hölls på söndagen mitt i den samlade svenska litteraturhistorien, nämligen i den pampiga villan Nedre Manilla på Djurgården där Bonniers magnifika konstsamling med porträtt av alla stora svenska författare genom historien fyller väggarna.

Ordföranden Mats Hayen (som omvaldes) berättade om en ny lp-skiva (eller vinyl, som det numera kallas) som ges ut senare i vår med tidigare inte tonsatta dikter av Carl Michael Bellman framförda av trubaduren Peter Collin som också skapat de nya melodierna.

”Vivat, klang!” heter skivan som ges ut i bara 300 exemplar på skivbolaget Ladybird och distribueras av Naxos. För den som inte hinner få tag i skivan innan den tar slut så kommer möjligheten att finnas att avnjuta den på Spotify om jag förstod det rätt.

På förra årsmötet stod just sagde Peter Collin för den musikaliska underhållningen. I år var det skådespelaren Richard Forsgren och den unge begåvade jazzgitarristen Leo Krepper som framförde epistlar så nackhåren reste sig på årsmötesdeltagarna.

Eftersom det inte var tillåtet att av copyrightskäl fotografera konstverk (där upphovsmannen/kvinnan inte varit död i minst 75 år) tog jag en bild i stora salen med några äldre konstverk (bland andra Richard Berghs båda målningar av den sjuke Gustaf Fröding respektive ett porträtt av August Strindberg från början av 1900-talet) för att försöka förmedla ett litet intryck av den inspirerande miljön på Nedre Manilla där Bellmanssällskapet höll sitt årsmöte, öppet mot en avgift även för ickemedlemmar.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Barbro Lindgrens värld möter Astrid Lindgrens på Junibacken


21Hänga i lampkronan som vilda bebin …

61

… eller leka ”inte nudda golv” i röda köket var något av vad barnen prövade på dagen före det officiella öppnandet av den interaktiva Barbro Lindgren-utställningen på Junibacken.

41

De fick också se ett smakprov ur den nyskrivna pjäsen Sparvel …

31

… med bland andra Rita Hjelm (som Sparvel) och Henric Joneskär (som mamman) …

51

… tillsammans med illustratören Eva Eriksson (närmast) och Barbro Lindgren själv i publiken.

71

Lilla Sparvel handlar egentligen om Barbro Lindgren som barn, när hon var mellan fem och åtta, vilket framgår av den biografiska utställningen som också finns att se på Junibacken …

81

… och där visas även det uppmuntrande refuseringsbrevet från självaste Astrid Lindgren till en ung Barbro Lindgren (då Barbro Enskog) från 1952. PS. Klicka på bilden så blir det mer lättläst!

Barnen som dan före öppningsdan testade Barbro Lindgren-världens sprillans nya attraktioner på Junibacken stormtrivdes, for runt som skottspolar, som det brukar heta.

De hängde och dinglade i lampkronan som den vilda bebin, rörde på spakarna i stjärnkikeriet för att åka till glassplaneten, kramade hunden som pruttade när man lyfte på svansen, höll för öronen när tigrarna röt, lekte ”inte nudda golvet” i röda köket och skrattade, liksom de närvarande vuxna, Barbro Lindgren själv och tecknaren Eva Eriksson inkluderade, åt lilla Sparvel och hennes mamma i den av Mikael Kallin nyskrivna pjäsen som dagligen (från 13 april) kommer att spelas på Junibacken de närmaste två åren.

Det är nämligen i två år som den den tillfälliga men påkostade (2-3 miljoner kronor) Barbro Lindgren-världen blir bestående. Den avlöser Muminutställningen som var innan. Det var Astrid Lindgrens villkor att hennes egna figurer på Junibacken skulle kompletteras med andra ”så att det inte blir ett mausoleum” som hon sa, berättar Kristina Axén Olin, ordförande på Junibacken.

Som ett komplement till den interaktiva Barbro Lindgren-utställningen finns en illustrerad biografisk utställning över Barbro Lindgrens liv från födelsen 1937 till i dag. Här visas till exempel det vänliga refuseringsbrevet i faksimil från 1952 skrivet av Astrid Lindgren när hon jobbade som redaktör på bokförlaget Rabén & Sjögren till ”Fröken Barbro Enskog” (som Barbro Lindgren hette som ogift). Astrid Lindgren skriver uppmuntrande på sitt typiska sätt: ”A l l a författare får sina första manuskript i retur så det får man inte tappa sugen för. Och det hoppas jag att den unga författarinnan inte heller gör”.

Och det gjorde inte Barbro Lindgren heller. Och nu huserar de båda Lindgrenarna alltså i samma kulturhus. Fint och värt ett besök!

 

 

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Kulturskatterna i Stockholms kyrkor skildrade i nytt praktverk

31

Jag såg på den magnifika träskulpturen Sankt Göran …

51

… och draken i Storkyrkan …

71

… med nya ögon …

41

… och också på prinsessan …

81

… och fåret som skulle offras men räddades av det blivande helgonet …

61

… efter att ha lyssnat på konsthistorieprofessorn Jan Svanbergs lärda utläggning …

111

… vid den välbesökta bokreleasen av praktverket ”Kyrkornas hemligheter – Stockholm” på onsdagseftermiddagen.

Runt hundrafemtio personer närvarade vid releasen av praktverket ”Kyrkornas hemligheter – Stockholm” (Medströms bokförlag) som ägde rum i Storkyrkan på onsdageftermiddagen.

I den rikt illustrerade boken beskriver konstvetare och andra experter Stockholms kyrkor och deras kulturella skatter. I Storkyrkan själv finns självklart hur mycket som helst att beskåda.

Storkyrkans magnifika träskulptur Sankt Göran och Draken från 1489 av Bernt Notke pryder delvis bokens omslag. Den är ett äreminne över Sten Sture den äldres seger mot danskarna i slaget vid Brunkeberg 1471.

Att det verkligen var konstnären Bernt Notke, av Sten Sture utnämnd till riksmyntmästare, som skapade mästerverket råder det inget tvivel om enligt konsthistorieprofessorn Jan Svanberg som höll ett lärt föredrag om statyn i anslutning till bokreleasen. Bernt Notke-teorin har annars (som kanske bekant) ifrågasatts av konstvetaren och medeltidsexperten Peter Tångeberg.

Hur som helst tittade jag för första gången lite närmare på Sankt Göran och den hiskelige draken, med Sankt Görans lans genomborrad i halsen och med gapet i ett ursinnigt vrål och den pilformade tungan utstickande ur munnen och prinsessan och fåret, de två senare som stod i begrepp att offras till draken när Sankt Göran råkade komma förbi och räddade dem från att uppslukas av draken.

Och ju mer jag betraktade statyn ju mer fascinerad blev jag av detta mer än femhundra år gamla konstverk, dess tillkomst och dess symboliska innebörd. Nu ska jag titta lite närmare också på kulturskatterna i stadens övriga kyrkor.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

P A Fogelströms Mina drömmars stad sätts upp på Stadsteatern i höst

11

Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad blir ett av huvudnumren på Stadsteatern i höst framkom det vid pressträffen på onsdagen. Bland de medverkande i pjäsen märks: …

61

… Leif Andrée och Matilda Ragnerstam, … 

41

… Vanna Rosenberg, …

51

… Eva Rexed …

31

… och Jörgen Thorsson.

21

Linus Tunström regisserar.

Stockholm blir lite av temat på Stadsteaterns repertoar i höst. Det berättade teaterchefen Anna Takanen när spelschemat presenterades med tillhörande smakprov ur pjäserna för församlade journalister på onsdagen.

Den stora satsningen blir pjäsen Mina drömmars stad som huvudsakligen bygger på samtliga fem delar ur Per Anders Fogelströms Stadserie: Mina drömmars stad, Barn av sin stad, Minns du den stad, I en förvandlad stad och Stad i världen.

Stadsserien om Lotten och Henning, Tummen och Matilda, Emelie och alla de andra välkända karaktärerna behandlar tiden 1860 till 1968 då den sista boken i serien gavs ut.

Pjäsens handling kommer dock också att sträcka sig in i nutiden om jag förstod det rätt. Magnus Lindman och Pia Gradwall står för dramatiseringen, Ulla Kassius och Linus Tunström för den sceniska bearbetningen, den senare också för regin. Premiären blir den 3 november.

Jag väntar med spänning på premiären.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Om några år går vi på Hennings och Lottens gator i verkligheten

5a

Här strålar i dag Bondegatan och Barnängsgatan i hop …

3a

… men om några år när Spårvägsmuseet är rivet …

21

… liksom bussdepån Söderhallen och de nya bostadshusen i kvarteret Persikan byggts …

2a

… så kommer den här sträckan av Bondegatan att vara omdöpt till Emelies Gata.

Författaren Per Anders Fogelströms (1917-1998) kanske mest älskade och lästa roman Mina drömmars stad, den första i den s.k. Stadserien, som omfattar tiden 1860-1968, inleds med att den femtonårige Henning Nilsson kommer ensam till Stockholm från landet för att söka lyckan.

Här träffar han den jämnårige Ture Lindgren, Tummen kallad, som blir hans bästa kompis. Henning träffar sin blivande hustru Lotten och Tummen träffar Matilda och tillsammans flyttar de båda paren in i en kåk på Sopgränd (nu Duvnäsgatan) på Åsöberget. Drömmarna gäckade Henning. Bara 34 år gammal dör han efter många års hårt slit i hamnen av lungsot 1879.

Lotten var liksom sin mor, Tvätt-Malin kallad, tvätterska. Inte heller Lotten blev gammal. Hon drunknade i Hammarby sjö en vinterdag 1889, 40 år gammal.

Henning och Lotten fick flera barn. Ett av dem var Emelie som läsaren får följa genom alla de fem delarna i Stadsserien, född 1870 dog hon 1958, 88 år gammal.

Och nu ska dessa Per Anders Fogelströms romangestalter ge namn åt gator, en park och ett torg i det nya bostadsområde som ska byggas i kvarteret Persikan när bussdepån Söderhallen med Spårvägsmuseet har rivits.

Så om några år kan vi vandra På Hennings Gata, Lottens Gata och Emelies Gata eller sitta ner på en bänk i Tvätt-Malins Park eller på Tummens Torg.

Stadsbyggnadsnämnden tar namnbesluten nästa torsdag 6 april. Sympatiskt.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Inget blogginlägg i dag, förbereder Fogelströmframträdande i morgon

1aI morgon, lördag 1 april mellan kl 11 och 14 blir det ”Fogelströmdag” på Stadsarkivet, Kungsklippan 6. Gratis entré. Bilden av Per Anders Fogelström är tagen av Aftonbladets fotograf Percy Oscarsson och disponeras av Stadsmuseet.

Idag hinner jag inte med att åstadkomma ett regelrätt blogginlägg om sakernas tillstånd i staden. Jag ägnar mig istället åt att förbereda mitt framträdande på Stadsarkivets ”Per Anders Fogelström-dag” som äger rum i morgon lördag 1 april, dit för övrigt alla intresserade är välkomna. Det kostar inget.

Evenemanget som är ett led i firandet av Fogelströmåret (Per Anders Fogelström skulle fyllt 100 i år) inleds kl 11 med mingel. Mellan klockan 12 och 14 händer ungefär följande:

12.00 – 12.10: Kent Josefsson presenterar Fogelströmsällskapet och Fogelströmåret; 12.10 – 12.25: Mats Hayen om Friheten i Vita Bergen på 1700-talet (om boken Vävarnas barn); 12.25 – 12.30: Frågor från publiken; 12.30 – 13.10: Lars Epstein läser ur Fogelströms böcker; 13.10 – 13.50: Karl-Olof Andersson om Den okuvliga friheten (Fogelströms nyligen utgivna antinazistiska roman som han skrev bara drygt tjugo år gammal 1939 men som inte gavs ut då); 13.50 – 14.00: Frågor från publiken.

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

P A Fogelströms antinazistiska roman släpptes på tisdagskvällen

11

Per Anders Fogelströms antinazistiska roman ”Den okuvliga friheten” som han skrev 1939 som 21-åring men som då av okänd anledning refuserades har nu getts ut av Stockholmia förlag. Bokreleasen ägde rum på Bio Rio på tisdagskvällen …

21… i samband med ett panelsamtal om civilkurage …

31

… som leddes av författaren Susanna Alakoski och i vilket bland andra Per Anders Fogelströms biograf Karl-Olof Andersson deltog …

41

… och Stockholmias förlagschef Rebecka Lennartsson berättade om bakgrunden till utgivningen av romanen.

Per Anders Fogelströms starkt antinazistiska ungdomsroman ”Den okuvliga friheten”, som han skrev som 21-åring 1939 men aldrig fick publicerad, har nu getts ut av Stockholmia förlag med ett utförligt förord av hans biograf Karl-Olof Andersson.

Vid releasepartyt på Bio Rio vid Hornstulls strand på tisdagskvällen berättade förlagschefen Rebecka Lennartsson om bakgrunden till utgivningen i samband med ett panelsamtal om civilkurage som leddes av författaren Susanna Alakoski.

Civilkurage var ett av Per Anders Fogelströms särdrag. Han måste varit medveten om den livsfara han utsatte sig för om hade lyckats få sin bok utgiven (vilket han förgäves försökte) och om Hitler därefter skulle ha ockuperat Sverige under andra världskriget vilket var ett fullt tänkbart scenario 1939.

Den läsvärda och spännande romanen med sina ungdomliga brister men absoluta förtjänster handlar om den namnlösa mäktiga diktaturen som ockuperar sitt lilla grannland (jfr Tyskland och Tjeckoslovakien till exempel).

Den fiktiva handlingen utspelar sig i en tänkt framtid som är kusligt lik den som skulle komma att bli verklighet med de förödande atombomberna över Hiroshima och Nagasaki som slutpunkt på andra världskriget i augusti 1945.

Förutom att komplettera bilden av Per Anders Fogelström som författare är romanen också högaktuell i dag när extrema högervindar blåser allt kraftigare och kraftigare över världen.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0