Kanske kulturpalats i avkristnade Trefaldighetskyrkan på Östermalm

31

Trefaldighetskyrkan på Östermalm …

71

… med sin nygotiska interiör från 1894 … Bild ur boken

61

… som avkristnades för ett drygt år sedan … Bild ur boken

41

… och som nu kan komma att bli något av ett kulturpalats som fastighetsmannen Hans Åkerlund (bilden), far till nya ägaren regissören Jonas Åkerlund, antydde för mig …

11

… har blivit föremål för en bok …

21

… skriven av konsthistorikern Tulla Grünberger …

51

… som på bokreleasen på torsdagskvällen också samtalade med pastorn i den nu f.d. kyrkan, Solveig Högberg.

Det ska bli spännande att se till vad den internationellt kände kände film- och musikvideoregissören (Madonna bl.a.) Jonas Åkerlund ska förvandla den avkristnade Trefaldighetskyrkan på Majorsgatan 5-7 på Östermalm.

På bokreleasen för konsthistorikern Tulla Grünbergers bok om Trefaldighetskyrkan (Balkong förlag) och dess byggnadshistoria på torsdagskvällen antydde fastighetsmannen (Jonas pappa) Hans Åkerlund lite hemlighetsfullt för mig att det ska bli någon form av event- och kulturpalats. Men att det kommer att ske först en bit in framtiden. Låter ändå rätt lovande kan jag tycka.

Att riva detta metodisternas nygotiska tempel från 1894 är förstås uteslutet eftersom det är byggnadsminnesförklarat. Det var på hösten 2014 som Jonas Åkerlund köpte kyrkan av den krympande församlingen som dock fick vara kvar en tid och höll sin avsakraliseringsgudstjänst ett år senare.

Församlingens pastor Solveig Högberg var med på bokreleasen och uttalade sin tacksamhet över att kyrkan nu i alla fall på något slags vis lever vidare i Tulla Grünbergers rikt illustrerade bok som redogör för kyrkan framförallt som ett unikt byggnadsverk skapat av arkitekterna Johan Nordqvist och Johan Laurentz som på 1890-talet vann den arkitekttävling i vilken Isak Gustaf Clason var enväldig domare, Isak Gustaf Clason som själv hade ritat den närliggande Östermalmshallen i samma nygotiska stil.

Tulla Grünberger redogör i sin bok också kortfattat för övriga frikyrkors i Stockholm historia, som t.ex. Elimkyrkans på Storgatan 24 som 2014 såldes till fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimović. Den församlingen köpte för övrigt i sin tur f.d. Salemkyrkan på Folkungagatan 90 och flyttade dit sin verksamhet.

Men boken handlar också om trakten kring Östermalmstorg i äldre tider, om metodisternas historia och inte minst om Emma Benedicks, kvinnan som skänkte den på den tiden ofattbart stora summan av 100 000 kronor utan vilket bidrag kyrkan aldrig hade kommit till stånd.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Nu har gratisbiljetterna släppts till releasen av Per Anders Fogelströms roman ”Den okuvliga friheten”

3a

Den 21 mars är det offentlig bokrelease av Per Anders Fogelströms ”antidiktaturroman” som han skrev bara 21 år gammal 1939 men inte lyckades få publicerad då …

2a

… och nu kan intresserade anmäla sig för gratisbiljetter, berättar Ernesto Garzón, kommunikatör på Stockholm förlag som ger ut boken. Men det gäller att vara snabb. Bio Rio vid Hornstull rymmer bara 150 personer och det är ”först till kvarn” som gäller.

Nu kan man anmäla sig för att gratis få närvara vid bokreleasen den 21 mars på Bio Rio av författaren Per Anders Fogelströms (1917-1998) tidigare aldrig publicerade roman ”Den okuvliga friheten” som han utan framgång försökte få utgiven 1939 tio år innan debuten med den i dag lite bortglömda men alldeles utmärkta debutromanen, thrillern och skildringen av 1940-talets Stockholm ”Att en dag vakna” som för övrigt fick utmärkta recensioner i pressen när den kom ut 1949.

Men nu ges alltså hans ungdomsverk ”Den okuvliga friheten” ut, med förord av Fogelströmexperten Karl-Olof Andersson, på Stockholmia förlag.

Till skillnad från ”Att en dag vakna” är inte ”Den okuvliga friheten” en Stockholmsroman. Bara 21 år gammal skrev Per Anders Fogelström denna svidande satir om nazismen och Hitlers omänskliga barbari, förmodligen inspirerad av Tysklands annektering av Österrike och delar av Tjeckoslovakien 1938.

Romanens politiska händelser är som kalkerade på dåtidens brutala verklighet. De äger rum i en uppdiktad totalitär stat med judeförföljelser och tillgång till massförstörelsevapen. En läsvärd roman som pekar framåt mot Per Anders Fogelströms starka offentliga engagemang i fredsfrågorna och motståndet mot ett svenskt atomvapen.

Men det gäller för intresserade att snabbt anmäla sig till boksläppet på Bio Rio som rymmer max 150 personer. Principen ”först till kvarn” gäller. Vid boksläppet blir det också en paneldiskussion om civilkurage med Susanna Alakoski som samtalsledare.

För anmälan och utförligare programbeskrivning klicka in på Stockholmia förlag.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

På Haga ser man fjärilen fladdra i det dimmiga landskapet …

41Catharina Grünbaum föreläste om stilkonsten i Carl Michael Bellmans diktning (i stora börssalen i Börshuset) …

21… och trubaduren Carl Håkan Essmar ”illustrerade” föredraget med olika Bellmansånger … 

31

… som här när han ”lätt dragen” framför Fredmans epistel no 1 som utspelar sig på krogen …

51

… och publiken njöt av tal och sång …

61

… och här får Catharina Grünbaum uppskattande kommentarer efter sitt föredrag.

Carl Michael Bellman (1740-1795) dog för över två hundra år sedan. Men hans dikt är högst levande också i dag. Vilken är förklaringen? Det finns nog flera. En är skaldens briljanta stilkonst.

Hans ofta konkreta och åskådliga dikter, Fredmans epistlar och Fredmans sånger, är många skrivna i talspråksstil, andra, lite svårbegripligare, i en högre litterär stil.

Bellman behärskade många stilarter, som han ofta blandade, ”en språkvirtuos” som språkvårdaren Catharina Grünbaum uttryckte det i Börshusets stora börssal när hon på söndagen i Bellmanssällskapets regi föreläste om stilkonsten i Bellmans diktning.

Föredraget interfolierades av trubaduren Carl Håkan Essmars suveräna Bellmantolkningar.

Särskilt fastnade jag för Catharina Grünbaums ”översättning” av inledningen till ”Fjäriln vingad syns på Haga” som är skriven i en ”högre”, franskklassicistisk stil:

”Ingen människa skulle väl säga att en fjäril är vingad när man vill påpeka att den har vingar. I ursprungsversionen heter det dessutom att fjärilen syns i vingad flykt. På naturligt språk skulle man säga att den fladdrar.

Fjäriln vingad syns på Haga, mellan dimmors frost och dun, sig sitt gröna skjul tillaga och i blomman sin paulun.

Med en mer normal syntax och ett mindre preciöst ordval skulle versen lyda ungefär så här:

På Haga ser man fjärilen fladdra i det dimmiga landskapet och ordna sig ett skyddat bo bland bladen och reda sig en säng i blomman”,

förklarade Catharina Grünbaum bland annat

Så sant, klart begripligare, men mindre poetiskt.

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 4

Kommentarer (2)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 1-2 av 2

Tack Olle!

Lars Epstein, 12:22, 6 februari 2017. Anmäl

Fint skrivet, Eppe!!

Olle Bogren, 01:10, 6 februari 2017. Anmäl

Årets Stockholm läser-bok heter Sodomsäpplet av Bengt Martin

41DN-kritikern Johan Hilton läser ur sitt förord till årets Stockholm läser-bok ”Sodomsäpplet” av Bengt Martin (1933-2010) …

21

… och här hälsar han på Rolf Gyll, Bengt Martins livskamrat, som fick ta emot diplom och blommor å Bengt Martins vägnar …

51

… och efter tillkännagivandet av årets Stockholm läser-bok var det många som försäkrade sig om ett exemplar för en femtiolapp.

”Året är 1968 och Bengt Martin har just skrivit en av 1900-talets modigaste romaner, en bok om självhat och homosexualitet, modersbundenhet och depression. Och om hur homosexualitet finns överallt”.

DN-kritikern Johan Hilton läste ur sitt förord till ”en av 1900-talets modigaste romaner” nämligen Bengt Martins Sodomsäpplet som är vald till årets Stockholm läser-bok och som presenterades på Stadsbiblioteket på måndagskvällen.

Sodomsäpplet är nytryckt i pocket och kommer att läsas i många bokcirklar under året och bli föremål för många evenemang på biblioteken, som till exempel författarsamtal, och även stadsvandringar.

Sodomsäpplet handlar om sextonåringen Joakim Mander (författarens alter ego) som bor med sin labila mamma på Frejgatan i Vasastan i slutet av 1940-talet. Han blir under mycken vånda successivt medveten om sin sexuella identitet som homosexuell och upplever ensamhet och utanförskap i en fördömande omvärld och inleder ett förhållande men blir dumpad av sin pojkvän.

Sodomsäpplet är också en fin Stockholmsskildring.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Leif Andrée läste tänkvärda ord av Per Anders Fogelström vid skyltinvigningen på Fjällgatan

71

Skådespelaren Leif Andrée läste några tänkvärda stycken av Per Anders Fogelström …

41

… apropå hotfulla planer mot Fjällgatans bebyggelse på 60-talet där Per Anders Fogelström vädjade om ”försiktighet och ömsinthet” när det gäller stadens utveckling. Ord lika aktuella idag som för femtio år sedan.

51

Anledningen till sammankomsten var avtäckningen av Samfundet S:t Eriks kulturhusskylt på Fjällgatan 30 där Per Anders Fogelström bodde i över trettio år.

22aSkylten avtäcktes av samfundets ordförande Monica Andersson och kulturborgarrådet Roger Mogert som också officiellt invigde Fogelströmåret 2017 som bjuder på många evenemang.

På 1960-talet hade staden planer på att att spränga in ett ett kontorshus i berget under Fjällgatan från Renstiernas Gata till Erstagatan.

Mot dessa planer protesterade bland andra författaren Per Anders Fogelström eftersom Fjällgatan då skulle förlora sin unika karaktär genom att flera husrivningar längs gatan skulle bli följden.

”Fjällgatan är i dag inte bara en utsiktsplats utan också en rolig, gammaldags och sammanhållen gata. Den är äkta och originell. Om något måste ske vore det väl ändå önskvärt att man kunde behålla så mycket som möjligt av denna gatukaraktär. Måste något rivas och byggas om så hoppas man att det nya ska få flyta in så fint som möjligt i det gamla, att såren ska undvikas, stämningen bevaras. Det vore oförlåtligt om vi förstörde stadens vackraste gata för att lappa ett trasigt berg”.

”Vi har förstört så mycket av våra vatten och våra berg. Nu måste vi vara mycket försiktiga med med vad vi har kvar, inte begå mer våld än nöden absolut kräver. Vad som än händer: försiktighet, ömsinthet. Det är en vädjan, en bön”.

Citaten avslutar Per Anders Fogelströms bok ”Ett berg vid vattnet En bok om Fjällgatan och trakten däromkring” från 1969. Boken tillägnade han Stockholms stadsfullmäktige. Det kanske hjälpte. Planerna skrinlades.

Skådespelaren Leif Andrée läste ovanstående tänkvärda stycken ur boken inför ett sjuttiotal personer som samlats utanför Fjällgatan 30 där Per Anders Fogelström bodde andra hälften av sitt liv.

Anledningen var att Samfundet S:t Eriks s.k. kulturhusskylt med en text om Per Anders Fogelström avtäcktes på fasaden av samfundets ordförande Monica Andersson och kulturborgarrådet Roger Mogert som samtidigt invigde Fogelströmåret 2017 som nu alltså officiellt är igång med massor av evenemang med anledning av att Per Anders Fogelström (1917-1998) skulle ha fyllt 100 år i år.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Mustafa Can inledde Fogelströmåret på Stadsbiblioteket

11

Fogelströmåret inleddes på Stadsbiblioteket med ett samtal mellan Mustafa Can och Kent Josefsson …

31

… inför storpublik …

21

… där Mustafa Can bland annat ställde en intressant fråga som inte har något svar, nämligen hur Per Anders Fogelström (som med sympati och inlevelseförmåga skildrat de ”enkla” människornas historia i Stad-serien och Barn-serien från 1749 till 1968) skulle ha skildrat Södermalms nutida utveckling  från arbetarstadsdel till Europas femte mest trendiga stadsdel på bara några årtionden.

41Fogelströmåret på Stadsbiblioteket fortsätter de fyra nästföljande onsdagarna med intressanta programpunkter.

Den kände journalisten Mustafa Can och ordföranden i sällskapet Per Anders Fogelströms vänner Kent Josefsson inledde Fogelströmåret 2017 (hundra år sedan PAF föddes) på Stockholm stadsbibliotek vid Sveavägen på onsdagskvällen med ett estradsamtal om författarskapet inför storpublik.

Båda herrarna bor på östra Södermalm just där handlingen i Mina drömmars stad, den första delen i Stad-serien, huvudsakligen utspelar sig, där karaktärerna Henning och Lotten och deras kompisar Tummen och Matilda framlever sina strävsamma liv under nästan ofattbart knappa omständigheter på Åsöberget årtiondena efter 1860.

Många aspekter diskuterades.

Mustafa Can funderade bland annat över hur Per Anders Fogelström, om han hade levat, skulle ha skildrat dagens Stockholm, tiden efter 1968, då Stad-serien slutar, de romska tiggarna, Södermalms utveckling från fattig arbetarstadsdel till Europas femte mest trendiga stadsdel, gentrifieringen de senaste årtionden, med utförsäljningar av allmännyttan och med bostadskostnader som gör att många ”vanliga” människor inte längre har råd att bo kvar på Söder.

Hur Per Anders Fogelström skulle skildrat den utvecklingen får vi förstås aldrig veta. Men vi kan ju alltid ana.

Flera intressanta program med Fogelströmtema följer de närmaste onsdagarna på Stadsbiblioteket.

Den 1 februari samtalar Kent Josefsson och trubaduren Ulf Bagge med Agnes Hellström, ordförande i Svenska Freds (Per Anders Fogelström var själv ordförande i Svenska Freds åren 1963-1977). Den 8 februari talar författaren Ulrika Knutson över temat ”Kvinnornas stad – om historia och kön i Per Anders Fogelströms författarskap”. Den 15 februari sjunger Ulf Bagge och berättar om Per Anders Fogelströms roman om Barnängsfabriken och den 22 februari samtalar journalisten Christoffer Barnekow med arkitekturhistorikern Martin Rörby över temat ”Att skriva sin stad””. Samtliga program börjar klockan 18.00.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Fynd på jubileumsrean: 700 gamla Stockholmsbilder för 29 kronor

11

Södermalmstorg med Stadsmuseet (dåvarande Södra stadshuset) i Götgatans mynning runt sekelskiftet 1900. I Södra stadshuset låg Dahlheim & Engströms Vin & spirituosahandel och en Möbelaffär. Längst till höger låg August Rietz Bok- Musik-& Pappershandel där man också kunde köpa skolböcker. I de låga husen till vänster fanns ett Café och en cigarrhandel och möjligen också en uraffär, åtminstone sitter det en rund, stor klocka på fasaden. Det är ganska livligt på torget med damer i parasoller, en cyklist, promenerande och flera hästdragna kärror, varav en är på väg uppför Götgatsbacken som numera dagligen med möda bestigs av ett oräkneligt antal cyklister.

71

Också detta vykort är från Södermalmstorg men fotograferat ned mot Brunnsbacken med Hotell och restaurang Pelikan, och  Saltsjön i fonden. Längst till höger i bild ses en smal kant av nuvarande Stadsmuseets norra flygel och långt till vänster i bild ses samma klocka på väggen som på förra bilden (klicka gärna på bilden för att övertyga er själva).

81Ovanstående bilder är två av närmare sjuhundra som finns i bokverket ”Stockholmsmiljöer från tiden kring sekelskiftet 1900″ …

91

… som just nu är till salu för 29 (!) kronor på Drottninggatans Bok & Bild under jubileumsrean där.

41

Några fler exempel på bilder (från Slussentrakten) ur bokverket. Basarbyggnaden vid Slussen som låg strax söder om Carl Johans torg som då var anordnat som en park kring kungens ryttarstaty (som i dag tillfälligt placerats på Slottsbacken i väntan på bättre tider)  …

61

… och gamla Katarinahissen från 1884 som revs när dagens efterföljare byggdes i samband med att Slussen som just nu är under rivning byggdes i början på 1930-talet …

31… och Fiskarhamnen vid Östra Slussgatan där den nyfångade fisken auktionerades ut tidigt på morgnarna. Slussplan och Skeppsbron i bakgrunden. 

111

Det finns flera fynd för 29 kronor styck på Bok & Bild, särskilt för den som är intresserad av klassikerna.

Jag kan inte låta bli att tipsa om min favoritbokhandel Drottninggatans Bok & Bilds ”födelsedagsfirande” som startade på söndagen och pågår cirka två veckor med massor av läsvärda böcker till salu för 29 kronor styck.

Jag köpte på mig ett par klassiker som Pindaros Olympiska och pythiska oden (Natur och Kultur, 2008) och Theokritos Sånger (Natur och Kultur, 2004), båda tolkade av den outtröttlige Ingvar Björkeson. Jag köpte även Dylan Thomas I riktning mot begynnelsen (1981), ett antal prosaberättelser i serien Atlantis väljer ur världslitteraturen, från vilken det finns flera titlar i reautbudet.

Mest för pengarna tyckte jag ändå kanske att jag fick när jag köpte bokverket ”Stockholmsmiljöer från tiden kring sekelskiftet 1900, vykort ur Alfred Wirströms samling” (Carl Magnus Rosell och Göran Dyhlén i samarbete med Postmuseum och Arena förlag, 2009). Om jag inte minns fel var det tio gånger så dyr när det kom ut.

Och de gamla vykorten är ju lika intressanta att detaljstudera nu som då.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Nu börjar Fogelströmåret 2017

5a

Fogelströmåret 2017 har börjat!

I år är det 100 år sedan Per Anders Fogelström (1917-1998) föddes och på samma sätt som 2012 proklamerades som Strindbergsåret (100 år efter författarens död) har 2017 proklamerats som Fogelströmåret (100 år efter författarens födelse) stött av Stockholm stad, Stockholmsskildrare som han var Per Anders Fogelström.

Stadsmiljökämpen, fredsaktivisten och romanförfattaren Per Anders Fogelström kommer att uppmärksammas med en mängd aktiviteter, som teaterföreställningar, föredrag, utgivandet av en tidigare opublicerad roman (skriven tio år före debuten)  m.m.

Här är programmet som det ser ut i dagsläget. Men det kommer att hända mer.

1a

Revoltörerna från 1973, andra delen i den så kallade kamratserien.

Det finns många kopplingar i Per Anders Fogelströms många romaner till hans privata liv utan att de för den skull är direkt självbiografiska.

Författarens djupt religiösa mamma Naëmi ville (utan att lyckas) att han skulle bli präst precis som romanfiguren Maria utan framgång ville att sonen Folke skulle bli präst i Per Anders Fogelströms s.k. kamratserie som han skrev på 1970-talet.

2a

Debutromanen Att en dag vakna från 1949.

I den läsvärda debutromanen ”Att en dag vakna” från 1949 heter författarens alter ego Robban och jobbar i en bokhandel precis som Per Anders Fogelström själv gjorde i sin ungdom (dock har han i romanen förlagt bokhandeln till Sankt Eriksplan istället för Odenplan).

3a

I kvinnoland från 1954.

I romanen ”I kvinnoland” från 1954 heter hans alter ego Arne och växer upp i en miljö dominerad av starka kvinnor med en frånvarande pappa precis som Per Anders Fogelström själv gjorde i sin barndom.

4a

Mina drömmars stad från 1960, första delen i stadserien om Henning och Lotten och deras ättlingars liv i Stockholm 1860-1968.

Mest känd är Per Anders Fogelström förstås för sin stadserie, och då särskilt den första delen ”Mina drömmars stad” som nästan alla vuxna svenskar någon gång verkar ha läst, de ”vanliga” stockholmarnas historia under drygt hundrafemtio år sinnrikt gestaltad i romanform.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Josabeth Sjöbergs Söder i ny bok

4a

Det här är Josabeth Sjöbergs åttonde bostad (1863-1868) på Söder  och den enda som finns kvar i dag …

1a

… berättade Hans Öjmyr på bokreleasen av sin bok och visade en bild där han själv sitter vid samma fönster i huset på Högbergsgatan som Josabeth Sjöberg och hennes gitarrelev John Edholm gjorde för runt hundrafemtio år sedan på hennes bild ovan.

5aDen som missade bokreleasen får en ny chans att höra Hans Öjmyr berätta på Medeltidsmuseet den 30 november.

6a

Josabeth Sjöberg fotograferad i Frans Johan Lilljeqvists ateljé på Drottninggatan omkring 1870.

2a

Hans Öjmyr signerar boken efter sitt föredrag vid bokreleasen.

Mamsell Josabeth Sjöberg (1812-1882) tillhör de konstnärer som blivit upptäckta och erkända långt efter sin död. Inte mycket är känt om hennes personliga liv annat än de knapphändiga uppgifter som finns i officiella dokument och från det som kan utläsas ur hennes naivistiska bilder från hennes tolv bostäder och vyerna från Söder.

Hans Öjmyr, utställningschef på Stadsmuseet, har noga studerat hennes detaljrika bilder och forskat om hennes liv och lägger fram resultaten i en rikligt illustrerad och lättläst bok ”Josabeth Sjöbergs Stockholm – En unik bildskatt från 1800-talet” (Stockholmia förlag) som släpptes på söndagen under en välbesökt bokrelease uppe på Ersta.

Josabeth Sjöberg var mamsell, d.v.s. en ogift kvinna ur borgarklassen. Hon var allmänt konstnärligt begåvad, spelade både piano och gitarr. Hon levde i små omständigheter, tycks ha försörjt sig på att handkolorera svartvita bilder. Senare i livet ärvde hon pengar som gjorde henne mer ekonomiskt oberoende. Hennes bilder från de tolv olika bostäderna på Söder där hon levde sitt liv är tillkomna efter att hon flyttat därifrån.

Alla husen där Josabeth Sjöberg bodde är i dag borta, alla utom ett, det på Katarina Högbergsgata 25 (i dag Högbergsgatan 29-35). Men Hans Öjmyr har hittat fotografier från flera av husen som ger läsaren en tidsdoft. Den som är intresserad att höra Hans Öjmyr berätta om Josabeth Sjöberg och boken rekommenderas att besöka Medeltidsmuseet den 30 november kl 18 eller Stadsbibliotekets boklunch den 1 december klockan 12 för en kortversion.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Sjuårige Vilhelm Backanders tankar på bussen med mamma

11

Vilhelm Backander, 7 år, läser sitt bidrag till boken 101 ord till vårt Stockholm på Nobelmuseet på måndagskvällen.

21

På scenen de tre initiativtagarna till bokprojektet från vänster: Livia Ramírez, Tomas Brink och Elsa Vernier.

31

F.d. hemlöse John Arthur Ekebert läser sitt bidrag om det hårda livet ”Borta vid parken ligger min hemlöse vän, huttrar, väntar tills solen strålar igen…”

51Johanna Barkström läser sin kortberättelse om en kall vinterdag ”Till höger sitter en tiggare, hans fingrar skakar av kyla. Människorna omkring oss går med huvudet nedåt och munnen gömd i halsduken …”

61

Johan Kull och Tomas Brink sjöng låten ”Stockholm- stor och vacker” med text av 11-åriga Sara Englund och musik av Tomas Brink.

”Min resa. Bussen kommer. Jag sätter mig med mamma och tänker på allt som händer i vårt universum. Saker som händer mig och alla andra i världen.”

Vilhelm Backander, 7 år, var den yngste skribenten av dem som under en festlighet i Nobelmuseet på fredagskvällen läste upp sitt bidrag till 101 ord till vårt Stockholm, bokprojektet som nu går in på sitt andra år.

Livia Ramírez (en av de tre initiativtagarna till projektet) förklarade att nästa års upplaga av 101 ord till vårt Stockholm är på gång men att det ännu inte är försent att skicka in sitt bidrag.

Skildringen ska bestå av högst 101 ord och skickas in till kontakt@101ord.se och kommer då med i jurybedömningen. 101 bidrag publiceras sedan i gratisboken som kommer ut nästa vår. Alla bidrag publiceras på 101 ords facebooksida.

På fredagskvällen på Nobelmuseet spelade också Tomas Brink och Johan Kull låten ”Stockholm-stor vacker” som bygger på 11-åriga Sara Englunds bidrag som Tomas Brink satt musik till och som kan höras på Spotify.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0