Kanske kulturpalats i avkristnade Trefaldighetskyrkan på Östermalm

31

Trefaldighetskyrkan på Östermalm …

71

… med sin nygotiska interiör från 1894 … Bild ur boken

61

… som avkristnades för ett drygt år sedan … Bild ur boken

41

… och som nu kan komma att bli något av ett kulturpalats som fastighetsmannen Hans Åkerlund (bilden), far till nya ägaren regissören Jonas Åkerlund, antydde för mig …

11

… har blivit föremål för en bok …

21

… skriven av konsthistorikern Tulla Grünberger …

51

… som på bokreleasen på torsdagskvällen också samtalade med pastorn i den nu f.d. kyrkan, Solveig Högberg.

Det ska bli spännande att se till vad den internationellt kände kände film- och musikvideoregissören (Madonna bl.a.) Jonas Åkerlund ska förvandla den avkristnade Trefaldighetskyrkan på Majorsgatan 5-7 på Östermalm.

På bokreleasen för konsthistorikern Tulla Grünbergers bok om Trefaldighetskyrkan (Balkong förlag) och dess byggnadshistoria på torsdagskvällen antydde fastighetsmannen (Jonas pappa) Hans Åkerlund lite hemlighetsfullt för mig att det ska bli någon form av event- och kulturpalats. Men att det kommer att ske först en bit in framtiden. Låter ändå rätt lovande kan jag tycka.

Att riva detta metodisternas nygotiska tempel från 1894 är förstås uteslutet eftersom det är byggnadsminnesförklarat. Det var på hösten 2014 som Jonas Åkerlund köpte kyrkan av den krympande församlingen som dock fick vara kvar en tid och höll sin avsakraliseringsgudstjänst ett år senare.

Församlingens pastor Solveig Högberg var med på bokreleasen och uttalade sin tacksamhet över att kyrkan nu i alla fall på något slags vis lever vidare i Tulla Grünbergers rikt illustrerade bok som redogör för kyrkan framförallt som ett unikt byggnadsverk skapat av arkitekterna Johan Nordqvist och Johan Laurentz som på 1890-talet vann den arkitekttävling i vilken Isak Gustaf Clason var enväldig domare, Isak Gustaf Clason som själv hade ritat den närliggande Östermalmshallen i samma nygotiska stil.

Tulla Grünberger redogör i sin bok också kortfattat för övriga frikyrkors i Stockholm historia, som t.ex. Elimkyrkans på Storgatan 24 som 2014 såldes till fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimović. Den församlingen köpte för övrigt i sin tur f.d. Salemkyrkan på Folkungagatan 90 och flyttade dit sin verksamhet.

Men boken handlar också om trakten kring Östermalmstorg i äldre tider, om metodisternas historia och inte minst om Emma Benedicks, kvinnan som skänkte den på den tiden ofattbart stora summan av 100 000 kronor utan vilket bidrag kyrkan aldrig hade kommit till stånd.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Astoriahuset närmar sig rivning

al62nyliten

Det, efter domen i dag, än mer rivningshotade s.k. Astoriahuset, egentligen två byggnader med en gemensam fasad,  (till höger om gröna knoppen på bilden) från 1873 vid Nybrogatan …

5111

 

… är tänkt att ersättas av ett voluminöst nytt kontorsbygge …

b1

… med ett svankigt tak som spiller över på det kvarvarande huset på Nybrogatan (högst upp till vänster i bilden) …

a1… och så här det tänkt att utsikten  från fjärde våningen på Nybrogatan ska gestalta sig med det planerade nedsänkta torget ”Sofi Almquists plats” till höger om det ny huset.

Astoriahuset (byggt 1873) på Nybrogatan är ett steg närmar rivning. På onsdagen kom domen från Mark- och miljödomstolen. Överklagandet av detaljplanen som förutsätter rivning avslogs.

Därmed riskerar ett av stadens få hus från 1870-talet att försvinna om inte domen överklagas till Mark- och miljööverdomstolen och denna ändrar underinstansens dom.

Astoriahuset som uppfattas som en flygel till gathuset på Nybrogatan där f.d. biografen Astoria (som fastighetsägaren Länsförsäkringar för övrigt också ville riva från början) är egentligen huvudfasaden till den på den i slutet av 1800-talet planerade paradgatan mellan Nybrogatan och Grev Turegatan som dock aldrig kom att förverkligas.

Invändningarna mot den planerade rivningen har varit starka. Senast samlade ett protestmöte på Nybrogatan för fyra månader sedan ett par hundra deltagare och när detaljplanen antogs i fullmäktige för drygt ett år sedan gick både moderaterna och liberalerna mot rivningsförslaget.

”1870-talshus ska inte rivas. Allt måste göras för att bevara historiskt unika hus. Det medför ett särskilt ansvar att vara fastighetsägare i Stockholms stenstad, fastigheterna och ägandet är en del av Stockholms historia” skrev exempelvis Lotta Edholm (lib) i sin reservation mot beslutet.

Carl-Fredrik Paleus från Nätverket Riddarens Hopp som försöker rädda Astoriahuset (kvarteret som Astoriahuset ligger i heter Riddaren) säger bland annat om domen:

”Vi kommer att öka takten i vårt arbete och om inte Länsförsäkringar och Humlegården tar sitt förnuft tillfånga hoppas jag att Stockholmarna visar vad de tycker om att rivningar av hus från 1800-talet nu återupptagits i Stockholm”.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Även korvgubbarna tillhör Stockholms Stadions historia

61

Det är lite ödsligt på Stockholms Stadion nuförtiden. Några skidåkare gled runt i spåret på torsdagseftermiddagen …

21

… men så plötsligt inträdde en större grupp, mest herrar lite uppe i åren, med mängder av idrottshistorisk kunskap  på banan, De var på guidad tur med  Stockholms idrottshistoriska förening …

41… och en av dessa var Rolf Wikström, gammal djurgårdare, handbollsspelare och svärson till Putte Kock, legendaren. Rolf var iklädd Putte Kocks gamla kaptensmössa. Han berättade att när Stadion byggdes till 1912 års olympiska spel så gick byggnadsarbetarna ut i strejk varpå kung Gustav V beordrade in två hundra soldater som byggde färdigt anläggningen i tid.

71

Och den mångkunnige Lars Wahlström (längst till höger) berättade om en ny utställning (tillgänglig dock endast vid visningar) med bilder från Sommar-OS 1912 och Stadions långa historia  i VIP-gången under huvudläktaren  … 

51

… och där kunde man till exempel se guldmedaljören i höga hopp 1912 sjuttonåriga Greta Johansson (1895-1978) stå i en balja med med en blå frottéhandduk över axeln …

111

… och när vi kom ut på innerplan igen tänkte jag att alla funktionärer och all publik under åren också tillhör Stadions historia litegrann, ja även korvgubbarna så jag plockade in den här tekniskt urusla bilden på min pappa när han säljer korv någon gång på 1950-talet i kiosken vid Valhallavägskurvan. Det var här tvestjärtarna brukade ramla ned i korvgrytan i bland från murgrönan på tegelväggen bakom kiosken.

I min barndom på 1950-talet hände det alltid nåt på Stockholms Stadion nästan varje dag, särskilt vintertid innan kylan satte in. Var det inte hockeymatcher eller träning på Sveriges dåförtiden enda befintliga konstfrusna isbana skrinnade skridskoentusiasterna omkring där (ungefär så som sker i Kungsan nuförtiden) på allmänhetens åkning som det hette på den tiden. På Stadion spelades bandy och kördes isracing och under den varma årstiden var det fotbollsmatcher och friidrottstävlingar, Skolungdomens, SM m.m.

På den tiden, ännu inte tonåring, hjälpte jag pappa att sälja varm korv. På somrarna stod vi i kiosken vid Valhallavägskurvan. Från murgrönan på väggen bakom kiosken trillade det ibland oturligt nog ner tvestjärtar i korvgrytan. Dessa små drunknade kryp gällde det att dölja för kunderna och med korvtångens hjälp fortast möjligt utan att någon av kunderna märkte det förpassa ned på marken utanför kiosken.

På vintrarna stod vi med pjäxorna instuckna i väldiga halmtofflor som skydd mot kylan och sålde korv med bröd vars mögelfläckar vi omsorgsfullt hade skrapat bort innan kunderna anlände. Vår snåla chef herr N tvingade oss att sälja dessa gamla bröd. Inte kul, men det var bara att lyda. Och ibland doppade jag ner mina frusna fingrar i den sjudande korvgrytan för att upphäva stelheten och få igång blodcirkulationen vilket väl utan påföljd kan avslöjas så här drygt sextio år efteråt.

Nuförtiden är det ganska ödsligt på Stadion, inte många evenemang. På torsdagseftermiddagen stakade några skidåkare runt i det anlagda snöspåret och ett gäng äldre herrar (och en handfull damer) gick omkring på löparbanan. Det var medlemmarna i Stockholms idrottshistoriska förening som hade en guidad tur för medlemmarna ledd av den mångkunnige Lars Wahlström.

Han berättade historien om japanen som försvann vid det olympiska maratonloppet 1912 och om fotografierna från olympiaden på Stadion, fotografier som föreningen varit med om att sätta upp i den långa VIP-gången under läktaren mot Lidingövägen. Mycket underhållande för en Stadionnostalgiker som jag och även för övriga i sällskapet som jag uppfattade det.

Men som sagt, det är inte mycket aktivitet i den gamla olympiaborgen nuförtiden. Kanske blir ändring. Hoppas det. Anläggningen förtjänar det. Den har atmosfär.

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Musikhögskolans inflyttningsfest med öppet hus fortsätter imorgon

2a

Dansaren Helena Franzén improviserade inför en intresserad publik …

3a

… när Musikhögskolans välbesökta inflyttningsfest med gratis öppet hus fortsatte på lördagen (avslutas på söndagen).

4a

Och i Nathan Milsteinsalen bjöds på orgelkonsert med föredrag …

5a

… och i foajén lekte en liten pojke med de guldfärgade KMH-ballongerna …

1a

… och i en övningssal tränade en elev klarinett …

7a

… och den som gick upp på plan 4 i KMH:s nya glaspalats …

8a

… kunde skåda ut över den avrivna tomten där  KMH:s gamla skola (från början Statens Normal) låg.

Kungliga Musikhögskolan (KMH) vid Valhallavägen mitt emot Stadion har flyttat in i sina nya lokaler och firar med inflyttningsfest och öppet hus den här helgen. Under lördagen var det tjockt med folk som besökte det nya glaspalatset.

Inflyttningsfesten fortsätter på söndagen och då kan man bland annat lyssna på en elektroakustisk konsert eller på musik av Olivier Messiaen eller lära sig trumma eller lyssna på föredrag eller bara gå runt och se sig omkring. Och på fjärde planet kan man ut genom fönstret betrakta resterna av den rivna gamla Musikhögskolan som från början hette Statens Normal.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Statens Normalskola är riven Kanske dags att bygga en ny

21

Här låg en gång Statens Normalskola …

11

… mittemot Stockholms Stadion.

31

Under hösten har den rivits och nu pågår grundarbeten för nya bostadshus på platsen.

41

Den rivna skolan i gulvitt tegel …

71

… ritades av arkitekten Paul Hedqvist 1949, …

61… mannen bakom många skolbyggen i Stockholm.

81Under de fyra senaste decennierna användes Statens Normal av Kungliga Musikhögskolan.

Av Statens Normalskola återstår nu bara namnet.

Arkitekten Paul Hedqvists labyrintiska gulvita tegelkomplex från 1949, vid Lidingövägen mittemot Stockholms Stadion, har under hösten rivits och avlägsnats från stadens yta.

Inte en tegelsten av den gamla skolan där den stod syns på de numera kala bergknallarna.

Under de senaste fyra decennierna användes lokalerna av Kungliga Musikhögskolan som sedan i höstas flyttat in och huserar i nybyggda hus i samma kvarter, Svea Fanfar, som bostadsområdet heter.

I en hästskoform runt nya Musikhögskolan (på bland annat Statens Normalskolas gamla plats där sprängningsarbeten pågår just nu) ska Veidekke bygga sammanlagt 360 bostäder, varav en knapp tredjedel (de som ligger utanför Statens Normalskolas gamla område) redan är färdiga.

PS 1. Bland alla lärare som en gång jobbade i Statens Normal fanns konstnären och författaren Rut Hillarp (1914-2003). Hon gjorde bestående intryck på eleverna i mitten av 1950-talet. Så här berättade Göran Mandéus för mig vid ett tillfälle att han som student mindes henne. ”Hon hade en annorlunda klädstil, klädde sig i turban och färggranna kläder och skrev erotiska dikter. Det upplevdes som synnerligen udda. ”Vi var ju jättepryda på den tiden”.

PS 2. Jag kan inte undgå att fascineras av begreppet Statens Normalskola, en skola som så att säga sätter standarden för vad svensk skola ska vara och hur den ska fungera.

Med de sjunkande resultaten för svenska elever som gång på gång redovisas i de så kallade Pisaundersökningarna undrar man om det inte vore idé att åter inrätta en Statens Normalskola, gärna i en arkitektoniskt vacker och ändamålsenlig byggnad som tillsammans med kunniga och inspirerande lärare befordrar kreativitet, kunskaper och självständigt tänkande hos eleverna, en Statens Normalskola som sätter standarden för alla övriga skolor i landet således.

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Skola på Östermalm byggs om till fyrtionio exklusiva lägenheter

1a

Sofi Almquists samskola låg på Nybrogatan 19 från 1904 till nedläggningen 1936 (gathuset var från början lärarbostäder och gårdshuset till vänster i bilden själva skolhuset) …

7a

… med samundervisning för flickor och pojkar (Sofi Almquist själv tittar ut genom dörren premiäråret 1904) …

3a

… byggs nu om till 49 exklusiva bostadsrätter av Oscar Properties (vd Oscar Engelbert på bilden) …

8a

… och på onsdagen premiärvisades en visningslägenhet, här dess kök, av designern Michaela Hemlin (till vänster) …

5a

… och här fotograferas creative directorn Ulrika Thott intill den kände skulptören Tony Craggs verk som ska pryda fastigheten.

Sofi Almquist (1844-1926) flyttade 1904 sin reformpedagogiska samskola till det då nybyggda skolhuset på Nybrogatan 19 på Östermalm. I skolan undervisades flickor och pojkar tillsammans. Gymnastik, slöjd och engelska fanns på schemat, vilket var radikalt på den tiden. Den Almquistska samskolan lades så småningom ner 1936.

Fram till för två år sedan bedrev den judiska Hillelskolan undervisning i lokalerna. Sedan dess disponerar Hillelskolan en ny fastighet i samma kvarter.

Nu håller den nye fastighetsägaren Oscar Engelbert genom sitt företag Oscar Properties på och bygger om den gamla skolan, som består av gathus (f.d. lärarbostäder och kontor) och sammanbyggt gårdshus (den gamla skolan), till 49 exklusiva bostadsrätter på mellan 29 och 200 kvadratmeter, inflyttningsklara 2018.

Visningslägenheten som presenterades på onsdagen är 122 kvadratmeter och kostar 16,6 miljoner kronor (redan såld). Allt är specialdesignat och noga genomtänkt. Till exempel består golvet i köket av fransk fiskbensmönstrad parkett, berättade designansvariga Michaela Hemlin vid visningen.

I fastigheten på gemensamt utrymme  kommer en skulptur att placeras som Oscar Properties fått låna tills vidare av den kände skulptören Tony Cragg (som ställde ut ett antal skulpturer på Djurgården ute i det fria till för ett par veckor sedan).

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Catarina Kent ställer ut fotografier på ”The not yet famous gallery”

11

Porträttet av en pojke i det lilla kungariket Bhutan …

21

… ingår i Catarina Kents utställning på Ateljé Uggla … 

71

… liksom glädjetårarna ”In tears” efter segern i en hästkapplöpning i Italien …

61… och detta ödesmättade landskap (med photoshoppade moln inlagda).

31

Ateljé Ugglas innehavare fotografen Mats Burmans egna fotografier …

81

… finns också till beskådan som det här porträttet av Noomi Rapace från 2009.

På galleri Ateljé Uggla, eller ”The not yet famous gallery” som fotografen och innehavaren Mats Burman brukar kalla det, på Grevgatan 52 på Östermalm, visas alltid två utställningar samtidigt, den permanenta med porträtt i gången ner till ateljén, de flesta tagna av Mats Burman själv, och en tillfällig i själva galleriet i gatuplanet.

I galleriet ställer nu Catarina Kent ut en kollektion fotografier som har en speciell lyskraft, porträtt och scenerier av olika slag, bilder som hon utan att ha förändrat till sitt innehåll (utom en där en dramatisk molnformation photoshoppats in i ett landskap) bearbetat i datorn för att intensifiera bildens uttryckskraft.

Bäst tycker jag om det svartvita porträttet taget i det lilla landet Bhutan (det lilla slutna kungariket mellan Indien och Kina med drygt 750 000 invånare) av en liten pojke som utan att rygga med blicken men istället med ett lika självklart som avväpnande allvar möter fotografens och därmed också betraktarens blick, ett porträtt svårt att glömma.

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Terminaler både rivs och invigs samtidigt i Värtahamnen

11

Samtidigt som den gamla terminalen i Värtahamnen höll på att rivas …

21

… invigdes den hangarfarrtygsliknande nya terminalen och hela Värtahamnen på tisdagen …

31… med skumpa (alkoholfri)  …

41

… och tal på tal, här av hamndirektören Johan Castwall, inför mängder med inbjudna …

61

… bland dem konstnären Matthias van Arkel (en av de fyra konstnärer som smyckat terminalen) …

51

… här med verket kallat Cut Open Strip Painting, 129 sammansatta plattor av valsat platinasilikongummi som Matthias van Arkel färgat in och sammanfogat.

Nya Värtahamnen på en väldig pir ute i vattnet invigdes med tal och alkoholfri skumpa och mängder av inbjudna på tisdagen.

Samtidigt tuggade de väldiga rivningsaxarna sönder den gamla terminalbyggnaden bit för bit för att ge plats för nya bostadsbyggen på land.

Mycket arbete återstår än, både riva, fylla ut och bygga. Åsynen av projektet ger vissa associationer till jätteprojektet på andra sidan stan, Slussen.

Den nya terminalen med sin något hangarfartygsliknande arkitektur är redan i bruk sedan flera månader med konstutsmyckning och allt.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

”Rädda Astoriahuset, ett av stans få 1870-talshus som ännu existerar”

71

Skönhetsrådets och Samfundet S:t Eriks Fredrik von Feilitzen förklarade varför det är så viktigt att förhindra rivningen av 1870-talshuset (bakom honom) på Nybrogatan …

81

… vid ett protestmöte på Nybrogatan på lördagen som samlade ett par hundra personer. Också Samfundet S:t Eriks ordförande Monica Andersson (längst fram) talade …

21

… liksom Liberalernas Björn Ljung (den ende deltagande kommunalpolitikern i protestmötet) som förklarade att om fastighetsägarna i stan får igen sina rivningsplaner kommer endast 10 av de nu 16 kvarvarande 1870-talshusen att bli kvar.

11

Många talade om ”den nya rivningsvågen i stan”.

51

Före och efter den planerade rivningen av 1870-talshuset till höger och påbyggnaden av det återstående huset och nybyggnaden av ”kontorskomplexet” på platsen för det rivna huset.

61

Volymstudie, före och efter den planerade rivningen och nybyggnaden.

Ett par hundra människor samlades på lördagen för att protestera mot den planerade rivningen av Astoriahusets flygel, som egentligen borde kallas Astoriahuset, vid Nybrogatan. Fredrik von Feilitzen, medlem i Skönhetsrådet och i Samfundet S:t Erik, en av mångare talare på protestmötet, förklarade varför.

Han berättade att det nu rivningshotade huset från 1873, som egentligen är två byggnader med en gemensam fasad, är ett få kvarvarande hyreshus från 1870-talets Stockholm.

Det byggdes i fyra våningar, eftersom det inte var tillåtet att bygga högre innan den nya byggnadsstadgan trädde i kraft den 1 januari 1875. Huset byggdes av Stockholms Byggnadsförening (ej att förväxla med dagens namne).

I spetsen för Stockholms Byggnadsförening stod dåvarande överståthållaren (motsvarigheten till dagens landshövding) Gillis Bildt (Carl Bildts farfars farfar). I styrelsen satt också Stockholms dåvarande stadsarkitekt Ludvig Hedin (upptäcktsresansen Sven Hedins pappa). Det var alltså ett byggföretag med en välrenommerad ledning.

Huset, som i dag uppfattas som en flygel till Astoriahuset vid Nybrogatan, vänder sin vackra huvudfasad mot vad som på 1870-talet planerades att bli en paradgata mellan Nybrogatan och Grev Turegatan, en gata som dock aldrig föreverkligades. Därför den felaktiga beteckningen Astoriahusets flygel.

Talare på talare efter Fredrik von Feilitzen protesterade mot den planerade rivningen, bland dem kommunalpolitikern Björn Ljung (lib), ordförande i Samfundet S:t Erik Monica Andersson, krönikören Mats Wickman, arkitekten Ola Andersson och kulturhistorikern Edward Blom med flera.

Det är Länsförsäkringars fastighetsbolag Humlegården som vill riva det gamla 1870-talshuset. Detaljplanen har godkänts av kommunfullmäktige och ligger efter överklagande nu hos Mark- och miljödomstolen för avgörande.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Öppet hus1: Reaktorhallen på KTH där landets första kärnreaktor stod

11Efter tjugofem meters nedstigning i ett illgrönt upplyst trapphus …

21

… når besökaren fram till den magiska plats …

31

… det mäktiga bergrum där Sveriges första kärnreaktor var igång ären 1954-1970.

41

Kontrollrummet (tror jag).

51

Taket är indelat i numrerade rutor som tillkom när strålningsmätningar gjordes efter att reaktorn tagits ur bruk så att den skulle kunna ”friklassas”, d.v.s. användas för andra ändamål, som i dag kulturella aktiviteter och liknande.

61

I reaktorhallen står den gamla så kallade Skandiaorgeln, nyrenoverad, och låter mäktigt och melodiöst.

R1 hette den, Reaktor 1, Sveriges första kärnreaktor (togs i bruk 1954, ur drift 1970 och revs 1982) 25 meter under marken på Drottning Kristinas väg 51, nära forskarna på KTH.

På den tiden studerade forskarna egenskaper hos neutroner och andra små partiklar liksom den radioaktiva strålningen men producerade också radioaktiva preparat för strålbehandling av cancerpatienter.

Nu finns bara själva reaktorhallen kvar. Bara och bara. Det är ett mäktigt berggrum som förvandlats till en kreativ mötesplats och experimentscen. Här har Cullbergbaletten, Moderna dansteatern, Riksteatern m.fl. framträtt under senare år. Madonna spelade in sin video ”Nothing Really Matters” i reaktorhallen (även om inte så mycket av miljön syns i videon).

Och hu i helgen är det öppet hus i reaktorhallen, en mäktig upplevelse som ackompanjeras av musik från den s.k. Skandiaorgeln, den nyrestaurerade Wurlitzerorgeln från 1926, som under många år användes på biografen Skandia för att sedan hamna bortglömd och illa hanterad på en vind Stadshuset innan den sent omsider lyckligtvis återfanns och renoverades.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0