Pyramiden på Mynttorget

Pyramiden på Mynttorget symboliserar koldioxidutsläpp per svensk …

Annons:

En pyramid av jättekartonger byggdes upp på Mynttorget på måndagen. Varför? För att protestera mot statliga Vattenfalls planer på att öppna fem nya dagbrott och bryta brunkol i Tyskland och visa hur mycket koldioxid som släpps ut i atmosfären vid förbränningen av den mängd brunkol som Vattenfall tänker sig att bryta, nämligen 1,2 miljarder ton, eller 168 kubikmeter per svensk, lika mycket som ryms i pyramiden.

… om statliga Vattenfall realiserar planerna på fem nya brunkolsgruvor i Tyskland. 

Det är Greenpeace som byggt pyramiden och som under tisdagen och onsdagen ska försöka övertyga förbipasserande och särskilt då riksdagspolitiker att öva inflytande på och få Vattenfall att ändra sig och avstå från gruvplanerna så att grundvattentäkter undgår förgiftning och hela samhällen i Tyskland slipper att tvångsevakueras.

Bara var tredje Stockholmare för Nya Slussen i ny undersökning

Enligt en färsk undersökning som presenterades i ABC på söndagen …

Enligt en ny undersökning som gjorts av Opinion Stockholm och som presenterades i ABC på söndagen är det bara 35 procent av Stockholmarna som stöder ombyggnadsplanerna för Nya Slussen; 32 procent vill ha en upprustning av Slussen som den är i dag, medan 33 procent är osäkra eller vill se ett annat förslag och att staden utreder igen.

… har stadens förslag till Nya Slussen stöd av endast 35 procent av Stockholmarna …

Finansborgarrådet Sten Nordin (m) säger i en mejlkommentar till ABC att Nya Slussen har ett stort stöd av Stockholmarna vilket han också anser att den nya undersökningen bekräftar. Men kan verkligen 35 procent av Stockholmarna anses utgöra ”ett stort stöd”?

… ”ett stort stöd” enligt finansborgarrådet Sten Nordin i en mejlkommentar till ABC.

Manifestation nu i helgen om Slakthusområdets framtid

Det är full fart i Slakthusateljéerna inför helgens manifestation. Här är det Maria Andersson som testar en kostymering och skylt som låter ana vad hon tycker om ett IKEA-varuhus på Slakthusområdet.

Fantasifulla plakat tillverkas av Karin Lindh och Eva Arnqvist.

Kulturhistoriskt intressanta byggnader ska bevaras när Slakthusområdet förvandlas …

… men det är oklart vilka byggnader som räknas som kulturhistoriskt intressanta.

Jag minns djurtransorterna och djurslakten på Slakthusområdet. Den tiden är förbi. Snart ska också hela den kvarvarande livsmedelsindustrin med tusentals anställda utlokaliseras och området förvandlas. Till vad?

Till ett bostadsområde med upp mot tre tusen lägenheter, restauranger och caféer enligt Stockholms stads officiella hemsida där det också utlovas att de kulturhistoriskt intressanta byggnader som finns ska bevaras och integreras med nya byggnader. Staden har också slutit ett hårt kritiserat s.k. intentionsavtal med IKEA om ett varuhus av något slag i området.

Man kan fråga sig vilka byggnader som anses kulturhistoriskt intressanta. Det kanske inte bara är de som byggdes när Slakthusområdet invigdes 1912. Och vilken karaktär ska det nya området få? Kommer det att finnas några arbetsplatser kvar där i framtiden? Blir det utrymme för någon kulturverksamhet? Försvinner konstnärerna för att hyrorna blir för höga? Passar det verkligen med bilalstrande IKEA-varuhus på denna plats?

På söndag klockan 13 är det samling vid Slakthusområdets entré för fotografering av helgens manifestation dit alla är välkomna …

… även de som inte deltagit i lördagens öppna verkstad i Slakthusateljéerna i det gröna huset på Bolidenvägen 22.

”Vi tycker om staden” står det på banderollen som Eva Arnqvist tillverkat.

Frågorna är många. Svaren svävande. Kampen om Slakthusområdets framtid har bara börjat. I helgen ordnar fyra konstnärer i Slakthusateljéerna en stor manifestation dit alla är välkomna att uttrycka sina åsikter om områdets framtid. Under lördagen mellan kl 11 och 18 är det öppen verkstad i deras ateljé på Bolidenvägen 22 (gröna huset där Ishockeyförbundet höll till) dit alla är välkomna att tillverka skyltar och objekt med budskap om områdets framtid.

Och på söndag kl 13 blir det fotografering av manifestationen med storformatskamera från en skylift vid Slakthusområdets entré. Alla är välkomna dit (även utan skyltar) hälsar initiativtagarna konstnärerna Eva Arnqvist, Adriana Seserin, Karin Lindh och Maria Andersson. Ponnyridning och sambaorkester utlovas också.

Utredning om nya Nobelcentrets påverkan på det gamla tullhuset

Kommer det segrande förslaget till nytt Nobelcenter på Blasieholmen … (ill. David Chipperfield Architects)

… förutsätta att det gamla tullhuset från 1876 måste rivas?

Tävlingen om det nya Nobelcentret på Blasieholmen är avgjord. De Berlinbaserade arkitekterna David Chipperfield och Christoph Felger vann med sitt förslag ”Nobelhuset” . Det ansågs av juryn ha högre kvalitéer än de svenska konkurrenterna Johan Celsings och Gert Wingårdhs förslag som också tävlade i slutomgången.

Den föreslagna byggnaden presenterades på onsdagen och är enligt juryn ”ett elegant, tidlöst och vackert yttre uttryck med en tydlig egen identitet. Fasadutformningen, med mässingsskimrande vertikala element och glas, har den upphöjda elegans och kvalitet som förknippas med Nobelpriset”, står det bland annat i motiveringen.

David Chipperfield (bilden), segraren i arkitekttävlingen med förslaget ”Nobelhuset” vill placera byggnaden på den delen av den anvisade tomten där tullhuset och magasinsbyggnaderna står i dag och då måste dessa rivas … 

… men Stockholms finansborgarråd Sten Nordin menade att den frågan måste utredas ordentligt först och att alternativen är ”bevara, flytta eller riva”.            

Som det ser ut på ritningen försvinner de byggnader som i dag finns på platsen bakom Nationalmuseum, det gamla tullhuset från 1876 och de röda magasinsbyggnaderna. Men det är inte avgjort än, förklarade Stockholms finansborgarråd Sten Nordin som var med vid presskonferensen.

”Nu vidtar en normal planprocess där våra duktiga tjänstemän tar fram underlag till en detaljplan och sen blir det samråd i vanlig ordning i höst. Alla aspekter ska belysas noggrant. Vi är helt öppna för olika lösningar”, sade han.

Och på den direkta frågan om tullhusets framtid sa Sten Nordin att det finns tre alternativ som ska utredas ordentligt: ”bevara, flytta eller riva”.

Har Folkpartiet ändrat sig om Klockhusets tvillingbyggnad?

Borgarråden Roger Mogert (s) och Madeleine Sjöstedt (fp) diskuterade den kritiserade rivningen av Klockhuset på Norra station i februari och den aviserade återuppbyggnaden av Klockhusets klocktorn vid fullmäktigesammanträdet på måndagen.

Den uppmärksammade rivningen av Klockhuset på Norra station i mitten av februari blev föremål för en debatt mellan borgarråden Rogert Mogert (s) och Madeleine Sjöstedt (fp) vid måndagens fullmäktigemöte i Stadshuset.

Roger Mogert frågade Madeleine Sjöstedt i hennes egenskap av fastighetsborgarråd vad hon ansåg om rivningen fast han egentligen redan visste eftersom Madeleine Sjöstedt redan tidigare kallat rivningen för en skandal.

Han undrade också vad hon ansåg om att själva klocktornet skulle byggas upp för ”tolv miljoner kronor”. Madeleine Sjöstedt tyckte det var en bra idé eftersom det kommer att bli det enda minnesmärket från den gamla järnvägsepoken.

Jag håller med Madeleine Sjöstedt med tillägget att jag tycket att klocktornet ska byggas upp i anslutning till den kvarstående godsexpeditionen (Klockhusets tvillingbyggnad utan klocktorn) så att ett nytt Klockhus skapas som kan användas av de kommande invånarna i Hagastaden.

Madeleine Sjöstedt sade att det återuppförda klocktornet skulle bli det enda som påminde om den gamla järnvägsepoken i den framtida Hagastaden. Men Folkpartiet har tidigare flaggat för att Klockhusets tvillingbyggnad skulle kunna bevaras. ”Folkpartiet föreslår nu att klockhusets pendang, belägen 100 längre ifrån klocktornet på Norra stationsgatan, på något sätt bör sparas. Detta hus har inget torn men är i övrigt näst intill identiskt med det förlorade huset.”, skrev Folkpartiet i ett pressmeddelande några dagar efter rivningen.

Har partiet ändrat sig nu, eller har jag missuppfattat nåt?

Läs gärna också: Bygg upp klocktornet vid den andra expeditionsbyggnaden!

Oklart vad som händer med det gamla tullhuset på Blasieholmen

Åke Askensten (mp) frågade …

Hur går det med det gamla tullhuset från 1876 och de gamla sjömagasinen på Blasieholmen när det nya Nobelcentret ska placeras bakom Nationalmuseum, frågade Åke Askensten (mp) vid måndagskvällens kommunfullmäktigesammanträde.  Han är orolig för att de kommer att rivas när det nya Nobelcentret ska byggas.

… exploateringsborgarrådet Joakim Larsson (m) …

Exploateringsborgarrådet Joakim Larsson (m) ville inte svara direkt på frågan. Han hänvisade till att det slutliga förslaget ännu inte är presenterat från Nobelkommitténs sida. Det sker nu på onsdag.

… hur det ska gå för det gamla tullhuset från 1876 …

”Vi vet inte vad som är hotat. Vi har inte sett det vinnande förslaget än. Efter det påbörjas planprocessen och då får vi se hur vi kan inrymma Nobelcentret i detta känsliga område”, sade han.

… och de gamla sjömagasinen på Blasieholmen …

Åke Askensten var inte riktigt nöjd med svaret.

… när det nya Nobelcentret ska byggas på platsen. Men blev inte särskilt nöjd med svaret.

”En ansvarig politiker borde kunna ha en uppfattning i denna fråga” (dvs. om de gamla maritima byggnaderna ska var kvar eller inte), menade Åke Askensten. Men Joakim Larsson vidhöll att man måste avvakta och se förslaget varefter planprocessen inleds.

Planerna på bussgata genom Rosenlundsparken läggs ner

Det blir ingen bussgata genom Rosenlundsparken i Grindsgatans förlängning till Swedenborgsgatan mellan Hallandsgatan och Magnus Ladulåsgatan. Protesterna mot den planerade bussgatan rakt genom parken på Söder har varit starka.

”Vi lägger ner planerna på en bussgatan genom Rosenlundsparken”, berättade stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius för mig innan hon besvarade frågor om Moderaternas bostadsbyggnadspolitik  hos Sveriges Arkitekter.

”Vi lägger ner projektet av tre skäl. Vi lyssnar på opinionen. Det skulle kosta för mycket med åtgärder på husen för att skydda dem för det ökade bullret. Och SL verkar inte heller så där jätteintresserade”

Det berättade stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius för mig innan hon på måndagen tillsammans med moderaternas bostadspolitiske talesman på riksplanet Oskar Öholm äntrade podiet hos Sveriges Arkitekter för att utfrågas om moderaternas bostadspolitik av arkitekten Emma Jonsteg, vd för Utopia.

Inte oväntat handlade frågor och svar bland annat om kvalité i byggandet, förkortade handläggningstider när det gäller att få fram detaljplaner och förbättrad dialog med allmänheten inför planerade byggprojekt. Bra ambitioner tycker jag.

Aktionsgrupper mot okänsligt byggande börjar samarbeta

Peter Elmlund.

Ett samarbete är på väg på att växa fram mellan olika grupper som värnar om Stockholms innerstads karaktär. På onsdagskvällen bjöd nätverket Stockholm Skyline in aktionsgrupper och andra nätverk som arbetar mot okänslig exploatering i staden till ett välbesökt möte på Kägelbanan vid Mosebacke.

Hans Blix.

Där föreslogs förutom samarbete mellan de olika grupperna också utfrågning av Stockholmspolitikerna inför valet. En demonstration mot brutala ingrepp i stadsmiljön planeras (preliminärt den 17 maj på Plattan). Andra metoder att sätta fokus på exploateringsfrågorna i staden diskuterades också.

Johan Mårtelius.

Flera talare framträdde. Peter Elmlund från Stockholm Skyline talade om att bygga stadsmässighet, fungerande stadsrum även utanför innerstaden och nämnde Gustav III:s Boulevard i Solna som ett gott exempel. F.d. utrikesministern Hans Blix påminde om att finansborgarrådet Sten Nordin sagt att inga parker ska bebyggas men att det är just det som nu håller på att ske i Karl Staaffs park på Norrmalm.

Kerstin Westerlund.

Johan Mårtelius, professor i arkitekturhistoria på KTH, kritiserade trenden i innerstan att förse värdefulla byggnader, som exempelvis Nils Teschs departementsbyggnad vid Tegelbacken i kvarteret Loen, med ”monstruösa tillägg”, som han kallade den och vissa andra tillbyggnader på hustak i City. Han tyckte att man borde kunna ta befintliga, gamla, fina byggnader, exempelvis vid Brunkebergstorg som mått och i stället sänka andra nyare hus i grannskapet men sa också att han insåg att det skulle vara svårt att få politikerna med sig på en sådan politik.

Ole Settergren.

Kerstin Westerlund, tidigare bland annat ordförande i Samfundet Sankt Erik, oroade sig för att utsikter och luftrum och känslan av öppenhet håller på att minskas i staden och befarade att planerna på att däcka över spåren vid Centralen och bygga det s.k. Västra City åter kommer att aktualiseras. Hon var också starkt kritiskt till planerna på Nobelcentret på Blasieholmen som tycks innebära att det gamla Tullhuset från 1876 och de båda hamnmagasinen från 1910 rivs. ”Dagens koncentration mot innerstan måste brytas”, sade hon.

Ulf Johannisson (i mitten). Peter Elmlund (till vänster).

Moderaten Ulf Johannison berättade om stadsbyggnadsgruppen inom Norrmalmsmoderaterna och visade olika utländska exempel där man lyckats bygga trivsamma miljöer som människor uppskattar i ställer för alla ”lådor” som byggs i Stockholm. Han var mycket kritisk till de stora byggbolagens dominerande ställning i byggprocessen. Inom elektronikbranschen där konkurrens råder har produktiviteten fördubblats de senaste tjugo åren samtidigt som produktionskostnaderna halverats till skillnad från i byggbranschen där oligopol råder och mycket lite har hänt.

Birgitta Palmertz från Föreningen Bevara Slussen delar ut flygblad om den planerade demonstrationen.

Ole Settergren från Stigbergsgruppen som är motståndare till Nya Slussen (en av männen bakom filmen som jag skrivit om i ovanstående blogginlägg) sade att det ännu inte för sent att sätta stopp för Nya Slussen. Han påminde om att rivningen av Münchenbryggeriet stoppades 1976 sedan frågan kommit upp i valrörelsen det året och att Skeppsholmsbron som skulle rivas på 1990-talet också räddades tack vare en stark opinion.

Tiotusentals har redan sett protestfilmen mot Nya Slussen

Protestfilmen mot Nya Slussen som sprider sig som en löpeld på nätet.

En arbetskopia av en kortfilm som motståndarna till Nya Slussen producerat kom av misstag i allmän cirkulation på nätet och sågs snabbt av tiotusentals tittare berättar av en av initiativtagarna till filmen Ole Settergren. Filmen inleds med en minuts svidande ironisk text:

”Först rev vi de nostalgiska Klarakvarteren.”

”Vi ersatte dem med eleganta bankkontor.”

”Grattis stockholmare. Nu är det nästan klart. Först rev vi de nostalgiska Klarakvarteren. Gamla hus med bostäder, redaktioner och butiker fick ge plats för den nya tiden. Vi ersatte dem med eleganta bankkontor och parkeringshus av betong och effektiva köpgallerior.

Och nu har turen kommit till Slussen. Den 80 år gamla trafikkarusellen som så felaktigt betraktats som genialisk och trivsam ska äntligen bort. Klöverbladen med planskild trafik ska ersättas med ramper och trafikljus. Nya nyttobringande kontorshus ska byggas framför den uttjänta stadsbilden. På en modern cementplatta inreder vi 1000-tals kvadratmeter shoppingcenter där köpvilliga konsumenter möts av glada försäljare och ett jättelikt glastak som skydd mot elementen.

Nya Slussen plan A är ett led i den fina svenska traditionen att riva gamla stadskärnor och bereda plats för nya praktiska köptorg. Grattis stockholmare. Nu gör vi klart jobbet.”

Södermalmstorg i dag …

… och i framtiden om Nya Slussen förverkligas.

Sedan ändras tonen i resten av filmen som blir en systematisk vidräkning med Nya Slussen (Plan A kallad) som den planeras efter rivningen. Bland annat kommer dagens fria utsikter att skymmas av hus som inte är genomskinliga även om de presenterats som sådana i stadens informationsmaterial och trafikstockningar som på Kungsgatan och Medborgarplatsen förutspås med den nya väglösningen utan planskilda korsningar men med en 8-filig motorväg från Hornsgatan till Skeppsbron.


Dystopisk framtidsvision av utsikten från Skeppsbrons uppfart mot Söder. (Samtliga bilder är klipp från filmen ”Stoppa vansinnet! Rädda Slussen!” på YouTube).

Istället förespråkar filmen den alternativa Slussen plan B som bygger på dagens idé men i moderniserad form, hälften så dyr och dubbelt så snabb att förverkliga och med de fria utsikterna bevarade. Nu ligger filmen också ute på YouTube.

Finansborgarrådet Sten Nordin inte orolig för Slussens kostnader

För fyra år sedan bestämde kommunfullmäktige att ombyggnaden av Slussen får kosta högst 8 miljarder kronor. Det var innan bussgaraget i Katarinaberget planerades. Det beräknas kosta drygt 1,3 miljarder kronor.

Åke Askensten är orolig för att Nya Slussen kommer att att bli betydligt dyrare än beslutat  …

Vid måndagens fullmäktige sade sig Åke Askensten (mp) vara orolig för att kostnaderna för Slussenprojektet kommer att överstiga den beslutade summan eftersom det kraftigt har försenats och därmed hela tiden fördyras och eftersom kommunerna runt Mälaren inte visat något större intresse av att vara med och betala för vattenreglering såsom förutsatts och eftersom staten och SL verkat måttligt intresserade av att bidra till bussterminal och vattenreglering såsom planerat.

… men det är inte finansborgarrådet Sten Nordin.

Åke Askensten ville ha en redovisning av ekonomin och frågade finansborgarrådet Sten Nordin (m) om inte också han är orolig för att kostnaderna kommer att skena iväg.

Men Sten Nordin var inte orolig. Han berättade att Slussenprojektet fram till den sista december förra året kostat 1 250 000 000 kronor och att prognosen för närvarande beräknar totalkostnaden till 8 059 000 000 kronor, dvs. 59 miljoner kronor (eller 0,7 procent) mer än vad fullmäktige beslutat.

Han sade också att förhandlingar pågår med Mälarkommunerna och landstinget och andra berörda parter och att han var optimistisk om utgången av dessa förhandlingar.