Motståndet mot Nya Slussen fortsätter trots ja från domstolen

 

Annons:

Kritikerna av Nya Slussen (närmast Jan Ohlin och Birgitta Palmertz) i Mark- och miljödomstolens (Nacka tingsrätts) reception i väntan på att få ta del av den s.k. vattendomen i Slussenmålet.

Motståndarna till Nya Slussen ger inte upp bara för att Mark- och miljödomstolen på torsdagen offentliggjorde sin s.k. vattendom som gav staden klartecken att riva själva Karl Johanslussen och bygga en ny sluss för båtarna och samtidigt utöka Målarens kapacitet att rinna ut i Saltsjön vid höga vattenstånd. Domen kommer förmodligen att överklagas. Samtidigt fortsätter rättsprocessen i Mark- och miljööverdomstolen om den planerade bussterminalen i Katarinaberget.

Bara ett par timmar efter att domen offentliggjorts samlades ett femtontal kritiker av Nya Slussen på kupolens tak med facklor och banderoller …

En hel del återstår således innan hela Slussenprojektet kan sätta igång fullt ut även om det kan se ut som om rivningen och ombyggnaden redan startat genom att avspärrningar, ledningsomläggningar och arkeologiska undersökningar nu gjort stora delar svårframkomliga och riskabla att röra sig i, särskilt nere vid Slussplan.

 

… med kritiska budskap …

Ett par timmar efter att vattendomen kungjorts samlades trots det envisa regnandet ett femtontal kritiker till Nya Slussen på kupolen (som de gör varje torsdag) med facklor och banderoller. På staketen hängde budskap som: ”S.O.S. Slussen i vårt hjärta”. ”T-korsning utan flöde, Slussens nya öde”, ”Nya Slussen=,> 8 års kö-kaos”, ”Återskapa Slussen”, ”Inga bussar i Katarinaberget”, ”Stoppa Nya Slussen” och ”Staden ljuger, Nya Slussen suger”.

… och kärleksförklaringar.

Emil Johanssons dotterson är orolig för Årsta Holmars framtid

Emil Johansson med häst och vagn på väg på den egna färjan till Årsta Holmar. Foto: Bertil Norberg (Stockholmskällan)

Trädgårdsmästaren Emil Johansson transporterar sin häst och kärra på sin hemgjorda lilla färja över Årstaviken med kurs hemåt mot Årsta Holmar. Intill välver sig den nybyggda järnvägsbron majestätiskt. Fotografiet är taget på trettiotalet.

Emil Johansson väger en gädda på en besman på Kornhamnstorg.

Emil Johansson har varit i stan och levererat grönsaker och blommor (och kanske några fiskar) till torghandeln vid Kornhamnstorg där hans hustru Ida säljer dem från ett stånd.

Ida Johansson vid sitt grönsaksstånd på Kornhamnstorg.

När dottersonen Per-Olof Wikberg i dag betraktar de gamla bilderna minns han sin morfar Emil och mormor Ida som drev jordbruket på Årsta Holmar under att halvsekel (utan el och eget dricksvatten, det hämtades från Södermalm) till mitten av femtiotalet.

Per-Olof Wikberg, Emil och Ida Johanssons dotterson, minns den gamla epoken på Årsta Holmar …

… där han själv uppträdde vid ett Bellmansfirande sommaren 1953.

Han minns djuren, korna, hästen och alla katterna, växthusen och de andra byggnaderna som revs när morföräldrarna gått bort och det femtioåriga arrendet sades upp av Stockholms stad 1957. Och han såg förfallet under åren som följde.

Växthus och frilandsodlingar på Årsta Holmar på Emil Johanssons tid. I dörröppningen till vänster står Emil Johanssons dotter Gertrud, Per-Olof Wikbergs mamma.

Nu är han orolig för Årsta Holmars framtid om en planerad bro byggs dit.  Den borgerliga majoriteten i Trafiknämnden fattade nyligen ett s.k. inriktningsbeslut att för 20 miljoner kronor bygga en 180 meter lång gångbro i trä fäst på östra sidan av den gamla järnvågsbron.

Emil Johansson, Årsta Holmars siste trädgårdsmästare, på äldre dar. 

Helst vill Per-Olof Wikberg inte ha någon bro alls mellan Södermalm och Årsta Holmar. Men om det ändå blir en så anser han att man åter ska anlägga ett trädgårdsmästeri och kanske ha hästar, möjligen ponnyer, som barn kan få rida på, så att det blir ett utflyktsmål för familjer och inte bara ett ställe att ta sig till där inget särskilt finns att göra. Han är orolig för att det annars kan bli bus och nedskräpning med pizzakartonger och krossade flaskor på stränderna.

Om nu tillgängligheten till Årsta Holmar nödvändigtvis ska underlättas föreslår Per-Olof Wikberg att staden börjar i liten skala med en färja i stället för en bro.

Ny Djurgårdsbro planeras

 

Intill Djurgårdsbron planeras en ny bro …

En ny bro från Strandvägen till Djurgården för cyklister och flanörer planeras att byggas någonstans mellan Narvavägen och Torstenssonsgatan i närheten av den provisoriska bro som byggdes (och revs) bredvid nuvarande Djurgårdsbron till Stockholmsutställningen 1897. Anledningen sägs vara att framkomligheten på Djurgårdsbron tidvis är mycket ansträngd.

… i närheten av den provisoriska bron (närmast i bild) som byggdes till Stockholmsutställningen 1897. (Foto: Stockholmskällan)

Två huvudalternativ utreds, en fast bro och en öppningsbar (svängbro eller klaffbro). Hösten 2016 planeras den nya bron kunna öppnas. Mellan 16 och 33 miljoner kronor beräknas den kosta beroende på hur den utformas.

Två alternativa lägen utreds.

Koloniområdet som försvinner

Ekbackens gamla koloniområde vid postterminalen i Tomteboda …

… försvinner snart. En del av kolonistugorna är till hälften rivna, medan …

… det av andra endast återstår en för tillfället översnöad brädhög …

… eller en naken stengrund.

Översnöat rivningsvirke, nakna husgrunder, till hälften rivna små träbyggnader, fruktträd med avsågade grenar, sönderslagna fönster, ett tiotal övergivna kolonistugor, Ekbackens över hundra år gamla koloniområde, intill Tomteboda postterminal i Solna finns snart inte mer. Allt ska rivas utom två av stugorna som (lovvärt nog) sparas av kulturhistoriska skäl. Här ska SL anlägga sin nya bussdepå som ersätter anläggningen i Hornsberg när posten flyttar till Rosersberg.

Här på det gamla koloniområdet framför postterminalen ska SL bygga en bussuppställningsplats i två plan större än fotbollsplanen på Friends …

Det idag ödsliga koloniområdet som en gång blomstrande bredde ut sig ända bort till Ulvsundasjön anlades redan 1907 när personal på SJ fick denna dåtida idyll att vistas i på lediga stunder.  När koloniföreningen bildades 1918 fanns det hel 478 kolonilotter, ett antal som successivt minskats genom åren inte mist till följd av 1960-talets byggande av Essingeleden med avfarter.

… när bussarna lämnar depån i Hornsberg på Kungsholmen …

… för den nya anläggningen på koloniområdets gamla plats i Tomteboda (här sedd mot Ulvsundasjön från terminalen) …

… belägen här på kartan inom den den vänstra delen av den gula markeringen.

Skeppsbrons tullhus kanske flyttas för att bredda cykelbanan

Tullhusen på Skeppsbron kan komma att flyttas en bit för att bredda cykelbanan …

På Skeppsbron är det väldigt många cyklister. Vi funderar på om man kan flytta tullhusen en bit och öka framkomligheten.

… berättade trafikborgarrådet Ulla Hamilton vid en pressträff om stadens cykelsatsningar.

Det sade trafikborgarrådet Ulla Hamilton (m) när hon presenterade nära förestående och planerade cykelsatsningar på en presskonferens på måndagen.

Inriktningsbeslutet för cykelsatsningen på Skeppsbron landar på 34 miljoner kronor. I Skeppsbrons förlängning vid Strömbron väntas satsningen på cykelbefrämjande åtgärder ligga på 11,5 miljoner kronor.

Den ”knöliga korsningen” vid Strömbron, som trafikborgarrådet har egna erfarenheter av, kommer också att bli cykelvänligare någon gång i framtiden.

-Det är en mycket knölig korsning vid Strömbron/Kungsträdgården. Där passerar nästan lika cyklister som bilister. Jag har egna erfarenheter av kniviga situationer där, sade Ulla Hamilton.

I de s.k. inriktningsbeslutet som omfattar 400 miljoner kronor till cyklismen är inte alla detaljer färdigutredda. Framkomligheten för cyklisterna vid Danviksklippan kan komma att ske genom att berget skalas av så att cykelbanan kan bli bredare. I inriktningsbeslutet ligger också förbättringar för cyklisterna på bl. a. Götgatan, Skanstullsbron, Odengatan, Långholmsgatan och i förorterna.

Mer omedelbart kommer Kungsbron att få ett nytt cykelfält och bussfil; Värtavägen dubbelriktad cykelbana; Gustavslundsvägen ny cykelbana mellan Alviksplan och Vidkärrsvägen; och Perstorpsvägen och Flatenvägen nya cykelbanor. Allt till en kostnad av 68 miljoner kronor. Beslutet sker vid trafiknämndens nästa sammanträde.

Här ska 140 000 bostäder byggas eller blir det kanske 152 500?

Man räknar med att Stockholm växer med ett nytt Malmö (drygt 300 000 människor) fram till år 2030, sade finansborgarrådet Sten Nordin när han och stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius i grova drag på en presskonferens presenterade var de 140 000 nya bostäderna (som är alliansens mål) ska byggas fram till detta decennieskifte.

Sten Nordin och Regina Kevius presenterade programmet ”Bostadspotential Stockholm” med det tänkta bostadsbyggandet fram till 2030 fördelat på stadsdelar.

I den s.k. ”Bostadspotential i Stockholm” som tjänstemännen på stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret har varit med om att arbeta fram kan de 140 000 nya bostäderna fram till 2030 fördelas på stadens olika stadsdelar enligt följande:

Södermalm (9 200 nya bostäder), Kungsholmen (5 300), Norrmalm (6 000), Östermalm (16 700), Hägersten-Liljeholmen (20 700), Älvsjö (6 700), Skärholmen (8 100), Enskede-Årsta-Vantör (24 400), Farsta (8 200), Skarpnäck (5 600), Bromma (20 100), Hässelby-Vällingby (8 200), Spånga-Tensta (5 000) och Rinkeby-Kista (8 300).

Sten Nordin hoppades på en blocköverskridande uppslutning bakom programmet …

När jag räknar ihop siffrorna får jag får det visserligen till 152 500 nya bostäder. Men det kanske inte är meningen att hela potentialen ska utnyttjas.  Sten Nordin hoppades på en blocköverskridande bostadspolitik och att socialdemokraterna ställer sig bakom det övergripande programmet och Regina Kevius hoppades att invånarna i de berörda områdena ska komma med bra förslag på var förtätningen ska ske.

… och Regina Kevius hoppades på stöd och förståelse från stockholmarna vid förtätningen av stadsdelarna.

Går det verkligen att få in så här många nybyggda bostäder i de olika stadsdelarna? Regina Kevius förklarade att det berodde på att man ”tagit ett helhetsgrepp” i stället för att ”gluggplanera” som tidigare skett. ”Vi blev själva förvånade att man kan få in så många nya bostäder på det sättet”, förklarade hon. ”Och det är bara sju promille av stadens grönområden som tas i anspråk”, tillade Sten Nordin.

Södermalmstorg 2 finns inte mer

I förra veckan satt den gamla skylten fortfarande kvar …

… men i dag är den bortskruvad …

… och Kolingsborg tömt på både diskotek och arkitektkontor.

Södermalmstorg 2 är borta. Skylten alltså. Gammal och avskavd satt den fortfarande på plats i förra veckan vid ingången till Bergs arkitektkontor i Kolingsborg. Men nu är den bortskruvad och Kolingsborg tömt. Både diskoteket i nedervåningen och arkitektkontoret har utrymt Kolingsborg inför den förestående rivningen.

Bergs arkitektkontor har lämnat …

… lokalerna i Kolingsborg …

… och flyttat …

… till Krukmakargatan.

Jag kikade in på det tomma arkitektkontoret som var tomställt sånär som på några kasserade kontorsstolar, enstaka flyttkartonger och lite annat skräp. Arkitektkontoret har i helgen flyttat till Krukmakargatan men den enastående utsikten frän kontoret genom fönstren mot Mälaren, Saltsjön och Slussen finns kvar. Än så länge.

Men den fantastiska utsikten från det gamla kontoret i Kolingsborg …

… består än en tid.

Rivning och nybyggnad planeras för Gallerian vid Hamngatan

Stora förändringar stundar för Gallerian i City. Hela anläggningen byggs på med flera våningar utom ett av de fem väldiga husen, det i hörnet av Hamngatan och Regeringsgatan som fastighetsägaren AMS Pensionsförsäkringar AB planerar att riva och ersätta med ett nytt hus.

Delen av Gallerian som planeras att rivas och nybyggas …

… och samma vy som jag fotograferade runt 1970 innan Gallerian byggdes.

Jag stod och fotograferade i hörnet av Hamngatan och Regeringsgatan med ryggen mot NK runt 1970, då när de gamla kvarteren just rivits, men innan Gallerian byggts 1976. Nu tar jag en ny bild från samma plats på huset som nu är aktuellt att rivas. Galleriakvarteret heter Trollhättan och det aktuella rivningshuset har beteckningen Trollhättan 30.

Vy från Hamngatan i dag …

… och mot Hamngatan och Regeringsgatan då (Gallerian befinner sig där bilarna på bilden är parkerade).

På stadsbyggnadskontorets tjänstemannaprosa beskrivs bakgrunden på följande sätt: ”Tomträttshavaren har nu föreslagit en förnyelse av Trollhättan 30 genom rivning av den befintliga byggnadsvolymen, och därefter uppförande av en ny byggnad. Projektet ska genom föreslagna åtgärder bidra till attraktiva och levande stadsrum, genom bl.a. publika lokaler i byggnadens bottenvåning och uppmuntran till nya rörelsemönster, både kring och genom fastigheten” Utförligare beskrivning från stadsbyggnadskontoret av projektet plus tidplan finns att läsa på den utmärkta stadsbyggnadsbloggen ”Stockholm & Projekt”.

När planen för Gallerians framtid presenterades för ett drygt år sedan var det tänkt att Trollhättan 30 liksom övriga huskomponenter i Galleriakvarteret skulle byggas på med flera våningar. Men inför utställning och samråd om planen i höstas undantogs Trollhättan 30 och nu är det rivning och nybyggnad som gäller medan övriga hus i Galleriakomplexet fortfarande är tänkta att byggas på med flera våningar.

Nytt beslut kan krävas om Slussenprojektets finansiering

Månsken över Slussen. Det ser mörkt ut …

Många tror att politikerna i Stockholms kommunfullmäktige blir tvungna att ta ett nytt beslut om ekonomin i Slussenomvandlingen. En av dem är fullmäktigepolitikern Åke Askensten (mp).

Fullmäktige bestämde 2010 att hela projektet får kosta högst 8 miljarder kronor. Om kostnaderna med 15 procent överstiger den summan (dvs. blir dyrare än 9,2 miljarder) måste ett nytt beslut fattas.

… för ekonomin i Slussenprojektet …

Åke Askensten pekar på att mycket hänt sedan summan 8 miljarder spikades. Bussterminalen i Katarinaberget har tillkommit (1,35 miljarder enligt länsplanen) plus 400 miljoner för flytt av en vattenledningstunnel i berget.

… enligt Åke Askensten (mp). Arkivbild från kommunfullmäktigesammanträdet i mars 2013.

De beräknade inkomsterna av projektet på 2,85 miljarder har visat sig orealistiska enligt Åke Askensten, likaså de förväntade bidragen från SL, staten och för vattenregleringen från grannkommunerna i Mälardalen.

De planerade kostnaderna för Slussenomvandlingen har ökat …

Uppgörelsen med Atrium Ljungberg för att få företaget att dra tillbaka sitt överklagande av detaljplanen för Slussen kostar 80 miljoner i utebliven tomträttsinkomst. Hela Slussenprojektet har försenats vilket av stadens tjänstemän har beräknats till 320 miljoner kronor om året.

… medan de förväntade intäkterna minskat …

Redan nu, innan Slussenprojektet har kommit igång på allvar, har 1,2 miljarder spenderats.

… vilket torde kräva nya diskussioner och ett nytt beslut i kommunfullmäktige, enligt Åke Askensten som ställer sju frågor till finansborgarrådet Sten Nordin.

Det är mot denna ekonomiska bakgrund Åke Askensten i en i dag inlämnad interpellation ställer sju frågor till finansborgarrådet Sten Nordin (m):

1. Hur mycket har projektet Nya Slussen och förberedelserna för bussterminalen  i Katarinaberget hittills kostat?

2. Vilken är den beräknade bruttokostnaden och nettokostnaden för Slussenprojektet i dagsläget, inklusive inkomstminskningen genom uppgörelsen med Atrium Ljungberg?

3. Har staden fått något löfte från landstinget eller staten om medfinansiering av bussterminalen?

4. Varför har kostnadskalkylerna om Slussenprojektet hemlighållits?

5. Apropå gällande anvisningar: När kommer kommunfullmäktige att få ta ställning till ett förslag om ny budget alternativt nytt inriktningsbeslut eller genomförandebeslut för Nya Slussen?

6. Har revisorerna ställt några frågor till den politiska ledningen med anledning av Slussenprojektet och bussterminalen?

7. Vad avser den politiska majoriteten  att göra för att motsvara de krav som ställs av mark- och miljödomstolen när det gäller bussterminalen i Katarinaberget?

Gamla Kronofogden byggs om

Det f.d. Kronofogdehuset från 1978 på Västgötagatan …

… är under ombyggnad …

… och någon har passat på att använda några fönster till ett eget budskap …

… medan fastighetsägaren Vasakronan förmedlar sitt budskap om hur huset kommer att se ut när det är ombyggt. Det är dock inte säkert att det kommer att se ut som på Vasakronans bild eftersom politikerna har sina invändningar.

Kronofogdens gröna gamla mastodontkåk på Västgötagatan (vid Medborgarplatsen) från 1970-talet håller på att byggas om (Kronofogden håller numera till i Sieverts gamla kabelfabrik i Sundbyberg). Men det är inte säkert att påbyggnaden och fasaden kommer att se ut som på fastighetsägaren Vasakronans plakat som sitter uppe på avspärrningen runt byggarbetsplatsen. Politikerna i stadsbyggnadsnämnden har lika olika meningar om hur den ska se ut i sitt framtida skick.

Vid senaste sammanträdet för tre veckor sedan tyckte den borgerliga majoriteten ”att kontorshusets fasad mot Västgötagatan ger byggnaden ett monolitiskt uttryck som är alltför dominerande i stadsbilden. Vi uppmanar därför stadsbyggnadskontoret att, i det fortsatta planarbetet, verka för att bryta upp fasadstrukturen i syfte att skapa en rikare variation i fasadlivet och på så vis uppnå mer individualitet i kontorsbyggnadens uttryck.”

Inte heller oppositionen var nöjd och skriver i sin reservation: ”Skissen i tjänsteutlåtandet visar på att husets idag monotona och storskaliga intryck inte förändras nämnvärt – men dock förvanskas byggnadens ursprungliga brutala uttryck. Vi ser hellre att byggnaden antingen förändras mer för att bryta det storskaliga eller mindre och då behåller sina ursprungliga kvaliteter.”

Eniga är däremot politikerna om att kontorshuset mellan katolska domkyrkan och gamla Kronofogdemyndigheten ska rivas, …

…det som idag disponeras …

… av landstinget.

Så här ser det ut i dag från Medborgarplatsen mot Folkungagatan …

… och så här kan det nya huset komma att se ut i framtiden om inte stadsbyggnadskontorets tjänstemän finner att det ska utformas på ett annorlunda sätt.

Eniga är politikerna dock om att tillåta rivningen av grannkåken (idag disponerad av landstinget) som ligger mellan katolska domkyrkan och den gröna mastodontkåken. Hur det nya huset ska se ut är dock inte färdigdiskuterat. Tjänstemännen på stadsbyggnadskontoret ska bland annat studera hur det nya kontorshuset samspelar med den gamla katolska 1800-talskyrkan som ligger alldeles intill.