Återbesök på gerillafotografernas utställning vid Slussens byggplank

61

I dag sitter fotografen Per Nellevads fina ”gerillabild” på min vardagsrumsvägg (bredvid ett gammalt foto på min pappa när han spelar fiol runt 1920) …

51

… och i går satt den på byggplanket vid Slussen varifrån jag plockade ned den och tog med den hem …

61

… något som gerillafotograferna, som poserade för en gruppbild i går, tyckte var okej …

21

… och det var inte bara jag som plockat åt mig av bilderna, ...

31

… av det tre som var tagna på Slussen …

51

… återstod bara en när jag besökte utställningen ett dygn efter att den sattes upp.

Jag gjorde återbesök på gerillafotografernas pop-up-utställning på Slussenrivningens byggplank utanför tunnelbaneingången på söndagen ett dygn efter att de lämnat platsen.

Banderollen hade bitvis lossnat och fladdrade för vinden och en del fotografier var borta, bland andra de två färgbilderna på Slussen och Kolingsborg innan rivningarna. Men de flesta bilderna hängde kvar.

Själv tog jag loss några stycken och stoppade ned i min tygväska och när jag kom hem satte jag upp Per Nellevads fina porträtt av en ung tjej på min egen lilla fotovägg i vardagsrummet.

För det är ju så att det är bara att ta med sig bilder man gillar. Det har jag gerillafotografernas egna ord på.

Ska bli intressant att se hur lång tid det tar innan byggplanket är befriat från fotografierna och åter är lika grått och trist som det var innan gerillafotograferna slog till på lördagseftermiddagen.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Fotogerillan slog till på Slussen

31

Gerillafotograferna …

21

… slog till på Slussen …

41

… på lördagen …

51

… och fyllde byggplanket med fina bilder …

61

… och ställde upp sig för en gruppbild …

71

… innan de skingrades för att jaga nya motiv till nästa gerillautställning någonstans ute på stan.

Plötsligt på lördagen var byggplanket på Slussen utanför tunnelbaneentrén fullt med fotografier, en utomhusutställning à la Planket på somrarna i Vitabergsparken.

Fotogerillan hade slagit till igen. För några månader sedan slog de till på samma sätt på Stureplan, ett tiotal fotografer, de flesta från Enskede fotoklubb, och visade sina verk offentligt utan förvarning.

Fotograferna stod kvar några timmar på Ryssgården och betraktade åskådarna som betraktade bilderna varpå de lämnade platsen och fotografierna åt sitt öde.

Det är fritt fram att plocka ned de bilder man gillar och ta med sig hem och sätta upp på väggen om man vill fick jag förklarat innan gerillafotograferna försvann utom synhåll.

Trevlig gerilla! Slå gärna till snart igen!

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Nu har gratisbiljetterna släppts till releasen av Per Anders Fogelströms roman ”Den okuvliga friheten”

3a

Den 21 mars är det offentlig bokrelease av Per Anders Fogelströms ”antidiktaturroman” som han skrev bara 21 år gammal 1939 men inte lyckades få publicerad då …

2a

… och nu kan intresserade anmäla sig för gratisbiljetter, berättar Ernesto Garzón, kommunikatör på Stockholm förlag som ger ut boken. Men det gäller att vara snabb. Bio Rio vid Hornstull rymmer bara 150 personer och det är ”först till kvarn” som gäller.

Nu kan man anmäla sig för att gratis få närvara vid bokreleasen den 21 mars på Bio Rio av författaren Per Anders Fogelströms (1917-1998) tidigare aldrig publicerade roman ”Den okuvliga friheten” som han utan framgång försökte få utgiven 1939 tio år innan debuten med den i dag lite bortglömda men alldeles utmärkta debutromanen, thrillern och skildringen av 1940-talets Stockholm ”Att en dag vakna” som för övrigt fick utmärkta recensioner i pressen när den kom ut 1949.

Men nu ges alltså hans ungdomsverk ”Den okuvliga friheten” ut, med förord av Fogelströmexperten Karl-Olof Andersson, på Stockholmia förlag.

Till skillnad från ”Att en dag vakna” är inte ”Den okuvliga friheten” en Stockholmsroman. Bara 21 år gammal skrev Per Anders Fogelström denna svidande satir om nazismen och Hitlers omänskliga barbari, förmodligen inspirerad av Tysklands annektering av Österrike och delar av Tjeckoslovakien 1938.

Romanens politiska händelser är som kalkerade på dåtidens brutala verklighet. De äger rum i en uppdiktad totalitär stat med judeförföljelser och tillgång till massförstörelsevapen. En läsvärd roman som pekar framåt mot Per Anders Fogelströms starka offentliga engagemang i fredsfrågorna och motståndet mot ett svenskt atomvapen.

Men det gäller för intresserade att snabbt anmäla sig till boksläppet på Bio Rio som rymmer max 150 personer. Principen ”först till kvarn” gäller. Vid boksläppet blir det också en paneldiskussion om civilkurage med Susanna Alakoski som samtalsledare.

För anmälan och utförligare programbeskrivning klicka in på Stockholmia förlag.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Risken för brand och explosioner i Katarinaberget oroar många kritiker

21Oroliga kritiker av den planerade bussterminalen…

11

… som är tänkt att sprängas in i Katarinaberget vid Slussen  …

31

… demonstrerade utanför Tekniska nämndhuset på torsdagen …

41… innan politikerna i stadsbyggnadsnämnden sammanträdde och sa ja till planen som också ska klubbas i kommunfullmäktige.

”Risken för brand och explosioner i det nya underjordiska bussgaraget som ska sprängas in i Katarinaberget har oroat många kritiker.

Oavsett lokalisering innebär en bussterminal en anläggning där många människor är i rörelse och där det inte helt går att undvika fara för att människor kan komma till skada under olyckliga omständigheter.

En oberoende extern granskning har genomförts av risk- och säkerhetsunderlaget. Bedömningen gjordes att underlaget är branschmässigt utfört och är tillräckligt som beslutsunderlag.”

Så står det bland annat i det digra underlaget till detaljplaneförslaget för bussterminalen som ska sprängas in i Katarinaberget vid Slussen och som godkändes av stadsbyggnadsnämnden på torsdagen. Senare ska det behandlas i kommunfullmäktige.

Ett antal av de oroliga demonstrerade med plakat utanför Tekniska nämndhuset före stadsbyggnadsnämndens sammanträde. De tycker inte att beslutsunderlaget är tillräckligt eftersom bland annat Briab (Brand & Riskingenjörerna AB) som gjort den oberoende granskningen i sitt utlåtande daterat den 13 december 2016 hade en del kritik. Några citat:

”Underlaget till riskbedömningen, dvs. riskanalysen är inte tillräckligt komplett för att kunna avgöra om bedömningarna är rimliga.”

”I underlaget bör det framgå om osäkerheterna i bedömningarna är så pass stora att det är möjligt att huvudalternativen har oacceptabelt hög risknivå.”

”Det kan ifrågasättas om riskanalysen fångat upp de allvarligaste scenarierna som kan inträffa.”

Detaljplaneförslaget och alla planhandlingar på nätet.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Överlämning i Stadshuset av 3 485 namn för att rädda Liljeholmsbadet

61

Så sent som 2001 bogserades Liljeholmsbadet till Beckholmsvarvet för renovering. I höstas stängdes det för att ”säkerheten inte kunde garanteras”.

41

Ett trettiotal personer uppvaktade politikerna Richard Bengtsson (lib) och fastighetsborgarrådet Jan Valeskog (s) …

11

… och Marion Sundqvist överlämnade en lista med 3 485 namnunderskrifter till Jan Valeskog …

21

… med kravet att badet renoveras och öppnar på nytt.

31

Med på uppvaktningen var också den mångårige badmästaren på Liljeholmsbadet Imre Nagy som här argumenterar med Richard Bengtsson.

Det flytande Liljeholmsbadet från 1930 vid kajen intill Hornstulls Strand som reparerades på Beckholmsvarvet så sent som 2001 panikstängdes i höstas eftersom det utgjorde en säkerhetsrisk enligt en av staden beställd konsultrapport i vilken det också hävdades att det skulle kosta hundratals miljoner att renovera vilket i praktiken skulle innebära att det populära badet stängdes för gott.

Den höga kostnaden har ifrågasatts och genast framställdes krav på att staden räddar badet, renoverar och återställer det i funktionsdugligt skick. En namninsamling med dessa krav påbörjades.

Namninsamlingen har till dags dato samlat 3 485 namn som lämnades över till fastighetsborgarrådet Jan Valeskog (s) och liberalen Richard Bengtsson vid en uppvaktning i Stadshuset på måndagen.

Ett trettiotal av badvännerna deltog i uppvaktningen och argumenterade för att staden satsar de pengar som behövs för att rädda badet.

”Många handikappföreningar använder badet”. ”I idrottsförvaltningens kvalitetsundersökningar har Liljeholmsbadet utsetts till bästa bad ett flertal år”. ”Badet har en alldeles egen atmosfär som inte finns någon annanstans”. ”Badhuset är kulturhistoria som måste bevaras” etc.

På fastighetskontoret pågår för närvarande en utredning om Liljeholmsbadets vara eller inte vara. Den ska vara klar i slutet av mars.

”Då ska jag läsa utredningen och sen kommer frågan upp på fastighetsnämndens möte i april”, sade Jan Valeskog utan att uttala någon personlig åsikt om Liljeholmsbadets framtid.

Jan Valeskog nämnde även att Liljeholmsbadet också är en fråga för politikerna i idrottsnämnden eftersom kostnaderna belastar deras budget

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Delar av Södra slaktarhuset och Kvarnhusgränden har grävts fram

11

Delar av 1700-talsgrunden till Södra slaktarhuset …

22a

… har grävts fram …

41

… alldeles söder om platsen där Karl den XIV Johans staty stod innan den flyttades till Slottsbacken.

31

Även den intilliggande kullerstensgatan från 1700-talet, Kvarnhusgränden, har kommit i dagen …

51

… liksom många småfynd, som den här lerskärvan med det konstfulla motivet, en jägare (?) och en elefant, …

1a

… och det här lerpiphuvudet med riksvapnet på …

71

… som Kenneth Svensson från Arkeologikonsult visar när vi står i den gamla strömfåran (som gav vattenkraft åt kvarnar, sliperier och andra verksamheter en gång i tiden). 

2a

Överst i bild syns en fasadritning av Södra slaktarhuset år 1778 och underst den mur som arkeologerna grävt  fram. Den utgör husets södra gavel. Bilden är från Slussenportalen på Arkeologikonsults hemsida.

Delar av Södra slaktarhusets stengrund har kommit i dagen vid de arkeologiska utgrävningarna på Slussen. Slaktarhuset byggdes någon gång på 1600-talet alldeles intill den plats där statyn av Karl XIV Johan stod innan den flyttades till Slottsbacken.

Slaktarhuset byggdes om flera gånger under åren på grund av bränder och ruttnande pålar innan det slutligen revs på 1840-talet för bygget av Nils Ericsons sluss (föregångaren till dagens sluss som just är under rivning).

De delar av grunden som nu grävts fram är från slutet av 1700-talet. Rakt under slaktarhuset gick en vattenränna i vilken slaktavfall vräktes ned  för vidare befordran rakt ut i Saltsjön.

I denna torrlagda ränna står jag tillsammans med arkeologen Kenneth Svensson från Arkeologikonsult. Han visar några av de allra färskaste småfynden på platsen, en lerpipa med riksvapnet utmejslat på piphuvudet och en vacker keramikskärva med en konstfull bild på en jägare (?) och en elefant, båda 1700-talsfynd.

Den kullerstensbelagda Kvarnhusgränden söder om slaktarhuset har också grävts fram i sin 1700-talsskepnad. Nu ska det framgrävda lagret schaktas bort sedan det blivit tillbörligen dokumenterat. Sedan är det dags att gräva fram Kvarnhusgränden i sin 1600-talsutformning, redan delvis synlig. faktiskt. Den är betydligt backigare än sin yngre variant.

Samtidigt som 1935-års Slussen rivs och försvinner bit för bit ökar paradoxalt nog våra samlade kunskaper om Slussenområdets historia. Tack arkeologer för det.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Gamla Katarinahissen och konst- ruktören Lindmarks sorgliga slut

21En lite luggsliten modell av gamla Katarinahissen på ArkDes basutställning på Skeppsholmen …

41

… med vacker entrébyggnad …

31a… och tornbyggnad i två våningar, allt i verkligheten konstruerat 1883 av ingenjören Knut Lindmark som jag ville veta mer om och som det visade sig av samtida tidningsartiklar fick ett så sorgligt slut.

När jag besökte ArkDes (det som förut hette Arkitekturmuseet) och betraktade alla fantastiska modeller av olika byggnader i basutställningen där fascinerades jag särskilt av den lite luggslitna lilla kopian av gamla Katarinahissen som konstruerades av ingenjören Knut Lindmark (1838-1892). Gamla Katarinahissen fungerade mellan 1883 och 1933 då den revs för nya Katarinahissen som invigdes tillsammans med nya Slussen 1935.

Knut Lindmark som också konstruerade Brunkebergstunneln på 1880-talet (innan Kungsgatan fanns) blev bara 53 år. Varför blev han inte äldre? Jag bläddrade i DN:s digitala historiska arkiv och hittade två artiklar från den 18 och 19 augusti 1892 som fick mitt hjärta att så här 125 år senare bulta av bedrövelse efter att ha läst om hans självvalda och förtidiga död som osökt får mig att tänka på Ivar Kreugers öde fyrtio år senare. Jag återger artiklarna ordagrant med några stycken borttagna:

Uppseendeväckande sjelfmord
Vid 7-tiden i går morse anträffades vid stranden bakom Långholmsvarfvet f.d. kaptenen, civilingeniören Knut Seved Lindmark liggande skjuten. Han hade tagit sig af daga medelst ett revolverskott tvärs igenom hufvudet. Kulan hade gått in genom högra tinningen och ut genom den vänstra. Då han anträffades var han ännu varm, men skyndsamt tillstädeskommen läkare kunde blott konstatera att lifvet flytt. Den döde hade omfattat revolvern med båda händerna.

Den nu för egen hand fallne mannen var, som kändt, en i liftstiden mycket framstående ingeniör och konstruktör. Man behöfver i det afseendet endast erinra om de båda vigtiga kommunikationsleder här i hufvudstaden, med hvilka hans namn är för alltid förbundet; Katarinahissen och tunneln under Brunkebergsåsen.

För ett par år sedan övertog han Långholmsvarfvet, hvilket emellertid blef en dålig affär, och man har all anledning förmoda att den nu inträffade upprörande händelsen har sin grund i en förstörd ekonomi. (DN 18 augusti 1892)

Om kapten Knut Lindmarks död
Två äldre fruntimmer, hvilka tidigt på morgonen roende i en båt voro sysselsatta med att uppsöka bränsle, som vanligen under en stormig dag brukar uppkastas på stränderna af Långholmen märkte då de kommit midt för den s.k. Lusthusudden, belägen midtemot den på Kungsholmslandet belägna Smedsudden, en mansperson liggande orörlig på marken. De stego iland och funno der kapten Lindmark, hvilken de båda igenkände, i halfliggande ställning stödd mot ett berg med ansigtet och halsen nedblodade och med ett skottsår som gick från den ena tinningen till den andra. De skyndade genast ned till varfskontoret och anmälde förhållandet. En läkare och en polisman eftersändes genast, men livet hade då redan flytt.

Den aflidne hade på senaste tiden varit dyster och grubblande och för en eller annan af sina vänner låtit förstå, att det icke för honom återstode än att jaga en kula genom hufvudet. Hans fru och barn vistades på sommaren på Dalarö, men sjelf vistades han i den våning han inom Långholmsvarfet disponerade. På tisdagsaftonen hade han varit orolig och tillsagt tjenstflickorna att tenda alla ljusen i hans arbetsrum, emedan han hade för avsigt att skrifva. Tre bref funnos också på skrifbordet dagen derefter; det ena var adresserat till hans fru, det andra till hans broder och det tredje till en annan person, och bredvid dessa låg ett pappersark. å hvilket var tecknad en uppmaning att lemna brefven på posten. Och derjemte fans på bordet en papperslapp å hvilken med röd blyertspenna hvoro skrifna följande ord: ”Om ni söken mig på Lusthusudden, skola ni finna min kropp”. Det synes sålunda att sjelfmordet var förberedt. (DN 19 aug 1892)

En vecka senare sattes Knut Lindmarks sterbhus och hans båda firmor Långholmsvarvet och Klackfabriken i konkurs. Och drygt fyrtio år senare revs hans hiss, men Brunkebergstunneln fungerar fortfarande.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Fynd på jubileumsrean: 700 gamla Stockholmsbilder för 29 kronor

11

Södermalmstorg med Stadsmuseet (dåvarande Södra stadshuset) i Götgatans mynning runt sekelskiftet 1900. I Södra stadshuset låg Dahlheim & Engströms Vin & spirituosahandel och en Möbelaffär. Längst till höger låg August Rietz Bok- Musik-& Pappershandel där man också kunde köpa skolböcker. I de låga husen till vänster fanns ett Café och en cigarrhandel och möjligen också en uraffär, åtminstone sitter det en rund, stor klocka på fasaden. Det är ganska livligt på torget med damer i parasoller, en cyklist, promenerande och flera hästdragna kärror, varav en är på väg uppför Götgatsbacken som numera dagligen med möda bestigs av ett oräkneligt antal cyklister.

71

Också detta vykort är från Södermalmstorg men fotograferat ned mot Brunnsbacken med Hotell och restaurang Pelikan, och  Saltsjön i fonden. Längst till höger i bild ses en smal kant av nuvarande Stadsmuseets norra flygel och långt till vänster i bild ses samma klocka på väggen som på förra bilden (klicka gärna på bilden för att övertyga er själva).

81Ovanstående bilder är två av närmare sjuhundra som finns i bokverket ”Stockholmsmiljöer från tiden kring sekelskiftet 1900″ …

91

… som just nu är till salu för 29 (!) kronor på Drottninggatans Bok & Bild under jubileumsrean där.

41

Några fler exempel på bilder (från Slussentrakten) ur bokverket. Basarbyggnaden vid Slussen som låg strax söder om Carl Johans torg som då var anordnat som en park kring kungens ryttarstaty (som i dag tillfälligt placerats på Slottsbacken i väntan på bättre tider)  …

61

… och gamla Katarinahissen från 1884 som revs när dagens efterföljare byggdes i samband med att Slussen som just nu är under rivning byggdes i början på 1930-talet …

31… och Fiskarhamnen vid Östra Slussgatan där den nyfångade fisken auktionerades ut tidigt på morgnarna. Slussplan och Skeppsbron i bakgrunden. 

111

Det finns flera fynd för 29 kronor styck på Bok & Bild, särskilt för den som är intresserad av klassikerna.

Jag kan inte låta bli att tipsa om min favoritbokhandel Drottninggatans Bok & Bilds ”födelsedagsfirande” som startade på söndagen och pågår cirka två veckor med massor av läsvärda böcker till salu för 29 kronor styck.

Jag köpte på mig ett par klassiker som Pindaros Olympiska och pythiska oden (Natur och Kultur, 2008) och Theokritos Sånger (Natur och Kultur, 2004), båda tolkade av den outtröttlige Ingvar Björkeson. Jag köpte även Dylan Thomas I riktning mot begynnelsen (1981), ett antal prosaberättelser i serien Atlantis väljer ur världslitteraturen, från vilken det finns flera titlar i reautbudet.

Mest för pengarna tyckte jag ändå kanske att jag fick när jag köpte bokverket ”Stockholmsmiljöer från tiden kring sekelskiftet 1900, vykort ur Alfred Wirströms samling” (Carl Magnus Rosell och Göran Dyhlén i samarbete med Postmuseum och Arena förlag, 2009). Om jag inte minns fel var det tio gånger så dyr när det kom ut.

Och de gamla vykorten är ju lika intressanta att detaljstudera nu som då.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Knökfullt på Gotlandsgatan när skulptören Haeberlein hyllades

111Trängsel på Gotlandsgatan på fredagskvällen …

41

… när Zirkus Loko-Motiv (här konstnären Ylva Törnlund som häst) hyllade skulptören Roland Haeberlein …

21

… som också hyllades med blommor och kramar …

91

… vid sin vernissage på Candyland …

63

… där han ställer ut sina särpräglade skulpturer …

83

… ofta gjorda av material som som ingen annan sett något värde i …

101

… som den här boksamlingen till exempel.

Gotlandsgatan i höjd med Katarina Södra gamla folkskola var halvt blockerad av folk på fredagskvällen utanför galleriet Candyland där skulptören Roland Haeberlein hyllades.

Han hade vernissage på sina underfundiga skulpturer tillverkade av sånt som andra försmår och inte ser något värde i, som till exempel gamla möbler som han sågar itu och återanvänder.

Det var konstnärskollektivet Zirkus Loko-Motiv som genomförde en performance (eller happening som jag tror det hette förr i tiden) till Roland Haeberleins ära.

Zirkus Loko-Motivs Ylva Törnlund förvandlades med hjälp av papper, tejp och målarfärg till en kantig hästfigurant liknande Roland Haeberleins egna skapelser alltmedan ”hästen” i extas ropade ut några typiska Roland Haeberleincitat som:

”På lång sikt är det opraktiska mycket praktiskt”. ”Frihet. rättvisa och framför allt konsten”. ”Att bygga med möbelbitar är som att leta rimord. Färgen och ämnet binder ihop versen”. ”Jag är rädd om oordningen – den är så lätt att städa bort”.

Den halvt anarkistiska utställningen är ett absolut måste för konnässörerna. Missa inte de oläsbara böckerna på hyllorna!

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Stark närvarokänsla i Jens Olof Lastheins bilder från Kaukasien

21Jens Olof Lasthein skildrar vardagen i Kaukasien …

31

… i panoramabilder med stark närvarokänsla …

41

… i en ny utställning … 

71

… som hade vernissage …

61

 … på Galleri Kontrast på torsdagen.

81

Samtidigt släpptes boken Meanwhile Across the Mountain med ännu fler bilder än på utställningen.

51

Här står Jens Olof Lasthein i vernissagevimlet. Till höger Mia Klintewall, verksamhetsansvarig på Galleri Kontrast.

Fotografen Jens Olof Lasthein har med sin panoramakamera lyckats komma nära och otvunget skildra människorna och deras liv i Kaukasien, detta område söder och norr om Kaukasus på gränsen mellan Europa och Asien som efter Sovjetunionens fall i dag består av ett halvt oräkneligt antal självständiga stater, delrepubliker och autonoma områden, många i konflikt med varandra.

Under sju års tid har Jens Olof Lasthein vid ett antal tillfällen rest dit och stannat i flera veckor varje gång och med ett humanistiskt credo fotograferat vardagen i de många slitna miljöerna och på torsdagen var det utställningsvernissage och boksläpp ”Meanwhile Across the Mountain” (Bokförlaget Max Ström) på Galleri Konstrast där trängseln var stor bland de många besökarna.

Jens Olof Lasthein citerar i sin bok en man han mötte i Dagestans huvudstad Machatjkala som tryckte hans hand och sade ”Det var bättre förr på Sovjettiden”.

”Det mannen i Machatjkala saknar mest är en tid då alla var vänner, då ingen brydde sig om vilken nationalitet eller religion ens granne hade. En tid då man kunde resa kors och tvärs genom Sovjet utan dagens gränser och konfliktzoner. Det är för honom den största förlusten.”, skriver Jens Olof Lasthein och förtydligar:

”Det är inte Sovjetstatens kontroll och paranoia man vill ha tillbaka. Det finns så det räcker av den varan också i dagens Kaukasus”.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0