Mörka minnen från Vasa real – ljusa från en krympande skolgård

1a

Vasa Real var om inte helvetet på jorden så inte långt ifrån …

2a

…. medan skolgården som successivt krympt med åren och nu ska krympa ännu mer …

3a

… kändes som ett frihetens rike där vi bland annat spelade fotboll med en tennisboll på rasterna och utrymmet under flaggstången utgjorde motståndarmålet.

Att jag alltid tyckt att Vasa Realskola i sin dystra monumentalitet mest liknar ett östtyskt fängelse kanske beror på personliga erfarenheter från min egen skoltid från vilken jag har enbart mörka minnen härledda till konfrontationen med dåtidens auktoritära lärare under de fyra år jag tillbringade där som motsträvig elev under första hälften av 1950-talet.

Där härjade då den självbelåtne matteläraren P som lekte detektiv och avslöjade att jag hade förfalskat pappas namnteckning på hemanmärkningen som jag inte vågade visa upp hemma och engelskaläraren L som tryckte ned mig genom att säga att han kände treåringar (visserligen Londonbor) som var bättre i engelska än jag.

Fysikläraren R var en så urusel pedagog att jag fattade noll och fick underkänt fast jag hade fått överbetyg på exakt samma kurs året innan (jag var nämligen kvarsittare) och vaktmästaren A var en illistig man som haltande störtade in på toaletten från en bakdörr och tog mig (hårdhänt) på bar gärning när jag nervöst men intet ont anandes stod där och tjuvrökte min Robin Hood på frukostrasten.

Det sista min klassföreståndare H med bister min och en suck av lättnad sade till mig innan jag lämnade skolan för gott var orden: ”Epstein passar bättre ute i förvärvslivet än i skolan” varpå jag spotskt replikerade: ”Det tror jag med”.

Allt var dock inte elände i Vasa Real på den tiden.

Rasterna var självklara höjdpunkter.

I våra blå jympapjuck med bruna gummisulor och blå jympabrallor sprang vi  60 meter på den rymliga skolgården (jag på 8,9 sekunder men jag tror tidtagaren tryckte på stoppknappen lite för tidigt), hoppade längdhopp i längdhoppsgropen, spelade fotboll med en tennisboll där utrymmet mellan flaggstångens bas och asfalten fungerade som målburar (man kunde göra mål från båda hållen).

När Stalin dog i mars 1953 rev vi ner löpsedlarna från tobaksaffären på Dalagatan varpå vi som berusade av lycka rusade runt på skolgården och jublade och viftade med våra fladdrande kap.

Skolgården var ett frihetens rike på den tiden och den kändes oändligt stor som det tycktes. Men det var på 1950-talet. Den har successivt under åren krympt sedan dess genom tillbyggnader av provisoriska baracker och ett stort tillfälligt dagis.

Och nu ska den bli ännu mindre med nybyggen för drygt 300 miljoner kronor samtidigt som fler elever och förskolebarn ska dela på lekytorna. Jag hoppas de slipper trängas.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Demonstration utanför Stadshuset mot terminalen i Katarinaberget

11

Socialdemokratiske trafikpolitikern i landstinget Curre Hansson varnade kraftfullt för riskerna med en bussterminal i Katarinaberget och talade på demonstrationen utanför Stadshuset mot detaljplanen …

41

… som några timmar senare röstades igenom av hans partikamrater och alliansen i kommunfullmäktige, en plan som han förutsatte kommer att överklagas i ett antal instanser.

51

Det är just risken för allvarliga bränder i den planerade s.k. ”säckterminalen” med bara en in- och utfart …

21

… som oroar kritikerna. Här har Bitte Liberg ritat in det tänkta tunneltaket i den planerade Katarinaterminalen ovanpå en bild av den explosionsartade bussbranden utomhus i Filipstad i december förra året.

Demonstrationen på måndagskvällen utanför Stadshuset mot den planerade bussterminalen, som är tänkt att sprängas in djupt nere i Katarinaberget vid Slussen, gav som väntat inget omedelbart resultat.

Med stor majoritet röstade politikerna från majoriteten och alliansen igenom detaljplanen för den underjordiska bussterminalen vid kommunfullmäktigesammanträdet några timmar senare.

Den socialdemokratiske landstingspolitikern Curre Hansson, en av motståndarna till terminalen, talade engagerat på demonstranternas möte om det han kallade ”högriskprojektet”.

Han, liksom övriga kritiker, menade att grunden för terminalen är felaktig. Den blir som en säck med en gemensam infart och utfart och därför livsfarlig om till exempel en explosionsartad brand skulle inträffa i terminalen samtidigt som tusentals människor befinner sig därinne.

”Statistiken är obeveklig. Bussar brinner, Brand sprider sig snabbt mellan bussar. Är olyckan framme uppstår kaos. Vad händer om panik bryter ut? Säkerhetsexperter varnar för händelser liknande stora fartygskatastrofer”, sade Curre Hansson och hänvisade till expertutredningar som talade om en möjlig olycka vart trettonde år med maximalt hundra döda.

Han var dock förhoppningsfull och trodde att det skulle ta lång innan terminalen blir klar om den överhuvudtaget kommer till stånd.

”Processen har bara börjat. Först fram mot 2030 kan terminalen stå färdig om den mot alla odds får klartecken. Först rättsliga processer och en sannolik lång vända ner till Bryssel. Tiden talar för oss”, sade han uppmuntrande till sina meddemonstranter.

Läs också: ”Brand i planerade bussterminalen i Katarinaberget kan bli katastrofal”

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Bussdepån och Spårvägsmuseet på Söder rivs för 1 250 nya lägenheter

21

Bussdepån på östra Södermalm …

31

… och Spårvägsmuseet på Tegelviksgatan rivs för 1 250 nya lägenheter …

71… och alla politiker var vid fullmäktigesammanträdet på måndagskvällen överens om att det är ”en bra plan” men Peter Backlund (lib), med ryggen mot kameran,  var orolig över att ingen ny skola planeras. Skolborgarrådet Olle Burell (s) lugnade honom med att Tullgårdsskolan ska byggas ut …

41

… och här är det aktuella planområdet (innanför rödmarkeringen) …

51

… och ungefär så här kan det komma att se ut (volymstudie) …

61

… och så här på närmare håll i en arkitektvision (Sweco).

Bussdepån vid Sofia skola på Söder ska rivas för att lämna plats åt ett nybyggt bostadsområde med 1 250 lägenheter.

Spårvägsmuseet på Tegelviksgatan som ligger i samma komplex stänger till hösten (i september) för att flytta verksamheten till gasverksområdet i norra Djurgårdsstaden.

På måndagskvällen togs detaljplanen för kvarteret Persikan (som det heter) utan större debatt. Tvärtom var alla överens om förträffligheten i planen.

Det var bara Liberalernas Peter Backlund som var lite orolig för att ingen skola var inplanerad.

Skolborgarrådet Olle Burell (s) försökte lugna honom med att den inte helt närbelägna Tullgårdsskolan ska byggas ut med 800 nya platser till 2021.

Stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert (s) var nöjd över att alla prisade förslaget ”till och med Skönhetsrådet är nöjda” undslapp han sig också. Hur det nu ska tolkas.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

”Vi bygger 15%, nej 25%, fler bostäder än miljonprogrammet”

11

Stockholms stads  ”byggeneral” Jonas Claeson berättade på en presskonferens att bostadsbyggandet i staden överträffar prognoserna.

21

I stället för prognostiserade 6 000 påbörjade nya bostäder (bottenplattan gjuten) …

31

… påbörjades  7 150 bostäder förra året …

41

… och stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert korrigerade sitt påstående tidigare på dagen att byggtakten nu är 15 procent högre än under miljonprogrammets dagar. Rätt siffra ska var 25 procent högre än under miljonprogrammet.

”Vi bygger 15 procent fler bostäder per år än under miljonprogrammets dagar”, berättade stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert i samband med att han höll ett litet tal när bygget av den rivna delen av Gallerian startade på torsdagsförmiddagen (se blogginlägget ovan).

Två timmar senare på en presskonferens i Stadshuset justerade han upp siffran till 25 procent vilket en vaken journalist (Byggvärldens Anna Sjöström) påpekade.

Roger Mogert replikerade att han kanske var lite dålig i huvudräkning. När han kontrollerat sitt första uttalande visade det sig att byggtakten nu faktiskt överskrider miljonprogrammets (1965-1975) med 25 procent. Under miljonprogrammet påbörjades 5 700 bostäder om året i Stockholm. Förra året, 2016, påbörjades 7 150 bostäder (d.v.s. cirka 25 procent fler nu än då).

Påbörjade bostäder är dock inte detsamma som färdiga. År 2016 blev resultatet 4 818 färdigbyggda lägenheter en siffra som dock förväntas öka år från år i takt med att antalet påbörjade lägenheter successivt blir fler.

Många söker bostad. Det kan ta upp till sex år innan den unge bostadssökanden kan få en lägenhet i någon förort genom Bostadsförmedlingen om den sökande nu har råd med hyran. Roger Mogert trodde att den kötiden skulle kunna förkortas, kanske runt 2020, till ett eller ett och ett halvt år, ungefär som för tio år sedan.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

En fjärdedel av Gallerian har rivits utan att det knappt har märkts

41

Stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert (s) var en av de sex i sammanhanget prominenta personerna som satte sitt handavtryck …

51

… och skrev sin signatur i den platta som ska gjutas in i det nya bygget i Gallerian som startar nu …

81

… sedan en fjärdedel rivits under det senaste året …

21

… och han förklarade stolt att Stockholm nu är Europas snabbast växande huvudstad och att bara i City satsas mellan 30 och 60 miljarder kronor i fastighetsinvesteringar …

71

… och så här kommer det att se ut när nybygget är klart 2019 …

127

… och så här såg det ut i hörnet Regeringsgatan/Hamngatan innan rivningen …

3210

… och så här såg det ut från samma plats 1970 innan rivningarna av den gamla citybebyggelsen i området var helt klara och innan Gallerian började byggas ett par år senare.

På knappt ett år har en fjärdedel av Gallerian i hörnet av Hamngatan och Regeringsgatan rivits utan att det knappt har märkts. Nu startar bygget av den nya voluminösare fastigheten som ska ersätta den rivna. Även ett bostadshus med 32 hyresrätter uppförs. Under 2019 ska allt vara klart men redan till sommaren 2018 öppnar butikerna i nybygget.

I bitande nordanvind förrättades på torsdagen ett symboliskt ”första spadtag”. Sex i sammanhanget prominenta personer med stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert i spetsen fick ta på sig vita gummihandskar och sätta sina personliga handavtryck i en betongplatta som kommer att ingå i nybygget, ännu oklart var.

Redan om en månad öppnas de två nya hotellen At Six och Hobo och takrestaurangen Tak i den del av Gallerian som vetter mot Brunkebergstorg. När all om- och nybyggnad är klar är det tänkt att Gallerians tak till stora delar ska ha förvandlats till publik yta för stockholmarna att promenera omkring på

När jag nu för första gången ser den avrivna delen av kvarteret drabbas jag av en déjà vu-känsla från 1970 när de gamla husen längs vid Brunkebergstorg höll på att rivas för att ge plats åt det väldiga Galleriabygget som skulle komma några år senare. Och nu är det alltså dags att riva och bygga nytt igen. Husens omloppstider blir kortare och kortare.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 2

Slussenpopplarnas stubbar har grönskat för sista gången

11

Nu återstår ingenting av Slussens popplar …

1117

… sedan stubbarna, som grönskade i höstas , …

21

… nu ryckts upp med rötterna …

51

… och utsikten från Gamla stan mot Södermalm förlorat en stor del av sitt behag …

1219a

… sedan de nio ståtliga popplarna sågades ned …

31

… och så småningom försvinner hela den lilla trekantiga parken.

Förra sommaren sågades de nio ståtliga popplarna ned i Sjöbergsplansparken vid Slussen. Trots det grönskade stubbarna rikligt på sensommaren och hösten. Det var första och enda gången.

Nu rycks stubbarna upp med rötterna och sen försvinner så småningom hela Sjöbergsplansparken, som den trekantiga oasen heter. Här kunde folk rasta sina hundar en gång i tiden eller dra sig undan och exempelvis lite insynsskyddade korka upp och dricka ur en vinare om de var på det humöret. Det var då det.

Vem var då Sjöberg vars park snart är ett minne blott. Inte författaren Birger Sjöberg om någon trodde det.

Sjöbergsplan fick sitt namn för exakt 90 år sedan, 1927, men var då redan ett gängse namn på platsen, uppkallat högst förmodligen efter grosshandlaren J O Sjöberg som 1875-1885 hade kontor i gamla järnvågen.

Antagligen höll personer med låg status till på Sjöbergsplan eftersom begreppet ”sjöbergsplanare” som bland annat förekommer i Martin Kochs roman ”Guds vackra värld” från 1916, hade en nedsättande klang, vilket bland annat framgår av Per Anders Fogelströms beskrivning i monumentalverket ”Stockholms gatunamn”.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Skylten nedtagen på Odengatan 92 Eco Wera finns inte mera


1aPå fasaden syns nu bara spåren …

1113

… efter den klassiska neonskylten SKO Wera på Odengatan 92 …

1114… som för drygt tre år sedan förvandlades till EKO Wera när affären blev en ekologisk butik …

3121

… och som 2015 röstades fram till årets Lysande skylt och Lena Munther fick ta emot pris på Medeltidsmuseet. Men i höstas var hon tvungen att slå igen sin ekobutik på grund av bristande lönsamhet …

2a

… och till våren ska det istället bli en gelateria (glassbar) i lokalen.

Först i dag upptäckte jag att den vackra neonskylten på Odengatan 92 var nedtagen från fasaden. SKO Weras neonskylt sattes upp på femtiotalet.

Skylten bytte skepnad för drygt tre år sedan när skoaffären lade ner och en ekologisk butik tog över lokalen och skylten som med utbyte av begynnelsebokstaven S till E anpassades för de nya ändamålet och förvandlades från SKO Wera till EKO Wera.

Men när den ekologiska butiken inte längre bar sig och slog igen i höstas såldes skylten till en person som hoppades att den skulle sättas upp någon annanstans i Vasastan igen. Hoppas den gör det. Det är den värd.

2015 utsågs den till årets ”Lysande skylt” efter en omröstning bland stockholmarna om den vackraste klassiska neonskylten.

I affärslokalen öppnas till våren gelaterian SNÖ av vinnaren i svenska glassmästerskapen 2016 Kennet Erlandsson. Synd att han inte fortsatte traditionen och ändrade den till SNÖ Wera. Men det kanske inte är för sent.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Spännande att se om klocktornet byggs upp igen som utlovat

51

Vid Norra Stationsgatan står en  lägenhetsmodul i brunräfflad betong …

31

… och väntar på att snart  bli inmonterad som en komponent i det östra av de två torn ska byggas vid vid Torsplan där grundarbetena pågått det senaste året …

91

…och  medan bostadsbyggandet på Norra Station i det som nu kallas Hagastaden kommit en bit på väg …

k12a

… ska det fortsättningsvis bli intressant att se om politikerna infriar sina löften om att återuppbygga upp det s.k. klocktornet …

rivet1

… som sprängdes ”av misstag” för två år sedan.

Det ena bostadshuset efter det andra växer upp på gamla Norra station. Men ännu har ingen flyttat i det som numera kallas Hagastaden.

Den stora gropen vid Torsplan är fylld med kraftiga rör. Här pågår sedan ett år grundarbeten till det östra av de två så kallade Norra tornen.

Två hundra meter därifrån, bakom stålstängslet på Norra Stationsgatan står en modul, ett räfflat betongelement med en glasad balkong, en del i pusslet som ska byggas ihop till detta torn som det verkar.

Ingenting som minner om att här en gång var en stor järnvägsstation. Men det s.k. klocktornet i en av de gamla godsexpeditionerna från 1920-talet som sprängdes i bitar ”av misstag” för två år sedan ska ju enligt politikernas löften byggas upp igen.

Blir spännande att se om så sker.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Risken för brand och explosioner i Katarinaberget oroar många kritiker

21Oroliga kritiker av den planerade bussterminalen…

11

… som är tänkt att sprängas in i Katarinaberget vid Slussen  …

31

… demonstrerade utanför Tekniska nämndhuset på torsdagen …

41… innan politikerna i stadsbyggnadsnämnden sammanträdde och sa ja till planen som också ska klubbas i kommunfullmäktige.

”Risken för brand och explosioner i det nya underjordiska bussgaraget som ska sprängas in i Katarinaberget har oroat många kritiker.

Oavsett lokalisering innebär en bussterminal en anläggning där många människor är i rörelse och där det inte helt går att undvika fara för att människor kan komma till skada under olyckliga omständigheter.

En oberoende extern granskning har genomförts av risk- och säkerhetsunderlaget. Bedömningen gjordes att underlaget är branschmässigt utfört och är tillräckligt som beslutsunderlag.”

Så står det bland annat i det digra underlaget till detaljplaneförslaget för bussterminalen som ska sprängas in i Katarinaberget vid Slussen och som godkändes av stadsbyggnadsnämnden på torsdagen. Senare ska det behandlas i kommunfullmäktige.

Ett antal av de oroliga demonstrerade med plakat utanför Tekniska nämndhuset före stadsbyggnadsnämndens sammanträde. De tycker inte att beslutsunderlaget är tillräckligt eftersom bland annat Briab (Brand & Riskingenjörerna AB) som gjort den oberoende granskningen i sitt utlåtande daterat den 13 december 2016 hade en del kritik. Några citat:

”Underlaget till riskbedömningen, dvs. riskanalysen är inte tillräckligt komplett för att kunna avgöra om bedömningarna är rimliga.”

”I underlaget bör det framgå om osäkerheterna i bedömningarna är så pass stora att det är möjligt att huvudalternativen har oacceptabelt hög risknivå.”

”Det kan ifrågasättas om riskanalysen fångat upp de allvarligaste scenarierna som kan inträffa.”

Detaljplaneförslaget och alla planhandlingar på nätet.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

När Stockholmspolitikerna stoppade statens planer på jättebygge i Kungsträdgården

11aFör 118 år sedan ville staten bygga ett nytt gigantiskt kanslihus …

21a

… i norra delen av Kungsträdgården mot Hamngatan, men dåtidens stockholmspolitiker sade nej, fast det kostade dem en del. Illustrationerna från SvD:s förstasida 21 okt 1899.

1120

Nu vill företaget Apple bygga en ”flaggskeppsbutik” … 

71

… på samma plats. Hur reagerar dagens Stockholmspolitiker?

För 118 år seden ville staten tvinga på stockholmarna ett gigantiskt, 93 meter långt kanslihus prytt med en 57 meter hög kupol, i norra delen av Kungsträdgården mot Hamngatan Hundra träd i alléerna skulle sågas ned. Året var 1899.

Men dåtidens Stockholmspolitiker stod emot, fast det sved. Till priset av en miljon konor till staten (55 miljoner kronor i dagens penningvärde) och en oförmånlig markbytesaffär köpte sig Stockholmspolitikerna fria.

41Friesen

Carl von Friesen

”Vad Stockholms stad här vinner, det vinner staden för ett mycket hårt pris”, men ”jag vet det vara en utbredd mening i hufvudstaden, att man önskar bibehålla Kungsträdgården obebyggd”, yttrade till exempel ledamoten Carl von Friesen, vid debatten när frågan avgjordes i Stockholms stadsfullmäktige den 19 mars 1899.

51herlitz

Karl Herlitz

Inte heller ledamoten Karl Herlitz var nådig. Han beskrev förslaget som ”vandalism från kunglig maj:ts och kronans sida” och vice ordförande Carl Erik Ekgren sade att det från alla håll uttalades att staden måste ”förhindra en inskränkning av denna älsklingsplats för huvudstadens invånare”.

31ekgren

Carl Erik Ekgren

Och så blev beslutet Stockholms stadsfullmäktige den gången. Kungsträdgården skulle förbli park.

61hedberg

Tor Hedberg
I en kritisk artikel i Svenska Dagbladet den den 21 oktober samma år skrev signaturen T.H. (Tor Hedberg) apropå den statliga idén att bygga kanslihuset i Kungsträdgården:

Det är en egendomlig ödets skickelse, att så många och så betydande byggnadsprojekt av monumental art skola framträda och kräfva sin lösning just under en period, då de maktägande visa en så begränsad och låg uppfattning af hvad sådana uppgifter verkligen innebära, hvad de kunna uträtta för höjandet af den allmänna smaken och för samlandet af de allmänna krafterna inom landet. En hvar bör kunna medgifva att det hvarken är sundt ellr lyckligt, när, såsom nu varit fallet, dylika företag framdrifvas och gestaltas mot icke blott den upplyst konstnärliga opinionen utan äfven mot den allmänna meningen i landet”.

Samma plats är aktuell i dag. Dataföretaget Apple planerar att bygga en ”flaggskeppsbutik” på samma plats, visserligen inte lika monumental som det tilltänkta kanslihuset 1899, men ändå klart inskränkande på ”denna älsklingsplats för huvudstadens invånare” för att travestera Karl Herlitz.

Hur kommer dagens Stockholmspolitiker att agera i den frågan när det nya detaljplaneförslaget blir aktuellt för beslut? Det är en intressant fråga.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0