”Vi bygger 15%, nej 25%, fler bostäder än miljonprogrammet”

11

Stockholms stads  ”byggeneral” Jonas Claeson berättade på en presskonferens att bostadsbyggandet i staden överträffar prognoserna.

21

I stället för prognostiserade 6 000 påbörjade nya bostäder (bottenplattan gjuten) …

31

… påbörjades  7 150 bostäder förra året …

41

… och stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert korrigerade sitt påstående tidigare på dagen att byggtakten nu är 15 procent högre än under miljonprogrammets dagar. Rätt siffra ska var 25 procent högre än under miljonprogrammet.

”Vi bygger 15 procent fler bostäder per år än under miljonprogrammets dagar”, berättade stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert i samband med att han höll ett litet tal när bygget av den rivna delen av Gallerian startade på torsdagsförmiddagen (se blogginlägget ovan).

Två timmar senare på en presskonferens i Stadshuset justerade han upp siffran till 25 procent vilket en vaken journalist (Byggvärldens Anna Sjöström) påpekade.

Roger Mogert replikerade att han kanske var lite dålig i huvudräkning. När han kontrollerat sitt första uttalande visade det sig att byggtakten nu faktiskt överskrider miljonprogrammets (1965-1975) med 25 procent. Under miljonprogrammet påbörjades 5 700 bostäder om året i Stockholm. Förra året, 2016, påbörjades 7 150 bostäder (d.v.s. cirka 25 procent fler nu än då).

Påbörjade bostäder är dock inte detsamma som färdiga. År 2016 blev resultatet 4 818 färdigbyggda lägenheter en siffra som dock förväntas öka år från år i takt med att antalet påbörjade lägenheter successivt blir fler.

Många söker bostad. Det kan ta upp till sex år innan den unge bostadssökanden kan få en lägenhet i någon förort genom Bostadsförmedlingen om den sökande nu har råd med hyran. Roger Mogert trodde att den kötiden skulle kunna förkortas, kanske runt 2020, till ett eller ett och ett halvt år, ungefär som för tio år sedan.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

En fjärdedel av Gallerian har rivits utan att det knappt har märkts

41

Stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert (s) var en av de sex i sammanhanget prominenta personerna som satte sitt handavtryck …

51

… och skrev sin signatur i den platta som ska gjutas in i det nya bygget i Gallerian som startar nu …

81

… sedan en fjärdedel rivits under det senaste året …

21

… och han förklarade stolt att Stockholm nu är Europas snabbast växande huvudstad och att bara i City satsas mellan 30 och 60 miljarder kronor i fastighetsinvesteringar …

71

… och så här kommer det att se ut när nybygget är klart 2019 …

127

… och så här såg det ut i hörnet Regeringsgatan/Hamngatan innan rivningen …

3210

… och så här såg det ut från samma plats 1970 innan rivningarna av den gamla citybebyggelsen i området var helt klara och innan Gallerian började byggas ett par år senare.

På knappt ett år har en fjärdedel av Gallerian i hörnet av Hamngatan och Regeringsgatan rivits utan att det knappt har märkts. Nu startar bygget av den nya voluminösare fastigheten som ska ersätta den rivna. Även ett bostadshus med 32 hyresrätter uppförs. Under 2019 ska allt vara klart men redan till sommaren 2018 öppnar butikerna i nybygget.

I bitande nordanvind förrättades på torsdagen ett symboliskt ”första spadtag”. Sex i sammanhanget prominenta personer med stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert i spetsen fick ta på sig vita gummihandskar och sätta sina personliga handavtryck i en betongplatta som kommer att ingå i nybygget, ännu oklart var.

Redan om en månad öppnas de två nya hotellen At Six och Hobo och takrestaurangen Tak i den del av Gallerian som vetter mot Brunkebergstorg. När all om- och nybyggnad är klar är det tänkt att Gallerians tak till stora delar ska ha förvandlats till publik yta för stockholmarna att promenera omkring på

När jag nu för första gången ser den avrivna delen av kvarteret drabbas jag av en déjà vu-känsla från 1970 när de gamla husen längs vid Brunkebergstorg höll på att rivas för att ge plats åt det väldiga Galleriabygget som skulle komma några år senare. Och nu är det alltså dags att riva och bygga nytt igen. Husens omloppstider blir kortare och kortare.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Slussenpopplarnas stubbar har grönskat för sista gången

11

Nu återstår ingenting av Slussens popplar …

1117

… sedan stubbarna, som grönskade i höstas , …

21

… nu ryckts upp med rötterna …

51

… och utsikten från Gamla stan mot Södermalm förlorat en stor del av sitt behag …

1219a

… sedan de nio ståtliga popplarna sågades ned …

31

… och så småningom försvinner hela den lilla trekantiga parken.

Förra sommaren sågades de nio ståtliga popplarna ned i Sjöbergsplansparken vid Slussen. Trots det grönskade stubbarna rikligt på sensommaren och hösten. Det var första och enda gången.

Nu rycks stubbarna upp med rötterna och sen försvinner så småningom hela Sjöbergsplansparken, som den trekantiga oasen heter. Här kunde folk rasta sina hundar en gång i tiden eller dra sig undan och exempelvis lite insynsskyddade korka upp och dricka ur en vinare om de var på det humöret. Det var då det.

Vem var då Sjöberg vars park snart är ett minne blott. Inte författaren Birger Sjöberg om någon trodde det.

Sjöbergsplan fick sitt namn för exakt 90 år sedan, 1927, men var då redan ett gängse namn på platsen, uppkallat högst förmodligen efter grosshandlaren J O Sjöberg som 1875-1885 hade kontor i gamla järnvågen.

Antagligen höll personer med låg status till på Sjöbergsplan eftersom begreppet ”sjöbergsplanare” som bland annat förekommer i Martin Kochs roman ”Guds vackra värld” från 1916, hade en nedsättande klang, vilket bland annat framgår av Per Anders Fogelströms beskrivning i monumentalverket ”Stockholms gatunamn”.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Skylten nedtagen på Odengatan 92 Eco Wera finns inte mera


1aPå fasaden syns nu bara spåren …

1113

… efter den klassiska neonskylten SKO Wera på Odengatan 92 …

1114… som för drygt tre år sedan förvandlades till EKO Wera när affären blev en ekologisk butik …

3121

… och som 2015 röstades fram till årets Lysande skylt och Lena Munther fick ta emot pris på Medeltidsmuseet. Men i höstas var hon tvungen att slå igen sin ekobutik på grund av bristande lönsamhet …

2a

… och till våren ska det istället bli en gelateria (glassbar) i lokalen.

Först i dag upptäckte jag att den vackra neonskylten på Odengatan 92 var nedtagen från fasaden. SKO Weras neonskylt sattes upp på femtiotalet.

Skylten bytte skepnad för drygt tre år sedan när skoaffären lade ner och en ekologisk butik tog över lokalen och skylten som med utbyte av begynnelsebokstaven S till E anpassades för de nya ändamålet och förvandlades från SKO Wera till EKO Wera.

Men när den ekologiska butiken inte längre bar sig och slog igen i höstas såldes skylten till en person som hoppades att den skulle sättas upp någon annanstans i Vasastan igen. Hoppas den gör det. Det är den värd.

2015 utsågs den till årets ”Lysande skylt” efter en omröstning bland stockholmarna om den vackraste klassiska neonskylten.

I affärslokalen öppnas till våren gelaterian SNÖ av vinnaren i svenska glassmästerskapen 2016 Kennet Erlandsson. Synd att han inte fortsatte traditionen och ändrade den till SNÖ Wera. Men det kanske inte är för sent.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Spännande att se om klocktornet byggs upp igen som utlovat

51

Vid Norra Stationsgatan står en  lägenhetsmodul i brunräfflad betong …

31

… och väntar på att snart  bli inmonterad som en komponent i det östra av de två torn ska byggas vid vid Torsplan där grundarbetena pågått det senaste året …

91

…och  medan bostadsbyggandet på Norra Station i det som nu kallas Hagastaden kommit en bit på väg …

k12a

… ska det fortsättningsvis bli intressant att se om politikerna infriar sina löften om att återuppbygga upp det s.k. klocktornet …

rivet1

… som sprängdes ”av misstag” för två år sedan.

Det ena bostadshuset efter det andra växer upp på gamla Norra station. Men ännu har ingen flyttat i det som numera kallas Hagastaden.

Den stora gropen vid Torsplan är fylld med kraftiga rör. Här pågår sedan ett år grundarbeten till det östra av de två så kallade Norra tornen.

Två hundra meter därifrån, bakom stålstängslet på Norra Stationsgatan står en modul, ett räfflat betongelement med en glasad balkong, en del i pusslet som ska byggas ihop till detta torn som det verkar.

Ingenting som minner om att här en gång var en stor järnvägsstation. Men det s.k. klocktornet i en av de gamla godsexpeditionerna från 1920-talet som sprängdes i bitar ”av misstag” för två år sedan ska ju enligt politikernas löften byggas upp igen.

Blir spännande att se om så sker.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Risken för brand och explosioner i Katarinaberget oroar många kritiker

21Oroliga kritiker av den planerade bussterminalen…

11

… som är tänkt att sprängas in i Katarinaberget vid Slussen  …

31

… demonstrerade utanför Tekniska nämndhuset på torsdagen …

41… innan politikerna i stadsbyggnadsnämnden sammanträdde och sa ja till planen som också ska klubbas i kommunfullmäktige.

”Risken för brand och explosioner i det nya underjordiska bussgaraget som ska sprängas in i Katarinaberget har oroat många kritiker.

Oavsett lokalisering innebär en bussterminal en anläggning där många människor är i rörelse och där det inte helt går att undvika fara för att människor kan komma till skada under olyckliga omständigheter.

En oberoende extern granskning har genomförts av risk- och säkerhetsunderlaget. Bedömningen gjordes att underlaget är branschmässigt utfört och är tillräckligt som beslutsunderlag.”

Så står det bland annat i det digra underlaget till detaljplaneförslaget för bussterminalen som ska sprängas in i Katarinaberget vid Slussen och som godkändes av stadsbyggnadsnämnden på torsdagen. Senare ska det behandlas i kommunfullmäktige.

Ett antal av de oroliga demonstrerade med plakat utanför Tekniska nämndhuset före stadsbyggnadsnämndens sammanträde. De tycker inte att beslutsunderlaget är tillräckligt eftersom bland annat Briab (Brand & Riskingenjörerna AB) som gjort den oberoende granskningen i sitt utlåtande daterat den 13 december 2016 hade en del kritik. Några citat:

”Underlaget till riskbedömningen, dvs. riskanalysen är inte tillräckligt komplett för att kunna avgöra om bedömningarna är rimliga.”

”I underlaget bör det framgå om osäkerheterna i bedömningarna är så pass stora att det är möjligt att huvudalternativen har oacceptabelt hög risknivå.”

”Det kan ifrågasättas om riskanalysen fångat upp de allvarligaste scenarierna som kan inträffa.”

Detaljplaneförslaget och alla planhandlingar på nätet.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

När Stockholmspolitikerna stoppade statens planer på jättebygge i Kungsträdgården

11aFör 118 år sedan ville staten bygga ett nytt gigantiskt kanslihus …

21a

… i norra delen av Kungsträdgården mot Hamngatan, men dåtidens stockholmspolitiker sade nej, fast det kostade dem en del. Illustrationerna från SvD:s förstasida 21 okt 1899.

1120

Nu vill företaget Apple bygga en ”flaggskeppsbutik” … 

71

… på samma plats. Hur reagerar dagens Stockholmspolitiker?

För 118 år seden ville staten tvinga på stockholmarna ett gigantiskt, 93 meter långt kanslihus prytt med en 57 meter hög kupol, i norra delen av Kungsträdgården mot Hamngatan Hundra träd i alléerna skulle sågas ned. Året var 1899.

Men dåtidens Stockholmspolitiker stod emot, fast det sved. Till priset av en miljon konor till staten (55 miljoner kronor i dagens penningvärde) och en oförmånlig markbytesaffär köpte sig Stockholmspolitikerna fria.

41Friesen

Carl von Friesen

”Vad Stockholms stad här vinner, det vinner staden för ett mycket hårt pris”, men ”jag vet det vara en utbredd mening i hufvudstaden, att man önskar bibehålla Kungsträdgården obebyggd”, yttrade till exempel ledamoten Carl von Friesen, vid debatten när frågan avgjordes i Stockholms stadsfullmäktige den 19 mars 1899.

51herlitz

Karl Herlitz

Inte heller ledamoten Karl Herlitz var nådig. Han beskrev förslaget som ”vandalism från kunglig maj:ts och kronans sida” och vice ordförande Carl Erik Ekgren sade att det från alla håll uttalades att staden måste ”förhindra en inskränkning av denna älsklingsplats för huvudstadens invånare”.

31ekgren

Carl Erik Ekgren

Och så blev beslutet Stockholms stadsfullmäktige den gången. Kungsträdgården skulle förbli park.

61hedberg

Tor Hedberg
I en kritisk artikel i Svenska Dagbladet den den 21 oktober samma år skrev signaturen T.H. (Tor Hedberg) apropå den statliga idén att bygga kanslihuset i Kungsträdgården:

Det är en egendomlig ödets skickelse, att så många och så betydande byggnadsprojekt av monumental art skola framträda och kräfva sin lösning just under en period, då de maktägande visa en så begränsad och låg uppfattning af hvad sådana uppgifter verkligen innebära, hvad de kunna uträtta för höjandet af den allmänna smaken och för samlandet af de allmänna krafterna inom landet. En hvar bör kunna medgifva att det hvarken är sundt ellr lyckligt, när, såsom nu varit fallet, dylika företag framdrifvas och gestaltas mot icke blott den upplyst konstnärliga opinionen utan äfven mot den allmänna meningen i landet”.

Samma plats är aktuell i dag. Dataföretaget Apple planerar att bygga en ”flaggskeppsbutik” på samma plats, visserligen inte lika monumental som det tilltänkta kanslihuset 1899, men ändå klart inskränkande på ”denna älsklingsplats för huvudstadens invånare” för att travestera Karl Herlitz.

Hur kommer dagens Stockholmspolitiker att agera i den frågan när det nya detaljplaneförslaget blir aktuellt för beslut? Det är en intressant fråga.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Leif Andrée läste tänkvärda ord av Per Anders Fogelström vid skyltinvigningen på Fjällgatan

71

Skådespelaren Leif Andrée läste några tänkvärda stycken av Per Anders Fogelström …

41

… apropå hotfulla planer mot Fjällgatans bebyggelse på 60-talet där Per Anders Fogelström vädjade om ”försiktighet och ömsinthet” när det gäller stadens utveckling. Ord lika aktuella idag som för femtio år sedan.

51

Anledningen till sammankomsten var avtäckningen av Samfundet S:t Eriks kulturhusskylt på Fjällgatan 30 där Per Anders Fogelström bodde i över trettio år.

22aSkylten avtäcktes av samfundets ordförande Monica Andersson och kulturborgarrådet Roger Mogert som också officiellt invigde Fogelströmåret 2017 som bjuder på många evenemang.

På 1960-talet hade staden planer på att att spränga in ett ett kontorshus i berget under Fjällgatan från Renstiernas Gata till Erstagatan.

Mot dessa planer protesterade bland andra författaren Per Anders Fogelström eftersom Fjällgatan då skulle förlora sin unika karaktär genom att flera husrivningar längs gatan skulle bli följden.

”Fjällgatan är i dag inte bara en utsiktsplats utan också en rolig, gammaldags och sammanhållen gata. Den är äkta och originell. Om något måste ske vore det väl ändå önskvärt att man kunde behålla så mycket som möjligt av denna gatukaraktär. Måste något rivas och byggas om så hoppas man att det nya ska få flyta in så fint som möjligt i det gamla, att såren ska undvikas, stämningen bevaras. Det vore oförlåtligt om vi förstörde stadens vackraste gata för att lappa ett trasigt berg”.

”Vi har förstört så mycket av våra vatten och våra berg. Nu måste vi vara mycket försiktiga med med vad vi har kvar, inte begå mer våld än nöden absolut kräver. Vad som än händer: försiktighet, ömsinthet. Det är en vädjan, en bön”.

Citaten avslutar Per Anders Fogelströms bok ”Ett berg vid vattnet En bok om Fjällgatan och trakten däromkring” från 1969. Boken tillägnade han Stockholms stadsfullmäktige. Det kanske hjälpte. Planerna skrinlades.

Skådespelaren Leif Andrée läste ovanstående tänkvärda stycken ur boken inför ett sjuttiotal personer som samlats utanför Fjällgatan 30 där Per Anders Fogelström bodde andra hälften av sitt liv.

Anledningen var att Samfundet S:t Eriks s.k. kulturhusskylt med en text om Per Anders Fogelström avtäcktes på fasaden av samfundets ordförande Monica Andersson och kulturborgarrådet Roger Mogert som samtidigt invigde Fogelströmåret 2017 som nu alltså officiellt är igång med massor av evenemang med anledning av att Per Anders Fogelström (1917-1998) skulle ha fyllt 100 år i år.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Gamla Katarinahissen och konst- ruktören Lindmarks sorgliga slut

21En lite luggsliten modell av gamla Katarinahissen på ArkDes basutställning på Skeppsholmen …

41

… med vacker entrébyggnad …

31a… och tornbyggnad i två våningar, allt i verkligheten konstruerat 1883 av ingenjören Knut Lindmark som jag ville veta mer om och som det visade sig av samtida tidningsartiklar fick ett så sorgligt slut.

När jag besökte ArkDes (det som förut hette Arkitekturmuseet) och betraktade alla fantastiska modeller av olika byggnader i basutställningen där fascinerades jag särskilt av den lite luggslitna lilla kopian av gamla Katarinahissen som konstruerades av ingenjören Knut Lindmark (1838-1892). Gamla Katarinahissen fungerade mellan 1883 och 1933 då den revs för nya Katarinahissen som invigdes tillsammans med nya Slussen 1935.

Knut Lindmark som också konstruerade Brunkebergstunneln på 1880-talet (innan Kungsgatan fanns) blev bara 53 år. Varför blev han inte äldre? Jag bläddrade i DN:s digitala historiska arkiv och hittade två artiklar från den 18 och 19 augusti 1892 som fick mitt hjärta att så här 125 år senare bulta av bedrövelse efter att ha läst om hans självvalda och förtidiga död som osökt får mig att tänka på Ivar Kreugers öde fyrtio år senare. Jag återger artiklarna ordagrant med några stycken borttagna:

Uppseendeväckande sjelfmord
Vid 7-tiden i går morse anträffades vid stranden bakom Långholmsvarfvet f.d. kaptenen, civilingeniören Knut Seved Lindmark liggande skjuten. Han hade tagit sig af daga medelst ett revolverskott tvärs igenom hufvudet. Kulan hade gått in genom högra tinningen och ut genom den vänstra. Då han anträffades var han ännu varm, men skyndsamt tillstädeskommen läkare kunde blott konstatera att lifvet flytt. Den döde hade omfattat revolvern med båda händerna.

Den nu för egen hand fallne mannen var, som kändt, en i liftstiden mycket framstående ingeniör och konstruktör. Man behöfver i det afseendet endast erinra om de båda vigtiga kommunikationsleder här i hufvudstaden, med hvilka hans namn är för alltid förbundet; Katarinahissen och tunneln under Brunkebergsåsen.

För ett par år sedan övertog han Långholmsvarfvet, hvilket emellertid blef en dålig affär, och man har all anledning förmoda att den nu inträffade upprörande händelsen har sin grund i en förstörd ekonomi. (DN 18 augusti 1892)

Om kapten Knut Lindmarks död
Två äldre fruntimmer, hvilka tidigt på morgonen roende i en båt voro sysselsatta med att uppsöka bränsle, som vanligen under en stormig dag brukar uppkastas på stränderna af Långholmen märkte då de kommit midt för den s.k. Lusthusudden, belägen midtemot den på Kungsholmslandet belägna Smedsudden, en mansperson liggande orörlig på marken. De stego iland och funno der kapten Lindmark, hvilken de båda igenkände, i halfliggande ställning stödd mot ett berg med ansigtet och halsen nedblodade och med ett skottsår som gick från den ena tinningen till den andra. De skyndade genast ned till varfskontoret och anmälde förhållandet. En läkare och en polisman eftersändes genast, men livet hade då redan flytt.

Den aflidne hade på senaste tiden varit dyster och grubblande och för en eller annan af sina vänner låtit förstå, att det icke för honom återstode än att jaga en kula genom hufvudet. Hans fru och barn vistades på sommaren på Dalarö, men sjelf vistades han i den våning han inom Långholmsvarfet disponerade. På tisdagsaftonen hade han varit orolig och tillsagt tjenstflickorna att tenda alla ljusen i hans arbetsrum, emedan han hade för avsigt att skrifva. Tre bref funnos också på skrifbordet dagen derefter; det ena var adresserat till hans fru, det andra till hans broder och det tredje till en annan person, och bredvid dessa låg ett pappersark. å hvilket var tecknad en uppmaning att lemna brefven på posten. Och derjemte fans på bordet en papperslapp å hvilken med röd blyertspenna hvoro skrifna följande ord: ”Om ni söken mig på Lusthusudden, skola ni finna min kropp”. Det synes sålunda att sjelfmordet var förberedt. (DN 19 aug 1892)

En vecka senare sattes Knut Lindmarks sterbhus och hans båda firmor Långholmsvarvet och Klackfabriken i konkurs. Och drygt fyrtio år senare revs hans hiss, men Brunkebergstunneln fungerar fortfarande.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Vilka hus i City ska få växa uppåt? ”Alla vill gå upp i höjd överallt”

2126

Stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert (s) och Björn Ljung (lib) diskuterade påbyggnad av hus i City vid årets sista sammanträde i Stockholms kommunfullmäktige. Roger Mogert till vänster, Björn Ljung med ryggen mot kameran. Bilden från en tidigare debatt i år mellan de båda kontrahenterna.

Stockholm växer på höjden. Hus på hus har byggts på med flera våningar i City de senaste åren.

I dag finns inga riktlinjer för hur staden ska hantera ansökningar om påbyggnader. Sådana riktlinjer är under utarbetande och presenteras i vår.

Vid en debatt i årets sista fullmäktige på måndagen menade stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert (s) att staden kanske varit för restriktiv med att bevilja ansökningar om påbyggnader, eller ”gå upp i höjd” som han uttryckte det, eftersom det idag inte finns några riktlinjer att följa.

”Alla vill gå upp höjd överallt”, förklarade Roger Mogert och tillade att det gällde att att ta vara på investeringsviljan som finns hos fastighetsägarna i City. Vidare: ”Jag är inte främmande för att gå upp i höjd i City där det inte påverkar riksintresset Stockholms innerstad”.

Liberalernas talesman i stadsbyggnadsfrågor Björn Ljung var orolig för att hus kommer att byggas på också i den klassiska stenstaden, i de delar av innerstaden på malmarna som ingår i begreppet City. Hans oro stillades inte av försök till lugnande besked från Roger Mogert. Snarare tvärtom.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1