Risken för brand och explosioner i Katarinaberget oroar många kritiker

21Oroliga kritiker av den planerade bussterminalen…

11

… som är tänkt att sprängas in i Katarinaberget vid Slussen  …

31

… demonstrerade utanför Tekniska nämndhuset på torsdagen …

41… innan politikerna i stadsbyggnadsnämnden sammanträdde och sa ja till planen som också ska klubbas i kommunfullmäktige.

”Risken för brand och explosioner i det nya underjordiska bussgaraget som ska sprängas in i Katarinaberget har oroat många kritiker.

Oavsett lokalisering innebär en bussterminal en anläggning där många människor är i rörelse och där det inte helt går att undvika fara för att människor kan komma till skada under olyckliga omständigheter.

En oberoende extern granskning har genomförts av risk- och säkerhetsunderlaget. Bedömningen gjordes att underlaget är branschmässigt utfört och är tillräckligt som beslutsunderlag.”

Så står det bland annat i det digra underlaget till detaljplaneförslaget för bussterminalen som ska sprängas in i Katarinaberget vid Slussen och som godkändes av stadsbyggnadsnämnden på torsdagen. Senare ska det behandlas i kommunfullmäktige.

Ett antal av de oroliga demonstrerade med plakat utanför Tekniska nämndhuset före stadsbyggnadsnämndens sammanträde. De tycker inte att beslutsunderlaget är tillräckligt eftersom bland annat Briab (Brand & Riskingenjörerna AB) som gjort den oberoende granskningen i sitt utlåtande daterat den 13 december 2016 hade en del kritik. Några citat:

”Underlaget till riskbedömningen, dvs. riskanalysen är inte tillräckligt komplett för att kunna avgöra om bedömningarna är rimliga.”

”I underlaget bör det framgå om osäkerheterna i bedömningarna är så pass stora att det är möjligt att huvudalternativen har oacceptabelt hög risknivå.”

”Det kan ifrågasättas om riskanalysen fångat upp de allvarligaste scenarierna som kan inträffa.”

Detaljplaneförslaget och alla planhandlingar på nätet.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

På Slussen står Lena Cronqvists vitklädda bronsflickor och fryser

11

Flickorna på Slussen …

71

… av Lena Cronqvist …

21

… ser spänstiga men frusna ut …

31

… och Hasse Alfredson av K G Bejemark ser mulad ut …

81

… och halva Slussen är riven …

51

… och där står en man och svetsar en påle som ska stötta den kommande anläggningen och på tisdag börjar sprängningarna i schaktet vid Katarinavägen i närheten av tunnelbanan.

Halvrivna Slussen vilar under ett barmhärtigt vitt täcke av snö. En man står och svetsar vid en av pålarna som ska bankas ned till berggrunden och stötta den framtida anläggningen.

Lena Cronqvists spensliga bronsflickor på Södermalmstorg är klädda i vitt och K G Bejemarks Hasse Alfredson tittar snöklädd upp ur gatubrunnen utanför Sjömanshemmet.

I schaktet vid Katarinavägen borras hål inför sprängningarna som börjar nästa vecka och ska äga rum tre gånger dagligen med kortare avspärrningar för cyklister och gångtrafikanter som följd.

Stockholm, en stad i förvandling.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Daniel Helldén invigde cykelbana, uppmanade till ömsesidig hänsyn

11

Trafikborgarrådet Daniel Helldén uppvisningscyklade en kort sträcka …

31

… efter att ha invigt den moderniserade cykelbanan längs Norr Mälarstrand (dock utan att klippa band efter som det skulle kunnat hindra passerande cyklister) …

21… och med gott humör pratade han också med förbipasserande …

41

… och i sitt invigningsanförande underströk han vikten av att trafikanterna visar hänsyn till varandra. Kanske dags att dra i gång en ny trafiksäkerhetskampanj liknande den som som kallades Åke Mjuk och drevs 1953. Foto: Olle Karlsson, SvD, Stockholmskällan

När trafikborgarrådet Daniel Helldén (mp) invigde den nya, fyra och en halv meter breda,1 350 långa, cykelleden längs Norr Mälarstrand på måndagsförmiddagen tog han också upp problemet med ”busåkande” cyklister efter att just ha samtalat med en stockholmare som var orolig att den nya moderna cykelautostradan skulle locka en del ”Giro d´Italia-åkande cyklister” att fara fram utan hänsyn till medtrafikanterna.

Själv har jag vid upprepade tillfällen påmint om den trafikkampanj som i min ungdom (1953) gick under beteckningen Åke mjuk och som uppmanade bilister att visa hänsyn till sina medtrafikanter.

Kanske börjar tiden mogna för en ny sådan kampanj i modern tappning som vänder sig till alla trafikanter. Typ: ”Du cyklist, tänk på att du är fotgängare för det mesta”, ”Du fotgängare, reagerar du likadant på dina medtrafikanter när du sitter bakom ratten” etc.

PS. Följande punkter förespråkade ”Åke Mjuk” på sin tid:
1) Jag sitter lugn i bilen utan att reta upp mig även om det bara kryper fram.
2) Jag har inga buffertar på bilen och försöker att i gathörn hålla mig på avstånd från andra bilar.
3) Jag ger alltid tecken i god tid, innan jag stannar eller svänger och övertygar mig alltid att titta i backspegeln om vägen är klar.
4) Jag håller inte benhårt på min rätt i kinkiga situationer, utan släpper gärna fram en annan trafikant hänsynsfullt och vänligt.
5) Jag vill ha mer vänlighet och mindre hets i trafiken.
6) Jag har stor respekt för de ”gula strecken”.
7) Jag kör varken för fort eller för långsamt på vägen.
8) Jag har inte bråttom att fylla ut varje lucka jag ser framför mig.
9) Jag låter det aldrig bli kö bakom mig, om jag kör långsamt, utan håller till vänster och släpper förbi andra.
10) Jag vet att jag blir fartblind, och därför tänker jag särskilt på att sakta ned genom samhällen.
11) Jag kör aldrig om ett fordon som inte färdas långsammare än jag.
12) Jag uppfattar inte bakomvarandes omkörningssignal som inbjudan till kappkörning utan ger svarssignal, håller till vänster och saktar in.
13) Jag stannar alltid och ser mig för, innan jag kör in på huvudled eller annan större led.
14) Jag är ”rädd för tåget” och iakttar vid järnvägskorsning stor försiktighet oavsett vilka säkerhetsanordningar som finns.
15) Jag ställer aldrig ifrån mig bilen där den kan stå i vägen eller hindra trafiken.
16) Jag parkerar aldrig bilen på huvudväg, utan för den av vägbanan.
17) Jag kontrollerar ofta att mina billyktor är rätt inställda och bländar alltid av vid möte.
18) Jag kör aldrig spritpåverkad eller när jag känner mig för trött.
19) Jag tror, att om alla kör som jag, blir det mindre olyckor i trafiken.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Ny skulptur vid Slussen? Nej, det är en broprototyp på pontonen!

11

Lite gulaktigt sandpappersfärgad …

31

… besågs på onsdagen en svårdefinierbar konstruktion på en ponton vid Slussenkajen …

51

… av ett gäng Stockholmsjournalister …

21

… som också tilläts klättra upp på konstruktionen …

41

… och fick en pedagogisk förklaring av Slussenprojektets kommunikatör Eva Rosman som förklarade att det hela handlar om en prototyp av en del av den nya huvudbron som ska byggas och vara klar att lotsas på plats om drygt två år. 

Är det en  konstruktivistisk gulbrun stålskulptur som står och ser mäktig ut på pontonen vid Slussenkajen?

Nej, det är en åtta gånger fyra meter stor prototyp av en del av den så kallade huvudbron som ska bära trafiken över nya Slussen i framtiden.

Prototypen, tillverkad i Kungälv, är en tänkt del av huvudbron som den kommer att se ut närmast Saltsjön.

En prototyp, till vad nytta?

Den ska tjäna som prov när det gäller färg, ytstruktur och annat för den kommande, ännu ej utsedda, tillverkaren av den 140 meter långa och 45 breda huvudbron. Men första ska prototypen forslas till Märsta där Slussenprojektets experter noggrant ska kolla alla dess egenskaper, färg, struktur etc.

Ska svetsskarvarna vara kvar eller filas ned? Denna och många andra frågor ska besvaras.

Från Märsta ska prototypen sedan forslas vidare för att så småningom hamna som prov och förlaga hos huvudbrons tillverkare, vilken ännu inte är utsedd.

I början av 2019 planeras den nya huvudbron i stål lotsas på plats i ett stycke. Det blir ett skådespel.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Trafikreglerna tycks ha slutat gälla för vissa bilister vid Slussplan

11

För att inte riskera punktering av spårviddshindren vid Slussplan …

21

… kan man väl lika bra köra i vänstertrafik på trottoaren tyckte den här bilisten på söndagskvällen.

Det verkar som trafikreglerna har slutat gälla vid Slussplan. Åtminstone för vissa privatbilister.

De i gatan monterade spårviddshindren som ska tillåta endast bussar att köra från Skeppsbron till Slussen och vice versa nonchaleras med jämna mellanrum av chansande privatbilister som kör ändå trots spårviddshindren, ibland med punktering som följd.

På söndagskvällen noterade jag en ny variant. En bilist som uppenbarligen inte ville riskera punktering körde från Slussen till Skeppsbron på trottoaren i vänstertrafik.

Den mötande busschauffören som körde 2:an mot Sofia såg lätt förvånad ut kunde jag se på min bild när jag förstorade den.

Mig förvånar ingenting numera. Inte när det gäller smittrafiken vid Slussplan.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Mynttorgets nedmejade trafikstolpe

21

Knäckt trafikstolpe på Mynttorget …

31

.. med dolt …

41… huvudbudskap.

Rekordtidig vinter i onsdags. Snökaos. Full rulle på plogbilarna på nätterna. Kanske inte så lätt i mörkret att se alla trafikstolpar. På Mynttorget ligger en stolpe nedmejad (av plogbil?) med huvudbudskapet dolt. 100 meter till närmaste toalett kan man dock se att det är. Toaletten ligger alldeles intill den lilla vägstump som heter Tage Erlanders plats och där det så här framåt jul säljs glögg och gotländska brända mandlar (bilden högst upp).

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

”Stängning av Söderbergs trappor otänkbart” Men de stängs ändå!

21

Söderbergs trappor, från Stadsgården till Renstiernas Gata, …

31

… ”144 trappsteg närmare Katarinavägen” …

11

… stängs, trots tunga remissinstansers invändningar, när den nya bussterminalen byggs i Katarinaberget.

41

Däremot öppnas de nu igenstängda Lokattens trappor, rivna och nybyggda, …

51

… enligt detaljplanen för bussterminalen som nu ställs ut för granskning inför antagandet i kommunfullmäktige.

”Stängning av Söderbergs trappor är otänkbart”, säger Skönhetsrådet i sitt remissvar på detaljplaneförslaget för en ny bussterminal insprängd i Katarinaberget.

”Det är av stor vikt att Söderbergs trappor även fortsättningsvis kan vara i bruk”, säger Stadsmuseet i sitt remissvar.

Också Länsstyrelsen anger att det är ”av angelägen betydelse att Söderbergs trappor fortsättningsvis kan vara i bruk. Det utgör en angelägen länk mellan Renstiernas gata och Stadsgården”.

Men Söderbergs trappor intill den stängda Stadsgårdshissen och i höjd med Fotografiska stängs enligt det detaljplaneförslag som nu är utställt för granskning och som kommer att antas i kommunfullmäktige.

I en kommentar skriver planförfattarna att ”en utredning kommer att tas fram för att se över möjligheterna av en ny koppling mellan Renstiernasgata och Stadsgården”

Kanske blir det då ett förslag i samma anda som borgarrådet Joakim Larsson (m) föreslog i en motion tidigare i år med en Katarinahissliknande anläggning, i närheten av Stadsgårdshissen, med gångbro och hiss ned på samma sida av Stadsgårdsleden som Fotografiska.

Söderbergs trappor stängs, men de stängda Lokattens trappor längre ner på Katarinavägen, närmare Slussen, öppnas eller snarare rivs och nybyggs och kopplas ihop med den nya bussterminalen.

PS. Söderbergs trappor har inte sitt namn efter författaren Hjalmar Söderberg om någon trodde det. Trapporna torde istället fått sitt namn efter strump- och tröjfabrikören Johan Söderberg som hade en liten klädesfabrik på höjden i närheten. Han anlade trapporna 1892 (först var de i trä) för att arbetarna lättare skulle kunna ta sig till och från jobbet, enligt vad den mångkunnige författaren och Stockholmsskildraren Per Anders Fogelström berättar i boken Stockholms gatunamn.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Gör Järnvägsparken till park igen!

31

Järnvägsparken …

41

… park endast till namnet …

21

… ska rustas upp och få liv igen, berättade trafikborgarrådet Daniel Helldén (mp) …

11

… när han, finansborgarrådet Karin Wanngård (s) och regeringskollegorna i Stadshuset, presenterade nästa års budget på onsdagen.

51

Järnvägsparken är sedan länge i bedrövligt skick …

61

… en illa underhållen steril stenöken …

91

… där till och med informationen på skyltarna blekts bort med åren …

71

… och där den offentliga konsten är lika diskret och halvt osynligt placerad som papperskorgen på andra sidan betongpelaren …

81

… och där det senast tillkomna offentliga verket, Mr Walker av Jan Håfström, ser ut att vara på språng för att så fort som möjligt lämna den ogästvänliga platsen.

111

Hur annorlunda var det inte på samma ställe, i den då lummiga Järnvägsparken 1941 … Foto: C G Rosenberg

101

… och 1928. Foto: John Stjernström

Järnvägesparken, mellan Tegelbacken och Centralen, kan knappast kallas för park i ordets egentliga mening, denna försummade, förslummade sterila stenöken med några enstaka blodlönnar och en symbolisk liten gräsrundel i ena kanten.

Järnvägsparken är en tyvärr lika deprimerande som ogästvänlig plats mitt i stan, under en motorledsavfart, stenlagd med smågatsten, prydd med sedan länge trasiga mosaikväggar med trädmotiv av konstnären Olle Nyman, en i de närmste osynlig abstrakt skulptur intill en av betongpelarna, ”Parea” av Ingemar Svensson, och för två år sedan Jan Håfströms sju meter höga skulptur Mr Walker (Fantomens pseudonym) som med raska språng tycks vilja fly så kvickt det bara går från sin gräsrundel i Järnvägsparkens stendöda miljö.

En gång var Järnvägsparken en grönskande oas med gräsmattor och stora lummiga träd intill tidningskvarteren i Klara, en park i ordets egentliga mening dit stockholmare sökte sig för en stunds avkoppling.

Mitt i parken stod John Börjesons staty av Nils Ericson, järnvägsbyggaren, som sedan flyttades till den plats framför Centralen där den står idag. Skövlingen av parken inleddes på 1950-talet när tunnelbanan byggdes.

Men nu ska Järnvägsparken få liv igen. Det lovade miljöborgarrådet Daniel Helldén (mp) när majotitetens budgetplaner för nästa år presenterades i Stadshuset på onsdagen. Redan nästa år ska ett förslag till Järnvägsparkens förnyelse tas fram som också innefattar Tegelbacken och den nya planerade cykelbron mellan Gamla stan och Tegelbacken.

Det är inte första gången planer aviseras för att åter göra den centralt belägna Järnvägsparken till en trivsam plats som folk vill vistas på. För drygt sex år sedan uppdrog dåvarande fastighetsborgarrådet Kristina Alvendal (m) till fastighetskontoret att skapa ”en urban marknadsplats” i Järnvägsparken à la Portobello Road i London. Den idén rann dock ut i sanden.

Jag undrar om det inte helt enkelt går att åter förvandla Järnvägsparken till en grönskande oas, såsom den var förr. Går det att anlägga en park i Nya Slussen borde det väl gå att göra en park igen av Järnvägsparken, utan stenläggning, med gräsmattor, många träd, gångar, parkbänkar och kanske också fontäner. Visst är den omgiven av mycket trafik, men just därför så mycket viktigare som grönskande park.

Gör Järnvägsparken till en park igen!

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Hamngatans och Vasagatans hjärtan

11

Hjärtan i gatan …

21

… målades sent på natten här i korsningen Hamngatan/Norrlandsgatan …

41

… och här på Vasagatan nära Centralen, en uppmaning …

31

… till en vänligare och mer hjärtlig trafikmiljö som jag förstått det.

Iklädda gula skyddsvästar målade patrullerna två stora röda hjärtan (kanske fler) i gatan, ett på Vasagatan vid Centralen och ett på Hamngatan nära Norrlandsgatan. När jag anlände var målarna försvunna.

Jag tror inte de var från trafikkontoret. Snarare var det cykelaktivister som ville markera två trafikfarliga ställen i stan och kanske med hjärtat som symbol påbjuda hänsyn från bilisterna. Jag tror nästan det.

Tyvärr tror jag inte hjärtana blir kvar så länge. De hade börjat smetas ut redan vid kvart över två-tiden på natten trots den glesa trafiken vid den här tiden på dygnet.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Staden vi har till låns – läsvärd bok av Anders Wahlgren

11

Filmaren och författaren Anders Wahlgren håller upp ett uppslag ur sina nya bok som visar hur Stockholm planerades på 1960-talet med motorvägar à la Los Angeles rakt genom centrala staden.

21

Han signerade också sin bok efter föreläsningen på ABF på måndagen.

31

Gert Spechts adelspalats vid Regeringsgatans korsning med Hamngatan var ett av flera 1600-tals som revs i början på 70-talet.

41

Eva Remens var en av få Stockholmspolitiker som försökte rädda kulturhistoriskt värdefulla hus när grävskoporna fick härja fritt i centrala Stockholm för femtio år sedan. Här samtalar hon med Prins Wilhelm. Båda de svartvita bilderna är reproducerade i boken och kommer från Anders Wahlgrens fotosamling

Saklig, grundlig och personlig. Dessutom lättläst. Så kan Anders Wahlgrens nya bok Staden vi har till låns (Carlssons) kort sammanfattas. Den handlar till stor del om Stockholms dystra stadsbyggnadshistoria efter kriget, med planerna på motorvägar tvärs genom hela stan och de hejdlösa rivningarna av stora delar av det som numera kallas för City.

Anders Wahlgren, känd för sina många genomarbetade dokumentärfilmer om Stockholms stadsbyggnadshistoria, presenterade sin bok, som han jobbat med i fyra år, på ABF under måndagen.

Han har gått igen mängder av handlingar och protokoll och intervjuat många av ”rivningsaktörerna” under åren. Han beskriver de politiska turerna med rivningsdirektören Åke Hedtjärn som pådrivare och Hjalmar Mehr som politisk ledare i skövlandet av gamla Klara men också det envisa men delvis fruktlösa motståndet från främst Eva Remens, socialdemokraten som blev folkpartist.

Inte minst sörjer Anders Wahlgren rivningarna i slutet av 60-talet av alla gamla 1600-talshus på Regeringsgatan utan att några kulturhistoriska inventeringar gjordes innan. När han långt senare frågade en av männen bakom rivningarna, ansvariga stadsbyggnadsdirektören Göran Sidenbladh, varför alla dessa hus revs svarade denne: ”Ja det var förfärligt, men trafikplanerna var så, gatan skulle aldrig ha breddats. Det hade varit bättre för stadsbilden om husen fått vara kvar och de gamla konditorierna också”. Lite för sen insikt!

Det finns många belysande citat av den karaktären i detta läsvärda verk som bygger på Anders Wahlgrens fyrtioåriga forskning om  Stockholms arkitektur och planeringshistoria.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0