Birkagårdens folkhögskola hundraårsjubilerade i ABF-huset

21

Yero Dahl-Aw framförde en egen nykomponerad smäktande rocklåt …

31

… när Birkagårdens folkhögskola firade sitt 100-årsjubileum på ABF-huset på torsdagseftermiddagen …

41a… och Lotta Hede och Caj Tesch tog hem segern i frågesporten för seniorer …

61

… och musiklärarna Anna Stadling och Mats Gaffa Karlsson uppträdde …

11

… liksom eleverna Linnea Hjertén och Johan Bergström …

71

… Josip Lukin från ABF i Bosnien tackade för det goda samarbetet med Birkagårdens folkhögskola.

I min vilsna ungdom under perioder då ensamheten kändes förstenande läste jag i min ofrivilliga isolering existentiella dikter av Dan Andersson och Ragnar Jändel på nätterna. De båda diktarna hade träffats på Brunnsviks folkhögskola på 1910-talet och där funnit kunskap och gemenskap.

Jag ville i de båda diktarnas efterföljd börja på folkhögskola men visste inte hur man skulle göra för att komma in. Sedan blev det kvällsgymnasium i stället. Det var helt okej men fortfarande kan jag sakna att inte ha gå på folkhögskola och fått uppleva den unika gemenskapen som jag inbillar mig finns där.

Dessa tankar kom för mig när jag besökte Birkagårdens folkhögskolas 100-årsmanifestation i ABF-huset på torsdagen.

Lärarna som pratade från scenen verkade så där engagerade som man vill att lärare ska vara och eleverna som framträdde, både de från den klassiska musiklinjen och de från rockmusiklinjen, föreföll nästintill besjälade i sina framföranden.

Seniorerna som deltog i en frågesport prisade kurserna de deltagit i och Josip Lukin från ABF i staden Busovaca i Bosnien, som Birkagårdens Folkhögskola har ett samarbetsprojekt med sedan fyra år tillbaka, hyllade samarbetet över gränserna.

Efter jubileumsföreställningens slut styrktes jag i min uppfattning om folkhögskolans speciella väsen.

Jag säger grattis Birkagårdens folkhögskola till de 100 åren och grattis ni som får gå där.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Barbro Lindgrens värld möter Astrid Lindgrens på Junibacken


21Hänga i lampkronan som vilda bebin …

61

… eller leka ”inte nudda golv” i röda köket var något av vad barnen prövade på dagen före det officiella öppnandet av den interaktiva Barbro Lindgren-utställningen på Junibacken.

41

De fick också se ett smakprov ur den nyskrivna pjäsen Sparvel …

31

… med bland andra Rita Hjelm (som Sparvel) och Henric Joneskär (som mamman) …

51

… tillsammans med illustratören Eva Eriksson (närmast) och Barbro Lindgren själv i publiken.

71

Lilla Sparvel handlar egentligen om Barbro Lindgren som barn, när hon var mellan fem och åtta, vilket framgår av den biografiska utställningen som också finns att se på Junibacken …

81

… och där visas även det uppmuntrande refuseringsbrevet från självaste Astrid Lindgren till en ung Barbro Lindgren (då Barbro Enskog) från 1952. PS. Klicka på bilden så blir det mer lättläst!

Barnen som dan före öppningsdan testade Barbro Lindgren-världens sprillans nya attraktioner på Junibacken stormtrivdes, for runt som skottspolar, som det brukar heta.

De hängde och dinglade i lampkronan som den vilda bebin, rörde på spakarna i stjärnkikeriet för att åka till glassplaneten, kramade hunden som pruttade när man lyfte på svansen, höll för öronen när tigrarna röt, lekte ”inte nudda golvet” i röda köket och skrattade, liksom de närvarande vuxna, Barbro Lindgren själv och tecknaren Eva Eriksson inkluderade, åt lilla Sparvel och hennes mamma i den av Mikael Kallin nyskrivna pjäsen som dagligen (från 13 april) kommer att spelas på Junibacken de närmaste två åren.

Det är nämligen i två år som den den tillfälliga men påkostade (2-3 miljoner kronor) Barbro Lindgren-världen blir bestående. Den avlöser Muminutställningen som var innan. Det var Astrid Lindgrens villkor att hennes egna figurer på Junibacken skulle kompletteras med andra ”så att det inte blir ett mausoleum” som hon sa, berättar Kristina Axén Olin, ordförande på Junibacken.

Som ett komplement till den interaktiva Barbro Lindgren-utställningen finns en illustrerad biografisk utställning över Barbro Lindgrens liv från födelsen 1937 till i dag. Här visas till exempel det vänliga refuseringsbrevet i faksimil från 1952 skrivet av Astrid Lindgren när hon jobbade som redaktör på bokförlaget Rabén & Sjögren till ”Fröken Barbro Enskog” (som Barbro Lindgren hette som ogift). Astrid Lindgren skriver uppmuntrande på sitt typiska sätt: ”A l l a författare får sina första manuskript i retur så det får man inte tappa sugen för. Och det hoppas jag att den unga författarinnan inte heller gör”.

Och det gjorde inte Barbro Lindgren heller. Och nu huserar de båda Lindgrenarna alltså i samma kulturhus. Fint och värt ett besök!

 

 

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Mörka minnen från Vasa real – ljusa från en krympande skolgård

1a

Vasa Real var om inte helvetet på jorden så inte långt ifrån …

2a

…. medan skolgården som successivt krympt med åren och nu ska krympa ännu mer …

3a

… kändes som ett frihetens rike där vi bland annat spelade fotboll med en tennisboll på rasterna och utrymmet under flaggstången utgjorde motståndarmålet.

Att jag alltid tyckt att Vasa Realskola i sin dystra monumentalitet mest liknar ett östtyskt fängelse kanske beror på personliga erfarenheter från min egen skoltid från vilken jag har enbart mörka minnen härledda till konfrontationen med dåtidens auktoritära lärare under de fyra år jag tillbringade där som motsträvig elev under första hälften av 1950-talet.

Där härjade då den självbelåtne matteläraren P som lekte detektiv och avslöjade att jag hade förfalskat pappas namnteckning på hemanmärkningen som jag inte vågade visa upp hemma och engelskaläraren L som tryckte ned mig genom att säga att han kände treåringar (visserligen Londonbor) som var bättre i engelska än jag.

Fysikläraren R var en så urusel pedagog att jag fattade noll och fick underkänt fast jag hade fått överbetyg på exakt samma kurs året innan (jag var nämligen kvarsittare) och vaktmästaren A var en illistig man som haltande störtade in på toaletten från en bakdörr och tog mig (hårdhänt) på bar gärning när jag nervöst men intet ont anandes stod där och tjuvrökte min Robin Hood på frukostrasten.

Det sista min klassföreståndare H med bister min och en suck av lättnad sade till mig innan jag lämnade skolan för gott var orden: ”Epstein passar bättre ute i förvärvslivet än i skolan” varpå jag spotskt replikerade: ”Det tror jag med”.

Allt var dock inte elände i Vasa Real på den tiden.

Rasterna var självklara höjdpunkter.

I våra blå jympapjuck med bruna gummisulor och blå jympabrallor sprang vi  60 meter på den rymliga skolgården (jag på 8,9 sekunder men jag tror tidtagaren tryckte på stoppknappen lite för tidigt), hoppade längdhopp i längdhoppsgropen, spelade fotboll med en tennisboll där utrymmet mellan flaggstångens bas och asfalten fungerade som målburar (man kunde göra mål från båda hållen).

När Stalin dog i mars 1953 rev vi ner löpsedlarna från tobaksaffären på Dalagatan varpå vi som berusade av lycka rusade runt på skolgården och jublade och viftade med våra fladdrande kap.

Skolgården var ett frihetens rike på den tiden och den kändes oändligt stor som det tycktes. Men det var på 1950-talet. Den har successivt under åren krympt sedan dess genom tillbyggnader av provisoriska baracker och ett stort tillfälligt dagis.

Och nu ska den bli ännu mindre med nybyggen för drygt 300 miljoner kronor samtidigt som fler elever och förskolebarn ska dela på lekytorna. Jag hoppas de slipper trängas.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

P A Fogelströms antinazistiska roman släpptes på tisdagskvällen

11

Per Anders Fogelströms antinazistiska roman ”Den okuvliga friheten” som han skrev 1939 som 21-åring men som då av okänd anledning refuserades har nu getts ut av Stockholmia förlag. Bokreleasen ägde rum på Bio Rio på tisdagskvällen …

21… i samband med ett panelsamtal om civilkurage …

31

… som leddes av författaren Susanna Alakoski och i vilket bland andra Per Anders Fogelströms biograf Karl-Olof Andersson deltog …

41

… och Stockholmias förlagschef Rebecka Lennartsson berättade om bakgrunden till utgivningen av romanen.

Per Anders Fogelströms starkt antinazistiska ungdomsroman ”Den okuvliga friheten”, som han skrev som 21-åring 1939 men aldrig fick publicerad, har nu getts ut av Stockholmia förlag med ett utförligt förord av hans biograf Karl-Olof Andersson.

Vid releasepartyt på Bio Rio vid Hornstulls strand på tisdagskvällen berättade förlagschefen Rebecka Lennartsson om bakgrunden till utgivningen i samband med ett panelsamtal om civilkurage som leddes av författaren Susanna Alakoski.

Civilkurage var ett av Per Anders Fogelströms särdrag. Han måste varit medveten om den livsfara han utsatte sig för om hade lyckats få sin bok utgiven (vilket han förgäves försökte) och om Hitler därefter skulle ha ockuperat Sverige under andra världskriget vilket var ett fullt tänkbart scenario 1939.

Den läsvärda och spännande romanen med sina ungdomliga brister men absoluta förtjänster handlar om den namnlösa mäktiga diktaturen som ockuperar sitt lilla grannland (jfr Tyskland och Tjeckoslovakien till exempel).

Den fiktiva handlingen utspelar sig i en tänkt framtid som är kusligt lik den som skulle komma att bli verklighet med de förödande atombomberna över Hiroshima och Nagasaki som slutpunkt på andra världskriget i augusti 1945.

Förutom att komplettera bilden av Per Anders Fogelström som författare är romanen också högaktuell i dag när extrema högervindar blåser allt kraftigare och kraftigare över världen.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Länsstyrelsen på Kungsholmen blir Anna Whitlocks gymnasium

21Länsstyrelsen på Hantverkargatan blir skola …

31

… och byter namn till Anna Whitlocks gymnasium …

11

… och på Stigberget på Söder är arbetena i full gång att förvandla Frans Schartaus handelsinstitut till P A Fogelströms gymnasium. Och det finns en viss koppling mellan författaren Per Anders Fogelström och feministen och skolpionjären Anna Whitlock. Läs texten!

Gamla länsstyrelsen på Hantverkargatan döps om till Anna Whitlocks gymnasium när den byggts om och tas i bruk för sitt nya ändamål. Det kommer stadens utbildningsnämnd att besluta vid sitt sammanträde om en vecka.

Och på Söder är det redan bestämt att gamla Frans Schartaus handelsinstitut (nu under ombyggnad) på Stigberget döps om till P A Fogelströms gymnasium efter författaren som bodde på Fjällgatan alldeles i närheten.

Det finns en, om än kanske lite krystad, koppling mellan Per Anders Fogelström (1917-1998) och Anna Whitlock (1852-1930).

Rösträttsaktivisten och skolpionjären Anna Whitlock startade den Whitlockska samskolan där pojkar och flickor undervisades tillsammans med moderna pedagogiska metoder. Skolan låg från 1913 på Eriksbergsgatan 8 A (nedlagd sedan 1978, i dag bygdegården Anna Whitlock).

I den skolan gick Per Anders Fogelström som då på 1920-talet bodde först i Vasastan och sedan i Danelii stiftelsehus ”för arbeterskor som inte tillhör politisk fackförening” på Bondegatan 74 på det fattiga Söder med sin mamma och sin syster.

De flesta av hans skolkamrater kom från välbeställda familjer och han kände sig aldrig hemma i skolmiljön på Östermalm. Det var hans farmor och faster som ville att han skulle gå i Whitlockska samskolan och som betalade skolavgiften.

”Någon gång bjöd någon klasskamrat på födelsedagsfest eller julgransplundring, hemmen kunde vara hela hus i Lärkstaden eller Djursholm. Att bjuda tillbaka var omöjligt varför det nästan var skönt om man slapp att bli bjuden, underlägsenheten blev mindre tydlig då”, skrev Per Anders Fogelström i den självbiografiska boken Hem till sist från 1993.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Hampus och Osman göt en betongsoffa i Gustavsberg

21Här kommer den trögflytande betongmassan …

11

… som de två gymnasieeleverna Hampus Andersson och Osman Saleh använde …

31

… för att gjuta en betongsoffa (här ryggstödet) …

61

…vid Riksbyggen nya husbygge med smålägenheter i närheten av  den gamla porslinsfabriken (bilden) …

51

… i Gustavsberg där det är full rulle på bostadsbyggandet i de så kallade Porslinskvarteren …

71

… där flera gator döpts efter kända Gustavsbergsprofiler …

41

… och mellan alla nya hus tittar också några gamla fram som minner om gamla Gustavsberg.

De två eleverna Hampus Andersson och Osman Saleh på Värmdö tekniska gymnasiums bygg- och anläggningsprogram hade tillkallats för att gjuta en betongsoffa som symboliskt första spadtag vid Riksbyggens två husbyggen med 119 små hyresrätter i de s.k. Porslinskvarteren i Gustavsberg.

Visserligen hade bygget redan kommit en bit på väg men ”första spadtag” är ju bara ett sätt för byggföretagen att få lite extra uppmärksamhet. Inget fel i det.

Ett ”första spadtag” kan ju dessutom se ut lite hur som helst, ett kommunalråd som trycker på en knapp så att det dammar av sprängsalvan på behörigt avstånd eller fem kommunalråd som gräver med en spade med fem handtag o.s.v.

Porslinskvarteren i anslutning till den gamla porslinsfabriken längs Gustavsbergsvägen ska rymma 1 700 lägenheter berättar kommunstyrelseordföranden Deshira Flankör (m) som var med och också hon fick skyffla lite betongmassa.

Riksbyggens aktuella bygge på Edla Sofias gata består av ettor och tvåor från 35 kvadratmeter och fördelas genom Bostadsförmedlingen. Hyran blir från 5 800 kronor i månaden. Första inflyttning om cirka ett år.

Vad händer då med Hampus och Osmans betongsoffa? Den kommer att stå på en innergård för de nya hyresgästerna att sitta på.

PS. Vid första spadtaget frågade jag de församlade om någon visste vem Edla Sofia var, hon som gett namn åt gatan. Ingen visste, inte ens kommunstyrelsens ordförande. Efter googling konstaterar jag att Edla Sofia Arvidsson (1916-2000) under sexton år jobbade på porslinsfabriken som figurmålare under Wilhelm Kåges ledning, var redaktör för tidningen Gustavsbergaren och en mycket känd hembygdspersonlighet på sin tid med massor av tidningsartiklar och tre böcker utgivna och nu alltså ihågkommen med en egen gata.

 

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 5

Några sånger på Västerlånggatan för Harry Potter-föreningens julbal

11

Skönsjungande ungdomar på Västerlånggatan …

21

… samlar in pengar till julbalen.

De fyra ungdomarnas julsånger på Västerlånggatan uppskattades av de förbipasserande som skänkte slant efter slant som uppskattning.

Men vad skulle de använda pengarna till? Julklappar?

Nej! De insamlade medlen skulle gå till att ordna en julbal för medlemmarna i Harry Potter-föreningen.

Man får önska en trevlig tillställning.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Nya uppgifter: Fler barn än vuxna nyttjar det hotade Storkyrkobadet

1a

Fler barn än vuxna …

1129

… nyttjar det nedläggningshotade Storkyrkobadet i Gamla stan …

2a… framgår det av en skrivelse från bland andra föräldraföreningarna i Storkyrkoskolan och Estniska skolan som vädjar till  utbildningsförvaltningen att skjuta upp beslutet om hyreshöjningar på över en halv miljon kronor om året och som innebär nerläggning av det enda kvarvarande skolbadet i Stockholm.

Om inte Stockholms utbildningsnämnd med borgarrådet Olle Burell (s) i spetsen ändrar sig kommer hyran för den ideella föreningen Storkyrkobadarna som driver Storkyrkobadet kvällstid att höjas från 120 000 kr till 650 000 kr per år vilket innebär nedläggning vid årsskiftet.

Detta för att pengar till utbildning inte ska användas för vuxenverksamhet som Olle Burell uttryckt det.

Men nu framgår det klart i en lång och väldokumenterad skrivelse till utbildningsförvaltningen från Mäster Olofsgården, föräldraföreningarna vid Storkyrkoskolan och Estniska skolan, Storkyrkobadarna och Gamla stans simskola att det är betydligt fler barn än vuxna som använder badet. Fördelat per vecka är det i snitt 180 barn som nyttjar badet mot 120 vuxna.

Dessutom används badets duschutrymmen efter idrottslektionerna av både Storkyrkoskolan och Estniska skolan eftersom det inte finns duschar i anslutning till gymnastiksalarna. Storkyrkobadet är också unikt som det sista kvarvarande skolbadet i Stockholm och dessutom en kulturhistorisk klenod belägen under 1700-talsvalvet.

Föreningarna har också gjort en ingående ekonomisk kalkyl som visar att medan badet i dag per besök kostar 58 kronor att driva (i sig kostnadseffektivt) kan den summan efter renovering nedbringas till 48 kronor.

Nästan 4 000 personer har i dagsläget skrivit på namnlistor för att rädda Storkyrkobadet.

Ska bli spännande att se hur tjänstemän och politiker reagerar på dessa nya uppgifter.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Storkyrkobadet måste räddas!

12

Det av både barn och vuxna livligt frekventerade Storkyrkobadet i Gamla stan …

21

… är nedläggningshotat efter 85 års drift …

41

… eftersom utbildningsförvaltningen, vars nämndordförande Olle Burell (s) är, inte vill fortsätta att subventionera hyran …

31

… för den ideella föreningen Storkyrkobadarna som gratis i många år drivit badet åt staden. På bilden i Storkyrkobadets klassiska små porslinsbadkar ses  från vänster Storkybadarna Olle Svanström, Marcello Beltran och föreningens ordförande Teddy Nordmark. Påpekas bör att badet är öppet för alla stockholmare, inte bara medlemmar i föreningen.

51

Namninsamlingen för Storkyrkobadets bevarande har på tio dagar samlat in 2 419 namn. Än är det inte för sent att skriva på.

Storkyrkobadet i Gamla stan, det sista kvarvarande skolbadet i Stockholm, byggt 1932, tvingas stänga efter åttiofem års drift om den styrande socialistiska majoriteten i Stadshuset gör verklighet av planerna att efter alla år sluta subventionera hyran för den ideella föreningen Storkyrkobadarna som drivit badet de senaste decennierna utan att begära ett öre i ersättning.

Utbildningsnämnden har hittills betalat hyran till Sisab (Skolfastigheter i Stockholm AB) men har nu för avsikt att övervältra den årliga hyreskostnaden på drygt en halv miljon kronor om året på den ideella föreningen. En omöjligt uppgift enligt Storkyrkobadarnas ordförande Teddy Nordmark.

Det socialdemokratiska skolborgarrådet Olle Burell, som är ordförande i både utbildningsnämnden och Sisab, säger att utbildningsnämnden inte längre kan subventionera vuxenverksamhet med pengar som ska gå till stadens elever. Men det är en sanning med modifikation att så skett eftersom badet också utnyttjas av Storkyrkoskolan och används i barnens simundervisning.

Han öppnar dock för att om pengar till hyran kan samlas i hop på annat sätt så kanske Sisab kan diskutera hyresbeloppets storlek. Åtminstone tolkar jag honom så efter vårt telefonsamtal. Och jag har förstått att det pågår diskussioner bakom lyckta dörrar inom den socialdemokratiska gruppen i Stadshuset om möjliga vägar att lösa den ekonomiska frågan.

Alla andra kommunala bad i staden finansieras ju av idrottsnämnden, varför inte då också Storkyrkobadet? Storkyrkobadet har ju också ett otvetydigt kulturhistoriskt värde där det är beläget i de k-märkta 1700-talsvalven. Borde inte då kulturnämnden kunna bidra med en i sammanhanget ringa summa för att driva det vidare? Jag kan tycka det.

Många människor vill ha badet kvar. En namninsamling på nätet som startades av Nicolaigårdens förskolechef Lotta Rajalin för tio dagar sedan för att bevara Storkyrkobadet har i skrivande stund undertecknats av 2 419 personer.

Personligen anser jag det vara en kulturskandal om det av både barn och vuxna flitigt frekventerade Storkyrkobadet skulle läggas ned för att staden inte skulle ha råd att lägga en halv miljon kronor om året på dess fortsatta existens särskilt med tanke på de enorma summor som det kostar att driva och renovera övriga bad i staden. Så exempelvis renoveras Åkeshovsbadet just nu för drygt 450 miljoner kronor och Forsgrenska i Medborgarhuset för minst 200 miljoner kronor.

Gör ett ”omtag” i frågan (som det heter nuförtiden) socialdemokrater! Storkyrkobadet måste räddas!

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Tullgårdsskolan på Södermalm vann Trygghetspriset 2016 och tryggheten ökar i stadens skolor

11Pedagogen Agneta Nikell, rektorn Anna Magnusson (med micken) och försteläraren Esbjörn Jonsson vid Tullgårdsskolan tar emot årets trygghetspris av Stockholms socialborgarråd Åsa Lindhagen som avvaktar med den symboliska checken.

21

Esbjörn Jonsson berättar om Tullgårdsskolans verksamhet för en koncentrerad Åsa Lindhagen.

31

Åsa Lindhagen gratulerar Ulrika Iréus på Gärdesskolorna som fick ta emot ett hederspris. Rektor Maria Radway Berg håller i diplomet.

41

Utredaren Erik Begler berättade om resultaten från den så kallade Stockholmsenkäten. En anmärkningsvärd och orande siffra är att över trettio procent av flickorna i årskurs nio känner sig otrygga i sitt bostadsområde. Glädjande är att något färre än tidigare år, både flickor och pojkar, känner sig otrygga i sin skola. 

Grattis Tullgårdsskolan på Södermalm som vann årets trygghetspris, ära, diplom och 50 000 kronor. Priset delades ut på Stockholms stads årliga trygghetskonferens som ägde rum på Piperska muren för sjätte året i rad.

I år var temat för priset ”trygghetsskapande åtgärder i skolan” och Tullgårdsskolan prisades för att ha infört nya sätt att öka tryggheten för eleverna, bland annat genom en s.k. månadsbarometer där eleverna en gång i månaden får svara ja eller nej på frågor som har koppling till trygghet vilket hjälper personalen att sätta in extra resurser där så behövs och där resultatet av insatserna kan mätas. Skolan har också en strukturerad rastverksamhet och är på väg att bli hbtq-certifierad.

Ett särskilt hedersomnämnande delades ut till Gärdesskolorna på Östermalm som infört en barn- och elevombudsman och ett framgångsrikt projekt ”Fixa plugget” som går ut på att genom olika insatser förbättra den fysiska miljön inne i och runt omkring skolan.

Under trygghetskonferensen, i vilken mängder med tjänstemän i stadens förvaltningar och många representanter för polisen deltog, avhölls seminarier om olika trygghetsskapande åtgärder i staden i stort. Samtidigt redovisade utredaren Erik Begler resultat från den s.k. Stockholmsenkäten i de delar som gäller skolan.

Anmärkningsvärt är att drygt trettio procent av flickorna i årskurs 9 i Stockholms skolor känner sig otrygga hemma i sitt eget bostadsområde, en trist uppåtgående tendens de senaste åren. För pojkarna i samma årskurs är siffran runt tolv procent. Däremot är det allt färre som känner sig otrygga i själva skolan, runt tolv procent för båda könen. En liten men klart nedåtgående trend jämfört med tidigare år. Glädjande.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0