Fest för Nya Stockholmskällan – guldgruvan för kunskapshungriga

11

Författaren Per Anders Fogelström (på en bild från Nya Stockholmskällan) tycks titta på eleverna från Adolf Fredriks musikklasser som sjunger Carl Michael Bellmans Stolta stad …

51

… på Nya Stockholmskällans fest i gyllene salen i Stadshuset där också jazztrion SMC underhöll …

21… liksom bandet Gullmarsplan (med August Strindberg och Astrid Lindgren på duken) …

61

… medan de inbjudna gästerna serverades snittar …

31

… och alkoholfritt bubbel, minglade  …

41

… och lyssnade på flera tal om Nya Stockholmskällan och här det avgående chefen för Stockholmskällan Frida Starck Lindfors som avtackas av konferenciern för kvällen stadsarkivets Mats Hayen och till vänster står hennes efterträdare Helena Andersson.

Nya Stockholmskällan är webb-plattformen där stadens kulturarv finns allmänt tillgängligt digitalt (nu sedan en tid även i mobilen). Runt trettiotusen poster i form av gamla texter, fotografier och filmer m.m. från Stadsmuseet, Stadsarkivet, Stadsbiblioteket m.fl. finns till hands genom ett klick för den kunskapstörstande.

Elever på högstadiet och i gymnasiet är främsta målgruppen men också andra personer som är intresserade av Stockholms historia ur olika aspekter har stor glädje av Stockholmskällan som funnits i mer än tio år men nu är uppdaterad på olika sätt. Bland annat har man länkat ihop mängder av information i olika kategorier, som kategorin Stockholmsförfattare exempelvis.

91Här bodde Per Anders Fogelström.

Om författaren Per Anders Fogelström (extra aktuell genom det pågående Fogelströmåret – 100 år sedan han föddes 1917) får man på ett och samma ställe mängder av information, med faksimiler av olika dokument, som till exempel bostadsregisterkortet med alla adresser Per Anders Fogelström bodde på i Stockholm som vuxen och med bifogade texter där han själv skriver om de olika bostäderna.

I Nya Stockholmskällan är många av posterna koordinatsatta så att besökarna via en kartfunktion kan se exakt var någonstans i staden det brevet skrevs eller den branden ägde rum o.s.v.

På onsdagskvällen i gyllene salen i Stadshuset var det lite av galafest med eleganta servitörer i vita jackor som serverade alkoholfritt (välsmakande) bubbel och små läckra snittar när staden firade Nya Stockholmskällan tillsammans med ett drygt hundratal inbjudna gäster.

Mellan talen var det högklassig musikunderhållning och när den stora barnkören från Adolf Fredriks musikklasser i Farsta sjöng Stolta stad och andra Stockholmssånger syntes många uppskattande leenden i de församlade gästernas ansikten.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 0 av 0
Bli den första att kommentera!

Felaktiga fakta i underlaget till politikerna när de beslutar om Storkyrkobadets framtid på torsdag

1aStorkyrkobadet läggs ned med felaktiga fakta som grund om inte socialdemokraterna ändrar inställning när utbildningsnämnden sammanträder i övermorgon.

Nedläggning av Storkyrkobadet är att av ärendena när stadens utbildningsnämnd sammanträder nu på torsdag.

Huvudargumentet är att utbildningspengar inte ska gå till vuxenverksamhet, syftande på den ideella föreningen Storkyrkobadarna som driver badet på kvällarna.

”Storkyrkobadet används inte av Storkyrkoskolan eller andra kommunala skolor. Förvaltningen anser därför att kostnaderna för att driva och underhålla badanläggningen inte ska ligga på SISAB eller utbildningsnämnden”, står det ordagrant i tjänstemannaskrivelsen som politikerna har att ta ställning till.

En ren lögn faktiskt. Det intygar flera föräldrar jag talat med.

Storkyrkobadet används nämligen av den s.k. F-klassen i Storkyrkoskolan och vid elevens val i klass 6 och även av eleverna som går i tvåan. Även Estniska skolan använder badet och det används även vid simundervisningen.

I själva verket är det fler barn (drygt sju tusen om året) än vuxna (drygt femtusen om året) som använder badet visar statistik som redovisas i en skrivelse till förvaltningen som skolornas föräldraföreningar, Gamla stans simskola, Storkyrkobadarna och Mäster Olofsgården undertecknat.

Om inte den ideella föreningen Storkyrkobadarna accepterar en hyreshöjning på drygt en halv miljon kronor om året så läggs badet ned. Det klarar inte föreningen. Alltså läggs det ned om inte utbildningsnämnden eller någon annan nämnd fortsätter att stå för större delen av hyran. såsom skett i decennier.

I skrivelsen begärs om anstånd med hyreshöjningen så att omställningen kan klaras. Ett rimligt krav. Över fyra tusen personer har dessutom skrivit på listan för att bevara Storkyrkobadet.

En vädjan till de styrande socialdemokraterna: Lyssna på opinionen. Visa att det finns lite politisk vilja att bevara Stockholms sista fungerande skolbad som med sin unika miljö tillika är en kulturhistorik pärla med barnbadkaren och bassängen i det gamla 1700-talsvalvet!

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Nya uppgifter: Fler barn än vuxna nyttjar det hotade Storkyrkobadet

1a

Fler barn än vuxna …

1129

… nyttjar det nedläggningshotade Storkyrkobadet i Gamla stan …

2a… framgår det av en skrivelse från bland andra föräldraföreningarna i Storkyrkoskolan och Estniska skolan som vädjar till  utbildningsförvaltningen att skjuta upp beslutet om hyreshöjningar på över en halv miljon kronor om året och som innebär nerläggning av det enda kvarvarande skolbadet i Stockholm.

Om inte Stockholms utbildningsnämnd med borgarrådet Olle Burell (s) i spetsen ändrar sig kommer hyran för den ideella föreningen Storkyrkobadarna som driver Storkyrkobadet kvällstid att höjas från 120 000 kr till 650 000 kr per år vilket innebär nedläggning vid årsskiftet.

Detta för att pengar till utbildning inte ska användas för vuxenverksamhet som Olle Burell uttryckt det.

Men nu framgår det klart i en lång och väldokumenterad skrivelse till utbildningsförvaltningen från Mäster Olofsgården, föräldraföreningarna vid Storkyrkoskolan och Estniska skolan, Storkyrkobadarna och Gamla stans simskola att det är betydligt fler barn än vuxna som använder badet. Fördelat per vecka är det i snitt 180 barn som nyttjar badet mot 120 vuxna.

Dessutom används badets duschutrymmen efter idrottslektionerna av både Storkyrkoskolan och Estniska skolan eftersom det inte finns duschar i anslutning till gymnastiksalarna. Storkyrkobadet är också unikt som det sista kvarvarande skolbadet i Stockholm och dessutom en kulturhistorisk klenod belägen under 1700-talsvalvet.

Föreningarna har också gjort en ingående ekonomisk kalkyl som visar att medan badet i dag per besök kostar 58 kronor att driva (i sig kostnadseffektivt) kan den summan efter renovering nedbringas till 48 kronor.

Nästan 4 000 personer har i dagsläget skrivit på namnlistor för att rädda Storkyrkobadet.

Ska bli spännande att se hur tjänstemän och politiker reagerar på dessa nya uppgifter.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Studiebesök på departementsnivå från USA för att lära av Bagishuset

61

David L. Myers från US Department of Homeland Security på besök i ungdomsgården Bagishuset i Bagarmossen samtalar med ungdomsledaren Anna Gunnarsson …

51

… och välkomnas med en fika och svenska kanelbullar …

21

… innan han guidas runt av ungdomsledaren Amir Farihadi och får veta hur man jobbar på gården för att engagera också föräldrar och andra vuxna i närområdet för att inkludera ungdomarna i civilsamhället …

31

… och han dokumenterar också sina intryck med mobilkameran. Här i keramikverkstaden …

41

… och här föreläser Amir Farihadi om Skarpnäckslyftets metoder och visar på det framgångsrika resultatet med ökad trivsel år för år i bostadsområdet som bland annat tagit sig uttryck i att allt färre vuxna upplever sig störda av traktens ungdomar.

Bagarmossen var för sju år sedan en stadsdel som människor flyttade ifrån om de hade möjlighet. Kriminella gäng härjade i området. Den sociala kontrollen var minimal. Folk kände sig otrygga.

Fyrtio procent av de boende upplevde att ungdomar i stor uträckning störde ordningen i bostadsområdet enligt en undersökning som staden gjorde 2008.

Då startade projektet Skarpnäckslyftet. Vuxna, föräldrar och frivilliga från olika sektorer i samhället engagerades för attt ändra på förhållandena. Navet var ungdomsgården Bagishuset. Arbetet har varit framgångsrikt.

Vid den senaste undersökningen (2014) hade antalet av de tillfrågade som ansåg att ungdomar i stor utsträckning störde ordningen sjunkit från fyrtio till tio procent (ungefär som genomsnittet för hela staden).

På torsdagen kom en delegation under ledning David L. Myers från US Department of Homeland Security (Departementet för inre säkerhet) till Bagishuset för att höra hur det framgångsrika arbetet med att inkludera stadsdelens ungdomar i civilsamhället gått till.

Han fick höra att det behövs en fast struktur i organisationen om arbetet ska bli framgångsrikt. Men kommenterade, med rätta, att det också behövs engagerade medarbetare som brinner för sin sak. Och en sådan kraft är ungdomsledaren Amir Farihadi på Bagishuset som också var en av dem som berättade för de utländska besökarna om hur Skarpnäckslyftet fungerat och fungerar.

 

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Eleverna som byggde egna kameror ställer ut på avslutningsdagen

11

Sjätteklassaren Alvaro provhänger …

41

… sin bild (tagen med egentillverkad hålkamera) inför avslutningsdagens utställning på Magelungsskolans skolgård.

21

Sara och Albin studerar en av bilderna, handledaren Lena Källberg i bakgrunden.

31

Läraren Anders Lönegård visar Leo och David en annan av bilderna.

51

Kamerorna som eleverna själva tillverkat och använt i fotoprojektet.

Sjätteklassarna i Magelungsskolan i Farsta strand byggde egna kameror och fotograferade och framkallade under vårterminen och ställer nu ut sina bilder på skolgården under avslutningen på torsdagen.

Det var i januari som hålkameraspecialisten Lena Källberg besökte läraren Anders Lönegårds sexor i Magelungsskolan och berättade om hur man bygger en enkel hålkamera av till exempel en vanlig plåtburk som man gör ett litet hål i och förser med en svart tejpbit som sedan används för att släppa in respektive utestänga ljuset vid exponeringen.

Efter att ha byggt kameran fick eleverna uppgiften att fotografera händer eller fötter eller ta helporträtt och sedan framkalla och kopiera pappersnegativet. Resultatet har blivit överraskande poetiskt. På onsdagen generalrepeterade eleverna upphängningen av de färdiga bilderna i klassrummet inför avslutningens utställning på skolgården.

Även ett filmprojekt har varit igång på Magelungsskolan under vårterminen. Kreativiteten flödar således på skolan som på bara två år gått från att ha varit en av skolinspektionen kritiserad till en av densamma rosad skola. Positiv utveckling således. Trevligt att höra.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Sjätteklassarna i Magelungsskolan ska tillverka sina egna hålkameror

1aLena Källberg demonstrerar en hålkamera tillverkad av en teburk för Yosra Gharbi (närmast) och de andra sjätteklassarna i Magelungsskolan …

21

… och förklarade hur en hålkamera fungerar …

31

… och visade olika slags hålkameror. Den här gjord av en en kaffemugg …

41… och den här, som studeras extra noga av Alvaro Lovato, av en vanlig gammal kamera …

51

…och  här det ljuskänsliga fotopapperet som bilden ska exponeras på …

slussen

… och så här stämningsfull kan bilden bli om man står (stod) på Slussen och fotograferar med en hålkamera tillverkad av en filmburk. Bilden tagen av Lena Källberg och hämtad från hennes hemsida där det finns fler fina bilder och info om hålkameror.

Läraren (och fotografen) Anders Lönegård i Magelungsskolan (Farsta strand) fick idén att låta sina elever i sexan tillverka sina egna hålkameror och engagerade Lena Källberg, pedagog och känd både hålkamerabyggare och fotograf.

Pilotprojektet inleddes under fredagens sista lektion. Lena Källberg förklarade principerna. Det behövs bara en ljustät låda, en burk eller en mugg eller nåt annat, som man sticker ett hål i, varpå man sätter en svart tejpbit eller liknande framför hålet. När sedan bilden ska tas lyfter man bort tejpen och låter ljuset strömma in genom hålet på den film eller det fotopapper som man satt dit och bilden exponeras.

Men var är knappen man trycker på, undrade en av eleverna. Det behövs ingen knapp, förklarade Lena Källberg som också berättade att bilden blir upp och ner. Men då är det bara vända på den, konstaterade en av eleverna, Javisst, svarade Lena.

Hon visade egna bilder hon tagit med långa exponeringstider, Nästa lektion ska eleverna ta med sig egna burkar eller askar och tillverka själva hålkameran och så småningom ut och testa hur den fungerar och ta bilder enligt något tema. Till sist ska det resultera i en utställning i skolan och kanske också på ett galleri på Söder.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Hur gammal är mazarinen som bakverk betraktat? Nån som vet?

11ABF Stockholm bjöd allmänheten på en nykomponerad mazarin med krusbär …

21… och det var fullsatt i Kafé/Bar …

31… när  kocken och matskribenten Jens Linder berättade om krusbär och mazariner …

41

… på ABF Stockholms hundraårsdag i ABF-huset …

61… där också en panel bestående av från vänster: Tanvis Mansur, Maria Asplund-Sandell, Sonja Schwarzenberger och Per Sundgren diskuterade folkbildningens aktualitet och inriktning i dag  jämfört med 1916  …

71

… och där Per Sundgren (kulturborgarråd i Stockholm för tjugofem år sedan) menade att folkbildningen i dag är lika viktig som för hundra år sedan i en tid när klyftorna i samhället växer.

ABF Stockholm, som nyligen invigde sin välkomnande entrévåning dit man tillåts komma och bekvämt slå sig ned en stund utan att behöva köpa någonting, bjöd på 100-årsdagen på kaffe och en nykomponerad mazarin med krusbär som jag måste tillstå nog är den godaste mazarin jag ätit åtminstone så vitt jag kan minnas.

Jens Linder, kock och bland annat bland annat matskribent i DN, har komponerat mazarinen tillsammans med köksmästaren Karin Sundgren på Kafé/Bar i ABF-huset. Jens Linder berättade att mazarinen inte har nåt med den gamle franska kardinalen att göra och att den i utlandet brukar refereras till som ”a Swedish cake”.

Han hade spårat den i kokböcker tillbaks till 1930-talet men trodde att den kanske kunde vara ungefär jämnårig med ABF Stockholm, dvs 100 år, och efterlyste information om mazarinens historia från dem som eventuellt sitter inne med kunskap.

Missa således inte krusbärsmazarinen om ni tänker fika i ABF-huset. Blir kanske lite mycket textreklam här, men det får gå för en gångs skull, eftersom den nya mazarinen är så god.

På hundraårsdagen diskuterade också en panel begreppet folkbildning (en diskussion omöjlig att kortfattat referera) men  f.d. kulturborgarrådet Per Sundgren menade i alla fall att folkbildning är lika nödvändig i dag som den var för 100 år sedan när ABF startade eftersom klyftorna i samhället växer.

Under jubileumsåret kommer ABF att ordna flera studiecirklar med 100-årstema, bland annat om stadsplanering, kvinnokamp och arbetarlitteratur.

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

”Första spadtaget” i Albano

11

Medan den sista slitna industrikåken revs på Albanos ödsliga grusplan …

21

… spelade Kårsdraget musik från en tillfällig scen …

31

… och åtta talare (här universitetsministern Helene Hellmark Knutsson längst till höger i bild)  applåderades av en stor publik …

41

… och en i förväg planterad ek ”planterades” symboliserande det första spadtaget …

51

… för det sedan många år tillbaks planerades Campus Albano (alla vita hus på modellen – Kräftriket på den här sidan Norrtäljevägen) som ska innehålla runt tusen studentbostäder och institutionslokaler för KTH och Universitet.

Nu rivs den sista slitna industrikåken på den ödsliga grusplanen mittemot Kräftriket som om fyra år ska vara förvandlad till Campus Albano med runt 1 000 bostäder för studenter och forskare och nya lokaler för Stockholms Universititet och KTH.

På måndagen togs ”det första spadtaget” i form av att en plasthöljd redan planterad ek symboliskt planterades, vattnades och fick en tillfällig skylt uppsatt på stammen.

Campus Albano har varit planerad i många år men förenats genom olika juridiska processer. Om tre-fyra år är första studentlägenheten inflyttningsklar.

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Läkarstudenternas utställningar – årets tema ärftliga sjukdomar

11En del av miniutställningen om Hypohidrotisk ektodermal dysplasi (avsaknd av svettkörtlar eller nedsatt funktion hos dessa) …

21

… som förstaårsstudenterna på Karolinska Institutets läkarlinje hade att göra på ett dygn (här Cystisk fibros – dåligt fungerande slemproducerande körtlar) och visa på onsdagen …

41

… som ett led i utbildningen (här Polycyklisk njursjukdom-cystor på njurarna).

51

Närmast ansvarig för utställningen forskaren Carolina Hagberg var imponerad av vad eleverna åstadkommit. Här tittar hon på utställningen om Endometrios (en vanlig gynekologisk sjukdom).

61

Professor Matti Nikkola, mannen bakom idén med det här inslaget i läkarutbildningen, talar med  Linda och Alexandra, som tillsamman med övriga i gruppen valt att beskriva och illustrera den s.k. Skelleftesjukan (lokalt förekommande sjukdom i Västerbotten, Norrbotten och delar av Brasilien, Portugal och Japan).

51

Miniutställningarna var samtidigt en tävling mellan studenterna. Äldre läkarelever var jury. Här är gänget som vann. De hade valt att beskriva Alzheimer. Priset blev kurslitteratur.

Professor Matti Nikkola har infört traditionen på Karolinska institutet att förstaårseleverna på läkarlinjen, när det skrivit sin första tenta, på ett dygn ska göra en liten miniutställning och illustrera någon sjukdom. I år var det övergripande ämnet ärftliga sjukdomar.

Det är imponerande hur fantasifullt och kunnigt eleverna, som jobbat i grupp, har löst sina uppgifter. Och det på så kort tid. Imponerad var också den medicinska forskaren och doktoranden Carolina Hagberg, som haft det närmaste ansvaret för hela utställningen, som pågick i endast två timmar på onsdagen.

Carolina Hagberg berättade att utställningen fungerade som en liten paus efter råpluugandet inför den avklarade premiärtentan och nästa pluggperiod, och att eleverna övade sig i att jobba i grupp, men också, inte minst viktigt, att träna sig att kommunicera sina kunskaper till ”vanligt folk”.
På utställningen fick man en kortfattad inblick i orsakerna till så olika sjukdomar som Huntingtons (danssjuka), Alzheimer, Skelleftesjukan och många flera, vanliga och ovanliga. Det enda minuset med utställningen var kanske att den i stort sett endast nådde ut till andra elever på Karolinska Institutet, kanske dags att flytta den från Berzeliusvägen till Kulturhuset nästa år.

 

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Nya Arkitekturskolan invigd

11

Nya Arkitekturskolan på KTH Campus …

21

… invigdes på måndagen med många tal, här av dekanus professor Katja Grillner …

31

… och här av KTH:s rektor Peter Gudmundson …

41

… plus en trudelutt och lite dans med Promenadorkestern …

51

… och arkitekterna bakom Nya Arkitekturskolan Bolle Tham och Martin Videgård berättade om sin skapelse …

61

… och f.d. elever berättade om sin tid på skolan, här Victor Marx, mannen bakom Cyklopen i Högdalen.

Nya Arkitekturskolan med sina böljande former, roströda stålfasad och krökta fönster invigdes på måndagen med öppet hus, många föredömligt korta tal på en provisorisk utomhusscen och en trudelutt av Promenadorkestern.

Arkitekterna Bolle Tham och Martin Videgård berättade om sin sexvåningsskapelse, en triangel med rundade hörn, byggd under två år till en kostnad av 400 miljoner anpassad för 550 arkitektstudenter.

F.d. elever berättade om sina erfarenheter från en gången studietid på gamla Arkitekturskolan och om vad de sysslade med idag. De flesta hade ljusa minnen. Men inte f.d eleven Victor Marx, mannen bakom allaktivitetshuset Cyklopen, både den nedbrända med återvunnet material, och den nya.

Victor Marx som gick ut 2004 tyckte undervisningen var för stelbent på hans tid och att det var mycket drill. Han tyckte det var friare undervisning i Köpenhamn där han också studerat. Han hade lovat sig själv att aldrig återvända till Arkitekturskolan. Men nu stod han ändå här och talade. ”Å, det är ju faktiskt ganska kul”, konstaterade han med ett försonande leende.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Kommentarer (1)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-1 av 1

De som är nyfikna på den nya skolan lan göra ett virtuellt besök : kolla länken hos KTHs publikation Campi, https://campi.kth.se/nyheter/hang-med-in-pa-arkitekturskolan-1.588510 360 graders bilder i 120 megapixel - och missa inte den fantastiska terassen - som även elever Kommer att ha tillgång till !

JAN LIPKA (Webbsida), 15:49, 12 oktober 2015. Anmäl