I dag försvinner en social träffpunkt på Tomtebogatan

11

Butikschefen Christina Frisén beklagar att Myrorna på Tomtebogatan tvingats stänga butiken.

Annons:

Frälsningsarmén har hyrt lokalen på Tomtebogatan 5 i över hundra år, först för som gudstjänstlokal och de senaste decennierna för Myrornas försäljning av begagnat. Men från och med imorgon är epoken Frälsningsarmén över i Birkastan. Bostadsrättsföreningens nya hyra har blivit för hög för att det ska gå ihop.

21

Sista dagen var det 90 procents rabatt på allt.

”Vet ni vad som ska komma i stället”, frågar jag vice butikschefen Lena Johansson. ”Nej”, svarar hon, ”men det har sprungit folk från reklambyråer och liknande och tittat på lokalen”.

31

Vad ska det bli i lokalen? ”Jag vet inte, men det har varit folk här från reklambyråer bland annat”, svarar vice butikschef Lena Johansson.

Sista veckan har köerna varit långa och rabatterna höga. På lördagen, sista dagen, var det dock inte så mycket folk i butiken trots att det var 90 procents rabatt på allt. Det var rätt utplockat, men man kunde ändå fynda och exempelvis köpa en fin kritstrecksrandig kavaj för 8 kronor. ”Vi har velat bjuda kunderna på lite extra så här på slutet, säger Lena Johansson som tillsammans butikschefen Christina Frisén och den arbetstränande personalen ska jobba på Götgatan i stället.

41

Utplockat …

Det är inte bara Myrorna som butik som försvinner utan också Myrorna som social träffpunkt. Många har varit lessna och arga för att Myrorna slår igen.

51

… sista dagen.

”Många har kommit hit ofta utan att de egentligen tänkt handla men för att få någon människa att byta några ord med. Kanske den enda kontakten den dagen, Det har känts bra och varit en guldkant på dagen. Det har varit vi som gett liv åt den här delen av Tomtebogatan”, berättar Christina Frisén. Men nu är det slut.

Läs också: Myrorna på Tomtebogatan tvingas slå igen efter 105 år

Dela med dina vänner

  • 23
  • 2
  • 0
  • 0

Kommentarer (1)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-1 av 1

Det var tråkigt. Detta har varit en väldigt trevlig affär.

Barry, liberal, 15:55, 30 november 2014. Anmäl

88-åringens Vasaparksminnen

6a

Barnens Dagsfestligheterna i Vasaparken (bilden) minns fler än en stockholmare. Det framgår av Norrmalms stadsdelsförvaltnings insamling av parkminnen. Men även annat har fastnat i minnet hos de minnesgoda som hos signaturen ”Inbiten Vasastadsbo 88 år”. Han minns när Per Albin Hansson talade i parken 1938. FOTO: Åke Blomquist, SvD, 28 augusti 1957, Stockholmskällan

”Hösten 1938 var jag tolv år och gick i andra klassen i Vasa Realskola. Orosmolnen hade sedan flera år lägrat sig på Europas himmel. Per-Albin Hansson höll ett uppmärksammat tal i Vasaparken, som samlade en enorm publik. Efter talet tog han plats vid ett bord och skrev autografer till åhörarna, särskilt ungdomar som jag. När det blev min tur pratade han med mig och frågade om min ålder, min skola, var jag bodde, vad min far jobbade med. Jag var oerhört imponerad och smickrad att Sveriges statsminister tog sig tid med en tolvårig pojke. Det minnet glömmer jag aldrig och har kvar autografen som en verklig raritet.”

Så löd det ena minnet från Vasaparken som signaturen ”Inbiten Vasastadsbo 88 år” skrev ned och skickade in till Norrmalms stadsdelsförvaltning minnesinsamling från parker på Norrmalm som ska användas vid utarbetandet av en ny parkplan för stadsdelen. Den inbitna 88-åriga Vasastadsbon skrev också ned ytterligare ett pikant nästan osannolikt minne från Vasaparken 1943. Det liksom alla de 90 minnen som kommit in (fler än hälften från Vasaparken) finns samlade, inklusive mitt eget, i sammanställningen av parkminnena.

Den 25 november blir det en föreläsning om parkerna på Norrmalm och information om parkplanen och insamlingen av parkminnen. Evenemanget äger rum i Brygghuset, Norrtullsgatan 12 N, kl 18-20. Kaffe och mackor utlovas också.

Dela med dina vänner

  • 10
  • 1
  • 0
  • 0

Myrorna på Tomtebogatan tvingas slå igen efter 105 år

11

Myrorna tvingas slå igen på Tomtebogatan eftersom hyreshöjningen blir för hög.

Frälsningsarmén har funnits på Tomtebogatan 5 sedan 1909 med kårverksamhet fram till 1967 och med butiken Myrorna sedan dess. Men nu är det slut efter 105 år. Bostadsrättsföreningen som äger huset begär så hög hyreshöjning att Myrorna inte längre kan vara kvar. Butiken tvingas slå igen om tre veckor till mångas sorg, också min.

31

Lena Johansson, vice butikschef, tycker det är väldigt tråkigt.

”Det är många kunder som beklagar att vi inte kan vara kvar. Jag tycker också det är väldigt tråkigt”, säger vice butikschefen Lena Johansson.

21a

Frälsningsarmén försvinner från Tomtebogatan efter 105 år.

På fredagskvällen hölls också ett ”Hommage till Myrorna på Tomtebogatan” i de båda konsthantverkarna Molly Barks och Carina Kalf-Hansens ateljé på Vanadisplan 8 bara ett par kvarter från Tomtebogatan. ”Vi tycker det är väldigt tråkigt att inte Myrorna kan få vara kvar. Vi har varit flitiga kunder där och använder mycket material som vidarebearbetar”, säger Molly Bark och visar på vackra lampskärmar och andra ting som gjorts med tyger och annat som inhandlats på Myrorna.

41

Konsthantverkarna Carina Kalf-Hansen (i glasögon) och Molly Bark (till höger) ordnade en ”Hommage till Myrorna på Tomtebogatan” i sin ateljé på Vanadisplan på fredagskvällen.

Jag tittade in på hyllningssammankomsten för Myrorna eftersom jag själv har minnen från den tid då Frälsningsarmén hade kårverksamhet i lokalen på Tomtebogatan. Det var i mitten av fyrtiotalet och jag bodde som femåring i huset mittemot och gick i söndagsskola på Frälsningsarmén. Det starkaste minnet är tyvärr negativt. Efter varje lektion fick vi en liten bild med Jesus (likadan som den på planschen som fröken hade hängt upp alltefter dagens ämne) att klistra in i ett litet häfte. Då jag missat en lektion eftersom jag var för sjuk att gå den söndagen, frågade jag påföljande söndag om jag kunde få förra veckans bild att klistra in. Men det fick jag inte vilket jag tyckte var orättvist.

51

Trist att Myrorna tvingas slå igen om tre veckor. Men än finns i alla fall chansen att köpa en slips till far på hans dag.

Men visst är det trist att Frälsningsarméns Myrorna som har så många goda sidor tvingas i väg av en bostadsrättsförening som mest verkar tänka på att dra in så mycket pengar som möjligt.

Dela med dina vänner

  • 175
  • 1
  • 0
  • 0

Kommentarer (7)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-7 av 7

[…] Läs också: Myrorna på Tomtebogatan tvingas slå igen efter 105 år […]

I dag försvinner en social träffpunkt på Tomtebogatan - DN.se (Webbsida), 16:14, 29 november 2014. Anmäl

Om folk visste sanningen om Myrorna och dess secondhand-verksamhet så skulle tonen vara en helt annan....Jag vet...

Anonym, 13:55, 10 november 2014. Anmäl

Ja att hyra av bostadsrättsförening är mycket otryggt..Hoppas att myrorna kan få en professionell hyresvärd istället.

Anonym, 22:10, 8 november 2014. Anmäl

Får och får...det är bara att bygga. Men det ändrar inte på det faktum att innerstad inte kan inte byggas fix och färdig. Den växer fram i en mosaik över mycket lång tid. Om ett par hundra år kanske t.ex. Hammarby sjöstad upphört att vara förort. Det som händer i innerstan kan däremot ändras, men det kräver politiskt engagemang som inte bottnar i den egna plånboken.

Enok på Söder, 14:22, 8 november 2014. Anmäl

Tråkigt, men så går det när kvartersstaden inte får växa utanför tullarna.

Åke, 09:19, 8 november 2014. Anmäl

Frälsningsarmen på Hornsgatan tog väl hand om oss ungar. När man bodde I en liten lägenhet och farsan jobbade natt, så va vi alltid ute och sprang. Hos Frälsis hade vi kul, fick till och med åka på utflykter. Hoppas att Myrorna får ny bostad!

Mariannefd Södermalm, 02:23, 8 november 2014. Anmäl

Suck.

Eva-Maria, 00:31, 8 november 2014. Anmäl

Grattis Nils Johan Tjärnlund!

1a

Nils Johan Tjärnlund (till vänster) mottar sitt pris.

På Byggnadsvårdsföreningens branschmingel i Hamburgerbryggeriets gamla brygghus på Norrtullsgatan på torsdagskvällen delades olika priser ut. Författaren Nils Johan Tjärnlund fick bevarandepriset för sin kamp att bevara den gamla 1800-talsbebyggelsen i Petersvik i Sundsvall från att rivas för en ny s.k. logistikpark och en containerhamn för SCA. Men hotet mot den gamla miljön med sina unika sekelskiftesvillor är inte över. Kampen fortsätter. Må den lyckas. Vad handlar det om? Se filmen på YouTube!

Dela med dina vänner

  • 12
  • 0
  • 0
  • 0

Regn och hagel överraskade deltagarna i klimatmarschen

61Precis när klimatmarschen startade i Vasaparken …

11

… öppnade sig himlen på vid gavel.

Himlen öppnade sig med en kraftig knall och regn och hagel vräkte ned med en våldsam kraft när ett halvt tusental miljövänner startade klimatmarschen från Vasaparken till Mynttorget på söndagseftermiddagen. Liknande ”Peoples Climate Marches” genomfördes ungefär samtidigt i 160 länder världen över som ett memento till världens statschefer och regeringschefer som nu på tisdag samlas till ett toppmöte om klimatet i New York, Climate Summit 2014, under FN-chefen Ban Ki-Moon ledning.

41

Slutligen nådde marschen sitt mål …

81… på Mynttorget …

71

… och de tappra deltagarna fick ett djupt känt tack av Jonas Bane (vid mikrofonen).

”I huvudstäder runt om på jorden höjs rösterna idag för att visa att klimatfrågan måste prioriteras. Vi går tillsammans med hundratusentals människor som har öppnat sina ögon och börjat se att förändringen inte bara är möjlig, utan att den redan sker, här och nu. Den här dagen är ett bevis på det. Nu krävs bara att världens ledare ger oss vind i våra segel så att våra barn och barnbarn och barnbarnsbarn kan gå i skogen, dricka av vattnet och andas luften så som vi en gång gjorde när vi var barn och världen runtomkring oss var en självklarhet”, sade Jonas Bane, en av organisatörerna, i sitt tal innan klimatmarschen startade från Vasaparken.

Dela med dina vänner

  • 45
  • 5
  • 0
  • 0

Skönare atmosfär i dag i Vasa Real än för sextio år sedan

 

31Kön var lång ute på Dalagatan …

61… och även inne i Vasa Real …


71… där en liten parvel gav sig ut på upptäcktsfärd medan mamma stoppade i valsedlar i kuverten.

På söndagen tog jag tunnelbanan till min gamla pinoanstalt Vasa Real för att känna av den demokratiska stämning som var så totalt frånvarande när jag gick där för sextio år sedan då auktoritära lärare hånade elever som inte kunde svara rätt på frågorna och sadistiska gymnastiklärare mobbade de svagaste.


41Vänster eller höger …


51… är frågan …

Det var då. Nu var stämningen en annan. Demokratisk. Det var trångt i entrén och kön lång ut på Dalagatan. Invånarna i Matteus var där för att rösta. Röstsedelsutdelarna pratade med varandra över partigränserna och tuggade på äpplen och bananer.


11… Löfven eller Reinfeldt?

En liten parvel smet ut från valbåset i ett obevakat ögonblick när mamma klistrade igen sina kuvert bakom det gröna skynket. Men blev snabbt infångad. Atmosfären i Vasa Real var skönare i dag än för sextio år sedan. Precis som väntat.

Dela med dina vänner

  • 3
  • 1
  • 0
  • 0

Elin Wägner på Sankt Eriksplan

På torsdagen avtäcktes statyn av Elin Wägner på Sankt Eriksplan …

Nu står hon där, i talarpose, på Sankt Eriksplan, Elin Wägner (1882-1949), författaren, feministen, fredsaktivisten, rösträttskämpen. Statyn invigdes och avtäcktes på torsdagen sjuttio år efter att Elin Wägner som andra kvinna (Selma Lagerlöf var den första) invaldes i Svenska Akademien 1944.

… av kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt och Stockholm Konsts Mårten Castenfors.

Marianne Enge Swartz som var med och startade Elin Wägner-sällskapet 1990 lade en ros på sockeln när statyn var avtäckt och tackade i sitt tal särskilt sin man som tyckte att hennes idé om en staty av Elin Wägner i Stockholm var orealistisk när hon framförde den för tre år sedan vilket sporrade henne att anstränga sig till det yttersta för att motbevisa honom, med lyckat resultat. Hon uppmanade också i sitt tal Bonniers att ge ut Elin Wägners böcker på nytt.

Initiativtagaren till statyn Marianne Enge Swartz lade en röd ros på sockeln och berättade om bakgrunden till statyns förverkligande.

Det var Ulf Linde som föreslog att den två decimeter höga Elin Wägner-skulpturen på Bonniers Manilla av Siri Derkert skulle användas som förlaga och förstoras av skulptören Rune Rydelius, vilket alltså nu skett. Resultatet är minst sagt lyckat. Även placeringen i hörnet Torsgatan/Sankt Eriksplan mittemot Vasaparken är välfunnen.

Dela med dina vänner

  • 89
  • 6
  • 0
  • 0

Kommentarer (2)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-2 av 2

[...] Notis med bilder i DN Tweet ← Höstprogram Svartbäcken 2014 SökSökSpråkIn EnglishEn FrançaisMer kväkar-infoLänkarFör medlemmarFölj oss!AktuelltElin Wägner staty i centrala StockholmHöstprogram Svartbäcken 2014Sommarlägret 2014En reserapport från ett ockuperat landMidsommarfirandet på Svartbäcksgården 19-21/6-14. Kontakt Samfundspedagog Julia Ryberg tel 0175-715 69, fax 0175-715 30 Email Webredaktion: Email Postadress Kväkarna Vännernas samfund i Sverige Box 9166 102 72 Stockholm Besöksadress Kväkargården Kristinehovsgatan 2 Stockholm Plusgiro 5 15 83-3 [...]

Elin Wägner staty i centrala Stockholm (Webbsida), 19:49, 21 augusti 2014. Anmäl

Lyckat, tja..varför så svårt urskilja ansiktsdrag. Kanske inte var nån bra ide med uppförstoring i alla fall. Hela statyn gör ett grötigt intryck och förefaller odefinierad och vad är avsikten med det, i så fall?

Anonym, 19:34, 21 augusti 2014. Anmäl

Erfarenheten som jag delar med Per Anders Fogelström

Jag hörde en fågel i ett träd …

När jag för en tid sedan tittade in på Vasa Reals skolgård och hörde en fågel sjunga i trädet erinrade jag mig den nya musikmagistern vi fick i klassen när vi kom upp i tredje årskursen 1954 (tror ja det var). Han inledde första lektionen med att tvinga fram eleverna en efter en till katedern för att vända mot klassen sjunga solo. När det blev min tur han jag knappt börja innan jag fick sluta. Jag hann bara med ”Röda stugor tåga vi” . När jag skulle sjunga ”förbi” avbröt han mig med ett ”det räcker”. Så gick det till när jag blev befriad från sångundervisningen för resten av skoltiden.

… på Vasa reals numera trista …

… och tämligen igenbyggda skolgård …

Jag trodde länge att jag var ganska ensam om den erfarenheten, ja förutom då mina två olyckskamrater som delade samma öde och fick studera teoretisk musik istället för att delta i sångundervisningen. Men så läste jag häromdagen författaren Per Anders Fogelströms självbiografiska Hem till sist. I den skriver han på sidan 166: ”Sedan klassen fått en utbildad sång- och musiklärare blev han (PAF) efter att ha sjungit halva versen av ”Fjäril vingad syns på Haga” också för all framtid befriad från sång- och musikundervisning”. Det var i början av 1930-talet på Whitlockska samskolan.

… och erinrade mig plötsligt (inte fotbollsfighterna på skolgården) utan istället en avgörande musiklektion för sextio år sedan.

Kanske är vi många som befriats från sångundervisningen och för all framtid förstått att vi inte kan ta en ren ton.

Dela med dina vänner

  • 20
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (3)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-3 av 3

Det är synd om barn som inte kan ha dessa minnen från sin skola eller koloni! Tvinga inte barn att ha roligt. Medlem I rätten för barn att ha kul!

Marianne fd Södermalm, 20:00, 26 juli 2014. Anmäl

Det är närmast ett rättsövergrepp att tvinga barn på teoretiska linjer att deltaga i musik och gymnastik.

medborgarrättsföreträdare, 11:21, 26 juli 2014. Anmäl

Kul att du skriver om att sjunga I skolan. Fröken Graf I Maria Folkskola hade en fin kör, men tyvärr fick jag inte vara med. Min goda vän Yvonne hade bra röst. Vi fick gå fram till en hörna I den stora Aulan och sjunga medans hon spelade på pianot. Året va 1952. Fröken Graf, va snäll mot oss entoniga solister. Great Memories!

Marianne FD Södermalm, 21:59, 25 juli 2014. Anmäl

Mitt bidrag (från Vasaparken) till insamlingen av parkminnen

Insamling av parkminnen pågår på Norrmalm.

Vasaparken var som ett andra hem i min barndom. Jag var där även under skoltid ibland när jag tillsammans med några likasinnade klasskamrater skolkade från lektionerna i Vasa Real. Det var ett tryggt ställe att tjuvröka på. Särskilt uppe på de undanskymda terrasserna på höjden närmast Torsgatan. Dit kom inga vuxna som hade synpunkter på att tolvåringar stod och drog halsbloss på en varmrökt cigarrett av det billiga märket Robin Hood som de lät cirkulera mellan sig i takt med att cigarrettglöden blev allt avlångare.

Mitt starkaste parkminne är från Vasaparken.

Men det kanske inte är mitt starkaste minne från 1950-talet i Vasaparken.  Det är vinterminnena om än vaga och oprecisa som är de starkaste. Jag minns kölden på isbanan. Halvrören som skruvades på pjäxorna men hela tiden lossnade därute på isbanan och hur fingrarna blev allt stelfrusnare så att det till sist var omöjligt att skruva på halvrören på pjäxorna igen.

Den här bilden från 1933 hittade jag på Stockholmskällan. Men det såg likadant ut tjugo år senare när jag stapplade omkring på halvrören på Vasaparkens isbana.

Då gick jag till korvgubben och hans ångande korvlåda som han hade på den trehjuliga cykelns pakethållare och värmde mig nödtorftigt. För i det intilliggande omklädningshuset var det lika kallt som ute. Och hade jag lyckats stjäla en tioöring ur styvmors kappficka där den hängde därhemma i hallen i lägenheten fem trappor upp på Sankt Eriksgatan 67 så kunde jag köpa ett ljuvligt gott korvbröd med senap på. Inte mycket till minne, men ändå nog det starkaste.

Det är nämligen det starkaste parkminnet det handlar om som Norrmalms stadsdelsförvaltning är ute efter i samband med att de arbetar fram en ny parkplan. Parkminnen samlas in på webben men också på plats i Vasaparken onsdagen 20 augusti kl 15-18 då man även informerar om arbetet med den nya parkplanen. Parkminnen behöver inte vara från just Vasaparken, även minnen från övriga parker på Norrmalm är välkomna.

Dela med dina vänner

  • 14
  • 1
  • 0
  • 0

Kommentarer (2)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-2 av 2

Hej Hans, jag bodde också på lärlingshemmet Fredrik Barks minne ett tag. Jag tror det var 1955. En sträng gammal slöjdlärarevar föreståndare och tre snälla tanter som gick i Filadelfia lagade maten.

Lars Epstein, 23:56, 25 juli 2014. Anmäl

Jag kommer ihåg is rinken mycket väl. En gång på femtitalet då jag bodde på Fredriks Barks Minnen, hörnan Flemingatan St. Eriksgatan åkte jag skridsko i Vasa Parken, föll, slog huvudet i isen, 14 dar på sjukhuset. Lars jag upskattar ditt skriveri. Hans, Overland Park, Kansas

Anonym, 15:06, 22 juli 2014. Anmäl

Vanadisbadet återuppståndet

Vanadisbadet den 9 juli 1944 (Foto: Yngve Karlsson, SvD, Stockholmskällan)

… och i dag, 70 år senare, nyinvigt den 15 juni 2014.

Det var lite déjà vu-känsla när Vanadisbadet återinvigdes på söndagen. Massor av folk som badade i de tre bassängerna och solade på soldäcket precis som i min barndom på femtiotalet.

Svenska mästarna i konstsim Elin Grahn och Lovisa Börthas (närmast) höll i bandet som invigningsklipptes av borgarråden Regina Kevius och Madeleine Sjöstedt.

De båda konstsimmerskorna gav också en avancerad uppvisning i sin specialgren.

I sju år hade badet varit stängt när det på söndagen invigdes med tal av borgarråden Madeleine Sjöstedt (fp) och Regina Kevius (m) och med konstsim och gratisbad. Madeleine Sjöstedt berättade att planerna ett tag var att bygga idrottshall och inomhusbad men att det nu blev ett slags återställande av den gamla ordningen i stället. Inget fel i det kan jag tycka.

Unga …

… och gamla trivdes …

Vanadisbadet som ritades av Paul Hedqvist öppnade 1938.  Fram till i mitten av åttiotalet drevs det i kommunal regi för att under nittiotalet förvandlas till Vilda Vanadis, ett äventyrsbad (som inte var så lönsamt) med långa rutschkanor i privat regi samtidigt som anläggningen förvandlades till hotell.

… i Vanadisbadets …

… nygamla bassänger.

Nu drivs hela verksamheten av företaget Vanadis Hotell & Bad. Det kostar 90 kronor för vuxna och 70 kronor för barn mellan 3-16 år att nyttja badet. Jag kan tycka att det blir lite dyrt för en flerbarnsfamilj att gå dit och bada och sola. Men det är förstås upp till var och en att själv bedöma.

Dela med dina vänner

  • 32
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (2)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-2 av 2

Katastrof! Jättehårt underlag hur är det tänkt att man ska ligga och sola på dessa stenhårda plattor!?!? Och vilka priser 90 kr 70 kr !?? skämtar dom!! Upprustat för skattebetalarnas pengar sen ska vi betala till en privat entreprenör inträde? Fan vad jag hatar Sverige.

Johan Andersson, 16:27, 18 juni 2014. Anmäl

..När jag såg första bilden tänkte jag Kungsträdgården. Sedan skakade jag på huvudet. Sådär mänskligt bygger man inte nuförtiden. Bra jobbat politiker. På vinern kan det bli hockey!

Blur (Webbsida), 01:23, 17 juni 2014. Anmäl