Hångel på tåg?

Fråga: Jag åker ofta tåg och har på senare år blivit alltmer besvärad av vad jag skulle vilja kalla offentliga intimiteter mellan en del medresenärer. Det som kan börja med en kyss och en kram kan ibland bli besvärande intimt för andra som sitter i närheten. Ett par gånger har jag bytt plats bara för att jag tycker det är irriterande och besvärande. Jag tycker det som är utöver en vänskaplig kyss eller kram hör privatlivet till. Eller…?

Svar: Du har rätt men dagens samhälle har ju öppnat varje dörr, varje lucka, varje låda och hål till precis allting – vad är privat idag? Många människor har förlorat både känslan för och rätten till sin integritet. Och det är nog inte mycket man kan göra åt detta. Om det är uppenbart sängkammarhångel som du ser så kan du försöka med att vänligt säga till de inblandade ungefär ”kanske ni kan spara det där till dess ni är ensamma”.

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Tystnad på jobbet?

Fråga: Hur kan man på ett artigt men ändå tydligt sätt be ens arbetskamrater att visa hänsyn på arbetsplatsen? Mina arbetskamrater spelar gärna musik och visslar på sina kontor. Till saken hör att allt detta hörs in till mitt kontor trots att jag har dörren stängd. Hur ska jag lösa detta utan att framstå som ”gnällig”?

Svar: Antingen måste en chef ta upp ämnet allmänt och säga att på denna arbetsplats ska inte musik spelas så att andra blir störda osv. Eller så får du vid något möte med övriga, typ kafferast, eller gemensamt arbetsmöte, och utan att peka ut någon särskild säga ungefär ”ska vi försöka komma överens om en viss ordning här, så att alla tar hänsyn till behovet av relativ tystnad” eller något sådant. Anpassning är viktigt från alla håll – du måste stå ut med lite av det du betraktar som oljud och dina arbetskamrater måste dämpa sig.Och kanske vissla lite tystare. Eller en melodi som du gillar!

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Tillfällig respektive?

Fråga: Är företagare och har gått ut med inbjudan till personal + respektive till ett julbord i december. En av våra singelkillar anmälde sig och den tjej han träffar för tillfället. Jag tycker inte det känns okej och talade om det för honom. Ja..mycket arg och tjurig blev han. Har jag gjort fel?

Svar: Avsikten med din inbjudan är ju inte att gästerna ska ta med vem som helst som de känner, utan den de lever med. Med respektive menas den person som man är gift, förlovad eller sambo med, eller som man har en relation med syftande till en gemensam framtid. Tillfälliga sängkamrater är inte respektive i den här meningen. Du har inte gjort fel, företaget har ingen anledning att bjuda någon som inte hör ihop med den så kallade huvudgästen, alltså den person som faktiskt bjuds. Par bjuds därför att de är par. De som inte är en halva av ett par bjuds ensamma.

Hade du av någon anledning önskat bjuda varje gäst med eget sällskap, så hade du skrivit gästens namn och orden ”med en vän” – då hade gästerna kunnat välja mormor eller sonen eller grannen eller vem som helst, eftersom du då hade bjudit gästen på en egen sällskapsperson.

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (5)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-5 av 5

Håller med både Magdalena och tidigare kommentarer: Om man själv vet att ens partner är tillfällig så ska man givetvis inte ta med denne vid en sån här inbjudan. Är man däremot jättekär och det känns seriöst så kan det vara ok även om man bara träffats i nån månad, typ. <br/>Men jag gissar att den här killen var rätt ung och omogen, inte minst för att han blev "väldigt arg och tjurig", och han kanske brukar skryta om sina nya tjejer hela tiden!? I så fall gjorde chefen helt rätt. <br/>För att minska risken för missuppfattningar så kan man ju precisera inbjudan mer, t.ex. "inbjudes med äkta hälft", eller maka/make/sambo/särbo.

EB, 03:15, 11 augusti 2009. Anmäl

Chefen gjorde helt fel. Hur kan han avgöra om det är en tillfällig sängkamrat eller början på en relation? Jag skulle känna mig utsatt och förnedrad och bli lika arg. Lite taktfull får man va.

sn, 08:51, 10 augusti 2009. Anmäl

Håller med Andreas; <br/>Kan det inte finnas något mellanting mellan "tillfällig sängkamrat" och sedan länge förlovade par? <br/>Att man vet att man träffat sitt livs kärlek efter bara ett par träffar händer nog bara på film. <br/>Visserligen skriver frågeställaren: "den tjej han träffar för tillfället", men det ordvalet är ju inte synonymt med "one night stand". <br/>Efter hur många dagar ,veckor,år kan ett förhållande betraktas som "riktigt"..?

Janne, 15:13, 8 augusti 2009. Anmäl

Instämmer med föregående talare 8skrivare?). Om den här personen uppfatatr sin "tillfälliga" förbindelse som respektive så är det ytterst taktlöst av chefen att agera på det här sättet. Man får väl förutsätta att den ende som har tillräcklig insikt i den här personens kärleksliv för att kunna avgöra om det är en respektive eller en tillfällig sängkamrat, är just den personen själv. jag anser att det var mycket taktlöst agerat av chefen.

Brittsten, 19:48, 4 augusti 2009. Anmäl

Jag trodde vi utgick från att de flesta som börjar träffa någon gör det för att nå fram till en gemensam framtid? Det var då en märklig attityd att det klassas som "tillfällig sängkamrat" om man inte varit tillsammans tillräckligt länge. Har man länge varit singel och hatat det, och sedan väl har sällskap när det bjuds in till julbord för en själv plus respektive så är det stort och symboliskt att ha en respektive, och jag hade också blivit arg om min arbetsgivare hade deklarerat för mig att min kärlek var för färsk för att vara en godkänd respektive.

Andreas, 05:25, 26 januari 2009. Anmäl

Håll upp dörren, säger jag!

Fråga: Min kollega och jag är båda under 30 år. Och hon tycker mycket bestämt att jag ska hålla upp dörrar för henne bara för att hon är tjej.
Jag har sagt att visst, det gör jag, Men då vill jag ha en nigning tillbaka som tack.
Jag tycker det är omodernt att dela upp kön på ett sådant sätt, och vill hon ha det gammalmodigt så tycker jag att det i så fall ska gälla åt båda håll, inte bara det som passar henne!

Svar: Och du kan väl falla på knä när du fått upp dörren för henne och hon niger för dig?
Så kan ni hålla på att tjafsa om sådana struntsaker som vem som håller upp dörren för vem – jag förstår visserligen att du tycker att hon larvar sig som kräver att du ska hålla upp dörren för henne, men varför inte bara göra det? Och be henne hålla upp dörren för dig när du har något i händerna som gör att du inte kan öppna dörren?

Hon är fjantig som säger till dig att du ska vara artig mot henne, och du kommer inte så långt efter som inte vill göra denna bagatellartade gest utan motprestation. Ni kunde båda lägga er energi på viktigare saker.

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Babybildsetikett?

Fråga: Jag är en tjugofemårig kvinna och förväntas i och med detta att vara intresserad av barn. Detta tar sig uttryck i att människor i omgivningen gärna visar bilder på barn och bebisar, sina egna eller andras. När det gäller vänners egna barn tittar jag självklart snällt på bilderna och säger något vänligt, det som är viktiggt för dem är naturligtvis av visst intresse för mig. ”Problemet” är med vänner som mer allmänt tycker om barn och har svårt att acceptera att jag som inte delar deras intresse har mycket lite att svara dem efter att ha sett bilder på syskonbarn eller lyssnat till anekdoter om arbetskamratens bebis. Min fråga är hur man artigast förklarar att man inte vill ta del av bilder och dylikt som rör barn i någon större utsträckning utan att såra? (Naturligtvis har jag försökt att säga något vänligt om barnet och le medan jag byter ämne men det tycks tyvärr sällan hjälpa utan då kommer kommentarer som: men du har ju inte sett/hört allt).

Svar: Först skulle jag vilja framhålla något som inte alla tänker på: att det ingår i livets villkor att ha mer eller mindre tråkigt emellanåt. Man kan inte förvänta sig att få ha roligt med alla alltid. Man kan tänka på att det är nyttigt att ha tråkigt, inte förrän man har tråkigt kan man ha riktigt roligt.

Med detta sagt svarar jag dig att det låter som om du har försökt det som kan göras, alltså varit allmänt vänlig och försökt byta samtalsämne. Jag kan inte tänka ut något annat, egentligen, om du inte vill säga rent ut som det är, fast på ett hyfsat sätt: ”jag förstår att du har jättefina barn/syskonbarn, men uppriktigt sagt är jag inte alls intresserad av barn, så du behöver inte visa fler bilder/berätta fler historier om dem”.

Det är ju rakt på sak, och kommer att uppröra en del personer som kommer att säga eller tänka att du är ovanlig som inte förstår att barn är livet. Men vad ska du annars göra, om detta att andra visar bilder av, och berättar om, barn är så besvärande för dig?

Annars kan du ju se det som en liten nyttig tråkighet helt enkelt. Försök stå ut med detta, så omfattande kan ju inte fototillgången eller anekdotfloran vara. Mumla något oengagerat när dessa företeelser kommer, och härda ut, helt enkelt. Det blir det inga problem av.

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Bordsplaceringsetikett?

Fråga: När delar man på par vid bordsplacering: par, förlovade, gifta?

Svar: Gammal kutym är att förlovade par har varandra till bordet därför att de förutsätts vara så upptagna av sin kärlek att de ändå inte vill  tala med någon annan. Men förlovade par som har bott ihop i lång tid betraktas som gifta, och gifta par har inte varandra till bordet enligt svensk sed. ”Vanliga” par som håller ihop i något slags etablerat parförhållande har inte varandra till bordet, den lyckan kommer först med förlovningen, och upphör som sagt när förlovningen övergått till vad som kallas för äktenskapsliknande förhållande. Allt detta om man vill vara formell! Annars gör man så som det blir trevligast.

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Glasetikettsetikett?

Fråga: När man köper nya glas så sitter det ofta ett litet klistermärke på glaset från tillverkaren. Dom kan vara ganska svåra att få bort, är tanken att dom ska sitta kvar eller?

Svar: Denna fråga återkommer då och då. Svaret är att det finns en del personer som gillar att ha etiketterna kvar för att visa hur fina glas de äger. Och det finns del personer som aldrig skulle drömma om att låta firmareklamen sitta kvar på det som de inköpt eller äger. Så man kan bestämma själv. Det finns alltid någon som tycker att man har fattat rätt beslut.

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Krogsmaka på vin?

Fråga: Oftast när man beställer vin på restaurang, erbjuder servitören/hovmästaren en provsmakning av vinet. Nu läste jag nyligen att det ”fina” att göra är att avböja provsmakningen, eftersom man förutsätter att vinet som serveras på restaurangen i fråga är bra. Om det inte är det, säger man diskret till servitören. Vad är rätt? Har alltid tyckt att provsmakningen är lite löjlig…Dessutom undrar jag, om man nu skulle säga nej till vinet i fråga, vad gör restaurangen av flaskan? Den är ju öppnad och måste förbrukas! Får man bara en ny sort att provsmaka? Och kan man säga nej av någon annan anledning än att vinet må vara lite skämt?

Svar: Visst kan man säga till den som serverar att ”tack, jag utgår från att vinet är okej” vilket gör att man som gäst inte kan kritisera vinet därefter.

Är det en mycket elegant restaurang så finns en särskild vinkypare, en sommelier, som provar vinet. Det handlar inte egentligen om att känna om man tycker om vinets smak eller inte, man har beställt en viss sort och det förmodas att man förstår vad man har beställt. Man kollar att det är just den sort man har bett om, att vinet är fritt från defekter, och att temperaturen gör det rättvisa. En del tror att de kan dricka en klunk av vinet, gurgla runt och säga ”nej, jag tycker att det här är för tungt/sött/strävt” eller något annat, men så är det förstås inte. Däremot kan man säga om ett vitt vin ”det är för varmt” exempelvis, varvid det kan bytas till en svalare butelj, eller ”här var det bestämt lite korksmak” om det smakar illa. Det händer ju att vinet är illasmakande av någon orsak, och det är detta som gästen ska avgöra genom den där klunken som prov.

Man kan mycket väl lämna detta åt personalen, men då kan man inte klaga när vinet har serverats. Det behöver man mycket sällan!
Vad krogen gör med en uppdragen butelj som har defekt innehåll? Häller ut den och klagar kanske hos leverantören. Är problemet bara fel temperatur så kan vinet serveras glasvin till andra gäster när detta fel ar rättats till.

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Rätt sätt i taxi?

Fråga: Tack Magdalena för din spalt som jag läser lika mycket för nöjets som för nyttans skull!

Jag har en liten fundering angående taxiåkande: det blir en hel del av den varan i jobbet, och jag tycker om att sätta mig i baksätet för att kunna gå igenom mina papper och kolla av mobilen, eller bara samla tankarna lite. Jag är dock alltid lite orolig att det ska uppfattas som ofint, osocialt eller rent av snobbigt – borde man som enda passagerare istället sätta sig fram och kanske prata lite med chauffören? När man åker privat är ju situationen en helt annan, då har man ju gott om tid och inget emot att småprata lite!

Svar: Trevligt att du gillar DN.se/etikett!

Sätt dig i baksätet. Du stiger ju in i någons arbetsrum och det är inte alls säkert att den som har detta arbetsrum gillar att få besökaren alldeles intill sig.

Du betalar för att blir skjutsad från ett ställe till ett annat. Det är inte ovänligt att avstå från att prata med föraren, många är lika tacksamma att slippa samtala med sitt ”lass” som ska forslas till en bestämd plats. Vill föraren prata så märker du det snabbt, och kan om du vill vänligt säga ”ursäkta, jag har en del jobb att tänka på just nu” vilket är helt rimligt.

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (1)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-1 av 1

Alla är olika och pratar olika mycket, både förare och kunder. En del av förarens jobb är att vara lyhörd och känna av vad kunden vill. Blir det fel får man som kund säga till. Såklart! Att man ska visa särskild hänsyn för att man stiger in i förarens arbetsrum vet jag inte, ska man vara försiktig när man går in hos en läkare? Sätt dig där du vill men baksätet är som regel bekvämast. Har man som kund frågor som rör resan/taxi så ska man fråga, även om föraren inte är den pratiga typen.

Sigrid (Webbsida), 22:23, 20 mars 2009. Anmäl

Kalasetikett för barn?

Fråga: Min dotter, som går i förskoleklass, har en klasskamrat som ”hotar” kompisar med att det bara är just de som inte ska få komma på hans kalas. Min dotter kom hem och var ledsen. Är det förenligt med gott uppförande att ta upp det med hans föräldrar eller blir jag betraktad som sur över att min dotter inte blir bjuden eller som en besserwisser som lägger sig i hur de uppfostrar sitt barn. Jag skulle själv vilja veta om något av mina barn betedde sig på liknande sätt men det kan ju såklart vara känsligt.
 
Pojken ovan (och några andra kompisar) har glatt kommit på flera kalas hos oss utan att någonsin bjuda tillbaka. Jag har utgått från att han inte har haft några kalas själv, men nu verkar det ju uppenbarligen som att han har haft det, men inte bjudit min dotter. Enligt min uppfattning så bjuder man tillbaka åtminstone de barn vars kalas man själv har varit på. Om mina barn skulle bli bjudna på kalas till ett barn som de inte skulle vilja bjuda själv så skulle vi tacka nej till kalaset.
 
Naturligtvis finns det förmildrande omständigheter. Jag förstår till exempel att 20 barn i en liten lägenhet på vintern kan ställa till med visst besvär och att man av dessa skäl vill minimera antalet gäster, men man kan ju bjuda på varm choklad i en pulkabacke eller liknande…
 
Är jag helt snett ute här och bara ska lägga ner mina funderingar eller är ”etikettsregler” även tillämpliga på barnens kalasvanor (som ju egentligen är föräldrarnas ansvar)?


Svar: Den här frågan gör mig djupt upprörd. Så här kan mobbning börja. Det du beskriver är enbart föräldrarnas fel. Naturligtvis är det inte frågan om något slags etikett för barnkalas utan om vanlig medmänsklighet som är grunden till all gemenskap.

Det är ofattbart att vuxna människor låter sina barn bete sig så mot andra! Strunta i om du själv blir sedd som besserwisser eller sur, och ta snarast kontakt med den fantasilösa, korkade föräldern – utan att säga det som jag beskriver föräldern som, förstås. Säg som det är: all form av mobbning måste vi hindra innan den växer ohejdbart.

Tala också med barnens lärare, förhoppningsvis en klok person som kan ta upp ämnet i klassen och säga att alla har samma rättigheter att vara med varandra och att det är ett stort fel fel att utesluta någon ur en gemenskap osv.

Man kan förstås inte tvinga sig med på ett kalas. Men du beskriver ett medvetet sätt utesluta några andra i någon typ av mobbning och det är fel. Pojken kan bjuda alla pojkar i klassen, eller alla i samma bänkrad, eller  på samma gata eller något annat. Men inte göra så som du beskriver att det går till.

Det som absolut INTE ska göras är att straffa pojken själv genom att peka ut honom som skyldig till obehagligt uppförande.. Fortsätt att bjuda honom. Han har förmodligen egna problem eftersom han måste skaffa sig poäng hos en del klasskamrater genom att sortera och hota.

Utrymmet hemma är förstås ett skäl till att han måste begränsa antalet gäster, och det är kanske en del av problemet finns för hans del? Men som du skriver, det finns andra lösningar.

Alltså: barnens lärare och pojkens föräldrar är rätt att tala med. Och förstås att förklara för din dotter att det verkligen inte är hon som ska vara ledsen för det som pojken säger, utan att det är synd om honom som håller på så där.

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0