Bjuda snyltande snålsläkt?

Fråga: Mitt problem är min snåla, snyltande svåger. Vi talar alltså om en vuxen man utan barn, med jobb.
 
När det är kalas, jul, påsk osv bjuder jag eller mina föräldrar alla i ”storfamiljen”, dvs alla på min makes sida.
 
Min svåger bjuder aldrig tillbaka eller erbjuder sig själv att hjälpa till med något inför jul. Mina föräldrar har aldrig varit hem till min svåger, trots att de bor i samma stad och svågern har varit hemma hos mina föräldrar många gånger.
 
När han skulle resa långväga var han innan resan hemma hos mig och åt middag nästan varje dag, gissningsvis eftersom hans egna pengar gick till fickpengar och annat. Han är helt enkelt ”bara” snål.
 
Jag kan inte bara sluta bjuda in honom eller den andra brodern, som är nästan lika snål han eftersom det är ingift familj. Det är inte heller så himla roligt att vara den som alltid bjuder på allt, tid, pengar och engagemang.
 
Jag har självklart påtalat problemet för min make, som inte vågar att ta upp det med sin familj. Jag har även pratat med svågern, men han är helt oförstående.
 
Vad gör man åt dessa snåljåpar!?

Svar:
Ditt problem är tråkigt och inte ovanligt. Du har försökt med milda metoder att få din snålaste svåger att begripa att man inte kan snylta på andra hur länge som helst utan tillstymmelse till gengäld.

Det kan bero på att svågrarna inte förstår att man inte kan använda andras gästfrihet utan att besvara den på något sätt, eller på att de inte förmår bjuda på något för att de är bortkomna eller slöa.

Då behöver de lite hjälp att uppföra sig normalt. Nästa gång det är släktbjudning hos er, ring dina svågrar och säg åtminstone till den snålaste av dem: ”välkommen på påskmiddag, ta med två flaskor vin, rött, ska passa till lammstek” (eller något annat som du tycker passar). Gör du samma sak med den andra snålsvågern kan de båda berätta för varandra hur förskräckligt synd det är om dem som inte längre får äta gratis hos sin bror.
 
Svågern säger kanske ”nej, det vill jag inte, jag har inte råd/inte tid just nu” och då säger du vänligt men bestämt ”hördu, nu har du varit gäst hos oss och ätit och druckit i åratal, det är på tiden att du bidrar med något.”

Jobbigt för dig att behöva ta itu med detta, men jag ser på frågorna till min spalt att det är ganska vanligt att den som är ingift får ta konflikter med sin partners familj.

Givetvis vore det bäst att din man påpekade problemet för sina bröder, men det verkar han inte vilja. Så den trista uppgiften faller på dig. Tänk ut dina repliker i förväg och träna mentalt på att stå emot troliga protester, så kommer det att gå bra!
   
Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (78)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 78

re.Inga-lisa 16:18 Åk bort över julhelgen så kommer snyltarna fram till ett låst och tomt hus.

Maggan, 00:58, 7 december 2010. Anmäl

Till barnens födelsedagar brukar vi bjuda närmaste familjen, dvs våra föräldrar (=barnens mor- och farföräldrar) och våra syskon med familjer (=barnens kusiner med föräldrar). Bror med sambo (sedan snart 15 år) dyker upp då och då, men bjuder aldrig tillbaka - har aldrig varit hemma hos dem! Funderat på att sluta bjuda dem, men det känns inte bra när vi gärna bjuder alla andra i familjen. Misstänker dock att umgänget med dem helt upphör när barnen blir för stora för att vi ska ordna firandet...

lilla me, 23:07, 6 december 2010. Anmäl

Har gång på gång varit utsatt för snåla syskon som tagit det helt lugnt och bjudit in sig själva upp till julafton - dvs. de har dykt upp som "gubben i lådan" julafton de har Aldrig haft med sig något De har aldrig hjälpt till De har aldrig bekymrat sig för om att maten inte räckt till De har aldrig bjutit tillbaks! Jag har aldrig varit hembjuden till någon av dem vid högtider! De har både barn och sambos! De hör aldrig av sig mer än då till typ jul -Jag har inte råd - jag får betala allt!

Inga-Lisa, 09:29, 6 december 2010. Anmäl

Visst kan det ara trist med snyltare, och då kanske deras närvaro inte är så viktig, egentligen. Men något jag lärt mig på senare år är att inte bjuda på något som man inte har råd att bjuda på. Att bjuda är inte detsamma som byteshandel. Det är att ha någont och att GE bort det.

Spixa, 16:18, 4 december 2010. Anmäl

jag har en liknande svåger, ungkarl över 40 som tar för sig i tid och otid, även barnens mat kunde han äta upp utan att fråga, när han kom hem till os tog han för givet att han skulle vara med på måltiderna, ibland kunde han komma med en bekant, skulle vi till restaurang ville han också följa med och notan lade han en inte en blick till. Men min man tog detta en gång med honom och han har slutat och beter sig mycket mera civiliserat numera, men har lite kvar att jobba på fort.

Maria, 12:54, 4 december 2010. Anmäl

men varför är man så fast i släkttänkandet att vad som helst får duga.<br/>Jag skulle aldrig släppa töntar över min tröskel år ut och in med motiveringen att det är svågrar.<br/>Tycker frågeställaren ska kolla upp sin flathet med en psykolog..

inga töntar hemma hos mig, 18:00, 2 december 2010. Anmäl

De som inte tycker att det är så viktigt att svågern bjuder igen eller att FS faktiskt inte ska vara ¨så knusslig med att bjuda bjuder nog inte särskilt ofta själva. De tycker väl att deras blotta närvaro är tillräckligt...

ha ha, 16:11, 2 december 2010. Anmäl

Magdalena förslag mycket bra. FS kan behöva tänka på att när man "beordrar" de snåla att ta med något, att man kan behöva tacka den snåle ordentligt. Det kan ta emot att tacka för det lilla de tar med, men gör det ändå. Och beordra dem sen att ta i mer nästa gång.

Anna d.ä, 15:47, 2 december 2010. Anmäl

Hasse: Man kan också roa sig med att gissa vem av bröderna som haft ett trevligare liv.

Thea01, 14:20, 2 december 2010. Anmäl

Snålhet kan gå till extremer och även snålhet mot sig själv. En ingift morbror till mig kom på besök till sin bror och hans fru. Brodern satt på golvet och tittade på TV för att inte slita på den nya soffan, tandpetare återanvändes o.s.v. Snålheten kan dock straffa sig själv. Moster och morbror byggde hus på 60-talet när det kostade högst 1000 kr/kvm och sålde nyligen. Brodern tyckte det var för dyrt bodde kvar i hyreslägenheten och sparade på bank. Gissa vem som nu är rikast pensionär?

Hasse, 13:00, 2 december 2010. Anmäl

Tysta andras prat?

Fråga: Jag kommer från en väldigt stor familj, jag är 26 år, har flera äldre syskon plus deras äkta män och fruar, syskonbarn och föräldrar.

Nu är det så, att två av mina äldre systrar anser att det är oerhört oartigt om flera personer konverserar samtidigt under en middag. De påpekar hela tiden att vi alla bör tala en åt gången för att det inte ska bli rörigt och högljutt, de ser även helst att vi alla ska hålla oss kring samma samtalsämne.

Jag som alltid har varit väldigt livlig och spontan, har mycket svårt att hålla mig till detta, men jag avbryter inte någon för att tvinga dem att lyssna på mig. Men tycker att det lätt blir så stelt när alla ska lyssna på en i taget eftersom vi är så många, och jag startar gärna ett eget samtal med min närmsta bordsgranne. Men får genast tillrättavisning och bannor om om hur oartig jag är. Är jag det? Jag skulle självklart lyssna uppmärksamt om det handlade om ett tal eller föredrag. Men det är ju en vanlig middag? Tänker jag fel?

Svar: Dina systrar verkar ha storasysterattityd, alltså att de gärna bestämmer och meddelar yngre syskon hur det “ska vara”? Att någon vid ett gemensamt bord tar all uppmärksamhet genom att prata så att andra överröstas är förstås fel. Men det är inte så jag tolkar din fråga, utan som om det samtidigt kan pågå ett par samtal vid det stora bordet. Och det är rätt i så fall – det låter ganska ansträngt att bara prata en i taget under en middag med så pass många kring bordet. Om det är någon med hörselproblem vid bordet är det självklart att ta hänsyn och vara tyst när någon annan säger något. Annars finns ingen anledning att kanske ett dussin personer är tysta medan en pratar.

Samtal kring ett bord förs mellan olika personer två och två, eller fler, med förståelse för att om någon säger något uppseendeväckande eller särskilt intressant kan övriga tystna för att få del av detta, och därefter kunna delta i samtalet kring det just sagda. Men att hela tiden tillåta endast en i taget att tala – nej, det är inte nödvändigt och inte heller förväntat.

Däremot är det nödvändigt och självklart att alla vid bordet är tysta när någon håller ett tal.
 
Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (49)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 49

Vet en släkt i Tomelillaområdet där de "ingifta" inte får tala om de inte blir tilltalade! Min väninnas sambos mor är den dominanta drivande kraften och hon hörs till 90% ingen annan får en syl i vädret när hon sätter igång och nåde den som råkar säga något. Systern till henne kommer tvåa därefter dennas dotter och den dominanta kvinnans dotter henne skall man akta sig för hon hörs till 100% när det gäller. Så de ingifta kan sitta en hel kväll helt tysta! Inte kul!

Anna-Lena, 09:18, 7 december 2010. Anmäl

Apropå middagar och jobbiga storasystrar: Häromdagen bedyrade en bekant hur mycket hon tyckte om att umgås med släkten på jul. Men hur skönt det skulle bli att för en gångs skull slippa ha julmiddagen hemma, för den skulle lillasyster ha. Därpå beskäftade hon sig direkt över syrran, "hon får aldrig något gjort, så jag kommer förstås få göra allt julmaten själv ändå." Det är just sådana storasysterfasoner som gör att jag håller mig långt borta från min egen storasyster, jul eller inte.

Lina, 14:30, 1 december 2010. Anmäl

Du, prata på och var trevlig. I min familj med halva jordklotet representerat så babblar alla samtidigt. Den som har högst röst vinner och den som inte orkar blir tyst. Skitjobbigt, men ganska trevligt som stämning! Som på en italiensk film...

anfall, 10:46, 1 december 2010. Anmäl

Lillasyster Eva. Jag var inne på samma tanke fast jag tänkte mig att det handlade om dagisfröknar. Jag är också äldsta barnet i syskonskaran, men skulle aldrig i livet kunna hitta på nögot så befängt som att försöka styra upp konversationen vid ett middagsbord. Och jag har under årens lopp både hållit och varit gäst vid åtskilliga middagar av olika slag. Ibland pratar alla om något gemensamt en stund, sen övergår man att prata med den som sitter närmast och så fortsätter det.

Gammeltomten, 09:55, 1 december 2010. Anmäl

Du slipper i alla fall "berättaromgången" där alla ska berätta vad de gjort sedan man sågs sist, i tur och ordning. Många tar med sig jobbet in i privatlivet, folk från skolans värld syndar svårt!

ABC, 09:21, 1 december 2010. Anmäl

Jag tycker genuint synd om dig som skickade in det här. Ta inte den skiten, det är inte dig det är fel på, det är de som tror att det är ett debattprogram på SVT och inte en middag som ska vara trevlig som det är fel på.

P, 06:16, 1 december 2010. Anmäl

Jag är storasyster och skulle aldrig komma på en så befängd idé, tror att det mer har med personligheten att göra. Dock förstår jag av kommentarerna att det är många småsyskon som vill revoltera mot de äldre, livet ut. Det känner jag igen, och är hjärtligt trött på.

G, 01:29, 1 december 2010. Anmäl

@ Frågeställaren: varför inte visa din insändare och MRs svar för dina systrar om de försöker styra konversationen vid nästa middag.<br/>@Jena: historien om din moster var riktigt kul! Synd att det tog så länge innan hon kände att hon kunde säga ifrån.

Fia, 20:54, 30 november 2010. Anmäl

-< Fabiola. I en jobbsituation var jag nyligen 8:e person och vid luncherna satt vi vid långbord, 4 längs varje sida, och i ett sånt läge kan jag säga att man inte kan hålla ihop samtalet särskilt länge gemensamt. När vi satt på sammanträde i ring var det naturligtvis en annan sak!

Nock, 18:56, 30 november 2010. Anmäl

Får den som talar hålla i talarpinnen också?

Emmy, 18:32, 30 november 2010. Anmäl

Sluta med barnpresenter?

Fråga: Jag är en ensamstående kvinna på 40 år som begåvats med en stor vänkrets. Jag har själv inga barn men det har ju de flesta av mina vänner. I dagsläget har de flesta både två, tre och fyra barn. Vissa vänner står mig så klart närmare, andra lite längre ifrån. Men i bekantskapskretsen finns nu närmare 60 barn.

För mig har det så klart varit en självklarhet att köpa välkommen till världen-presenter till alla barn. Men i takt med att barnaskaran ökat har det dock uppstått problem vid födelsedagar. Jag varken kan eller orkar fira alla dessa barn när de fyller år. Samtidigt får jag dåligt samvete och kanske är det till och med ohyfsat att inte ge present till vännernas barn när de fyller år.
Jag har två syskonbarn som givetvis firas av mig på födelsedagar och jul och påsk. Jag har också ett gudbarn som jag såklart ser till att fira på födelsedagen och till jul och ytterligare några vänbarn, men jag börjar känna att även det blir för mycket.

Nu till mina frågor: Är det ohyfsat att inte uppmärksamma vänners barn vid födelsedagar? Är det okej att tacka nej till vännernas barn när de har barnkalas för dagiskompisar/andra barnfamiljer? Kan jag bjuda mina vänner på middag utan att barnen är medbjudna? Mitt vuxenumgänge har ju av naturliga skäl förminskats påtagligt de senaste åren och jag upplever att middagar som jag bjuder på tenderar att bli kalas då två medbjudna par innebär fem barn. Tre hembjudna par innebär ibland tio barn.

Jag är så orolig för att jag ska verka snål och oförskämd men jag har inte möjlighet att engagera mig i allas barn.

Vill dock poängtera att jag tycker mycket om barn men det har blivit lite för mycket för mig. 😉 Ett råd vore mycket uppskattat!

Svar: Oj en sådan börda du har skaffat dig! Den kan du inte fortsätta med. Du skulle kunna dra en åldersgräns, exempelvis att du slutar ge presenter när barnen, som du nu ger årliga gåvor till, börjar skolan.

Förklara det vänligt för barnens föräldrar, som kommer att ha all förståelse. Barnen själva kommer antagligen inte att märka det.

Barn som kommer framöver kan du ge en “välkommen till världen-present” som du så fint skriver, och sedan inte mer. Roliga gratulationskort kan du skicka till alla ungarna om du vill!

Angående att bjuda med alla barn hem till dig: nej, nej, det behövs verkligen inte. Det räcker med att du bjuder föräldrarna, som får ordna barnvakt – det bör vara möjligt för de flesta. Och barnkalasen, nej sådana kan du verkligen slippa, föräldrar tror att det är underbart för alla andra att få vara med på barnens kalas, men det har sin begränsade charm för den som inte har en egen telning med!

Tacka soligt nej, säg gärna som det är: ”tack, men jag klarar inte så många barn på en gång – hellre träffar jag era gulliga ungar utan så många andra”.

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (42)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 42

forts. som tog hand om henne, bevakade hennes intressen och vakade på sjukhuset när hon var döende, eftersom hon inte hade någon egen familj. Hon bad särskilt att vi skulle ta med oss barnen när vi besökte henne, så jag tror att hon uppsakttade relationen till dem också. En barnlös kvinnas relation med en barnfamilj behöver inte alls vara ensidig, men det kan skifta i olika persioder i livet åt vilket håll "givandet" går.

Misan, 11:00, 6 december 2010. Anmäl

räta på ryggen: " En mer ensidig relation är svår tänka sig eller får den generösa nånsin presenter av föräldrarna?" det beror på hur man ser det. Självklart finns inget tvång att ge, men ensidigt behlöver det inte bli för det. En barnlös släkting gav våra barn presenter, och det är klart att helt jämnt upp gick det ju inte eftersom hon då gav 4 och i gengärl fick en (dock lite finare). Däremot tror jag att hon uppskattade relationen till vår familj när hon drabbades av cancer, och vi var dem...

Misan, 10:56, 6 december 2010. Anmäl

Detta firande av barns födelsedagar har tagit orimliga proportioner, tycker jag. Barnkalas är för barn, vuxna ska inte fungera som lekkamrater. Folk som bjuder till 1-årskalas är pinsamma, ego-fixerade och snikna!

Marika, 09:37, 6 december 2010. Anmäl

Till FS, varför tror du att du ska köpa presenter till dina vänners barn överhuvudtaget??? Låt deras släktingar hålla på med det istället, du har ingen skyldighet eller "plikt" att göda dessa ungar med presenter. Det är väl ändå de vuxna som är dina vänner - inte deras avkommor. Nånstans måste du dra gränsen - eller ska du fortsätta med deras barnbarn också i framtiden. Skämmer du bort dem så kommer de att ta det för självklart även nästa generation. Ta dig ur rävsaxen i tid.

Mina barn och andras ungar, 11:42, 4 december 2010. Anmäl

Varför ska en barnlös överhuvud ge andras barn presenter? En mer ensidig relation är svår tänka sig eller får den generösa nånsin presenter av föräldrarna? Har jag svårt tänka mig. Föräldrarna tar väl snarare nådigt emot presenterna som en slags tribut.<br/>Som förälder skulle jag bli illa berörd av ett så desperat<br/>etikettstvång. En barnlös lady är oberoende på ett sätt som föräldrar avundas. Lev upp till det med hög svansföring.<br/>Vidga umgänget. Sätt föräldrarna på plats. Åntligen.

räta på ryggen, 08:52, 3 december 2010. Anmäl

Ja, sluta med prestenter till till vännernas barn. Det är väl ingen som "anser" att barnslösa vänner ska hålla på att ge presenter till vännernas telningar varje födelsedag? Sådant gör mormor/farmor och kusiner. Det är inte heller kutym att bjuda in vänner till barnens dagiskalas. Kanske har man en liten tillställning för vänner med barn och där kanske du blir medbjuden. Men en inbjudan är en inbjudan, ingen order.

Alma, 10:32, 2 december 2010. Anmäl

Jag tycker att FS verkar vara en fantastiskt generös kvinna! De av dina vänner som, mot förmodan, skulle ta illa upp kommer säkert över det. Och gör de inte det, så är det deras val.

Diaz, 19:33, 1 december 2010. Anmäl

@ Tanke: FS nämnde och jag menade "barnkalas för dagiskompisar". Att man bjuder sina vuxna vänner och familjemedlemmar vare sig de har barn eller ej till kalas vid barnets födelsedag är ju en annan sak. Det blir ju lämpligen två olika tillställningar.

Boel, 18:01, 1 december 2010. Anmäl

Jag fattar inte varför folk inte skaffar barnvakt när de ska på vuxenfest. Ungarna blir ju kinkiga också eftersom det börjar bli deras sovtid medan "kalaset" pågår.

Helene, 14:44, 1 december 2010. Anmäl

Jag är i en liknande sits. Inte att jag har många vänbarn som jag "behöver" köpa presenter till, men ett par av mina närmsta vänner har i sin tur vänner där det kryllar av barn. När jag blir bjuden på MIDDAG hos det här paret, har alla de andra gästerna sina barn med sig. Oftast är det fler barn än vuxna som är där. Jag är ljudkänslig och orkar inte med allt stoj och skrik. Det har gått så långt att jag har börjat tacka nej till de här inbjudningarna för jag orkar verkligen inte mer (forts)

Helene, 14:43, 1 december 2010. Anmäl

Lök som blommar?

Fråga: Det är så att jag och en vän har hamnat i meningsskiljaktigheter angående om ordspråket/talesättet ”Nu blommar löken!” är ett vedertaget ordspråk eller inte.
Min tolkning är att det är något man säger när saker och ting helt har gått åt skogen, alternativt att ett väntat resultat blivit precis tvärtom. Ett sätt att uttrycka sin abrupta förvåning, helt enkelt.
Min väns hållning i frågan är att jag skulle hittat på nämnt ordspråk helt själv och att han aldrig hört det förut. Jag kan dra mig till minnes att jag hört det yttras ett flertal gånger!
Vad stämmer?

Det skulle vara kanon om Magdalena kunde hjälpa oss att bringa klarhet i denna, om än ganska fåniga, fråga!
Som sagt är detta inte en typ av fråga som jag läst på din spalt, så jag förstår precis om den inte hamnar på DN:s hemsida, men jag skulle hur som helst bli jätteglad av ett svar.
 
Svar: Den här frågan faller som du själv skriver utanför området hyfs och stil, men jag råkar händelsevis känna till det du frågar om, därav detta svar – som jag hoppas att läsarna kan ge än mer information om, exempelvis om det är lokalt förankrat någonstans.

Det jag vet är att “Nu blommar löken!” finns som ordstäv, i meningen att bli upprörd eller starkt förvånad över något.
Det förekommer då och då, inte så sällan men inte heller självklart.

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (33)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 33

"Värsta gussen, sa bonden, gav pigan fem"<br/>Från Rinkeby socken har jag för mig.

Skojajubara, 18:23, 1 december 2010. Anmäl

@loppan, 16.50<br/>Stort tack, det låter som en helt rimlig avslutning. Som jag letat!

Varmt tack!, 22:04, 30 november 2010. Anmäl

@Jena: "Nu blommar asfalten" används bl.a. av Kapten Haddock i något av Tintin-albumen. Minns dock inte vilket. Nu är ju Haddock väldigt innovativ vad gäller kraftuttryck, så det kan mycket väl vara han (eller kanske snarare översättaren) som är upphovsman till talesättet.

Kim, 17:34, 30 november 2010. Anmäl

Vilken uppiggande fråga! Jag tycker det är intressant med olika uttryck och ordspråk. Både min man och jag är uppväxta med föräldrar som kryddade språket med diverse talesätt, så våra barn har väl i det närmaste blivit marinerade med dito! : )

Eva X, 17:27, 30 november 2010. Anmäl

@tacksam för svar! 14.26: "Vad vet väl jag mitt gamla fnask sa prostinnan och snöt sig i underkjolen." Vill jag minnas.

loppan, 16:50, 30 november 2010. Anmäl

@Karin I, haha, som i morfar prosten! <br/>For ovrigt ar det val knappast, trots vad vissa kommentatorer nedan havdar, "oartigt" att havda att nagon har fel. Att ifragasatta nagons pastaende ar val knappast oartigt, aven om man sjalv visar sig ha fel.

A, 14:22, 30 november 2010. Anmäl

"Nu blommar skorstenen" då? Jag får bara 3-4 googleträffar men inte är det väl helt oanvändbart uttryck med exakt samma betydelse?

S, 12:07, 30 november 2010. Anmäl

Kan det inte vara så enkelt att det betyder att något oförutsett (och fel) inträffat, precis som när lök man ska äta lämnats så länge att det börjar gro och kanske t.o.m blomma? Eller är det bara jag som har varit så slarvig :-)<br/>En kompis till mig lagade köttfärssås med påskliljelökar i tron att de var schalottenlök... Det blev akuten för henne - påskliljelökar är tydligen väldigt giftiga!

Karin I, 11:05, 30 november 2010. Anmäl

En bekant till mig insisterade på att "ibid" inte finns, annars skulle historieinstitutionen på universitetet känna till det. <br/>.<br/>Det man inte själv känner till finns således inte - som när små barn som leker tittut inte tror att de syns om de håller för ögonen.

MT, 09:36, 30 november 2010. Anmäl

Saknar Catharina Grünbaum och hennes språkspalt. Jag trodde att nån annan skulle ta över när hon slutade, men jag antar att DN har gjort besparingar på den punkten? Hoppas att Magdalena kan framföra en önskan från oss läsare att det vore roligt om Språkspalten skulle kunna öppna igen. Språkfrågor är ett ämne som ofta lockar folk, sprider kunskap och lockar till diskussion.

Frida, 09:18, 30 november 2010. Anmäl

Gäster i jeans?

Fråga: Jag har fått höra flera gånger att klädkoden ”kavaj” innebär att det är okej för killar att ha en kavaj med ”snyggare” mörka jeans till (det vill säga inte ljusa jeans eller slitna jeans som annars är modernt nu). Jag har dock förstått efter att ha läst i Magdalenas spalt att det inte stämmer utan att även ”kavaj” betyder att killar skall ha hel kostym.

Min fråga är vad man skall ange för klädkod om man menar att gästerna skall ha just ”kavaj och snyggare jeans”. Jag såg att du skrev att nästa klädkod efter kavaj är ”vardagsklädsel” men skulle inte det tolkas som att man skall ha likadana kläder på sig som man har till vardags, dvs kanske vanliga jeans och en tröja? De flesta i min umgängeskrets (högskolestudenter) använder inte kavaj till vardags.

Min avsikt är att klädseln skall vara lite finare än vad man går runt i varje dag men inte så uppklädd att man behöver ha kostymbyxor.

Svar: Du har fattat helt rätt angående Kavaj som klädkod – den innebär hel kostym för män, inte uddabyxor och kavaj, inte jeans, mörka eller inte. Men det är alltså den vedertagna tolkningen av den formella klädkoden, och har alla dina vänner samma uppfattning, alltså att mörka jeans och kavaj är okej till klädsel Kavaj, så inte mig emot. Huvudsaken är att alla tyder klädseln på ungefär samma sätt, vilket är själva avsikten med att ge en klädkod.

Alla som går på en bjudning anstränger sig så gott som alltid att klä sig extra snyggt, även om det står Vardagsklädsel. För en del innebär ansträngningen inte något som är synligt för andra, vilket inte är detsamma som nonchalans. Även den som klär sig i slitna jeans och hålig tröja till en bjudning kan ha klätt upp sig enligt något modeorakels tips, eller enligt egen smak.

Skriv Fin vardagsklädsel, det bör fungera. Vardagskläder ett steg upp! De slitna jeansen kanske dyker upp ändå. Och egentligen är det ju ingen katastrof för dig som inbjudare. Det hindrar knappast den glada studentstämningen på ditt kalas, och den är viktigare än exakt rätt brallor.

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (23)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 23

Jag är bjuden på fest med klädkoden kavaj. Får man ha byxor till kavajen? Är det OK att ha skor, kalsonger och skjorta om man tar av dem när man kommer till festen? Det är ett äckligt överklassbruk att skriva koder i stället för det man menar.

A.B., 14:09, 5 december 2010. Anmäl

Skriv: Schteeek!! som klädkod. Det borde de flesta förstå.

AC, 13:31, 30 november 2010. Anmäl

Sten, vad jeans "skapades ursprungligen" för är ointressant. (Trenchcoats skapades ursprungligen för att användas i skyttegravar). Idag är jeans ett accepterat modeplagg som med fördel kombineras med en blazer.

Per W, 13:23, 30 november 2010. Anmäl

Det är lite äventyrligt att hitta på egna klädkoder som inte är allmänt kända. Om man vill lägga sig på nivån under "kavaj" (dvs kostym) anger man det som på engelska heter "casual", vilket på svenska motsvarar "vardaglig". Och då menas absolut inte jeans som hör till nivån "arbetskläder". Jeans skapades ursprungligen som arbetsbyxor för gruvarbetare.

Sten, 03:47, 30 november 2010. Anmäl

Bevare mig väl för dessa kostymbyxor! När jag och min fru är på bjudning brukar hon klä mig i brun plyschdress, och jag brukar i min tur ge henne komplimanger för hennes svanliknande hals, som hon tyvärr brukar skyla i en scarf.

Sven von Struts, 23:02, 29 november 2010. Anmäl

Om de som ska bjudas är studenter är klädkoden uppenbar (i vart fall i Uppsala): Udda kavaj (vilket påpekats av Brysselkål och Torsten). Klädkoder är ett lätt sätt att ange nivån på festen, så att folk slipper komma under-/överklädda. Visst kan kostym eller mörk kostym vara användbart om många inte är vana vid klädkoder, men för oss som har viss koll på det är det betydligt enklare med de traditionella. Hur säger man "högtidsdräkt" explicit? Och det är sällan man kastas ut om man har fel kläder!

Civerth, 22:07, 29 november 2010. Anmäl

Äntligen en bra fråga, har jag också grubblat på länge. Jag hörde en gång "bruten kavaj" vilket jag tycker skulle passa bra. Vi behöver ett steg till i dresscoden och folk i allmänhet borde läsa på och anamma de vedertagna klädkoderna. Så svårt är det inte.

T, 21:07, 29 november 2010. Anmäl

@NN. Ibland är det faktiskt också så att man som gäst tycker det är skönt att man inte tog på finklänning och klackskor om alla andra har jeans, eller vise versa. De flesta brukar tänka på sin klädsel innan de går hemifrån, speciellt på fest. Och det är roligare att se lite snygg ut om värdinnan lagat trerätters och dukat fint, än att komma i gårdagens kläder. Det handlar inte om att styra eller att inte tycka sina vänners sällskap inte duger.

mm, 17:11, 29 november 2010. Anmäl

Sluta använda det ålderdomliga "kavaj". Vitsen är ju att gästerna ska förstå klädnivån. Om de kommer felklädda så är det inbjudaren som gjort fel, inte gästerna. Skriv "kostym" eller "mörk kostym" så fattar alla.

HS, 16:45, 29 november 2010. Anmäl

Jag har kommenterat liknande förut. Det finns helt enkelt inga klädkoder utom när det är (mycket formellt). Mörk kostym är det enklaste som finns, vilket sällan passar, lite mindre pretantiöst vill man ofta ha det. Kan inte nån typ MR försöka hitta/sprida ord för modernare klädstil. Kanske nått för ord-Fredrik? I affärslivet så är det generellt mer avslappnat nu än för 10år sedan. Snygga jeans och kavaj används där det alltid var kostym/slips för 10 år sedan.

U, 15:59, 29 november 2010. Anmäl

Grannbarn som skriker?

Fråga: Vi bor i en hyresrätt och har tidigare tyckt att det är stillsamt och relativt tyst här. Vissa grannar har fest nån helg, men inget som inte är okej.

Nu har det dock flyttat in en familj under oss som vållar oss stort besvär. De har en son som är 2,5 år och han skriker oavbrutet flera minuter i taget, många gånger om dagen. Jag vaknar numera mitt i nätterna av att han skriker, och sen igen sex på morgonen och så håller det på under dagen. Varje dag skriker han i mellan två-trettio minuter många gånger. Och ofta även på nätterna.

När de nyligen flyttat in tänkte vi att det kanske var för att han var osäker på varför de bodde på ett nytt ställe. Jag mötte mamman och frågade om de hade fått upp alla tavlor och mattor, i hopp om att det skulle ljuddämpa  mer, men de hade satt upp det mesta sa hon då. Jag informerade lite fint att det var lyhört upp till oss.
Jag undrar nu hur mycket man skall förväntas stå ut med? Ett tag var vi oroliga att de slog sitt barn, men då jag mött dem i trappan tror jag nu mest att de har ett väldigt ouppfostrat barn som skriker för att få sin vilja.

Vad ska vi göra?

Svar: Ett barn som är så litet är knappast “ouppfostrat”, det måste finnas en annan orsak till skrikandet.

Du har agerat så som jag skulle ha föreslagit, alltså påpekat att det är lyhört och så vidare, med vänliga antydningar om att det kan vara ett problem. Skrikbarnets föräldrar har inte brytt sig om detta, eller kanske förstått men inte kunnat göra något. För där är det egentliga problemet: vad ska de göra? Barnet har ju klara svårigheter, annars skulle det inte skrika så mycket. Och det kan inte vara roligt för föräldrarna heller.

Du kan ringa på hos dem när skrikandet just har börjat, eftersom tydligen både du och de är hemma dagtid, och fråga om det är något som kan göras. Exempelvis om föräldrarna kan gå ut och gå med barnet när det skriker. Om du har ett mycket vänligt och förstående tonfall bör skrikbarnets föräldrar ta till sig det du säger, och försöka göra något åt sitt barns skrikande, förutsatt att detta inte är normalt. Du kan ha någon annan lösning att föreslå genast, exempelvis att en tjock ljuddämpande matta läggs ut under barnets säng.

Naturligtvis är det inte bra att ett skrikande barn stör så som du beskriver. Men familjen har lika mycket rätt att bo som du har. Dagtid måste man stå ut med visst oväsen i ett flerfamiljshus. Somliga övar på piano och trummor, andra hamrar på hobbysnickerierna, små barn för oväsen. Nattetid ska det i princip vara tyst, men små barn skriker även då ibland – däremot knappast på det sätt du beskriver utan att det finns en orsak. Är föräldrarna unga och inte förstår att deras barn behöver läkarhjälp kanske du måste visa dem på en sådan möjlighet.

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (424)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 424

@mariab: Nu är det ju inte ett spädbarn utan ett småbarn det gäller. (2.5 år)

Petimeter, 16:26, 10 december 2010. Anmäl

Ojoj, stackars grannar, stackars barn och stackars föräldrar. Det kan fullständigt trasa sönder livet att aldrig få vila från ljud och i alla andra fall av grann-oljud kan man ju t ex till slut ringa hyresvärd eller polis men det går ju inte pga av att ett litet barn skriker. Som frågeställaren säkert vet av egen erfarenhet GÅR inte alla barnskrik att stoppa. Hur mycket föräldrarna än försöker. Trösten är väl att det går över, spädbarnstiden varar inte för evigt.

mariab, 14:53, 10 december 2010. Anmäl

Till öronproppen – ”Du kan inte ha så värst stor erfarenhet av hur ihärdigt ungar kan skrika”. Och du verkar inte ha så stor erfarenhet av god ton. Personangrepp är aldrig OK. Och till ämnet: när ett barn skriker så finns det en anledning till det.

Jansson, 21:44, 9 december 2010. Anmäl

@Öronproppen: Det handlar inte om hur mycket barn kan skrika, utan om sättet FS uttrycker sig på, som om h*n försöker beskriva situationen så att det låter så illa som möjligt. Varför annars ange exakta minuttal som om man stod och klockade varje gång?

Hedda, 15:46, 9 december 2010. Anmäl

Gillade ljudexpterten som var hos Skavlan för ett tag sedan: Orsaken till att barnskrik är det värsta ljud människor vet är att vi är genetiskt programmerade att åtgärda det. Att ta hand om den nya lilla människan, helt enkelt.

Agnes, 21:24, 8 december 2010. Anmäl

Hedda. Varför tror du FS överdriver. Du kan inte ha så värst stor erfarenhet av hur ihärdigt ungar kan skrika.

Öronproppen, 12:34, 8 december 2010. Anmäl

Är det bara jag som misstänker att TS uppfattning om hur länge och ofta skrikandet pågår är lite "kryddat" eller vad man ska säga? Om man störs av något och vill få medhåll om hur jobbig situationen är, är det nog rätt vanligt att man överdrivet lite. "Varje dag skriker han mellan 2-30 min många gånger", jag misstänker att det betyder att han skriker ett par gånger varje dag, nån enstaka gång har det hållt i sig i upp emot en halvtimme men oftast bara en eller ett par minuter.

Hedda, 10:11, 8 december 2010. Anmäl

A.B: välkommen till seniorboende! Där vrålas det för fullt, grannar skramlar med rullatorer, folk har radion på hög volym pga dålig hörsel o många hostar högt även nattetid. Så så värst tyst är det faktiskt inte på ett seniorboende! Vill du ha tystnad flytta ut i en koja i skogen eller skaffa husbil o parkera långt bort från stadskärnan ;)

Selma, 21:12, 7 december 2010. Anmäl

Situationen kan lätt bli ansträngd! Det gäller att tänka på grannsämjan. ingen vill bli störd i sin bostad lika lite som ingen vill bli klagad på. Kontakta hyresvärden o förklara situationen! Jag skulle inte ge mig in i en sån diskussion med en granne om jag inte ägde huset..Det kan bli totalfel.

Annelie, 21:10, 7 december 2010. Anmäl

"Glad liberal", jodå, jag tål nog leken! Det får du också göra. Så jag vill påpeka en sak för dig och andra som hävdar att skrik beror på att föräldrar inte sätter gränser. Det kan i och för sig vara så, MEN i desto fler fall beror skrik på att föräldrarna just sätter gränser för ett vlljestarkt barn. Jag föredrar ett barn med egen vilja än ett kuvat barn som lyder blint. Alltför lydiga barn ger dåliga vibrationer, rent historiskt sett.

Eva X, 08:11, 7 december 2010. Anmäl

Gaffel- och servettplacering?

Fråga: Hur lägger man besticken på tallriken när man har ätit färdigt? Ska gaffeln ligga med den kupiga sidan upp eller ner?

Vi är de enda i bekantskapskretsen som lägger servetten till vänster om tallriken (för det har du sagt att man ska göra). Det har du väl inte ändrat på? Varför ska servetten ligga till vänster?

Svar: Gaffeln kan man lägga med den kupiga sidan uppåt om man vill, många tycker att det ser mest elegant ut. Men jag vet att på krogen blir personalen gladast för den kupiga gaffelsidan mot tallriken, eftersom det gör det enklare att lägga besticken rätt vid utdukningen. Och dessutom finns en risk för onödiga repor i porslinet med gaffelklorna mot tallriken.

Så hur du än gör är det rätt i någon mening. Men vem sitter och kontrollerar hur andra lägger gaffeln, uppåt eller neråt, på sin tallrik? Om någon skulle kommentera detta eller höja sina finfina ögonbryn så är det en etikettsdesperado och sådana är patetiska.

Servetten läggs lätt hopknycklad till vänster om kuvertet när man lämnar bordet. Det är korrekt. Om någon gör på något annat sätt är det ingenting att bry sig om – men rätt är till vänster. Framförallt aldrig på själva tallriken, eller än värre, nerknycklad i ett glas. Av hänsyn till utdukaren, faktiskt!

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (15)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 15

I olika länder är sederna olika. Hos oss lägger man oftast gaffel och kniv bredvid varandra när man slutat äta. I Italien fick jag veta att man ställer dem isär på tallriken för att markera till personalen att man slutat äta. Amerikanarna anväder inte kniven när de äter så den ligger ofta bedvid tallriken efter använding. Det mesta är rätt för någon någonstans. Det kan man skylla på om pinsamhet uppstår.

Seppo, 23:31, 1 december 2010. Anmäl

Att sticka in knivbladet mellan gaffelklorna verkar vara lite ovanligt. Mera sprid är det att lasta mat på den kupiga sidan av gaffel, som många inte vet är inte heller korrekt .

Peter, 10:16, 30 november 2010. Anmäl

MAGDALENA SVARAR IGEN: Palle, du gör som du vill, men det är inte vad som menas med korrekt att sticka in knivbladet mellan gaffelklorna, det krånglar till det för personal och utdukare och är alltså fel. Nu kanske du inte är intresserad av att göra rätt, och det är som sagt din sak. Att du är högerhänt och "vill ha" servetten till höger är likaså fel sett ur formell dukningssynpunkt. Du tar den servett som är till vänster om din tallrik, annars blir det fel för alla andra.

Magdalena Ribbing, 12:27, 29 november 2010. Anmäl

@ HR - du har rätt. Jag blandade ihop begreppen.

MT, 11:19, 29 november 2010. Anmäl

Jag lägger den kupade sidan ner och kniven instucken i mitten av gaffeln när jag ätit klart... och eftersom jag är högerhänt vill jag ha servetten till höger.

Palle, 09:40, 29 november 2010. Anmäl

MAGDALENA GRIPER IN: alida har rätt angående tokfransen - sådana är det gott om i denna värld - som påstår att gaffelns placering på tallriken betyder si eller så. Endast ett gäller därvidlag, och det är gaffel-kniv parallellt placerade på tallrikens position kl 4 som markering av att gästen har avslutat ätandet av det som finns på tallriken. Finns mat kvar på tallriken behöver gästen markera om fortsätt ätande önskas.<br/>Kupig är den gaffelsida som bildar en kulle. Skålad är den motsatta sidan.

Magdalena Ribbing, 15:03, 28 november 2010. Anmäl

Enligt Svenska akademiens ordbok är kupig=konvex, men kanske inte ett så entydigt ord för många. Men Gunilla har nog lärt sig något som bara är hittepå.

alida, 22:18, 27 november 2010. Anmäl

Om man lägger den kupiga sidan av gaffeln uppåt har jag lärt mig att det betyder att man vill ha mer mat. Den kupiga sidan neråt betyder att man är nöjd.

Gunilla, 21:25, 27 november 2010. Anmäl

Nej, den kupiga sidan är den konvexa sidan.

HR, 17:33, 27 november 2010. Anmäl

"Om någon skulle kommentera detta eller höja sina finfina ögonbryn så är det en etikettsdesperado och sådana är patetiska" <br/>Har MR varit & fått Latino kompisar för det dyker upp en hel del desperados nuförtiden...<br/>Bra svar som vanligt!

LG, 09:46, 27 november 2010. Anmäl

Ytterplagg till frack?

Fråga: Vad är korrekt ytterplagg och huvudbonad att bära till frack? Även om nu slängkappa och hög hatt fortfarande skulle vara korrekt så känns det mer som maskerad än uppklätt. Vad skulle annars så att säga anses
vara acceptabelt? Vad finns det för alternativ? Är det korrekt vistats utomhus med frack utan ytterplagg och huvudbonad?

Svar: Jajamensan, det går förträffligt att ha en vanlig ytterrock till frack, utan hatt eller mössa! Lika bra som en paletå, en mörk prydlig rock av ylle. Eller slängkappa, vit sidenhalsduk och hög hatt. Som väl inte är så mycket mer maskerad i meningen utklädsel än fracken i sig?

Tillåter vädret att man avstår från ytterplagg, exempelvis till ett vårbröllop, så går man i sin frack utan slängkappa eller regnrock.

Man behöver inte engagera sig i ärkeformalisternas trista fracktrams typ armbandsursförbud och tvångslackskor. Bättre är att anpassa sig till vad som verkar vettigt och rimligt. Har man turen att äga två ytterrockar, en bamsig täckjacka och en snyggare yllerock, så kan man välja den mer eleganta till frack, förutsatt att man har lite förstånd.

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (24)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 24

Tack BernhardC. Jag sökte genast efter dessa hattar på AltaVista. Mycket tjusiga. Man kanske skulle investera i en Fedora.

FS, 16:47, 30 november 2010. Anmäl

Till paletån passar - om man nu vill bära hatt - en svart fedora såvida man inte har en homburg som är snäppet finare, ja om man nu inte vill väcka uppmärksamhet med sin cylinderhatt, men då kan man ju ta slängkappan på en gång också.

BernhardC, 13:31, 30 november 2010. Anmäl

Skodiskussioner kring frack brukar hamna på avvägar; vilken sort ska respektive ska man inte ha; får, får man inte ha.<br/>1) Välputsade blankskinnskor är korrektare än lack om burna till svart väst, men ingen går i taket för ett par lackskor<br/>2) Lack är mera korrekt till vit väst i synnerhet ju finare festen är (dekorationer och utmärkelser).<br/>3) Till smoking är lack dock det enda korrrekta<br/>Generellt kan tilläggas att långa svarta sidenstrumpor gäller om lack, annars långa svarta i lämpligt material.

BernhardC, 13:21, 30 november 2010. Anmäl

I december är röd toppluva alltid gångbar. Även till frack.

abc, 22:53, 29 november 2010. Anmäl

Vi glömde bort huvudbonaden här. Vad finns det för acceptabla alternativ om nu kylan sätter in och man är för tjockskallig för farfars cylinderhatt. Är ej heller klar med min doktorsexamen (Det tar ett tag till är jag rädd. Har iofs tagit Jöken).

FS, 16:26, 29 november 2010. Anmäl

Denna Hyfs o Stil vi pratar om här är begränsad till Sverige.:Så fort vi kommer ut i stora världen. Blir det något helt annat.<br/>Man får helt klart för sig när man ser frågorna. Att denna spalt är<br/>till för anhängare av Svergiedemokraterna som värnar om svensk kultur samt uppkomlingar i alliansens om inte har en aning om Hyfs o Stil.

Lennart från Arvika, 19:01, 28 november 2010. Anmäl

Det finns ett slags skoputs som heter Parade Gloss. Det tar tid att lägga på, enligt mina söner, som har varit musiksoldater men det blir bra mycket snyggare glans än lackskor har!

Bettan, 18:06, 28 november 2010. Anmäl

MAGDALENA REDER UT: Kort beskrivning av fracktillbehör: vit skjorta med stärkt krage och framsida, vit väst, undantag sådant som disputationer eller evenemang med enbart män, alltid vit rosett som halsprydnaden heter, undantag hovmästare i tjänst som har svart rosett, svarta tunna lack- eller fina lädersnörskor eller pumps med ripsrosett infälld, svarta tunna strumpor. Cummer bund, väst/rosett i färg, boots och andra avvikelser är artistklädsel. Vit sidenhalsduk-schal hör till ytterplagget.

Magdalena Ribbing, 09:56, 28 november 2010. Anmäl

@Frack-knutte.<br/>Har du förstått vad som menas med halsduk när du skriver<br/>"Vit halsduk bör dock användas till frack, oavsett ytterplagg." ?<br/>När etikettboken föreskriver "halsduk" avses inte sjal, utan slips eller fluga. Till frack förstås fluga.

abc, 00:01, 28 november 2010. Anmäl

Bästa frågeställare!<br/>Livet är en maskerad. Varför inte göra den så kul som möjligt? Är kvällens tema frack, dra till med hög hatt och slängkappa också! Det är både elegant o kul, gläd Dig själv och Dina vänner! Alltid retar det dessutom någon ofrälse jävel, för att nu citera Nils von Dardel

cg heden, 13:32, 27 november 2010. Anmäl

Objudande välbeställd partner?

Fråga: Har med stort intresse följt ”Bjudfrågan”, med dess svar och kommentarer men hur gör man när särbon tjänar betydligt mer och jag därmed hindrar honom (oss) från resor, restaurangbesök eller nöjen?

Inte för att jag lider särskilt av att min kassa är skral, men jag lider av att han hindras. Självklart får han göra vad han vill för sina pengar, men han vill att bara jag ska vara med och har inget intresse av att ta med sig någon kompis.

Nu tycker han att det är tråkigt när min ekonomi sätter käppar i hjulet, han längtar ju efter – och har råd – med så mycket. För mig blir det tungt att axla att jag gör tillvaron trist för honom och det är trist när han suckar över situationen.
Vi har varit ett par i flera år men fortfarande vet jag inte vad jag ska säga. Det går väl inte att frankt säga att “om du nu så gärna vill gå på restaurang med mig får du väl bjuda?”
Eller?

Svar: Bevare mig väl vilken situation du beskriver! Du och din partner har alltså hållit ihop i flera år. Han har bättre ekonomi och vill göra dyrare trevligheter än vad du har råd med. Men han förmår tydligen inte säga ”jag betalar förstås för dig” för att få göra dessa trevliga dyra saker.

Och du förmår inte säga ”du får gärna bjuda mig”.

Är det inte dags att tänka över kommunikationen? Grundligt?

Är han så totalt oförstående? Eller dumt obetänksam? Så osäker att han inte klarar av att spontant bjuda dig?

Eller föreligger måhända viss snålhetsrisk? Kolla! Och tänk efter hur du vill ha det – inte bara vad du tror att han vill.

(Ni vanliga kommentatorer som nu tänker rycka ut och hävda att jag inte får nudda områden som ni anser att psykologer, eller ni själva kanske? bör hantera, er svarar jag i förväg att ni kommer att klaga förgäves. Frågan är ställd till min spalt och därmed har jag anledning förmoda att frågeställaren är intresserad av att jag svarar med min uppfattning om ärendet. Hyfs och stil är mitt begrepp, läsarna vet vad det innebär och att det inte handlar enbart om att vika servetter och välja korrekt skofärg till rätt klockslag. Men för att ni gnällpuppor ändå ska bli glada har jag valt dagens övriga två frågor just för er).

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (107)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 107

Märkligt att många kommentatorer hävdar att man absolut "ska" ha gemensam ekonomi i ett långvarigt förhållande. Det är väl upp till varje par!<br/>Tycker att FS partner beter sig klumpigt, men jag kan intyga om att en sån situation kan vara komplicerad. Jag har i flera förhållanden varit den som tjänar mest, och en del tycker faktiskt att det är lite jobbigt att ständigt bli bjudna, kanske har FS partner dåliga erfarenheter och känner sig osäker på hur han ska hantera det...

Sofi, 11:20, 2 december 2010. Anmäl

Låter inte alls som en bra relation, nej. Hoppas att FS får det bättre snart, med eller utan den mannen!

KA, 21:22, 1 december 2010. Anmäl

Jag unnade mig att äta ute en gång, bara huvudrätt, när jag var arbetslös. Det sved, men jag tyckte det var värt det. Tyvärr var middagssällskapet inte lika nöjt. Han tyckte allt var så dyrt (det var medelpriser i förort) och våndades i evigheter innan han slog till på en rätt. Hans gnäll förtog mitt nöje. Att denna it-snubbe tjänade fyra gånger mer än jag (40.000:- i månaden) är bara en parentes... Vissa är tölpar! Spring fort från denna typ!

A, 00:51, 1 december 2010. Anmäl

Sesam65; om du bara har negativa åsikter om Magdalena och hennes spalt, varför i hela friden går du in och läser och retar upp dig på det hela??????????? Det finns MASSOR att läsa på nätet - prova ngt annat vetja!!

Maj-Britt, 22:21, 30 november 2010. Anmäl

Min f d sambo var likadan (fina restauranger, varmrätt + efterrätt var minimum), trots mina protester. Han visste att jag inte hade råd. Han betalade notan då, men lät mig veta att han alltid fick kosta på mig - "hans tidigare fästmö hon betalade minsann själv hon". Jag är säker på att han njöt av situationen. Jag håller med Magdalena, tänk igenom det hela, vill du verkligen ha det så här resten av ditt liv.

Maj-Britt, 22:14, 30 november 2010. Anmäl

Om han vill roa sig med dyra nöjen och dela dom med sin partner som inte har råd, är det en självklarhet att han betalar. <br/>Jag har haft samma problem själv och försökt hänga med genom att betala med pengar som egentligen skulle gå till andra viktigare saker. Till slut insåg jag att det var hans dyra nöjen jag betalade, inte mina. <br/>Den bästa investeringen jag har gjort, var att lära mig att säga: Jag har tyvärr inte råd. <br/>Pinsamt i början, men skönt att ha råd att betala hyran.

Linnéa, 18:04, 30 november 2010. Anmäl

Älskar som vanligt Ribbings sköna ironiska kommentar till gnällpupporna, i slutet av svaret.<br/>Sesam65: Det finns en skillnad mellan att ödmjukt yttra sin egen åsikt och att huta med näven åt Magdalena, så som många, och uppenbarligen också du, ofta gärna gör. Jag tror det är just lite mer ödmjukhet Ribbing längtar efter hos somliga av sina kommentatorer.

Lisa, 17:33, 30 november 2010. Anmäl

ha ha Sesam 65, vilken gnällpuppa du är. Ribbing rätt som vanligt!

Ninna, 13:42, 30 november 2010. Anmäl

Det tramsigaste jag vet är etablerade par, t.o.m. sambos som sitter och räknar kronor vid restaurangbesök eller lånar ut pengar till varandra. Oavsett om man är gift eller inte, har barn eller inte så bör man efter en viss tid nå ett stadium då vi:et, familjen bör vara överordnat jag:et. Det innebär att ekonomin är gemensam och man delar på alla kostnader i den mån man kan. Likväl går man inte och köper dyra saker typ en bil, en storbilds-TV etc om det riskerar att dränera den gemensama ekonomin

Trams, 11:01, 30 november 2010. Anmäl

@Cajsa: Tack för att du påpekar det! Och det finns ju dessutom par som varken är sambos eller förlovade, utan "bara" tillsammans. Det första man gör när dejtandet gått över i en mer seriös relation är ju inte att öppna ett gemensamt konto.

emma, 09:20, 30 november 2010. Anmäl

Jul hos homofobisk familj?

Fråga: Är en kille på 27 år som bor utomlands men oftast firar jul hemma i Sverige med föräldrarna.

Nu har jag för första gången i mitt liv hittat en partner jag älskar, vi har varit ihop i snart två år och planerar ett livslångt förhållande.

Sade till min mamma att jag gärna vill att min pojkvän också kommer med för julfirandet. Hon sade nej, med motivationen att min pappa är konservativ. Hon säger att jag i så fall får skaffa egen bostad för mitt julfirande (precis som hon och pappa fick göra, då hon var från finare familj och familjerna inte kom överens…)

Till saken hör att min mamma medgav att om det gällde en man till en av mina systrar så skulle det vara accepterat att han firade jul med våra föräldrar.

Vad tycker du? Ska jag, bara med motivationen att jag är homosexuell, tvingas acceptera att jag inte kan fira jul med min partner som dessutom inte har någon familj att fira med, på grund av min familjs åsikt?

Svar: Det är ju dina föräldrar som väljer bort dig från julfirandet hos sig. Du har en man och ni har bestämt er för att ni vill leva med varandra. Det kan inte dina föräldrar ändra.

Du måste ta ditt eget beslut om var du ska fira jul – utan dina föräldrar med din livspartner, eller utan honom men med dina ogillande föräldrar.

Som jag ser det är det solklart att du och din man firar jul tillsammans.

Som sagt, det är dina föräldrar som väljer bort dig, inte du som väljer bort dem. Förklara det för din mor. Hon kanske inte har förstått vad hennes och din fars attityd innebär för deras framtida kontakt med dig. Konstigt eftersom hon har en egen erfarenhet av inskränkthet och bristande tolerans från sin familj.

Något bör även föräldrar ha lärt under livets gång.

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (176)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 176

Tänk att jag tänker aldrig på vad mina vuxna barn och vänner gör i sänghalmen eller med vilka dom gör det. Men människor som har satt sina egna moralkakor i halsen, dom funderar på det och jag får anta att dom sedan skäms över sina sexuella fantasier. Jag tycker att det är förbaskat sorgligt att man som förälder förnekar sitt barn rätten till ett liv i frihet. Jag önskar FS en god jul och ge inte upp hoppet om dina rädda föräldrar.

Marmor, 19:56, 19 december 2010. Anmäl

Tack Anna! Jag letade efter länken men hittade den inte.. <br/>KG växte i mina ögon ett par tre cm.. :D

Carin, 16:37, 7 december 2010. Anmäl

Carins underbara kommentar som bild: <br/>http://flic.kr/p/8XZHft

Anna (Webbsida), 11:03, 3 december 2010. Anmäl

@ Helena<br/>Vad är det som är omoraliskt och fel med att leva homosexuellt? Jag tycker det är omoraliskt och fel att vara intolerant och fördöma vuxna människor som valt att leva tillsammans som ett par utan att skada någon. När folk säger att jag låter som en jävla bög svarar jag: vad är det som är så jävligt med det? Det vet dom oftast inte och ber ibland om ursäkt!

Anders, 23:26, 2 december 2010. Anmäl

1-0 till dig Carin :)

Bedrich, 21:51, 2 december 2010. Anmäl

@ Helena: Jag tycker att DU är omoralisk, otänkbar och FEL. Det är inte förhandlingsbart. Och jag har många vänner som känner som jag. Som tur är är jag inte släkt med dig och vi kommer troligen aldrig att träffas IRL. Hoppas du har det trevligt därinne i din lilla snäva världsuppfattning.

eckis, 17:59, 2 december 2010. Anmäl

Helena anser naturligtvis att alla inblandade ska följa Jesu ord från Lukas 14:26. Hon gör det uppenbarligen själv, som god kristen.<br/>"Om någon kommer till mig och inte hatar sin far och sin mor, sin hustru och sina barn, sina bröder och systrar, ja, även sitt eget liv, så kan han inte vara min lärjunge"

MariaO, 17:27, 2 december 2010. Anmäl

Helena, det som gör andra illa berörda är inte främst att du kallar homosexualitet fel, utan att du är beredd att ge upp ditt barn för att bevisa att du har rätt. Vad kan människor då vara beredda till?

KL, 17:17, 2 december 2010. Anmäl

"Helena": Är du säker på att din familj och dina vänner tycker som du? Eller törs de kanske inte uttrycka en annan åsikt? Dessutom, hur sjutton kan du ha koll på vad de har för sig i sänghalmen?

Eva X, 16:43, 2 december 2010. Anmäl

@Helena<br/>Äntligen ett roligt troll i debatten.

Tack, 16:08, 2 december 2010. Anmäl