Arbetskamratsgnäll?

Fråga:

En arbetskollega som jag jobbat med i snart fem år är ingen jag umgås privat med men jag måste ändå höra på dennes problem och allmänt negativa inställning. Egentligen har jag lust att uttrycka mig i mindre trevliga ordalag men vi lever ju i ett civiliserat samhälle så jag hoppar det.

Annons:

Har du tips på ett bra sätt att lösa detta? Jag skulle kunna klara av att inte vara vän med personen på arbetet.

Svar:

Du kan säga till din negativa kollega så snart det blir trist att lyssna, ungefär ”du, jag vet att du har problem/att du ogillar xxxx/att du tycker att allt är fel, och det har jag förståelse för men faktum är att jag har ingen lösning på detta så tror du att vi kan tala om något annat?”

Eller ”jaha, tråkigt att höra, men jag kan inte hjälpa dig”.

Eller ”synd om dig, nu måste jag koncentrera mig på det jag gör, så tyvärr kan jag inte lyssna till dig”.

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 1
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (41)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 41

Min erfarenhet är att det sällan är de som skulle ha anledning att gnälla som gör det. Var det inte här i DN som det var en serie artiklar om människor som gått igenom traumatiska händelser och hur de hanterat detta? Kan ha fel, men i alla fall, poängen var att de ofta fått perspektiv på tillvaron och väldigt sällan gnäller över bagateller. De som gör detta brukar istället vara de som aldrig behövt hantera några större svårigheter i livet. Tycker inte det låter som en depression heller, en del människor kan bara inte låta bli att vara negativa helt enkelt. De får helt enkelt vänta med sitt gnällande till efter arbetstid eftersom det är pest för omgivningen.

M, 17:35, 28 juli 2011. Anmäl

Visst får man gnälla, både privat och på en arbetsplats. Det FS undrar här är en person som ständigt vill dela sina problem med en kollega. Kanske har personen mycket problem, är deprimerad, har inga vänner och arbetsplatsen är enda tillfället att ventilera. Måste vara svårt för FS att ständigt lyssna på och diskutera kollegans problem. Förslaget att be chefen om att bli flyttad är inte fel. Det är inte illojalt, utan ett konstruktivt agerande. Annars är det väl risk att FS väljer att byta arbetsgivare. Kanske kan det också bli en diskussion med chefen ifall kollegan är deprimerad och behöver hjälp att vända sina tankar man kan få mycket hjälp via företagshälsovården i såna lägen.

Anna d.ä, 11:48, 28 juli 2011. Anmäl

Vet av egen erfarenhet att Magdalenas förslag till svar inte alltid räcker för att få tyst på gnällare. Själv förklarade jag för min chef att det var viktigt för mig att få flyttas så långt bort från gnällaren som möjligt vid första tillfälle, jag sa att detta inte var nåt personligt utan att personen kvävde mig på energi som jag hellre ville lägga på mitt arbete. Det är klart att det kan få gnällaren att framstå i lite dålig dager, men man är faktiskt inte skyldig att agera papperskorg till andras skit.

Ullrika, 20:37, 27 juli 2011. Anmäl

Helt rätt, om man valt att jobba där trots att det inte är perfekt, gnäll inte. Får han/hon inget annat jobb, gnäll inte då heller utan var glad att ha ett jobb öht. Sök vidare, men gnäll inte. Som kollega kan man pröva att avlasta personen, om det handlar om stress. Kan göra underverk.

Anonym, 10:29, 27 juli 2011. Anmäl

Lite "kvirr" hör hemma på en arbetsplats, om ingen någonsin klagar på ledningen/chefen verkar det skumt, som om man inte vågar kritisera ens inför arbetskamrater. Och överdrivet positiva människor är inte heller kul. MEN det får ju inte bli för mycket negativt såklart, då är ett bra förslag som någon skrev att säga t ex "nej, är det ingen som har något roligt att berätta?"

Maja Gräddnos, 11:52, 25 juli 2011. Anmäl

Alla förslag om att man ska vara extra positiv och gladlynt - det måste kännas som en örfil om man är "gnällig" (missnöjd och ev. deprimerad). Kan vara lika påfrestande i längden med arbetskamrater som alltid är hurtiga, pratiga, övertrevliga! Svårt att jämka ihop sig om man har olika personlighetstyper när man ska arbeta tillsammans, dock. Men här finns inget "rätt" och "fel", tycker jag.

tigerbalsam, 13:20, 23 juli 2011. Anmäl

En replik till "också klimakteriekärring", vissa personer uppfattar att alla som upplever något annat än de själva upplever är gnäll! Och innan man som god kollega försöker bryta den negativa spiralen på arbetsplatsen, försöka lyssna in och gå bortom horisonten vad är det min negativa kollega vill förmedla? Ett rop på hjälp eller är det bara gnäll! Är det fler kollegor som uppfattar det som gnäll, då kan man försöka bryta det tillsammans eller så lyssnar man inte! Förresten det står inte att personen talar illa om någon utan är bara negativ

Anonym, 09:33, 23 juli 2011. Anmäl

Åh, vad jag känner igen det där. Har en helt hoppslös kollega som inte gör annat än gnäller och hon pratar skit om sina kollegor (undrar vad hon säger om mig när jag inte är där...)och hon förstör verkligen arbetsglädjen, det är så tråkigt. Som många andra skriver får man visst gnälla om det har hänt någonting speciellt , men när det blir en livsstil då tröttnar iaf jag :).

Poona, 21:18, 22 juli 2011. Anmäl

Glader - jag håller med, man kan få gnälla ibland! Det behöver alla! Tycker det är bra att föreslå att man pratar om nåt positivt, utan att peka finger. Det är de som fastnar i det negativa som blir jobbiga. Samt de som gnäller om andra människor på arbetsplatsen, sådant gnäll är svårare att strunta i och inte ta ställning mot.

Jena (Webbsida), 20:07, 22 juli 2011. Anmäl

gnäll kan handla om en slags social kultur där själva poängen är att aldrig visa sig nöjd. Det är därmed inte meningen att ta gnället bokstavligt.Man behöver inte alls vara olycklig för att man gnäller med andra ord. Om man intresserar sig en smula för gnällets sociologi istället för att ta det på gravallvar så kan ganska så kul grejor komma fram i ljuset.

klurigt, 15:00, 22 juli 2011. Anmäl