Viktältande?

Fråga: Jag tillhör den grupp som lyckats med att gå ned i vikt, i mitt fall är det ca 30 kg. Nu har jag några kilo kvar till målvikten och jag fortsätter kämpa på.

En reflektion som jag måste ge är dock de intressanta kommentarerna man får.

Annons:

1. Nu behöver du inte gå ned mer i vikt!
2. Ska du verkligen gå ned mer?
3. Hur mycket har du egentligen gått ned? Du kommer ju försvinna!

Det vore lockande att säga: du då? Vad är din plan med ditt energiintag?

Istället har jag valt att ha en mer objektiv syn på saken. Jag refererar till att jag siktar på ett midjemått som enligt vårdguiden gör att jag befinner mig utanför riskgruppen. Samt att jag ska skaffa mig ett BMI som ligger inom det som är normalt.

Frågan är dock vad kan man säga mer?

Svar: Säg muntert till de rätt ohövliga frågeställarna ungefär ”tack för din omtanke men jag ids verkligen inte prata om det här” – så förstår de att du har redan svarat på alla frågor hundra gånger och orkar inte med fler svar.

Människointresset än en gång – andra vill veta hur du har lidit, eller vill få sin egen lagomvikt bekräftad, eller vill uppmuntra dig, eller bara vill väl – men ingen borde inte säga något förrän du tar upp ämnet själv. Så himla roligt är det inte att prata om sin vikt, och urtråkigt är det att få påpekanden från amatörer som inte ska lägga sig i hur mycket du minskat, eller vill fortsätta att minska, i vikt.

Du måste inte svara. Du måste inte informera. Om du vill prata om din viktminskning så gör du det utan att frågas om den. Det kan vara dags för omgivningen att inse det, och eftersom den inte gör det måste du hjälpa den på traven genom att inte svara med de detaljer som frågas efter.

Håll på din rätt att tala om det som du vill när det gäller dig själv!

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (60)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 60

[...] 1. Toalettringshyfs? (164)2. Trafikursäkt? (120)3. Frågeresonemang (107)4. Etikettspalten: Nigande i onödan (55)5. Kö-kryssare? (53)6. Bestickordning? (28)7. Dopnej? (24)8. Sensvarare? (23)9. Nedläggningspresent? (20)10. Viktältande? (14) [...]

Överviktsvar? - DN.se (Webbsida), 06:01, 2 mars 2012. Anmäl

Oj ,detta är verkligen "damn if you do, damn if you don't" Om man lyckas nå sin önskevikt och är glad för det, blir man nog besviken om ingen reagerar. Samtidigt kan viktminskning bero på sjukdom, då är det inte kul att få en kommentar om att man ser bra ut med nya vikten. Man skall ju inte kommentera någons vikt, men hur man än gör i det här fallet kan det bli fel även om man inte säger något. Inte lätt att "lyssna" heller som man kan om andra frågor och byta ämne om man märker att ett ämne är känsligt. Och hur gör man när någon faktiskt gått ner väl mycket, aneroxia kan börja med en bantning som går överstyr. Och någon som är farligt överviktig, javisst vet den om det, men om man faktiskt är orolig och vill hjälpa om man kan? Fullt med fällor att trampa i! Men kommentarena FS får är dumma, bra svar av Magdalena!

It's complicated, 23:08, 29 februari 2012. Anmäl

Nä Anonym 13:52, avund är ingen hemsk företeelse. Den är helt naturlig. Om man själv har (gjort) något som folk blir avundsjuka för är det väl bara att vara stolt och glad. Samt låta personen ifråga vara ifred med sin avundsjuka. Att bli kränkt känns som att slösa energi på dumheter.

Nilla, 09:26, 29 februari 2012. Anmäl

Känns ibland som om vi alla borde vara minst en aning mulliga, helst även ha en tendens att dricka lite för mycket och vara svaga för godis och chips, då skulle folk slippa bli provocerade och känna sig hotade och känna att de måste komma med ifrågasättande kommentarer mot sina medmänniskor.

Ullrika, 17:54, 28 februari 2012. Anmäl

En liten kommentar som kanske kan vara en liten tankeställare - när man har sett nâgon med en viss krops- och ansiktsform under lâng tid sâ kan man ibland fâ en liten chock när den personen har gâtt ner 30 kg. Det är inte nödvändigtvis avundsjuka, hos mânga personer som har nâtt en viss âlder sâ fâr stor viktminskning ibörjan en effekt att ansiktet ser lite urholkat ut, skinnet hänger lite och personen kan ha tendens att se lite tärd ut. När kroppen sen väl har haft tid att komma ifatt sâ börjar personen se mer hälsosam ut igen. Men hâll alltsâ i âtanke att vissa människor fâr ett lite tärt och inte sâ hälsosamt strâlande utseende under en viss fas av viktnedgâng, det blir dâ svârt för människor att inte spontant utbrista nânting - det triggar liksom visuellt igâng samma reflex som vi fâr om vi ser nâgon som varit sjuk ett tag och ocksâ gâtt ner rejält i vikt. Inte nödvändigtvis elakt menat men snarare en sorts spontan oro. Fast jag hâller med om att visst kan man hâlla kommentarer för sig själv och frâga nânting mer generellt som : "och hur mâr du?" Det räcker mer än väl som frâga. Grattis till alla som lyckas fâ kontroll över sunt mattintag och vikt - jättestarkt jobbat!!! KRam

LOTTA, 08:43, 28 februari 2012. Anmäl

Jag har alltid varit smal och vältränad vilket är delvis ärftligt delvis min förtjänst eftersom jag undviker mat typ MacD. och försker röra på mig så ofta har tillfälle till det. Hela mitt liv får jag höra gnäll efter gnäll att jag inte äter ordentligt. Bantar du? Äter du för lite? Du blir snart anorektiker mm...jag väger normalt till min längd men jag har ingen utputande mage och överbliven fläsk på ryggen. Jag har aldrig fått beröm för min fin, tränade kropp men bara pickar. Jag måste alltid förklara mig och ursäkta fast folk ser att jag äter normalt och tom tillåter bakelser och kakor i större utsträckning än de på bjudningar. Och vad gör man i detta fallet?

Anonym, 12:10, 27 februari 2012. Anmäl

Fattar inte varför folk ska kränka nån som uppenbarligen kämpat med sin vikt och nu lyckats komma i mål. Avund är en hemst företeelse, för det är nog det det handlar om.

Anonym, 13:52, 25 februari 2012. Anmäl

De är bara avundsjuka! Jag har själv samma problem som FS eftersom jag gått ner till normalvikt efter att ha varit lite för rund ett tag efter en tids sjukdom. De som kommer med sina idiotiska kommentarer är personer som rent ut sagt är tjocka. Jag har aldrig fått den typen av kommentarer/frågor från smala personer. Jag har valt att ignorera dem, säger bara att det inte angår dem.

KJ, 13:49, 25 februari 2012. Anmäl

Nå man måste komma ihåg är att för de flesta är träning ett måste och att äta sunt är inte nåt kul. Så om man råkar vara en sån som tycker träning är det roligaste i livet, och kanske har en tendens att träna lite för mycket för att det är kul precis som andra har en tendens att äta några bullar för mycket, då får man helt enkelt räkna med att folk tror att man är offer för nån störning samt att man bantar. Men återigen handlar det om folks oförmåga att backa ur när man svarar att man mår bra. Är det en ytlig bekant ska man bara behöva svara detta en gång, en närmare bekant kanske kan få övertygas ett par gånger, men sen måste man lämna vederbörande ifred.

Ullrika, 09:54, 25 februari 2012. Anmäl

mm, upplever man nästan allt som kritik, eller t.o.m. övergrepp HAR man nog problem av något (några) slag även om det inte är anorexia. Någon som har kunskap i ämnet kan dra slutsatser utan att ha egen erfarenhet av problemet, alla är inte så egocentriska att allt handlar om en själv.

GH, 20:50, 24 februari 2012. Anmäl