Föräldrabråk?

Fråga: Jag och min fästman gifter oss om ett tag och har börjat fundera på bordsplaceringen.
Vår stora fundering gäller huruvida vi ska ha ett traditionellt honnörsbord med föräldrar eller inte.
Under normala omständigheter hade det varit självklart för oss, det som försvårar beslutet är att min fästmans föräldrar genomgick en skilsmässa för ett par år sedan.

Det var en väldigt infekterad skilsmässa. Och fortfarande är det väldigt infekterat mellan mina blivande svärföräldrar, de kan inte träffas utan att bråka och ägna sig åt pajkastning. De vägrar att komma till gemensamma familjehögtider om den andra parten kommer (naturligtvis undantag för bröllopet) och den kontakt de har består av bråk och ältande.

Vi är helt enkelt oroliga för att ett traditionellt honnörsbord skulle placera oss bokstavligen i skottelden och att vi inte skulle få en fridfull och rolig fest.
Är det under rådande omständigheter okej att avstå från ett traditionellt honnörsbord och istället placera syskon eller brudfölje där?

Svar:
Det är egentligen otroligt att vuxna människor beter sig som du beskriver, så att ett barns bröllop riskerar att förstöras på grund av att två vuxna personer inte kan uppföra sig normalt efter en skilsmässa.

Bäst vore att din fästman satte sig ner med sina föräldrar, en i taget, och förklarade för dem vilken katastrof deras beteende skulle bli för bröllopet. Om de kan avge en seriös försäkran om att uppföra sig som vuxna, normala människor så är det kanske det klokaste lösningen. Att placera dem vid andra bord skulle kunna uppfattas av andra gäster som en markering från brudparet mot brudgummens föräldrar.

Dessutom: brudgummens föräldrar sitter ju inte bredvid varandra vid honnörsbordet – på brudens andra sida sitter hennes far, och han har brudgummens mor som bordsdam, på brudgummens andra sida sitter brudens mor och hon har brudgummens far som bordspartner. Det är alltså fyra personer mellan dessa brudgumsföräldrar och det gör att de knappast kommer åt att gräla med varandra, det blir för långt avstånd, de kan knappast komma på idén att luta sig förbi bordspartner och brudpar för att komma åt att gräla med varandra.

Ingen begär att de ska krama och samtala med varandra, däremot att de ska vara normalt hövliga, säga goddag och låta bli att vara otrevliga mot varandra.

Är det inte möjligt att få dessa omogna personer att lova att bete sig hyfsat så är lösningen den du föreslår, att avstå från honnörsbord och placera brudparet tillsammans, kanske vid ett eget bord (det förekommer att brudparet sitter ensamt och har två stolar framför sitt egna bord för gästerna att komma fram till och slå sig ner och prata en stund) eller ett honnörsbord med brudföljet, tärnor och marskalkar. Då får de stridande brudgumsföräldrarna sitta långt från varandra vid andra bord och ha brudens föräldrar som bordspartners ändå.

Det kommer som sagt att noteras, men kanske är situationen känd av övriga gäster så att de förstår orsaken. Viktigt är att berätta om den icke traditionella placeringen i god tid för brudgumsföräldrarna för att de ska förstå varför de placeras så, vilket ju är mest pinsamt för dem själva.

Magdalena Ribbing