Sexskämt?

Fråga: Jag behöver råd om hur man hanterar en släkting med förkärlek för sexskämt och sexuella anspelningar. Dessa mycket otrevliga skämt och anspelningar har hållit på sedan jag och mina systrar var i tonåren. När vi klagade hos de andra vuxna i familjen har de sagt att han inte menar något med det han säger

Släktingen är ingift släkt så pass nära att vi ses flera gånger per år. Han började med att klappa oss systrar i baken då han fick tillfälle och en gång försökte han till och med kyssa mig. När det gick så långt tog de vuxna det verkligen på allvar och talade honom tillrätta, och efter det lugnade han ner sig.

Men efter ett tag kunde han ändå liksom inte låta bli att fortsätta med de obehagliga sexskämten, små insinueringar om att sova ihop eller så. Alltid som ett skämt, burdust liksom, men alltså absolut inte roligt. Speciellt inte med tanke på hans övertramp från tidigare år.

Senast idag fick jag ett skämt som var en slags ordvits med sexuella anspelning. Det är alltid som att ingen annan verkar höra, och jag blir lika chockad varje gång och följaktligen helt mållös.

Idag är jag äldre och kan hantera det på ett annat sätt, men icke desto mindre är det fortfarande så förnedrande och tragiskt att behöva höra dessa äckliga kommentarer!
Några tips om hur man kan hantera dessa situationer?

Svar: Många unga män och kvinnor råkar ut för äldre generationers plumpa sexanstrukna så kallade skämt. Även om det inte är illa menat är det ytterst obehagligt. Det är en katastrofal missuppfattning om de tror att de i kraft av just sin ålder har rätt att göra sexuella anspelningar till yngre personer som de förmodligen finner fysiskt tilltalande.

Ingen ska ofrivilligt behöva utsättas för sådant som du beskriver. Jag anser att du ska säga ifrån bestämt och direkt.

Tyvärr förefaller dina övriga vuxna med något undantag vara så utomordentligt fega att de inte vågar säga till när de hör dessa dumheter, eller förklarar att mannen inte menar något med det han säger. Dessa vuxna som har sett, hört och fått sig berättat av tonåringar men inte har ingripit beter sig uselt – vad skulle de ursäktat sig med om denne man i sin brist på självkontroll hade förgripit sig på er systrar? Att han inte menade något med det?

Nu är du ju vuxen nog att protestera själv. När ett obehagligt ”skämt” kommer, visa tydligt och genast att du inte vill höra sådant. Egentligen skulle du inte behöva vara artig, men vill du behålla en (i ditt fall verkar den vara ganska sviktande) familjefrid kan du säga ungefär ”den där sortens så kallade skämt uppfattar jag som obehagliga så kan du sluta med dem, tack”.

Eller ”det är inte okej, det du säger, och jag vill inte höra sådant”.

Inte särskilt vänligt men det är inte heller rimligt att du ska stå ut med det slags gubbighet som tar sig dessa förnedrande pinsamma uttryck. Även äldre män måste kunna behärska sig i sällskap.

Magdalena Ribbing