Menysignal?

Fråga: Nästan vid varje restaurangbesök händer följande. När min vän och jag har tittat igenom menyn och vi har bestämt oss för vad vi vill ha, så dröjer det inte länge förrän min vän säger åt mig att stänga igen menyn och lägga ner den på bordet. Annars vet inte servitören att vi vill beställa, påstår han. Ingen annan jag känner har hört talas om att det förhåller sig så.

När jag bestämt mig för vad jag vill äta så vill jag gärna fortsätta att botanisera bland vad som i övrigt erbjuds i menyn, men det beteendet fördröjer alltså möjligheten för oss beställa, enligt min vän.

Stämmer det verkligen? Utbildar restaurangskolorna verkligen sina elever att vänta med att ta upp beställningen tills alla gäster vid bordet har stängt igen sina menyer? Är jag illa uppfostrad som inte känner till detta?

Svar: Vika ihop menyn är ett ganska vanligt sätt att markera att man som gäst är redo att beställa. Personalen har nytta av en tydlig signal att nu är det dags att gå till dessa gäster och ta upp beställningen. Detta gäller inte överallt men på många ställen. Vill du fortsätta att titta i menyn säger du det. Det är varken ovanligt eller fel. På en del krogar kan det vara brist på menypärmar/blad och då behöver personalen ta menyn från bordet för vidare befordran till nya gäster. Det får du stå ut med, du kan be om den igen till efterrätten oavsett du vill ha en sådan eller ej.

Illa uppfostrad? Verkligen inte, men den här signalen hade du inte fått lära dig innan din vän försökte bibringa dig den kunskapen.

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (8)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 1-8 av 8

Inte min mening att öppna en sidolinje O.T. Men, utan att underskatta oss själva eller den ensamme mannen, motsvarade nog ingen av oss "urtypen" restaurangraggare - snarare "far-/morförälder", på kvällsbesök, ute på stan. Stödjer skämtteorin - tackar för uppmärksamheten - och går vidare i livet! ;D

gamla Tekla, 12:26, 13 februari 2017. Anmäl

@gamla Tekla: Min erfarenhet är att restauranganställda ofta känner sig lite obekväma med ensamma manliga gäster. Det är någon sådan där djupt sittande kulturell föreställning: "här har vi en som är ute för att ragga." Inte den bild som många restauranger helst vill förmedla om sitt klientel. Kanske ville hovmästaren bara ta udden av den bilden genom att skämta om det. Alla människor skämtar inte nödvändigtvis bra.

Kap Kennedy, 11:08, 13 februari 2017. Anmäl

Oftast har man ju som gäst ett eget intresse i att vara tydlig mot personalen. När man exempelvis är redo att beställa vill man också få göra det – att lägga undan menyn blir därför en helt logisk signal att skicka. Att inte förutsätta att andra människor är tankeläsare är rent allmänt ett bra sätt att försäkra sig om god service och behandling. Och det gäller naturligtvis inte bara på restauranger.

Kap Kennedy, 10:44, 13 februari 2017. Anmäl

En tanke: Det var kanske den ensamme mannen, som hovmästaren "ömmade" för. Blinkningen skulle kanske inviga oss i planen? Lika fånigt, märkligt och mossigt hur som. Spontana möten kan bli verkligt intressanta och trevliga - men, arrangerade?

gamla Tekla, 00:02, 13 februari 2017. Anmäl

gamla Tekla, 13:07: Håller med Magdalena att hovmästaren verkar rätt märkligt...Den här idén att två kvinnor som är ute tillsammans är "ensamma" och behöver sällskap är ju ganska mossig. Tänk om jag var ute med min man och det satt en ensam karl eller kvinna vid ett annat bord och vi blev hopfösta av hovmästaren, oerhört märkligt skulle jag tycka, och detta är lika märkligt när två kvinnor ska stå ut med detta utan indikerat en preferens för manligt sällskap?!

caroline caroline, 17:50, 12 februari 2017. Anmäl

MAGDALENA SVARAR: gamla Tekla, det där fåniga beteendet är väl ingenting att bry sig om! En karl (hovmästaren) som verkar tycka att han är charmant lustig på det sätt du beskriver kan du strunta i, han fattar ju inte bättre, ingen att öda energi på att ogilla. Ville du så kunde du ha sagt "vi sitter gärna i fred." Det finns ju också en svag möjlighet att hovmästaren försökte ordna bästa lediga bord till er kvinnor, och använde sin larviga blinkning som metod i sin yrkesroll. Eller var det tics?

Magdalena Ribbing, 14:36, 11 februari 2017. Anmäl

Två äldre kvinnor besöker en kväll en klassisk restaurang efter teatern. Här följer en fråga, O.T.: I den glest besatta matsalen sitter en ensam man i vår ålder. Under väg föreslår hovmästaren oss bordet bredvid den ensamme - med en blinkning(!) och slutorden "... trevligt med sällskap." Vi accepterar, men börjar fundera... vad menade han, egentligen? Det blev litet prat mellan borden - men, blinkningen gnagde. Hakade vi oss upp oss på en småsak? Hyacint-varning? (ref. "Skenet bedrar")

gamla Tekla, 13:07, 11 februari 2017. Anmäl

Naturligtvis gör man så, det är en tydlig signal till servitören. Tyvärr känner inte alla restauranganställda till detta utan kommer pockande och vill ta upp beställning medan man sitter och läser. Ibland händer det också att de vill städa bort tallriken med lite mat kvar fast jag lagt besticken "tjugo i fyra" som signalerar att jag tänker fortsätta att äta. (Båda besticken tätt hopfösta "tjugo över fyra" signalerar ju att jag har ätit färdigt.)

Irene Holm, 09:58, 11 februari 2017. Anmäl