Hembesök?

Ämnet ovälkomna gäster åstadkommer allt fler frågor till spalten.

Fråga: Vi bor i Stockholm men brukar åka bort några veckor på semester på sommaren. Igår kom min man hem och sa att min svägerska hade frågat om de kunde bo en vecka i vår lägenhet på semestern eftersom vi ändå inte är hemma, han sa att det var okej.

Nu är det så att jag inte känner att det är okej. De har små barn och jag är lite av en pedant. Tycker även att det känns olustigt med alla privata prylar, papper etc man har. Vi umgås inte särskilt mycket, under de dryga femton år vi har bott i Stockholm har de hälsat på oss kanske två – tre gånger men nu kommer de en vecka när vi inte ens är hemma? De har gott om pengar så de kan mycket väl ta in på hotell, och det finns ännu en släkting med stort hus i en förort – de hälsar på dom så de skulle ju kunna bo där tycker man.

Är det rätt att de ska få bo här bara för att det är tomt och blir bekvämt? Är jag bara småaktig och ogin, eller ska jag säga att jag faktiskt inte vill låna ut vårt hem?

Svar: Med stor förståelse för din tvekan råder jag dig ändå att låta svägerskan bo hos er, eftersom din man redan har sagt ja. Det borde han inte ha gjort utan att fråga dig först. Skulle ni nu säga nej nu måste ni ha ett vettigt skäl, annars blir det tydligt att det är du som inte vill ha svägerskan boende i din bostad och det kan sabotera den släktsympati som förhoppningsvis ändå finns mellan er.

Det är ett stort förtroende att låta någon bo i ens hem när man själv inte är där. Du kan att ringa din svägerska och säga att du gärna vill förklara att det finns ganska mycket i lägenheten som är en risk för små barn, barnen kan skada sig och föremål gå sönder. Förklara att du inte kan flytta undan allting, tyvärr, kan du säga. Och så säger du vänligt att du är pedant och vill att de bara använder matbordet med plastduk, inte äter något i soffan osv, inte har egna gäster, jag vet inte vad du kan ta upp av sådant som du inte vill att svägerskefamiljen ska göra hos dig. Men poängen är att du hövligt preciserar en rad saker som gör att svägerskan kan känna att det här blir för besvärligt för henne att iaktta och i bästa fall säger hon att då bor familjen hos den andra släktingen.

Du framstår visserligen som en besvärligt pedantisk svägerska men du har inte vägrat svägerskan tillträde till ditt och din mans hem.

Fungerar inte den metoden måste du ställa undan det du är rädd om, låsa lådor och skåp om det går, eller lägga allt du oroar dig för att svägerskan ska vara nyfiken på i en garderob som du låser, eller i ett rum som du kan låsa. Lägg enkla skynken över möblerna osv. Och försök tänka på att svägerskan inte vill dig illa utan bara är mån om sin egen närmaste familj och sin egen ekonomi.

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Kommentarer (19)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 1-10 av 19

Jag ryser. Annans barn som förstör vår lägenhet när vi är på semester. Har inte en eldsvåda el. översvämning inträffat, så är bokhyllan omorganiserad, barnfingerkladd på böckerna, fjärrkontrollen är omprogrammerad av blint tryckande, stagen till fönsterbrädorna är knäckta för att ungjävlarna suttit på dem, familjens katt har kissat i garderoben, avloppet är förstört för att ett vuxet pucko hällt ut något som kloggar igen hela BRF:s avloppsstam, balkongdörrstaget avbrutet o tvättmaskinen trasig.

Genesis Day, 01:14, 4 maj 2017. Anmäl

Först och främst så är det ju värt att säga att detta definitivt inte är svägerskans hem. Helt uppenbart så var det en fullt rimlig fråga iom att mannen i detta fallet godkände det. Felet är naturligtvis mellan man och fru i detta fall som missade i kommunikationen.Jag håller dessutom inte med MR här. Bättre att säga som det är, att du inte är komfortabel med folk i din lägenhet när du inte är hemma. Det är lättare att acceptera än en lista tjock som en bok med regler som om att man är en idiot.

Simon T, 11:23, 2 maj 2017. Anmäl

Att man "inte känner sig bekväm" med att någon är i ens hem när man är borta är ett *helt* acceptabelt skäl. Jag tycker du ska säga till karln att han får säga att det tyvärr inte går, och ni behöver inte hymla om varför. Om jag frågat min bror om en sådan sak skulle jag *definitivt* acceptera ett nej utan att tycka illa om nån. Bara man får svaret så snabbt som möjligt så man hinner fixa annat boende är det ju inget att bråka om :). Det *är* ok att säga nej!

annan Camilla, 23:19, 1 maj 2017. Anmäl

Eftersom maken redan sagt att det ar OK sa ar det val bara att bita ihop och vara gast vanlig. Se det som nagot du inte gillar men som du gor for din mans skull. Du sager att ni inte ar speciellt nara. Kanske det har ar en chans att visa sig villig att gora nagot for familjen? Nar man valjer en livskamrat sa valjer man ju ocksa till viss man dennes satt att umgas med sin familj. Ber dom att fa stanna igen sa kan du ju saga att du vill traffa dom oftare och vill darfor vara dar nar dom besoker.

Tycker jag Iallafall, 19:13, 1 maj 2017. Anmäl

forts: Han hade även gått igenom våra datorer och privata saker, och likaså låtit pv:n bo över osv. Vi kan väl säga att han inte är speciellt omtyckt av mig längre, eller välkommen heller för den delen vare sig vi är hemma eller borta.

Maleandro Le Male, 16:16, 1 maj 2017. Anmäl

Vi lät en mkt god vän till min man låna vår våning medan vi var på semester i Sverige och när vi kom tillbaka så visade det sig att han hade använt alla mina hygienprudukter och krämer som är ganska så dyra då jag tycker om att skämma bort mig själv, haft middagar för människor som vi inte kände eller ens visste att han var bekant med, bla en pojkvän som bara bodde ett stenkast ifrån där vi bor.

Maleandro Le Male, 16:11, 1 maj 2017. Anmäl

Ewa Atena, en syster, ja, som hälsat på två, tre gånger på femton år. Lite skillnad om man har en närmare, tätare kontakt.

M K, 14:39, 1 maj 2017. Anmäl

Jag håller med "lilla moi" - precis så skulle jag göra när situationen nu är som den är, eller be maken göra det! Jag anser inte alls att man måste "krypa ut ur sin bekvämlighetszon och ge omvärlden en chans att visa att allt inte måste vara precis som man tänkt sig själv" för att bli respekterad och/eller omtyckt!

Marie-Louise Göransson, 13:36, 1 maj 2017. Anmäl

Nej, FS är inte småaktigt och ogin. Svägerskan är det. Hade det varit släktingar som kom på besök när de var hemma och FS visste att barnen vet hur man vistas i möblerade rum så hade nog FS känt sig trygg med att låna ut hemmet. Som det är nu så vill svägerskan bara utnyttja utan besväret att vara trevlig med värdfolket.

Så det så, 13:24, 1 maj 2017. Anmäl

Tur att det finns andra människor som är generösa. Det är inte fråga om att släppa vilt främmande människor i sitt hem men en syster. Mina släktingar bor utomlands (fina påkostade bostäder) ;-))) och jag är välkommen när som helst att bo där vare sig de är hemma eller vistas på semestern. Jag få gärna bo där under deras frånvaro. Och jag fick ta mina barn när de var små . Klart jag ansvarar för att lägenheten/huset kommer inte att rivas ner , brännas och förstörs mm . Vi lever inte för evigt.

Ewa Atena, 13:15, 1 maj 2017. Anmäl