Sorgbjuden?

Fråga: Som nybliven änka blev jag bjuden på en silverbröllopsfest.

Den startade vid 18-tiden och när klockan var 23.30 kom vi till kaffet och då fick vi resa på oss och mingla lite. Under hela kvällen höll olika par små tal om hur underbart det var att ha varit gift i 25 år.

Tyvärr förstod jag inte innebörden av denna fest när jag tackade ja och kände mej ganska nere när vi kom till kaffet. Kände då att jag inte klarade mer av alla ”lyckliga” par och tackade diskret värdparet och gick hem före kaffet när alla hade rest sig och skulle hämta kaffet.

Gjorde jag fel eller vad annat kunde jag ha gjort, undrar en som hade hemlängtan.

Svar: Förmodligen hade inbjudarna de bästa avsikter, nämligen att du som nyss blivit änka kunde uppskatta att träffa gamla och nya bekanta på en bjudning. Det var kanske inte det bästa av tillfällen med just en silverbröllopsfest, men jag förmodar att inbjudarna inte tänkte på detta som ett hinder för din närvaro.

Med stor förståelse för din situation svarar jag dig ändå att det är du som bestämmer vad du kan klara av. Alltså att bjuds du på 25-årsbröllopsfest kunde du ha tänkt på att det med stor sannolikhet skulle bli samtal och tal om äktenskap av ”silverlängd”, och då hade du kunnat tacka nej till kalaset.

Eller så kunde du ha bestämt dig för att ändå försöka fungera socialt trots din svåra situation, och gå på festen, vilket du gjorde – men då skulle du inte förvänta dig eller hoppats på att slippa se andras lycka, om jag kan uttrycka mig så.

Att du gick hem vid kaffet så pass sent var inte fel. Kommer man till en bjudning kl sex och stannar till halv tolv är det helt tillräckligt.

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (6)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 1-6 av 6

Dålig timing, men säkert välment inbjudan. Annars är det ett välkänt fenomen att en del drar sig undan och slutar bjuda in änkor/änklingar för att det känns "obekvämt", så dina vänner är uppenbarligen inte den sorten i alla fall. Men förstår att det måste ha varit plågsamt, själv hade jag inte klarat av det när jag var nybliven änka.

M K, 17:43, 11 maj 2017. Anmäl

Att befinna sig i sorgearbete är påfrestande - temat och den utdragna tiden för festen bidrog, förstås. "Lyckliga par överallt" kan göra vem som helst moloken. Men, bra att FS tackade ja till festen! Att tacka för sig 23:30 och efter alla dessa tal? Gissar att fler än FS, kände hemlängtan så dags...

gamla Tekla, 10:11, 10 maj 2017. Anmäl

Beklagar även jag, FS. Klart du kan gå innan kaffet. Du bestämmer själv hur länge du vill stanna. Hade själv aldrig stått ut så länge som du gjorde!

Molly Moll, 10:11, 10 maj 2017. Anmäl

Beklagar sorgen FS. Många måste ju tyvärr hävda sig, och "tävla" med andra om hur lycklig och lyckad man är.

Susie Dahl, 09:22, 10 maj 2017. Anmäl

Men jösses, stod frågeställaren ut i över fem timmar? Jag skulle inte ha pallat halva tiden även utan sorg i bagaget. Det som beskrivs låter ju inte ens som en fest, utan som något slags sektmöte. Håller folk på med sådant? Inte bara frågeställaren borde tacka nej till dylika tillställningar.

Kap Kennedy, 08:03, 10 maj 2017. Anmäl

Imponerande att FS under de omständigheterna orkade stanna så länge!

H R, 07:28, 10 maj 2017. Anmäl