Inbjudningshinder?

Fråga: Jag undrar om man ska skicka inbjudan till de som man vet inte kan komma?

Till exempel till enklare mottagning/öppet hus vid födelsedagar, student, konfirmation, alltså till de man vill bjuda, men vet att de bor långt bort exempelvis Danmark eller studerar tillfälligt i USA eller är sjuka, men är nära släkt och vänner?

Svar: Ja, det är rätt att skicka inbjudan även om man förstår att det finns hinder för närvaro. Det är gästen som ska bestämma om vederbörande vill gå på festen eller inte, det kan ju tänkas att det kan fungera att närvara trots allt.

Vill du göra det tydligt för gästen att du inser problemet kan du skriva en rad på inbjudan ungefär ”vet att du antagligen har förhinder men finns en möjlighet för dig blir vi så glada” eller något sådant.

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Kommentarer (2)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 1-2 av 2

Bjud dem. Annars blir detta en annan variant av då folk frågar vad man gör ett visst datum. Då kanske jag svarar att jag har jobb och så blir man inte bjuden eller vad det nu kan vara. Detta bara för att man inte vet vad avsikten är då de frågar. De tänker inte på att man kanske kan ordna med jobbet, kanske helt enkelt planera om ifall det inte är något viktigt man gör. Minns att jag har svarat att jag tänkte vara på sommarstugan då någon har frågat, en sak som jag klar kan planera om. :/

Roland Kronqvist, 14:09, 22 maj 2017. Anmäl

Jag har bott utomlands i många år och faktiskt blivit ledsen ett par gånger när jag inte blivit bjuden på släkthögtider. Blir jag bjuden på bröllop, stor födelsedagsfest eller liknande men inte kan komma så skickar jag alltid gratulationskort och oftast present. Blir jag bjuden känner jag mig glad att vara inkluderad även om jag är långt borta

Sweydia Ism, 13:20, 22 maj 2017. Anmäl

Ersättningsgäst?

Fråga: Vi bjöd ett par vänner på en 50-årsfest.
Då kom ett brev där det stod:
”Tyvärr kan vi inte komma men vi skickar i stället vår dotter och henne man.”

Är detta brukligt?

Svar: Absolut inte! Det är alldeles fel och bäst vore om du skrev till eller ringde upp detta par som tackade nej och förklarade att det måste ha blivit ett missförstånd, dottern och hennes man är inte bjudna till ert kalas.

Er bjudning är inte detsamma som en offentlig tillställning med fritt tillträde. Två personer som är bjudna till er privata femtioårsfest har tackat nej, helt korrekt om de inte kan komma. Men de som är förhindrade har ingen som helst rätt att ”skicka” någon annan i sitt ställe.

De enda som kan bjuda in gäster är de som är värdpersoner. Inga gäster kan oombedda medföra andra personer och inte heller skicka dit någon ersättare. I visst nutida tankesätt ses en bjudning ibland som en öppen arena dit inbjudna kan ta med sig en kompis eller två, eller något nytt pojk- eller flickvänsfynd. Nej, nej, nej, så gör man inte! Varför skulle värdpersonerna ha utgifter och lämna platsutrymme för obekanta personer?

Nu kanske någon speciell och för mig obekant sed ligger bakom alltihop, jag vet ju inte mer än du berättar. Kanhända era inbjudna vänner föreställer sig att deras återbud innebär två tomma platser på er fest och att de hjälper er genom att skicka dit sin dotter och hennes man? Kan det finnas en lokal tradition där den som är förhindrad att närvara vid ett jubileumskalas skaffar en ersättare? Nåväl, det har jag aldrig hört talas om och det är absolut inte något som ni behöver finna er i.

Ta kontakt genast och säg vänligt att bjudningen är till för de av era vänner som ni själva bjuder, inte för andra.

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (11)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 1-10 av 11

Till alla er som tycker representationstanken är absurd: Jag tror helt enkelt det är olika i olika kretsar. Sen menar jag att man naturligtvis ska kolla med inbjudaren om man nu själv tänker i de termerna. Huvudregeln är givetvis att bara de namngivna personer som är bjudna kan komma i fråga. Det jag, och tydligen några andra menar, är att det faktiskt finns fler sätt att se på verkligheten än bara ett. Hövlighet och vänlighet.kan se olika ut och man får helt enkelt kolla av vad som gäller.

Lotta Larsson, 09:47, 16 maj 2017. Anmäl

Jag anser att tanken att man skickar andra som representanter av vänlighet faller på sin egen orimlighet. Var i hela friden finns vänligheten i det? Hade jag velat ha dem med hade jag bjudit dem från början. Nej, det finns ingen anledning att inte vänligt avböja förslaget. Konflikträdsla är inte tillräckligt skäl; kan för det första inte föreställa mig att följden blir en konflikt, och för det andra så kommer man då aldrig mer kunna bjuda vänner utan att riskera att få gäster man inte valt själv

H R, 18:46, 15 maj 2017. Anmäl

Ha, ha, ha, folk är roliga (och kanske inte alltid så klyftiga)! Det där kanske man borde prova. Om någon bjuder in mig på bröllop så låter jag en polare gå istället... Eller man kanske kan annonsera på Blocket: "Inbjudan till bröllop säljes till högstbjudande" :-)

Genesis Day, 17:20, 15 maj 2017. Anmäl

Att de inbjudna svarat med att skicka dotter med man är vi säkert överens om är knasigt i de flesta tänkbara fall. Nu är sannolikt inte 50-årsfesten en parmiddag, men om man skulle dra det till den extremen, förstår man hur konstigt det är med ersättare. Jag tar dock fasta på att det är vänner som bjudits, och har svårt att se hur man skulle meddela att ersättarna inte är välkomna. Återigen föreslår jag därför att acceptera situationen, visa hyfs och stil, att glädjas åt den och inte tvärtom.

Peter Noster, 16:15, 15 maj 2017. Anmäl

Milda makter, tror de att de är kungligheter som kan skicka representanter. Visserligen har kravet på vem som kan bli kunglig betydligt sänkts (!) men detta är ju löjligt.

Ann-Caroline Mörner, 14:02, 15 maj 2017. Anmäl

Uch vilken obehaglig situation, både tanklöst och respektlöst tycker jag! Det betyder att FS måste ta sig i kragen, ringa eller skriva och förklara att dom inte alls vill ha ersättningsparet vid bordet - men stå på er och bry er inte om att ta hänsyn till om vännerna blir stötta eller sura - och, ha en trevlig fest !!

Marie-Louise Göransson, 11:47, 15 maj 2017. Anmäl

Alltså - jag köper representationstanken, som vissa redan föreslagit, rakt av. Man betraktar sig som så nära vänner att man skickar en representant för familjen eller klanen om man så vill :). Jag kan tänka mig omständigheter när jag hade kunnat agera så, men jag hade nog ringt upp inbjudaren och sagt " åh- vi är förhindrade men vi vill förstås fira er. X och x skulle kunna representera oss. Vad säger du om det? " Jag ser det som ett uttryck för upplevd intimitet mellan familjerna.

Lotta Larsson, 09:52, 15 maj 2017. Anmäl

Om jag bjudit in ett par, så förväntar jag mig att dom antingen tackar ja eller nej och inte tar på sig rätten att skicka in något annat par i deras ställe om dom inte kan komma. Hade jag velat bjuda in det paret som kommer istället för dom jag hade bjudit in, så hade jag bjudit in dom från början, inte som någon slags "ersättning" för dom som jag hade tänkt bjuda in från början.

Catarina Dalesjö, 09:40, 15 maj 2017. Anmäl

Det man blir lite nyfiken på är om frågeställarna har en relation till sina vänners dotter med make, eller om dessa liksom bara är ditskickade som en "delegation". Om de känner varandra väl skulle beteendet vara begripligt, men annars inte. Att vännerna säkert har välmenande avsikter förklarar det inte alls.

Kap Kennedy, 09:24, 15 maj 2017. Anmäl

Jag är övertygad om att anledningen att skicka dottern i sitt ställe är en omtanke och vilja att visa artighet och vänlighet till jubilaren. Jag anser att tanken på att de inbjudna skulle välja att skicka ersättare av något annat skäl faller på sin orimlighet. Jag föreslår att jubilaren tar det just som så, och även om det inte är korrekt, visar en öppen vänlighet tillbaka. Det vill säga, att acceptera situation såsom den är och inte göra någon större affär av det. Varför söka konfrontation?

Peter Noster, 08:43, 15 maj 2017. Anmäl

Allergihänsyn?

Fråga: Min sambo har astma och djurallergi och får förkylningssymptom och svårt med andning i närheten av djur.

Varje gång vi hälsar på hans föräldrar, ofta i samband med någon högtid, tar hans nära släkting med sig sin hund. Hunden får stanna i en avskild del i huset men min sambo är så pass känslig att varje jul/påsk/födelsedag ändå slutar med att vi får lämna huset på långa promenader eller att min sambo går upp på övervåningen direkt efter middagen för att han mår så dåligt. När hans allergisymptom börjar kommenterar alltid släktingen: ”nejmen, jag har ju sagt till dig att ta en kur med allergitabletter innan du kommer!” – anklagande att det är min sambos fel, varpå han brukar svara att tabletterna (som dessutom då måste bekostas av honom själv) gör honom dåsig och nästan än sämre än själva allergisymptomen.

Vi har påpekat för värdparet, dvs hans föräldrar, att de kan be släktingen att lämna hunden hemma. Men det verkar bara viftas bort. Släktingen ser sin hund som det viktigaste i hela världen. Jag tycker det är respektlöst mot min sambo som faktiskt inte valt att vara allergisk och som tycker om djur, men inte kan vara nära dem. Hur ska vi gå vidare?

Svar: Husdjursallergi är en återkommande och laddad fråga. Man kan tycka att det är fullkomligt självklart att lämna sitt husdjur hemma när man vet att en annan som ska närvara är allergisk. Men många ser sin hund, katt, hamster eller vad det är som en medlem av familjen och kan inte tänka sig att gå hemifrån utan denna medlem. Det är en känsla som alla måste respektera. På samma sätt måste alla respektera att någon eller några inte tål djur.

Problemet sönderfaller därför i två delar: husdjur eller människa först, allergiker eller djurägare främst? Vad är viktigast, att gästen får ta med sin hund, eller att en annan person inte blir sjuk av denna medförda hund?

Som jag kan se detta är det fullkomligt självklart att ingen ska tvingas till medicinering, utestängande från gemenskapen och illamående på grund av någons krav att få medföra sitt husdjur. Släktingen som tillhåller allergikern att medicinera innan besöket äger rum kräver en drastisk åtgärd som vore obehövlig om hunden inte medfördes. Värdpersonerna, allergikerns föräldrar, vill inte eller vågar inte be djurägaren lämna sin hund hemma utan tycker att problemet löses genom att hunden hålls avskild under besöket. Men det räcker inte för allergikern som blir sjuk ändå.

Givet den information som frågeställaren ger verkar både allergikerns föräldrar och hundägaren anse att allergikerns symptom inte är så allvarliga, eller på gränsen till påhittade. På annat sätt kan man knappast förklara den nonchalans som visas trots att sjukdomssymptomen är tydliga för omgivningen. Frågan blir då om allergikern ska fortsätta att stå ut med att bli struntad i på det ganska förolämpande sätt som visas, eller om han ska markera att nu är det nog.

Mitt förslag mot bakgrund av den grundliga oförståelsen för allergikerns problem är att han avstår från att besöka sina föräldrar när hundägaren är där med sin hund. Det blir tråkigt förstås, splittring i släkten är alltid sorgligt. Men allergikern kan lugnt säga att nu är det nog med sjukdomssymptomen för hans del, så han väljer att besöka sina föräldrar när hundägaren inte är där. Föräldrarna får finna sig i detta eftersom de inte vill hindra den andra släktingen från att ta med sin hund. En del, absolut inte alla, hundägare saknar insikt om att deras djur inte tolereras av alla andra.

Man kan som icke inblandad tycka att det enklaste vore att hundägaren ville förstå att hunden sannolikt skulle klara att vaktas av någon annan den begränsade tid som dess ägare är frånvarande. Eller är det hundägaren själv som inte klarar denna frånvaro?

En haltande jämförelse: vad gör hundägaren om vederbörande inbjuds till Nobelfesten? Tackar nej, eftersom hunden inte kan medföras? Eller ordnar hundvakt?

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 3

Kommentarer (41)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 1-10 av 41

Angående kundvagnar - om barnet ska åka i kundvagnen, sätt då barnet i vagnens sidoöppning med benen utanför! Allt annat beteende är ohygieniskt och äckligt. Allergier - problemet verkar lite mer komplicerat än bara en hundallergi. Är själv allergisk mot både hundar och katter, men det finns bra modern medicin som man inte blir dåsig av.

Annika Holst, 11:05, 8 maj 2017. Anmäl

Lars T.: Så sant! Och en del är för snabba ur startblocken...

gamla Tekla, 09:08, 8 maj 2017. Anmäl

gamla Tekla: Ironi är svårt! En del lyckas aldrig få till det.

Lars Torstensson, 18:46, 7 maj 2017. Anmäl

Marie Persson- Alla som behöver allergimedicin borde lära sig att man kan få recept på mer passande via recept och det går på högkostnadskortet och att man ska ta den medicin som fungerar för en själv, får du dålig effekt tar du fel medicin. Har man väldigt kraftig allergi så bör man bli medicinerar via läkaren för bästa behandling och allergi medicinerna är mycket bättre idag och finns flera sorter som inte ger trötthet som biverkning. Det var rätt länge sedan dom uppfanns.

LB ., 18:36, 7 maj 2017. Anmäl

Alla som tar allergimedicin vet ju att det inte hjälper särskilt mycket. Lindrar lite, men ger nya problem i form av biverkningar. Enda lösningen är att undvika det man är allergisk mot. Och astma är ett helvete. Sambon bör förklara för föräldrarna hur allvarligt det är. Och ställa villkor: Om hundägaren tar sin hund med sig så kommer inte vi. Sedan är det upp till föräldrarna att föra vilkoret vidare till hundägaren. Eller att fira högtiderna utan sonen.

Marie Persson, 12:03, 7 maj 2017. Anmäl

Voj, voj, Lars T., vilken stark kommentar! Från varg till sällskapshund - en mer än100.000-årig domesticering till urban varelse. "De mår ju mycket bättre utomhus..." - hur styrker du det påståendet? Obs. att jag inte ifrågasätter allergiproblematiken här!

gamla Tekla, 10:24, 7 maj 2017. Anmäl

Om sambon skulle vara så allergisk som FS påstår (reagera på djur i andra rum) så tål han inte att träffa hundägare alls. De har alltid mer djurhår i kläderna än vad som råkar hamna på golvet om ett djur passerar ett rum. Det FINNS verkligen så svåra fall av allergi. Dessa stackare människor har dock GARANTERAT alltid medicin (oavsett kostnad och ev trötthet) och det hjälper inte med "långa promenader". Sambon (eller FS) har andra problem med familjen än allergi.

Anna N, 10:23, 7 maj 2017. Anmäl

Jag förstår inte varför hundar, bortsett från tjänstehundar under uppdrag, skall vistas inomhus i bostäder avsedda för människor. De mår ju mycket bättre utomhus, i sin naturliga miljö.

Lars Torstensson, 19:31, 6 maj 2017. Anmäl

... i plural, på ett besök på några timmar? Kan tipsa FS om att det finns sprutor man kan ta emot pälsallergi. En kompis mamma, som vill ha och har katt, jorde det en tid med allt större mellanrum tills hon inte längre behövde dem, då hon var kurerad. Det kan ju vara något (mer än) värt att fundera på, då det förutom den här situationen troligen finns fler hundar & katter i bekantskapskretsen.

Lyra Lof, 13:32, 6 maj 2017. Anmäl

FS: Jesus, din sambo "måste själv betala för sin allergimedicin"; skämtar du? Ni kan väl skicka en räkning till hundägaren—på, vad kan det vara, 12 ronor?—om ni vill bli utskrattade, ett festlig samtalsämne i umgängeskretsen de närmsta åren. Vad gäller kommentarer om 'hur svårt är det att skaffa hundvakt i några timmar', är det bara jag som antar att det handlar om resor från annan ort med övernattning? Om inte annat så skriver FS att de måste gå på långA promenadER. Hur har man tid me dem, i

Lyra Lof, 13:28, 6 maj 2017. Anmäl

Hembesök?

Ämnet ovälkomna gäster åstadkommer allt fler frågor till spalten.

Fråga: Vi bor i Stockholm men brukar åka bort några veckor på semester på sommaren. Igår kom min man hem och sa att min svägerska hade frågat om de kunde bo en vecka i vår lägenhet på semestern eftersom vi ändå inte är hemma, han sa att det var okej.

Nu är det så att jag inte känner att det är okej. De har små barn och jag är lite av en pedant. Tycker även att det känns olustigt med alla privata prylar, papper etc man har. Vi umgås inte särskilt mycket, under de dryga femton år vi har bott i Stockholm har de hälsat på oss kanske två – tre gånger men nu kommer de en vecka när vi inte ens är hemma? De har gott om pengar så de kan mycket väl ta in på hotell, och det finns ännu en släkting med stort hus i en förort – de hälsar på dom så de skulle ju kunna bo där tycker man.

Är det rätt att de ska få bo här bara för att det är tomt och blir bekvämt? Är jag bara småaktig och ogin, eller ska jag säga att jag faktiskt inte vill låna ut vårt hem?

Svar: Med stor förståelse för din tvekan råder jag dig ändå att låta svägerskan bo hos er, eftersom din man redan har sagt ja. Det borde han inte ha gjort utan att fråga dig först. Skulle ni nu säga nej nu måste ni ha ett vettigt skäl, annars blir det tydligt att det är du som inte vill ha svägerskan boende i din bostad och det kan sabotera den släktsympati som förhoppningsvis ändå finns mellan er.

Det är ett stort förtroende att låta någon bo i ens hem när man själv inte är där. Du kan att ringa din svägerska och säga att du gärna vill förklara att det finns ganska mycket i lägenheten som är en risk för små barn, barnen kan skada sig och föremål gå sönder. Förklara att du inte kan flytta undan allting, tyvärr, kan du säga. Och så säger du vänligt att du är pedant och vill att de bara använder matbordet med plastduk, inte äter något i soffan osv, inte har egna gäster, jag vet inte vad du kan ta upp av sådant som du inte vill att svägerskefamiljen ska göra hos dig. Men poängen är att du hövligt preciserar en rad saker som gör att svägerskan kan känna att det här blir för besvärligt för henne att iaktta och i bästa fall säger hon att då bor familjen hos den andra släktingen.

Du framstår visserligen som en besvärligt pedantisk svägerska men du har inte vägrat svägerskan tillträde till ditt och din mans hem.

Fungerar inte den metoden måste du ställa undan det du är rädd om, låsa lådor och skåp om det går, eller lägga allt du oroar dig för att svägerskan ska vara nyfiken på i en garderob som du låser, eller i ett rum som du kan låsa. Lägg enkla skynken över möblerna osv. Och försök tänka på att svägerskan inte vill dig illa utan bara är mån om sin egen närmaste familj och sin egen ekonomi.

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Kommentarer (19)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 1-10 av 19

Jag ryser. Annans barn som förstör vår lägenhet när vi är på semester. Har inte en eldsvåda el. översvämning inträffat, så är bokhyllan omorganiserad, barnfingerkladd på böckerna, fjärrkontrollen är omprogrammerad av blint tryckande, stagen till fönsterbrädorna är knäckta för att ungjävlarna suttit på dem, familjens katt har kissat i garderoben, avloppet är förstört för att ett vuxet pucko hällt ut något som kloggar igen hela BRF:s avloppsstam, balkongdörrstaget avbrutet o tvättmaskinen trasig.

Genesis Day, 01:14, 4 maj 2017. Anmäl

Först och främst så är det ju värt att säga att detta definitivt inte är svägerskans hem. Helt uppenbart så var det en fullt rimlig fråga iom att mannen i detta fallet godkände det. Felet är naturligtvis mellan man och fru i detta fall som missade i kommunikationen.Jag håller dessutom inte med MR här. Bättre att säga som det är, att du inte är komfortabel med folk i din lägenhet när du inte är hemma. Det är lättare att acceptera än en lista tjock som en bok med regler som om att man är en idiot.

Simon T, 11:23, 2 maj 2017. Anmäl

Att man "inte känner sig bekväm" med att någon är i ens hem när man är borta är ett *helt* acceptabelt skäl. Jag tycker du ska säga till karln att han får säga att det tyvärr inte går, och ni behöver inte hymla om varför. Om jag frågat min bror om en sådan sak skulle jag *definitivt* acceptera ett nej utan att tycka illa om nån. Bara man får svaret så snabbt som möjligt så man hinner fixa annat boende är det ju inget att bråka om :). Det *är* ok att säga nej!

annan Camilla, 23:19, 1 maj 2017. Anmäl

Eftersom maken redan sagt att det ar OK sa ar det val bara att bita ihop och vara gast vanlig. Se det som nagot du inte gillar men som du gor for din mans skull. Du sager att ni inte ar speciellt nara. Kanske det har ar en chans att visa sig villig att gora nagot for familjen? Nar man valjer en livskamrat sa valjer man ju ocksa till viss man dennes satt att umgas med sin familj. Ber dom att fa stanna igen sa kan du ju saga att du vill traffa dom oftare och vill darfor vara dar nar dom besoker.

Tycker jag Iallafall, 19:13, 1 maj 2017. Anmäl

forts: Han hade även gått igenom våra datorer och privata saker, och likaså låtit pv:n bo över osv. Vi kan väl säga att han inte är speciellt omtyckt av mig längre, eller välkommen heller för den delen vare sig vi är hemma eller borta.

Maleandro Le Male, 16:16, 1 maj 2017. Anmäl

Vi lät en mkt god vän till min man låna vår våning medan vi var på semester i Sverige och när vi kom tillbaka så visade det sig att han hade använt alla mina hygienprudukter och krämer som är ganska så dyra då jag tycker om att skämma bort mig själv, haft middagar för människor som vi inte kände eller ens visste att han var bekant med, bla en pojkvän som bara bodde ett stenkast ifrån där vi bor.

Maleandro Le Male, 16:11, 1 maj 2017. Anmäl

Ewa Atena, en syster, ja, som hälsat på två, tre gånger på femton år. Lite skillnad om man har en närmare, tätare kontakt.

M K, 14:39, 1 maj 2017. Anmäl

Jag håller med "lilla moi" - precis så skulle jag göra när situationen nu är som den är, eller be maken göra det! Jag anser inte alls att man måste "krypa ut ur sin bekvämlighetszon och ge omvärlden en chans att visa att allt inte måste vara precis som man tänkt sig själv" för att bli respekterad och/eller omtyckt!

Marie-Louise Göransson, 13:36, 1 maj 2017. Anmäl

Nej, FS är inte småaktigt och ogin. Svägerskan är det. Hade det varit släktingar som kom på besök när de var hemma och FS visste att barnen vet hur man vistas i möblerade rum så hade nog FS känt sig trygg med att låna ut hemmet. Som det är nu så vill svägerskan bara utnyttja utan besväret att vara trevlig med värdfolket.

Så det så, 13:24, 1 maj 2017. Anmäl

Tur att det finns andra människor som är generösa. Det är inte fråga om att släppa vilt främmande människor i sitt hem men en syster. Mina släktingar bor utomlands (fina påkostade bostäder) ;-))) och jag är välkommen när som helst att bo där vare sig de är hemma eller vistas på semestern. Jag få gärna bo där under deras frånvaro. Och jag fick ta mina barn när de var små . Klart jag ansvarar för att lägenheten/huset kommer inte att rivas ner , brännas och förstörs mm . Vi lever inte för evigt.

Ewa Atena, 13:15, 1 maj 2017. Anmäl

Prettogäster?

Fråga: Min sambo sedan några år har ett antal vänner som gärna vill komma ut till mitt ställe i skärgården och bo och äta.

I början ställde jag upp men känner att det liksom tar emot. Det är inte mina vänner och sommaren är kort och dom vill dessutom inte åka hem när man finkänsligt påpekar att bussen går kl 1200. Det finns ju mat kvar…

Några har vi fått köra in med bil till närmaste ort en dryg timme tur retur. Andra har fått åka ända till Stockholm utan att betala en krona.

Tycker att dom som åker längre sträckor, säg 40 minuter i min bil, av sig själva skulle kunna erbjuda sig att betala en slant.
Men nej då.

Tycker det räcker att umgås i stan. Vill inte driva hotellrörelse under några veckor på sommaren.

Vad säger jag till dom i sommar när dom vill komma? Och vad gör jag när dom som överraskning knackar på dörren?
Är det jag som är elak och oresonlig?

Svar: Nej, du är inte elak eller ogästvänlig! Det är självklart att du inte ska ha oönskad och gratis pensionatsverksamhet på sommaren. Eftersom du och din sambo tydligen har skilda vänkretsar behöver du diskutera med sambon angående vänner som är gratisätande – åkande på egna villkor. Sambon kan framföra vänligt när dessa personer bjuder sig själva att det inte passar, ni har andra planer. Ingen kan surna till över det. Att man har ett attraktivt fritidsboende innebär inte att alla andra mer eller mindre bekanta har fri tillgång till det.

En annan sak är om din sambo brukar säga till sina vänner att de gärna får komma till ditt ställe och hälsa på, då uppfattar dessa vänner som att de är ditbjudna och kan inte nekas gästfrihet i form av mat, dryck och vänligt bemötande. Sådan inbjudan kan man slänga ur sig lite obetänksamt utan att inse följderna. Är det så måste din sambo genast lära sig att inte bjuda någon till ditt ställe utan att först ha pratat med dig om det.

Men om orsaken inte är din sambos ”generositet” angående besök på ditt sommarställe måste ni ta ett gemensamt beslut om vilka besök som vänligt men bestämt ska avböjas. Kanske är någon-några vänner välkomna?

Det där med förväntad gratisskjuts i bil är ett otyg, givetvis ska de som åker med erbjuda sig att betala bensinkostnaden. Men gör de inte detta är det väldigt svårt att avkräva dem ersättning. Du kanske kan säga något när biltransporten inleds, i skämtsam ton ”här kommer er privatchaufför, en flaska vin blir bra som arvode” – så får du se om de nappar på det betet. Inte helt troligt, de människor som utgår från att deras sällskap är så underbart att de kan komma när de vill och äta och dricka och få skjuts gratis, fattar inte alltid ens de mest tydliga vinkar.

Bästa tekniken är att hindra besöken och till det krävs samarbete med din sambo. Så när några av sambons vänner anmäler att de avser infinna sig kan du säga vänligt att det inte passar, ni har fullt upp (obs. att ni inte har minsta skyldighet att redogöra för vad ni ska göra). Rätteligen bör din sambo ta dessa samtal istället för att lämna obehaget till dig – det är inte roligt att säga nej till vad dessa självbjudande gäster tänker sig ska bli så trevligt.

Kommer personerna oanmälda och står framför dörren säger du och din sambo gemensamt att ni absolut inte har tid, tyvärr, fall inte undan om de då viftar med sin tårtkartong och säger ”men bara en kopp kaffe.”

Säkert skulle mina förslag kunna uppfattas som ovänliga av de personer som ser sin närvaro som en himmelsk gåva till den de gästar. Men de som verkligen är ovänliga, självupptagna och ouppfostrade är de gäster som beter sig som du beskriver.

Fatta mod, tala med din sambo, säg ifrån!

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 1

Kommentarer (27)

Logga in för att kommentera.
Alla kommentarer publiceras med för- och efternamn.

Inloggad som ()

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Visar 1-10 av 27

Lyra Lof: Jag vet inte varför man skulle kunna anses vara elak och oresonlig ifall man inte alltid vill ha gäster, speciellt sådana som verkar fordra sådan stor uppassning som FS beskriver.

Roland Kronqvisy, 05:15, 7 maj 2017. Anmäl

Inte utan att tankarna leder till Martin Ljungs "Ester"

Anders Ström, 15:06, 4 maj 2017. Anmäl

Oj, min kommentar blev censurerad när jag svarade ett enkelt "Ja" på FS:s fråga... Kan ett svar vara mer rättframt och naturligt än ett ja eller nej på en fråga som är ställd så att man kan svara så?

Lyra Lof, 12:27, 2 maj 2017. Anmäl

Det låter ju som om FS ägde stället innan sambon kom in i bilden och då är det ju faktiskt han/hon som bestämmer. I vilket fall måste man ju respektera om partnern inte vill. De korta semesterveckorna måste man få koppla av och bjuda dem man själv vill. Jag hade föreslagit sambon att bjuda dit dem vid ett tillfälle jag själv inte är där.

M K, 12:12, 1 maj 2017. Anmäl

Eftersom sambon och FS inte verkar vara på samma våglängd skulle jag sätta några förbehåll: om sambon bjuder dit folk så lagar hen maten och diskar efteråt, samt står för sällskapet. Du är fri att göra som du vill och gå därifrån när det passar dig och vill du ha stugan för dig själv får du säga "jag behöver vila lite, så ni får ta en promenad en stund".

lilla moi, 10:15, 1 maj 2017. Anmäl

Jag tycker det har ar ett sambo problem mer an ett gast problem. Tycker sambon att vannerna forgyller sommaren sa pass att det ar vart besvaren sa kommer dom fortsatta dyka upp och aldrig vilja aka hem. Folk gor sallan sa om dom inte pa nagot vis blivit uppmuntrade eller fatt nagon slags signal att det ar OK. Det verkar som om sambon har svart att dra granser. Eller ocksa har ni olika umganges behov.

Tycker jag Iallafall, 05:37, 1 maj 2017. Anmäl

Mystiskt vad somliga insändare intepreterar i FS fråga och även i hennes och hans personligheter ! Det är inte alltid enkelt att få sin partner att tycka samma om det som är viktigt för en själv och vem har inte fått svälja en mängd bortviftande och ibland ganska respektlösa förklaringar för husfridens skulle, oavsett om huset är MITT eller VÅRT !

Marie-Louise Göransson, 12:07, 29 april 2017. Anmäl

Det här känner nog de flesta med sommarställen igen. Obegripligt att en del inte förstår att man bara inte bjuder in sig själv på det där sättet, utan inbjudan. (Att svänga förbi oanmäld på en fika är väl bara trevligt däremot). FS måste väl ändå ha pratat med sambon om detta. De som beter sig som FS beskriver hade jag vägrat ha som gäster på sommarstället för all framtid. Bara att säga sig vara upptagna. Om sambon vill umgås med dem själv kan han väl göra det i stan.

M K, 10:33, 29 april 2017. Anmäl

Själv skulle jag aldrig bjuda in mig eller fråga om jag får komma hem till någon - varken insommarstuga eller hemma. Jag väntar på en inbjudan! Dock får jag erkänna att jag inte gillar att bli inbjuden med en massa "brasklappar" om att rensa ogräs, klippa gräset eller för den delen köpa med mig en massa mat och dricka. Spntant, på eget initiativ hjälper jag gärna till, men vissa (inte alla!) sommarstugeägare tycks tro att de kan passa på att kräva vad som helst i utbyte mot ett besök....

Anna N, 09:47, 29 april 2017. Anmäl

@HJ Om FS ägde stället och sedan skaffade en sambo äger hen fortfarande det, och är dessutom den som sannolikt har störst koppling till stället. Framförallt handlar det väl kanske om en markering... FS äger stället och anser att sambon inte har samma rättighet att disponera det. Hur som, håller med de flesta nedan, det här känns som ett problem mellan FS och sambon - förklara hur du känner dig och att sambon max får ha gästerna där x dagar/sommar.

annan Camilla, 00:44, 29 april 2017. Anmäl

Långgäster?

Fråga: Vi har bjudit in ett övernattande par att fira Valborg hos oss, och har sagt att de kan komma till oss på lördag och åka hem på måndag förmiddag. Nu hotar de med att komma på fredagen till lunch och åka hem först på tisdag efter frukost.

Jag får panik och har verkligen inte lust att ha folk i huset fyra nätter, utan max två känns okej för mig. Speciellt som det ska hittas på, handlas och förberedas mat till lunch och middag plus att vi har en del jobb ett par av dagarna. Hur meddelar vi att det inte passar att stanna så länge?

Svar: Besvärligt med gäster som bjuder sig själva att stanna längre än de är önskade! Ring genast till dem och säg att de är mycket välkomna från Valborgsmässoafton till första maj, men inte mer, övriga dagar har ni andra planer. Kanske de tycker att när de gör en resa ska de utnyttja den så långt som möjligt, det är inte ovanligt med ett sådant resonemang. Men så fel! Alltså, meddela omgående att det tyvärr inte är möjligt att ha dem boende mer än just dessa två nätter.

Är de oförstående och föreslår att de ska få stanna även om ni gör andra saker måste du vara bestämd och säga att det tyvärr inte fungerar för er, ni har fullt upp med arbete och annat. Förhoppningsvis är dessa gäster inte så ouppfostrade att de kräver att få reda på exakt vad ni ska göra – men skulle de olyckligtvis fråga måste du om igen vara bestämd och förklara att ni har jobb eller vad du vill säga. Ge inte efter!

Att bli bjuden att övernatta är inte detsamma som att oombedd använda värdfolkets hem som gratis hotell.

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (8)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-8 av 8

Gästerna behöver på intet sätt vara ovälkomna för att en plötslig dubblering av tiden ska kännas jobbig. Jag tillhör dem som lätt blir stressad av att ha en massa gäster i huset. En natt eller två går väl bra, men sedan börjar det kännas riktigt jobbigt.

annan Camilla, 11:20, 21 april 2017. Anmäl

Så mycket bättre att ordna eget boende på hotell eller annat så kan man stanna så länge man vill och umgås när det passar alla. Även som gäst vill man kanske göra sånt som värdparet är mindre intresserade av.

M K, 10:55, 21 april 2017. Anmäl

Maja Gräddnos, säkert lite olyckligt ordval men jag kan förstå känslan, som en person som behöver mycket egentid och lätt kan bli trött av andras sällskap (hur mycket jag än tycker om dom). Kanske kände FS att just den här helgen kändes det bättre med lite kortare umgänge!

M N, 09:17, 21 april 2017. Anmäl

Jag håller helt med Magdalena och kommentatorerna nedan, men jag undrar lite om gästerna är så välkomna? Att "få panik" för, och att de "hotar" med att de skall stanna lite längre låter som FS egentligen inte vill att de skall komma. Kanske ett lite olyckligt ordval bara?

Maja Gräddnos, 16:22, 20 april 2017. Anmäl

Gästerna som kanske sällan har möjligheter att resa, kommer kanske längre ifrån, har packat, ordnat kattvakt och blomvattnare och tycker att det skulle vara trevligt att förlänga vistelsen, det är väl förståligt ur deras synpunkt, men passar det inte värdfolket är det väl inte svårare än att säga ifrån! Varför ska man vara tvingad att hitta på nödlögner för att framstå som bättre människor? -

Marie-Louise Göransson, 12:28, 20 april 2017. Anmäl

Det framgår inte på vilket sätt gästerna "hotar" med att på eget bevåg förlänga vistelsen. Men ibland är det så att folk bara är väldigt dåliga på att fråga. De säger vad de vill och när de inte hör några invändningar tror de att de har fått grönt ljus. Eftersom det inte verkar som om de båda paren är mycket nära vänner måste de utgå från att planerna kan upplevas som våldgästande. Säg bara "nej, det går tyvärr inte" så begriper normalt funtade människor att de måste tänka om.

Kap Kennedy, 09:54, 20 april 2017. Anmäl

Men vilken självupptagenhet...! Givetvis är det trevligt att folk trivs hos en men som gäst får man ju anpassa sig. Jag hade sagt att jag var bortbjuden fredag kväll och att de gärna får stanna till tisdag men jag ska upp tidigt och de får själva fixa frukost och låsa om sig. Jag har också varit med om liknande och det enda alla verkar fatta är om man säger att man inte kommer att vara hemma.

Katarina Katarina, 08:47, 20 april 2017. Anmäl

Jag hade denna diskussionen med mamma en gång. Vi hade bjudit in 1-2 nätter över en långhelg. Hon meddelade att hon bestämt sig för att stanna hela helgen. När jag sa "nej" så tyckte hon att vi var jättehemska som ville tillbringa lite tid ensamma som par och började tjura och säga att hon inte skulle komma alls om det var så. Jag vet inte om hon nånsin såg vår sida av saken men vi "kompromissade" till ursprungsidéen.

Jenny Löwerot, 08:17, 20 april 2017. Anmäl

Dörrhövlighet?

Fråga: Min fråga gäller då man varit på besök hos någon och ska gå därifrån. Är det gästerna som ska stänga dörren efter sig eller är det värden?

Kanske ett icke-problem egentligen, men jag tycker det känns märkligt när värden, efter man tagit adjö, går iväg in i huset/lägenheten och så står man lite snopet kvar vid dörren och förväntas stänga den. Har upplevt detta vid ett flertal tillfällen hos vänner och bekanta.

För egen del följer jag alltid med gästerna till dörren och stänger när de gått, tycker det känns hövligare.

Svar: Som jag har förstått det tänker sig en del värdpersoner att det verkar ovänligt att själva stänga efter gästerna, som att ”stänga ut” dem. De som varit hemma hos någon ska enligt det synsättet alltså frivilligt markera att de lämnar det hus som de har besökt genom att stänga efter sig. Denna ovanliga syn på gästfrihet finns inte beskriven i min stora samling av etikettböcker men kan givetvis förekomma lokalt.

Gästerna förmodas uppfatta det som ovänligt om värdpersonen drar igen dörren omedelbart som gästen har gått ut genom den. Men den som haft gäster står rimligen kvar en minut eller två efter att ha sagt farväl till dem, till dess att de har hunnit utom synhåll, gått in i hissen, ut i trappan, bort genom porten eller grinden.

Det självklara är att därför att värdpersonen följer gästerna till dörren-porten och vinkar ett vänligt hej då. När gästerna har hunnit en bit bort stänger värdpersonen dörren till sitt hem.

Svaret på din fråga är alltså att värdpersonen ska stänga dörren.

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (13)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 13

Inger Sange, nu när du förklarat hur du bor förstår jag dig bättre. Jag har aldrig själv varit i den situationen, då jag bor i stan och gästerna har en uppvärmd och upplyst korridor utanför min ytterdörr. När mina gäster sagt hejdå och går ser jag bara deras ryggar i fyra meter innan de försvinner runt hörnet, även det upplyst. De märker inte om jag stänger ytterdörren medan de fortf har ryggen mot mig, eller först när de är utom synhåll. Ingen anledning att stå kvar och stirra på deras ryggar.

H R, 17:41, 23 april 2017. Anmäl

Tack Anna N för ditt vänliga försvar. Och ni andra, nej, jag skämtar inte. Jag bor på en gammal gård (obs ingen herrgård) och det kan vara ganska mörkt, när det är dags att vinka av våra gäster. Därför känns det naturligt att stå kvar i köksdörren, medan gästerna stuvar in sig i bilen. Att stänga dörren och lämna dem att klara sig själva i mörkret, känns för mig helt fel. Som sagt, jag hyllar den gamla seden att "vinka av sina gäster" och hur klarar man det bakom en stängd dörr?

Inger Sange, 14:57, 21 april 2017. Anmäl

Håller med Inger Sange om att det är trevligast, om än inte nödvändigt, speciellt inte om det är 30 grader kallt.

M K, 11:00, 21 april 2017. Anmäl

Anna N, inte menade jag att ha elak ton. Jag var bara intresserad av att veta om hon drev med oss. Är det inte möjligt? Det är inte alltid lätt att känna igen ironi eller sarkasm i korta textinlägg.

H R, 20:21, 20 april 2017. Anmäl

Men vilken utomordentligt konstig fråga, jag har aldrig i mitt långa liv uppfattad denna situation - är det ett skämt ?

Marie-Louise Göransson, 12:30, 20 april 2017. Anmäl

Men varför har "annan Camilla" och "HR" en så elak ton mot Inger Sange? "Nu får du väl lugna ned dig lite.." och "Driver du med oss..". Hon uttrycker ju bara sin åsikt om hur hon ser på saken och har väl samma rätt att göra det som ni?

Anna N, 10:26, 20 april 2017. Anmäl

Inger Sange, driver du med oss eller tycker du verkligen så? Om jag kastar en blick tillbaka och ser en stängd dörr tänker jag på sin höjd "Vilken trevlig kväll jag haft hos dem!" Om de inte stängde dörren skulle jag bara bli förvirrad - i villa, kanske fråga om de vill ha den öppen eller stängd (vad vet jag, de kanske vill vädra, om det är sommar?) Om det är en lägenhet skulle det kännas jättekonstigt... Kanske skulle jag ropa "Ni glömde stänga dörren, jag stänger den nu. Hejdå."

H R, 20:20, 19 april 2017. Anmäl

Ref. dagen fråga, allmänt: Värden stänger dörren. Undantag: "Öppet hus" och större mingel vintertid: Gästen tackar och tar adjö inomhusklädd, letar rätt på sina ytterkläder och stänger dörren själv. Anm.: Orimligt att värden lämnar övriga gäster och väntar ut en diger påklädningsprocedur. Fäste mig vid Inger S. "kasta en blick tillbaka": Undantag för äldre och sköra, samt alltför "glada" gäster, som följs ända fram till väntade taxi, limousine eller häst och vagn(!) - alla årstider.

gamla Tekla, 13:31, 19 april 2017. Anmäl

Har man en herrgård är det väl dragigt nog utan att man har dörren öppen för att vädra.

Prinsessan Benedikte, 12:20, 19 april 2017. Anmäl

@Inger Sange Nu får du väl lugna ner dig lite. Vi talar ju för söliga gäster om uppemot 10 minuter, och så länge har ju inte jag dörren öppen i -30, om jag säger så. Nån vettig avvägning mellan artighet (om det nu ens är det, jag skulle nog mest tycka att folk är tämligen mystiska som inte stänger dörren, och undra om jag månne borde gjort det) och rent praktiska avväganden. Men har man en herrgård är det väl kanske inte ett problem...

annan Camilla, 12:07, 19 april 2017. Anmäl

Barnkalasnej?

Fråga: Min fråga handlar om en inbjudan som tillställts mig skriftligen via post och avser inbjudan till ett kalas för en av mina bästa vänners lille son. Till saken hör bara att jag själv som är i samma ålder som min vän och hans sambo, vilket är nyss fyllda 30 år, är ungkarl och inte har några barn. Jag tycker inte heller särskilt mycket om barn, i synnerhet inte så små barn som inte ens kan begripa vad ett barnkalas är. Spektaklet är tänkt att gå av stapeln mitt på dagen en söndag, så jag förmodar att det kommer bli en mycket familjär och barnvänlig atmosfär. Med andra ord så är jag inte ett dugg intresserad, då det hela helt enkelt är på tok för tråkigt för att ens överväga att närvara vid. En sån här tillställning känns för mig mest som en egotripp för barnets föräldrar och far- och morföräldrar.

Å andra sidan är barnets far en av mina äldsta och bästa vänner och jag kan någonstans begripa att han vill ha mig där. I den uppkomna situationen känner jag mig därför väldigt osäker på vad jag ska göra. Är det okej att tacka nej till nåt sånt här eller kommer jag och bör jag bli en persona non grata (icke önskad person) om jag avböjer?

Svar: En inbjudan är en vänlighet, inte en tvångskommendering ens till en bästa vän.

Du kan uppföra dig som en hygglig kompis, gå på barnkalaset och stå ut med det i ett par timmar. Ingen kommer att kräva att du ska sitta på golvet och leka oupphörligt med födelsedagsbarnet. Du kanske rentav träffar någon intressant vuxen person som du inte känner nu.

Alternativt kan du tacka nej.

Bäst för din och din gode väns framtida relation är faktiskt att du, om du tackar nej, meddelar sanningen: ”Tack för vänlig inbjudan, tyvärr är jag inte en person som passar på barnkalas vilket gör att jag avstår men skickar mina bästa tankar till födelsedagsbarnet och hans fina föräldrar och hoppas att vi ses snart i annat sammanhang.” Eller något åt det hållet.

Vill du inte ta risken av att bli betraktad som barnovänlig kan du lugnt tacka nej förebärande något annat skäl, som att du har ett annat åtagande denna dag. Ett sådant behöver du inte redogöra för men det kan kännas bra att verkligen ha annat att göra. Du kan säkert omgående skaffa dig något, vad sägs om tvättstugan? Besök hos ensam släkting?

Men är din gamle vän en bra sådan rekommenderar jag att du låter bli undanflykter. Barnet blir ju ett år äldre varje år och du blir bjuden igen på kalas om du inte säger som det är. En vettig inbjudare förstår läget och blir inte sur.

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (15)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 15

Jag tycker att barnkalas är tråkiga, eftersom jag inte är ett barn längre antar jag. Alla i min omgivning vet detta, även att jag inte ger födelsedagspresenter till barn som är så små att de inte vet vem jag är eller vad som händer. Jag sparar istället pengar till dem och sätter av en slant till jul, födelsedagar osv. Jag umgås hellre med barn som är lite större, då är jag gärna barnvakt och tar med dem på utflykt. Ingen har hittills tagit illa upp vad jag vet.

Katarina Katarina, 08:52, 20 april 2017. Anmäl

Lyra Lof är spaltens mest förutsägbara kommentator genom att återigen bemöta något annat än vad som faktiskt har framförts. Jag hävdade, och fortsätter göra så, att det "möjligen" är "lite pretto" att bjuda skriftligt till ett "ett- eller tvåårskalas". Inte att det generellt är pretto att använda inbjudningskort. Du gör som du vill, som Magdalena brukar skriva.

Friterade Mulor, 22:07, 18 april 2017. Anmäl

Köp en påse klossar, en leksaksbil eller något annat som föräldrana tycker är snällt och omtänksamt (tänk inte på hur många leksaker lillen redan har!). Överlämna presenten och säg "Kommer tyvärr inte på kalaset men hoppas att ni får kul" eller liknande.

Sweydia Ism, 16:59, 18 april 2017. Anmäl

forts. Nu när hon blivit större har vi börjat ha en mindre fest där hon får bjuda dagiskamraterna innan, så det blir ett barnkalas och ett släktkalas :).

annan Camilla, 10:40, 18 april 2017. Anmäl

Ett kalas för en 1-2 åring är ju inget "barnkalas", barnet är ju som sagt för litet för att riktigt fatta grejen. Det är generellt sett snarare en fest för släkt och vänner. Vi brukar ha en riktigt stor fest när dottern fyller (4 nu) där vi bjuder typ alla. Att dottern fyller är väl mest en förevändning, det här handlar om att bjuda alla mer eller mindre nära vänner, släktingar och bekanta och ha trevligt tillsammans :).

annan Camilla, 10:40, 18 april 2017. Anmäl

MAGDALENA SVARAR: Anna N, i mitt svar skriver jag att frågeställaren inte behöver ange orsaken till ett nej-tack men att det kan kännas bra för vederbörande att faktiskt ha något att göra den aktuella bjudningsdagen, exempelvis tvättstugan, vilket alltså inte ska redogöras för vid nej-tacket till inbjudaren. Otydligt uttryckt av mig, ursäkta!

Magdalena Ribbing, 05:45, 18 april 2017. Anmäl

Friterade M – Det är inte "pretto" att bjuda in till ett kalas med ett inbjudningskort. Precis som det är trevligare/roligare/betyder mer med ett tackkort som kommer med posten. Har det blivit "pretto" nu med att skicka nåt med snigelpost? Lägg av.

Lyra Lof, 03:50, 18 april 2017. Anmäl

Två råd: 1) Om du ska skylla på förhinder så välj inte tvättstugan. Provocerande oartigt! 2) Om du hittar på något annat, typ en sjuk mor, så lägg inte ut en bild på Facebook där du smörjer kråset på en restaurang i andra goda vänners lag. :-)

Anna N, 21:36, 17 april 2017. Anmäl

Radet fran MR var perfekt tycker jag. En god van forstar om man ar sorten som inte gar pa barnkalas. Om man inte ar gudfar eller slakting sa behover man absolut inte ga. Sant maste man forsta. Det ar val lika bra att vanligt saga som det ar nu. Varre vore det om man gick i nagra ar och sen trottnade o tackade nej. Det skulle ju verka oforskamt och lata som det var mer att man inte tyckte om barbet eller tillstallningen.

Tycker jag Iallafall, 18:26, 17 april 2017. Anmäl

Jag skulle tro att det handlar om att föräldrarna inte vill utesluta någon som de känner en nära vänskap med. Och att ett "nej tack" inte kommer betyda någon komplikation för relationen. Om föräldrarna mot förmodan blir sura för att man inte vill komma på ett småbarnskalas så kanske den relationen faktiskt inte är så mycket att ha?

Så det så, 14:53, 17 april 2017. Anmäl

Vinpresent?

Fråga: När vi blir bjudna hem till vänner eller får besök av dem är det ofta vi tar med en flaska vin till varandra.
Det är trevligt och ger ofta en chans att prova en ny sort.

Men när vi lagat maten har vi i förväg valt ett vin som passar till maträtten, och har därför sparat gästernas vin till ett annat tillfälle, och senare kommenterat det.

Nu har en av våra vänner bestämt sagt att man ”ska” öppna och gemensamt dricka det vin man får i present.

Vi blir lite konfunderade och vill gärna höra Magdalenas synpunkt.

Svar: Denna fråga i olika varianter hör till de vanligaste i min spalt; därför svarar jag igen trots alla tidigare svar – problemet verkar vara konstant eller i varje fall återkommande!

Vinflaskor som man får i present tackar man för och säger att det ska bli roligt att njuta av vid ett senare tillfälle. Som värdperson förutsätts man ha skaffat tillräckligt med vin av den sort som passar den mat man bjuder på. Presentvin ställer man undan på samma sätt som om man hade fått en bok, den börjar man inte läsa omgående.

Samma sak med en flaska olivolja, en burk sylt osv – men får man en ask choklad är det artigt att öppna den och bjuda på efter maten, just godis anses höra till det som man delar med sina gäster.

Men inte presentvinet!

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (9)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-9 av 9

Hälsa din vän med ett Rosling citat; "du har fel och jag har rätt " !

Marie-Louise Göransson, 12:38, 9 april 2017. Anmäl

Imina kretsar skulle man ABSOLUT öppna vinet! Den mat vi serverar passar till alla viner och ingen av oss är av uppfattningen att vi valt vinerna efter maten!!! Vitt eller rött och trevligt umgänge och ALLA är nöjda - det viktigaste!!

Kristina Hörlin, 03:23, 7 april 2017. Anmäl

Vad pinsamt om vinet oppnas och det inte passar till maten eller annu varre inte gillas av vard paret. Nej, jag skulle inte vilja att min ga bort present anvandes till middagen.

Tycker jag Iallafall, 20:10, 5 april 2017. Anmäl

Lena Edselius - den var bra!

Sweydia Ism, 20:02, 5 april 2017. Anmäl

forts. Kap K., förstår att du menade ett "alternativt" vin, att öppnas vid serveringen. En chansning! Man behöver inte vara vinkännare för att märka, att det vin man tycker är väldigt gott i ett sammanhang - kan smaka väldigt annorlunda i ett annat... Men, kanske ett bra vin, att ha på lut, när smaklökarna (och gästerna) inte längre är så alerta? Ett trick som förekommer i de bästa familjer...

gamla Tekla, 17:39, 5 april 2017. Anmäl

Kap K.: Nog är det skillnad mellan en middagsbjudning och ett knytkalas. I den förstnämnda har du, som gäst, kanske bara en aning om vad som bjuds - i det senare finns ofta ett tema, som du "knyter an" till, med medhavd mat och/eller dryck. En flaska vin räknas som en present vid en middagsbjudning - men, knappast vid ett knytkalas. Rött, vitt eller rosè? Skönt att slippa lägga sig i middagsplaneringen, tycker jag. Ett knytkalas är mer som pytt i panna - en spännande blandning...

gamla Tekla, 16:34, 5 april 2017. Anmäl

Jag skulle vilja påstå att båda synsätten förekommer, och att det främst är en kvarlevande klassfråga. I lite blankpolerade kretsar är det som sagt en självklarhet att presentvinet bara är en gåva och inte har en "knytkalasfunktion". För många andra har det dock ofta det, åtminstone såtillvida att värden underförstått erbjuds det alternativet vid serveringen. Även om vin numera är hushållsdryck i alla samhällsskikt lever seden kvar att det är artigt att öppna och dela medhavda flaskor direkt.

Kap Kennedy, 13:16, 5 april 2017. Anmäl

Vännen ifråga tycker nog inte att den tagit med sig ett presentvin, utan snarare på eget bevåg för sig själv besvarat frågan "kan vi ta med oss något för att hjälpa till" vid inbjudan. Borde rimligtvis räcka med att FS tydligt förklarar att det finns en plan med det planerade vinet och att "presentvinet" därför sparas till annat tillfälle. Kan ju hintas att givaren får komma tillbaka och dricka det vid annat tillfälle, om det är aktuellt.

Anna Andersson, 10:12, 5 april 2017. Anmäl

Jag får en underbar bild där gästerna minglar smuttandes på olivolja och slevandes i sig hjortronsylt samtidigt som värden sitter djupt försjunken i sin nya presentbok...

Lena Edselius, 08:53, 5 april 2017. Anmäl

Värdskap?

Fråga: Bloggen har flera gånger tagit upp hur gäster ska bete sig – men värdinnan och värden? Vilka plikter har dom som bjuder in? Vad får dom inte göra?

Svar: Klok fråga! Det är minst lika viktigt att värdfolket beter sig väl som att gästerna gör det. En bra värdperson är en förutsättning för att bjudningen ska fungera och bli så lyckad som alla vill. Härmed en liten grundkurs i gott värdskap! Först av allt: inbjud rätt. Om det är muntlig inbjudan, se till att all information sägs. Om det är inbjudan på sociala medier som är vanligt i dag, se till att den endast når de som verkligen räknas till gästerna, alltför ofta finner inbjudningarna på olika vägar personer som inte alls är bjudna. Om det är en bjudning som ska ha en hög nivå är skriftlig inbjudan bäst.
I inbjudan ska gästernas namn skrivas ut, alltså inte enbart på kuvertet. Datum och klockslag och plats förstås, klädkod om det behövs – och i så fall tydlig, inte någon påhittad skojighet – men också om bjudningen har ett syfte, som födelsedag, familjehögtid, examensfirande eller annat.

Skicka inte inbjudan alltför långt i förväg, få personer är tvärsäkra på vad de gör eller vill göra ett halvår framåt. Skriv inte osa, det missförstås ständigt, skriv istället Svar och senaste datum, inte alltför långt innan bjudningen äger rum. Har man vimsiga vänner kan man skicka med ett frankerat, adresserat kuvert med et kort där det står gästens namn och två rutor: ja tack respektive nej tack, så att det bara är att kryssa i och posta.
Båda i ett etablerat par ska bjudas. Barn behöver inte bjudas om det inte är en familjefest, men vill man låta gästerna ta med sina barn ska det skrivas ut i inbjudan eller tydligt sägas vid muntlig inbjudan.

I god tid ska värdpersonerna ordna så att alla som kommer får en sittplats, även om det ”bara” är en lättsam fest dit man kan komma och gå lite hur som helst inom den tidsram som står på inbjudan. Garderobsmöjlighet med enkla galgar och en klädstång ska finnas, om gästerna är många. En pall att sitta på för skobyte är bra.

Värdpersonerna ska ta emot gästerna, antingen om det är möjligt vid dörren, eller om de är många när dessa har tagit av ytterkläderna. Den välkomsten är jätteviktig, ingen gäst ska inte behöva kliva in i ett stort rum och vilset leta efter värden och inte veta vad som förväntas. Värd-värdinna får finna sig i att stå närmast gästernas entré och hälsa och helst föra ihop en gäst som inte känner andra i ett samtal.

Maten ska förstås vara god! De gäster som har meddelat att de inte tål si eller så eller inte ”vill ha” viss mat ska i görligaste mån få sådan mat som de kan äta. Men är det krångliga önskemål eller känsligt, som glutenintolerans där minsta mjölgnutta på villovägar åstadkommer stora problem, är det bättre att gästen tar med en egen rätt istället för att bli sjuk. Det är inte ohövligt av gästen att vilja vara säker, och inte oartigt av värden att inte vilja riskera något.

Samtalet är bjudningens bränsle. Värdpersonerna ska se till att gästerna pratar med varandra, och om det behövs, ta med någon som sitter opratad med att fråga den personen något som ger tillträde till samtalet. Värdpersonens främsta skyldighet är att se till att alla gästerna har trevligt. Ett gammalt ordstäv är tänkvärt: En värd får aldrig skratta högre än sin gäst. Alltså: värdpersonen ska inte ha roligast själv. Det är fel av en värdperson att dansa mest med den populäraste gästen, att slå sig ner i ett hörn och lägga beslag på en enda gäst, att strunta i de gästerna som andra inte bryr sig om. Precis tvärtom ska den goda värdpersonen göra!
Den som är en bra värdperson ska aldrig göra sig rolig på en gästs bekostnad – det är överhuvudtaget obehagligt och borde vara straffbart för den som bjudit andra och gör någon mer eller mindre löjlig.

Värdpersonen ska hindra eventuella gräl som kan börja som ett vanligt prat men efter drinkar och vin kan övergå till småbråk och otidigheter. Då griper en bra värdperson in och avbryter med att föreslå någon helt annan sysselsättning, titta vilken mäktig fullmåne, vill ni se mina stenar från sommarhuset, nu blir det lite vickning eller vad man kan finna på av avledande verksamhet.
När gästerna går hem – äntligen – ska värdpersonen uttrycka sin glädje över att de har gjort kalaset så trevligt – och glädja sig åt att själv få vara gäst nästa gång och därmed föremål för en annan värdpersons kloka uppmärksamhet.

Magdalena Ribbing

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 5

Kommentarer (3)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-3 av 3

En liten detalj som borde vara självklar men kanske inte är det - värd/värdinnan skall ta det lugnt med starkvarorna, annars kan det gå åt pipsvängen!

Maja Gräddnos, 16:33, 20 mars 2017. Anmäl

Tänk middag med dans: Ett etablerat par - dock inte med varandra - tar ut svängarna till den grad, att de virvlat ur åsyn. En bra stund förflyter. Deras etablerade parhalvor dansar också - nu, med allt mer sökande blickar. Frågas: Vad ingår i gott värdskap? 1) Någon av värdarna virvlar iväg på sök, kamouflerat till ex.vis fönsteröppning? Utrop: "Oh, här är ni ju! Vi längtar så, efter att få dansa med er!" 2) Gör ingenting. Tänker att vuxna människor, bör kunna sköta sig själva?

gamla Tekla, 18:18, 17 mars 2017. Anmäl

Även om tidpunkten antyder vilken typ av förtäring det blir är det ändå viktigt att skriva i inbjudan om det blir mat, plockmat/snittar eller kanske bara drinkar med tilltugg, eller kaffe och tårta. Sen finns det ytterligare en anledning att inte skicka ut inbjudningar ett halvår i förväg. Och det är att inbjudan då riskerar att läggas åt sidan och glömmas bort helt, vilket jag har erfarenhet av!

Bengt Carlsson, 17:10, 17 mars 2017. Anmäl