En höggradig pedagogisk utmaning

Om det handlade om att skydda jorden från koldioxid hade klimatfrågan varit en tämligen rättfram historia. Att mäta koldioxidhalten i atmosfären är en barnlek jämfört med att mäta dess effekter på jordens klimat.

För att undvika (väntade) missförstånd: Problemet hade naturligtvis inte varit lättare att lösa. Det hade fortfarande varit så att länder som vill skapa ökat välstånd inte gärna drar ned sin produktion, och den önskade omläggningen till alternativa energikällor hade fortfarande innehållit ett Moment 22-moment (man driver inte på för full omläggning innan man är säker på att man har viktiga konkurrenter med sig).

Annons:

Sedan de internationella klimatförhandlingarna började för drygt 20 år sedan har halten av koldioxid, CO2, i atmosfären stigit från 350 till 390 miljondelar. Att industriproduktionen har en avgörande betydelse visades med all önskvärd tydlighet under den stora finanskrisens år. Utsläppen av växthusgaser i världen minskade både 2008 och 2009. I USA blev utsläppen de lägsta sedan 1995. Redan året efter var det business as usual, och kurvan började stiga igen.

Men om det vore koldioxiden allt gällde hade det närmast varit rättshaveristiskt att vara skeptisk till forskarrönen.

Nu är ju det problem vi fruktar inte koldioxiden i sig, denna för biosfären så livgivande gas, utan att den förstärker drivhuseffekten. Att den gör det har vi vetat sedan John Tyndall och Svante Arrhenius hittade sambanden för över 100 år sedan. Kruxet är att vi inte vet precis hur mycket och inte heller riktigt i vilken grad och på vilket sätt detta förvrider klimatet.

Tidigare i vår hade Sverige en av de mildaste marsmånaderna vi upplevt. USA erfor samma månad sin märkvärdigaste vårvärmebölja någonsin. Folk gick i linne och shorts långt upp i Mellanvästern, och rekorden föll som furor. Kort därpå vällde högsommarvärme upp över Centralasien och södra Ryssland. Allt detta har vi läst om.

Hur såg det då ut globalt? Marsmånaden blev den 16:e varmaste som uppmätts, vilket samtidigt betyder att den var den svalaste sedan 1999.

Sedan toppnoteringen 1998 har den globala medeltemperaturen en gång tangerat men ännu inte slagit rekordet. Ska den göra det i år måste den snart börja stiga rätt markant. Möjligen kan det ske med en stark så kallad El Niño-effekt.

Medan CO2-kurvan sedan en tid ligger i överkant i scenarierna från FN:s klimatpanel ligger temperaturkurvan snarare i underkant.

Därför kan den uppmärksamma notera att debattörer som vill hålla oss vakna i klimatfrågan allt oftare framhåller att utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka, men alltmer sällan att temperaturen fortsätter att stiga.

Redan inför klimatmötet i Köpenhamn 2009 uttryckte bland andra tyska klimatforskare förvåning över stilleståndet.

– Det kan inte förnekas att detta är en av de hetaste vetenskapliga frågorna. Vi vet inte varför den här stagnationen äger rum just nu, sade Jochem Marotzke vid Max Planck-institutet då.

Att kurvan har planat ut behöver naturligtvis inte betyda ett dugg för den fortsatta uppvärmningen. Temperaturen kan börja stiga igen vilket år som helst. Om och när det sker kan det bli i form av ett kraftigt hopp uppåt. Var och en kan följa kurvan. Till dess har dock FN:s klimatpanel en växande pedagogisk utmaning.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (22)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 22

Jo, det vet jag naturligtvis, men det är lätt att konstatera att kurvan planat ut sedan 1998 om man tittar på diagrammen. Ett mkt lättillgängligt och användarvänligt finns på noaa.gov. Nivån är fortsatt hög, varför de varmaste åren förstås alla inträffat strax innan eller under den period med utplanad kurva vi är i nu. Det har nästan aldrig under det senaste seklet varit så att mycket kalla och mycket varma år följt på varandra huller om buller, utan man kan se ett slags böljande utveckling, där varma och kalla år grupperar sig - och alltså med två stigande trender, en ungefär 1910-1940 och en ungefär 1980-2000. Men givetvis kan kurvan börja stiga igen vilket år som helst (dock knappast i år, eftersom det varit lite för svalt hittills för att kunna bli rekord, som jag förstår det).

Anders Bolling, 20:57, 14 maj 2012. Anmäl

Anders Bolling Jag förstår uppriktigt sagt inte var du får dina uppgifter ifrån när du skriver att uppvärmningen har stannat upp. Så här skriver den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa till exempel efter att länge ha studerat klimatet: "All three major global surface temperature reconstructions show that Earth has warmed since 1880. Most of this warming has occurred since the 1970s, with the 20 warmest years having occurred since 1981 and with all 10 of the warmest years occurring in the past 12 years. Even though the 2000s witnessed a solar output decline resulting in an unusually deep solar minimum in 2007-2009, surface temperatures continue to increase." De tio varmaste åren hittills har alltså inträffat under de senaste tolv åren fram till uppgiftsåret 2009. Se också: http://www.giss.nasa.gov/research/news/20100121/

Bertil Fransson (Webbsida), 15:07, 3 maj 2012. Anmäl

Käre Torbjörn Larsson! Du verkar hylla principen "Argumentationen svag, höj rösten!” Det är en debattmetod som sällan är framgångsrik - särskilt inte när den bedrivs i skriftlig form. Du efterlyser referenser. Det finns tusentals i vetenskapliga i tidskrifter världen runt. Men jag ska göra det lätt för dig. Inhandla boken: ”Die kalte Sonne: Warum die Klimakatastrophe nicht stattfindet” (Den kalla solen: Varför klimatkatastrofen inte äger rum). Finns även som e-bok. Den är skriven av professor Fritz Vahrenholt och Sebastian Lüning. Vahrenholt är en av Tysklands mest kända miljökämpar. Han är socialdemokrat och har bl.a. varit miljösenator (Umweltsenator) i Hamburg. Han har också varit med som referent när det gäller FN:s klimatpanels rapporter, och just detta arbete har fått honom att ompröva hela sin inställning till ”global uppvärmning” (på grund av klimatpanelens ensidighet och vägran att ta hänsyn till kritik och avvikande synpunkter.) Vahrenholts bok slog ner som en bomb i Tyskland och har fått hela klimatdebatten att svänga där. Att detta - mig veterligt - inte ens har nämnts i svenska massmedier är bara ett tecken på hur provinsiell och enkelspårig rapporteringen är här. Anders Bolling är ett av alltför få uppfriskande undantag - all heder åt honom! Journalister ska vara kritiskt tänkande rapportörer - inte propagandistiska megafoner som så många är. Även på hans egen tidning... I boken finns just en stor del av alla de tusentals referenser jag nämnde ovan. Högintressant forskning av färskt datum. Du kommer att få ditt lystmäte, Torbjörn - det lovar jag. Om du har svårt för tyskan, så lär en engelsk översättning vara i faggorna. Och du - stäm ner tonen en smula. Det är nog bra för ditt blodtryck... Vänliga hälsningar Ampersand

Ampersand, 05:41, 3 maj 2012. Anmäl

Anna, du får gärna titta igenom filmerna som jag hänvisade till och berätta på vilka punkter de har förstått sakfrågan fel. Du verkar ju vara utbildad så du borde ju själv kunna skapa dig en egen uppfattning. http://joannenova.com.au/2012/04/david-evans-explains-the-skeptics-case-youtube/#more-21372 Du hävdar att de flesta forskare är överens om saker och ting. Jag tror att det finns två forskare i Sverige som verkligen kan ha något att säga i dessa frågor och det är Peter Stilbs och Lennart Bengtsson. De verkar ha en mer nyanserad bild än den du har. Peter verkar t o m ha direkt motsatt åsikt jämfört med dig. Vilka sanna klimatforskare finns det i Sverige som man kan fråga? Som verkligen kan nåt om t ex strålningsbalans och temperaturrekonstruktioner?

Henrik Mahlberg, 19:06, 2 maj 2012. Anmäl

Tänk att rekordet inte slagits sen 1914, lite märkligt eftersom vi fått det lite varmare sen dess, dvs globala snittet, inte så mycket men lite. Att koldioxiden påverkar klimatet mer än marginellt är också en hypotes. Aktuell forskning uppskattar nu en fördubbling ger ca 0,7 grader när hänsyn till alla återkopplingar tas. Men då har man ännu inte räknat med den senaste forskningen kring solens och universums påverkan på molnbildningen, mycket tyder på att den är väsentlig. Henrik Svensmark som skrattades ut av media för 5 år sen tycks få rätt. Det måste göra bra ont i en DN journalist att erkänna att kanske hade skeptikerna trots allt mer rätt än fel. Att vara skeptisk är något en journalist såväl som forskare alltid ska vara. Men klimatet följer sina egna regler utanför allt annat.

Helge, 18:52, 2 maj 2012. Anmäl

Visst, USAs mars 2010 var ett par tiondels grader C varmare än mars 1910. Undrar hu många värmerekord som rasade då. I år behövde man bara gå till Alaska för att finna rejäl kyla.

Tage Andersson, 23:13, 1 maj 2012. Anmäl

Under det senaste seklet steg den globala medeltemperaturen oregelbundet med totalt ca 0,7 grader C. Hälften av under 1910-1940 då koldioxidhalten steg obetydligt. Den andra hälften 1975-2000 då koldioxiden steg mycket snabbare. Efter år 2000 har koldioxidhalten stigit, men temperaturen tycks ligga och stampa. Det måste finnas fler faktorer som man har dålig koll på. Demoniseringen av koldioxiden är olycklig. Den är nyttig, nödvändig för fotosyntesen och därmed våra liv. Mer koldioxid gynnar växtligheten. Med de koncentrationer det rör sej om, 0,04 procent, blir den aldrig giftig. För kalla klimat, som vårt, är en måttlig uppvärmning gynnsam.

Tage Andersson, 22:59, 1 maj 2012. Anmäl

Om någon blev kränkt av att bli kallad kränkt vit man så ber jag naturligtvis om ursäkt.

Anna, 22:38, 1 maj 2012. Anmäl

@Henrik Mahlberg det är klart man kollar så att hypoteser överrenstämmer med fakta. Fakta visar på att vetenskapen i det här fallet har rätt. Temperaturerna ökar. Långsamt. Men de ökar. Oregelbundet.. Men de ökar. För att falsifiera det så krävs det minst tjugo-trettio år av stagnation. Det kommer med största sannolikhet inte ske. Men sker det ändå trots alla vetenskapliga bevis så är vi jätteglada allihopa! Är risken verkligen värd att ta, är det värt det att riskera ekologiska och ekonomiska katastrofer för att man inte vill skära ner på utsläppen? Om vi skär ner, vad är det värsta som kan hända? Varför inte bara lyssna på den extremt övervägande majoriteten av vetenskapsmän (inom många olika fält, att jämföra kemister, oceanografer, biologer och astronomer med astrologer är absurdt, jag hoppas verkligen att du inte menade det där), och förebygga en eventuell katastrof? Tro mig, som biolog har jag hört alla argumenten mot klimatförändringar som finns. Dessutom alla argumenten för kreationism. De förefaller mig precis lika störtlöjliga och ovetenskapliga. Sluta lyssna på paranoida tramsmänniskor. Det första som jag stöter på när jag klickar på din länk är "the mainstream media have never shown this data anywhere in the world, ever" På med foliehatten...

Anna, 22:33, 1 maj 2012. Anmäl

@Anna: Du godkände DN:s policy: "Kommentarerna ska hålla respektfull ton" Men vad annat kan man vänta sig av kvasireligiösa ignoranta fanatiker som har slut på argument och inte verkar har någon som helst koll på faktiska forskningsläget....

recon (Webbsida), 22:25, 1 maj 2012. Anmäl