Stormvarning avblåst

Foto: AP/NOAA

Katrina” i augusti 2005 är den senaste orkanen av kategori 3 eller starkare som slagit in över USA. Perioden sedan dess är den längsta utan kategori 3-orkaner som hittills registrerats  i USA.

Cyklonen ”Phailin” drog i helgen in över Indiens östkust med starkare vindar än ”Katrina” hade när den dundrade in över New Orleans 2005. Ändå är det preliminära antalet dödsoffer i Orissas sönderblåsta kustområden ett dygn efter stormens ankomst ett lågt tvåsiffrigt tal. Att det inte är högre är ett ovedersägligt bevis på utveckling, och det är huvudskälet till att ingen bör känna panik inför farliga oväder i framtiden. Det finns ett skäl till.

En av de största nyheterna i den vetenskapliga rapport som FN:s klimatpanel presenterade i Stockholm nyligen var reträtten i frågan om extremväder. I förra sammanställningen 2007 hävdade IPCC att extrema väderhändelser redan blivit vanligare. Men nu har panelen tagit till sig fakta och backat.

Det enda som går att slå fast är att antalet varma dagar blivit större och antalet kalla nätter blivit mindre. Men det saknas belägg för att stormar blivit vanligare, vare sig i tropikerna eller utanför, det saknas belägg för att översvämningar blivit vanligare eller större, och det saknas belägg för att torka blivit vanligare. Detta står nu i andra kapitlet av IPCC:s femte rapport.

Hur uppseendeväckande denna vändning än är vore det en överdrift att påstå att det har gjorts särskilt stor sak av den. Den gladde i alla fall en av de främsta experterna på området, professor Roger Pielke Jr vid universitetet i Colorado. Eller gjorde honom lättad, snarare. Han har bidragit till IPCC:s underlag med flera studier och har i åratal stångats mot extremväderalarmisterna på debattarenan

– Folk bygger naturligtvis upp berättelser och förklaringar grundade på tro och antaganden, men det är något annat än empirisk forskning, sade Pielke när jag intervjuade honom för ett par år sedan.

Nå, vi vet naturligtvis inte hur en fortsatt uppvärmning i framtiden kan komma att påverka förekomsten av extrema väderhändelser. Just tropiska stormar verkar vara synnerligen svårpåverkade av uppvärmningen, om man ska tro de modeller som gjorts. Men kanske kommer torka och översvämningar verkligen att bli vanligare. Hur oroliga ska vi vara för det? Om vi tycker att mänskligt lidande är värre än materiella förluster: inte särskilt.

Om den ekonomiska och tekniska utvecklingen får fortsätta som den gjort hittills tyder nämligen allting på att allt färre människor kommer att dö och skadas svårt på grund av farligt väder. Antalet dödsfall i väderrelaterade katastrofer har redan sjunkit med 95 procent sedan början av förra seklet. Detta är en ojämförligt viktigare faktor för hur vi ska se på problemet än huruvida frekvensen av ovädren eller torkperioderna kommer att öka.

I Indien lyckades myndigheterna i helgen framgångsrikt evakuera en miljon människor inför stormen ”Phailin”. För trettio år sedan hade det inte varit möjligt, och tiotusentals kanske hade dött. Grannlandet Bangladesh, som ännu oftare är i skottlinjen för monsunsäsongens cykloner, har de senaste decennierna drabbats av tre oväder av bibliska proportioner, alla med likartade vindstyrkor. 1971 dog fasansfulla en miljon människor. 1991 dog 140.000. Senaste gången en monsterstorm drog in, ”Sidr” 2007, fick mindre än 4.000 människor sätta livet till. Den sistnämnda siffran är nog så chockerande med dagens mått, men tre och ett halvt decenniums tillväxt och modernisering sänkte dödstalet med 99,6 procent.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (17)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 17

En positiv nyhet till: Tack vare koldioxiden svälter färre människor: 3,5 biljoner dollar extra grödor tack vare koldioxidtillskott från 1970. NASA forskaren dr Roy Spencer förklarar: http://www.drroyspencer.com/2013/10/the-social-benefit-of-carbon-3-5-trillion-in-agricultural-productivity/

björn, 13:18, 22 oktober 2013. Anmäl

[...] Bolling skrev i ”Framstegsbloggen” den 13 oktober [...]

"Stormvarning avblåst" - Stockholmsinitiativet - Klimatupplysningen (Webbsida), 14:57, 17 oktober 2013. Anmäl

Man kan alltså inte säga att orkanernas itensitet, påvekas av den globala uppvärmningen. Däremot kan deras antal, mycket väl påverkas. Hur förklarar man annars, att den första tropiska orkanen i Sydatlanten, observerades 2004? Innan dess ansågs havet utanför Brasilien, vara för kallt för det.

Lena Synnerholm (Webbsida), 15:00, 16 oktober 2013. Anmäl

Jag är den förste anonyme nedan, jag var tvungen att ta hand om barnen då och ville snabbt få iväg det jag skrivit. Tomas Brandberg: Jag delar din syn på mediernas utstuderade sätt att tjäna pengar på rädsla, vilket jag tycker skapar ett sämre, olyckligare och mer slutet samhälle. Men problemet med resursförbrukningen som jag ser det är inte att man hittar eller inte hittar nya oljereserver att utvinna mer eller mindre kostsamt. Problemet är att vi beter oss som bortskämda snorungar och tror oss ha rätt att spränga budgeten gällande jordens resurser år efter år. Som Grekland och Spaniens tidigare ekonomiska praxis om att leva gott på lånade pengar och hoppas att någon annan senare kan lösa ränteproblemen. Inte helt olikt ditt resonemang om oljan. Om alla människor på jorden gjorde av med resurser som medelsvensken skulle det krävas tre jordklot för att få det hela att gå runt. I år inträffade Overshoot day (dagen då vi förbrukat jordens årliga resurser) den 20 augusti. Resten av året levde vi alltså på kredit. Den dagen inträffar tidigare för varje år. Jag uppfattar din ståndpunkt och syftet med detta blogginlägg som att minska folks oro för vårt ohållbara leverne, och därmed också ge budskapet att vi inte behöver göra något, i alla fall inte just nu. Någon annan kan lösa det senare. Fokus på mindre detaljer där det inte riktigt är så illa som tidigare framställts och (mer eller mindre uttalat) avfärda allvarlighetsgraden i den sammantagna helheten. Som liknelsen med rökning; att låta bli att sluta röka med motiveringen att risken för astma inte är ökad vilket man tidigare trott och att risken för lungcancer bara är tolv gånger så hög och inte 16 som man sagt tidigare. Med tillägget: "När jag får lungcancer, om jag får det, har de troligen kommit på något botemedel." Ett ansvarsfullt agerande är att genast göra vad vi kan för att skapa långsiktigt hållbara levnadsvillkor inom resursbudget för att kunna se våra barn och barnbarn i ögonen. Mvh Jimmy Celind, tvåbarnsfar

Anonym, 13:03, 15 oktober 2013. Anmäl

@Henrik Mahlberg, Tomas Brandberg, Johan Montelius: Som jag noterar i min längre kommentar (väntar på moderering; se annars Bertil Franssons utmärkta kommentar) är det klassisk vetenskapdenialism, och futilt, att kritisera oväsentligheter eller som här felaktiga påståenden från både Pielke (ingen klimatexpert som sin far, utan expert på politisk vetenskap - och hårt kritiserad av experterna, dvs klimatforskarna) och DN. För hur man säkert vet att säkerheten ökats, se senaster artiklarna i Realclimate, forskarnas egen blogg.

Torbjörn Larsson, OM, 12:27, 15 oktober 2013. Anmäl

Här skriver vi 10-talet, inte 80-talet, och DN äter fortfarande upp vetenskapsdenialisternas huvudtaktik: kritisera oväsentligheter eller felaktigheter. Jag är besviken, Pielke Jr är olikt sin far alls ingen klimatexpert utan en expert på politisk vetenskap [ http://en.wikipedia.org/wiki/Roger_A._Pielke,_Jr ] samt har kritiserats grundligt av just klimatexperter för sina felaktiga påståenden i frågan [ http://lippard.blogspot.se/2009/11/roger-pielke-jr-on-climate-change_07.html ]. Att det inte gjorts någon sak av rapporteringen av extremhändelser förklaras naturligtvis av att ingen förändring har gjorts, tvärt emot DNs påståenden. Ur AR4: "In several regions of the world, indications of changes in various types of extreme climate events have been found." Ur WGI 5: "AR4 highlighted the importance of understanding changes in extreme climate events (Annex III: Glossary) because of their disproportionate impact on society and ecosystems compared to changes in mean climate (see also IPCC Working Group II)." "Debate continues over whether variance as well as mean changes are affecting global temperature extremes (Hansen et al., 2012; Rhines and Huybers, 2013) as illustrated in Figure 1.8 and FAQ 2.2, Figure 1. In the following sections the conclusions from both AR4 and SREX are reviewed along with studies subsequent to those assessments." Temperature: ". SREX updated AR4 but came to similar conclusions while using the revised AR5 uncertainty guidance (Seneviratne et al., 2012)." Precipitation: ". SREX supported this view, as have subsequent analyses, but noted large spatial variability within and between regions (Table 3.2 of Seneviratne et al., 2012). Floods: "AR4 WGI Chapter 3 (Trenberth et al., 2007) did not assess changes in floods but AR4 WGII concluded that there was not a general global trend in the incidence of floods (Kundzewicz et al., 2007). SREX went further to suggest that there was low agreement and thus low confidence at the global scale regarding changes in the magnitude or frequency of floods or even the sign of changes." Tropical storms: "AR4 concluded that it was likely that an increasing trend had occurred in intense tropical cyclone activity since 1970 in some regions but that there was no clear trend in the annual numbers of tropical cyclones. Subsequent assessments, including SREX and more recent literature indicate that it is difficult to draw firm conclusions with respect to the confidence levels associated with observed trends prior to the satellite era and in ocean basins outside of the North Atlantic." Osv. Notera att slutsatsen för t.ex tropiska stormar går från inga starka slutsatser ("likely") till inga starka slutsatser ("difficult to draw firm conclusions with respect to the confidence levels"). Det finns naturligtvis en god poäng i att bättre preventiva åtgärder drar ner lidande. Ännu bättre går det om man använder IPCC's forskning!

Torbjörn Larsson, OM, 12:16, 15 oktober 2013. Anmäl

Man bör alltid idka närmast överdriven källkritik i de här frågorna, det är många som vill olika saker med detta. Och när det är sagt kan jag hänvisa till en kurva som tagits fram av professor M. Carter (obs, skeptiker) som visar den ackumulerade energin i tropiska cykloner. Maxima återfinns år 92, 98 och 05-06 (Katrina). Sedan faller trenden dramatiskt till ungefär hälften 2009! Detta i sig bevisar kanske inte så mycket i det stora hela. Det intressanta här är mediedramaturgin och de mediala och vetenskapliga etablissemangens slutsatser. En ökning i antalet cykloner ger feta rubriker och tvärsäkert drar man slutsatsen att det beror på klimatet, koldioxiden och "vår livsstil". När sambandet sedan sedan visar sig vara obevisat, svagt eller helt enkelt obefintligt får vi ingen dementi (Bollings blogg tillhör undantagen) - mest tystnad, i realiteten fokus på annat. Många har nog missat detta och tror fortfarande på sambandet, och en hel del annat ... mvh Tomas Brandberg

Anonym, 19:49, 14 oktober 2013. Anmäl

Bertil, angående Nordatlanten kan du titta på denna sida, och förvånas över att antalet "hurricanes" (och styrka) är rekordlågt. http://www.aoml.noaa.gov/hrd/hurdat/All_U.S._Hurricanes.html

Anders Ottosson, 19:13, 14 oktober 2013. Anmäl

IPCC drar inte så långtgående slutsatser av osäkra data som du gärna vill göra, Anders. Jag har svårt att se belägg för det du skriver om IPCC-rapporten. I alla fall med hjälp av den länk du hänvisar till. IPCC erkänner där visserligen att tidigare förmodanden om ökande torka kan ha varit fel men skyller detta på brist på observationer och osäkra metoder. (“Confidence is low for a global-scale observed trend in drought or dryness (lack of rainfall) since the middle of the 20th century, due to lack of direct observations, methodological uncertainties and geographical inconsistencies in the trends. Based on updated studies, AR4 (förra IPCC-rapporten, min anm.) conclusions regarding global increasing trends in drought since the 1970s were probably overstated. However, this masks important regional changes: the frequency and intensity of drought has likely increased in the Mediterranean and West Africa and likely decreased in central North America and north-west Australia since 1950.”) Knappast en så uppseendeväckande vändning som du skriver. Då det gäller tropiska stormar står visserligen att man inte har några bra belägg för detta generellt sett, men man skiver samtidigt att det är praktiskt taget säkert att både antalet stormar och styrkan i dessa har ökat över Nordatlanten (” it is virtually certain that the frequency and intensity of the strongest tropical cyclones in the North Atlantic has increased since the 1970s.”) Ridå. Färre personer dör eller skadas på grund av tropiska oväder nu än tidigare. I det avseendet är mänskligheten naturligtvis att gratulera. Jag hållerhelt med dig om detta. Men det anmärkningsvärda med stormen ”Phailin” i Indien är ju att ”bara” 23 människor omkom. Då ”Katrina” drabbade New Orleans omkom över 1 800. Kanske det inte räcker riktigt med den ekonomiska och tekniska utveckling som du skriver om….

Bertil Fransson (Webbsida), 17:30, 14 oktober 2013. Anmäl

Till "anonym" nedan. Kan jag bara stillsamt fråga exakt vilken (!) resurs det är som du tror kommer att ta slut? Kanske säger du "olja", men de larmrapporter om sinande oljekällor vi har matats med de senaste decennierna vägrar ju slå in. Fortfarande. En dag blir oljan kanske lite dyr - då kommer alternativen. Det är inte så dramatiskt. mvh Tomas Brandberg

Anonym, 16:29, 14 oktober 2013. Anmäl