Berget står ju bara där

Jag och Johanna lämnar Cho Ouy full av motstridiga känslor. Störst är tomheten efter det oklättrade berget. 2-0 till Cho Oyu. Cho Oyu lämnar ännu ett hål efter sig, och enda sättet att hantera hålet verkar vara att planera nästa klättring. Cho Oyu igen om ett år? Ett tredje försök? Visst, jag älskar bergen, klättringen och allt omkring expeditionerna, älskar Tibet och kommer gärna hit igen!

Men ändå. ”Jävla skit-berg”, tänker jag utan att mena det. Berget står ju bara där. Vi har bara lite otur med vädret, två gånger i rad. Hälften av mig vill stanna, försöka igen. Hälften av mig vill bara härifrån, bort från misslyckandet. Den första hälften vet mycket väl om att vindarna kommer fortsätta blåsa hårt minst en vecka till, kanske hela vintern, utan avbrott. Men den andra hälften av mig vet inte om den är redo för verkligheten, vill inte lämna det enkla, sköna livet i lägret bland bergen. Vill inte konfrontera mobiletelfoner och internet och jobb, samtidigt som jag saknar kranvatten, rena lakan och en dush.

Annons:

De andra expeditionerna har redan lämnat berget. Att ge sig upp ensamma skulle betyda en enorm risk. Förfrysningsskador. Skulle något hända något av oss skulle det vara kört. Psykologiskt tog det lång tid att ta beslutet, men det var egentligen självklart.

Sista natten i baslägret är det iskallt och blåser ännu hårdare. Jag sover i dunjackan i min minus-40 sovsäck. Nästan i sömnen sträcker jag ut en arm och håller mot tältduken så att den inte blåser sönder. I grannlägret hos adventure consultants blåser mattältet bort och toaletttältet blåser sönder. Det är meningslöst att stanna och försöka igen. Misslyckandet tar över en del av lyckan från Shishapangmas centraltopp. Shishapangma spelade ju inte så stor roll egentligen. I mitt huvud tänkte jag på Shishapangma som en kul acklimatisering men Cho Oyu som huvudmålet. Nu kom vi försent till Cho Oyu. Vintern hade börjat och jetvintarna hade börjat blåsa.

Bergen lämnar minnen i kroppen. Sedan vi kom ner från baslägret drömmer jag varje natt att vi befinner oss i läger 2, och att det bara av någon drömlik anledning finns sängar i tältet. En envis höghöjdshosta dröjer sig kvar i lungorna och fingrarna pirrar av det lite trögare blodet som fortfarande är anpassat till hög höjd. Efter att ha gått i tunga kängor och med ryggsäck har kroppen liksom antagit samma hållning som om den alltid har ryggsäck och är på väg på vandring, med den skillnaden att vi inte är lika andfådda hela tiden.

Nu när jag snart är tillbaka i internetsamhället är detta rätt tillfälle att tacka min bästa vän och spökskrivare Hanli Prinsloo för att hon har hjälpt mig att hålla bloggen och mig vid liv vid oregelbundna och knastriga satellittelefonsamtal! Jag har förstått att missförståndet om vilken topp vi var på på Shishapangma har skapat en del turbulens, vilket såklart inte var meningen. Nästa och sista bloggen kommer från Kathmandu och vi försöker förbereda oss på en kulturchock när vi kommer ner från den vidsträckta tystnaden till kaoset i staden.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (1)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-1 av 1

Fru Pompe, det kommer alltid en till möjlighet. Glöm då inte skidorna.

911, 14:21, 20 oktober 2009. Anmäl

2-0 till Cho Oyu

Efter flera dagar på vårt Advanced Base Camp har vi nu gett upp vårt toppförsök pga för hårt väder. Det blåser iskallt och jättehårt och alla de andra experditionerna har bestämt sig för att gå nerför berget och det är för riskabelt att fortsätta utan några andra här ifall något skulle hända. Om några dagar är vi tillbaka i Kathmandu. Vi går neråt med jakarna imorgon.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Att komma till Cho Oyu är som att komma hem

Det känns inte som om det var länge sedan vi var här, och misslyckades. Vi insåg med en gång att vi skulle behöva komma tillbaka. Cho Oyu är ett vackert berg. Allting här känns välbekant, samt annorlunda. Mer snö! Vita, väldiga, vänliga Cho Oyu. Den här gången är vi ensamma, men lite mer erfarna. Cho Oyu anses vara tekniskt lättare än Shishapangmas Centraltopp, men högre (8201m, 6e högsta berg i världen) och mer utsatt för vind och kyla. Inget berg över 8000m är lätt utan syrgas!

Vi har fått ett jobbigt uppdrag på Cho Oyu: en väns vän dog på Cho Oyu, på 8000m, i våras och hans fru vill ha tillbaka hans kamera, bok och klocka från kroppen. Vi ska se om vi hittar honom. Det påminner om att det är farligt och att vägen ner är lika viktig som toppen.

Det har varit storm nu i två dagar, men idag ska vi börja. Eftersom vi redan är acklimatiserade till höjd från Shishapangma gör vi toppförsök direkt och sätter tält på vägen upp. Vi hoppas nå toppen den 12e, om vädret håller.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (8)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-8 av 8

DN har fått kalla fötter, det bloggas vidare hos Outside och ävenledes Tierras marknadsavdelning länkar glatt leende vidare ditåt.

X, 15:09, 19 oktober 2009. Anmäl

Vad jag har förstått så har allt inte riktgt gått rätt till. Exakt vilken "summit" har ni bestigit? Vilken topp var målet för expeditionen? Är det sant att ni använt andras manipulerade bilder?

Jalle, 14:42, 19 oktober 2009. Anmäl

Jag utgår från att DN kommer att överlämna ärendet till polisen som får utreda om det är ett bedrägeri eller inte. Kan gissa att det rör sig om hårda straff för både upphovsrättsbrott och bildmanipulationer om nu det som Janne Corax "bevisar" stämmer. Ska bli intressant att se vilken åtgäd DN kommer att ta när tjejerna kommer hem. <br/>Självklart ska tjejerna få rätt att försvara sig. Men det känns i dagsläget rätt pinsamt att läsa om dessa "lögner" eller halvsanningar. <br/>Med förhoppningar att DN, Outside och övriga sponsorer funderar över vilken roll de har i denna såpa. En polisutredning vore nog bra om vi kunde få tillstånd så att det en går att fastställa om bildmanipulering och faktafel är bedrägeri eller inte i en blogg. <br/>http://www.stormkorp.se/xixa2009/xixa2009.htm

Mathias (Webbsida), 22:02, 18 oktober 2009. Anmäl

Go Annelie! <br/>Go Johanna! <br/>Är så avis.

Outsidemats (Webbsida), 15:17, 10 oktober 2009. Anmäl

Vad är det för mening med att riskera sitt liv för att klättra upp på ett berg? Är det värt det om man dör?

Stina, 14:11, 10 oktober 2009. Anmäl

Könskvotering? Vad snackar du om?

M, 13:02, 10 oktober 2009. Anmäl

den här bloggen luktar könskvotering

c, 11:14, 10 oktober 2009. Anmäl

Följer varje steg du tar :) <br/>Lycka till och var försiktig. <br/>mvh

Bill Strömberg, 10:51, 10 oktober 2009. Anmäl

8.000 meter i kroppen

Vi tillbringade över en timme på Centraltoppen. Magiskt! Utsikt över världens högsta berg och jorden som krökte sig i hörnen var värt tuffa vägen upp, 7 timmar. Började halv tre och klättrade i iskallt mörker några timmar innan solen visade vägen. Utan syrgas var det långsamt och jobbigt. Andas andas! Lite teknisk och brant klättring. Över 7.500 meter kallas ”death zone”, där bryts kroppen ner konstant. Det märktes först senare. Svag och några kilo muskler mindre, dehydrerad, hungrig, smutsig, solbränd och dreadlocks… men LYCKLIG! Först i base camp kändes det på riktigt på grund av tuff nedväg (de flesta olyckor sker på vägen ner) och tungt att bära allt ner igen. Från camp 3 till topp, till camp 2 tog 15 timmar. Helt slut. Nu har Johanna och jag några dagar i base camp, att packa om och vila. Det är svårt att säga hej då, vännerna och sherpas blir som ens familj. Vi ska vila i Tingri i några dagar. Tittar på Cho Oyu härifrån.

Med tanke på förra inläggets missförstånd angående topparna, så kan det avslöjas att Annelie har en ”ghost writer” som tar emot meddelanden med varierande ljudkvalité från satellit telefon och sms när det går. Spökskrivaren kan väldigt mycket om hajar och uppenbarligen lite mindre om Himalayatoppar. Onödig förvirring, sådana misstag kommer starkt undvikas i framtiden!

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (5)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-5 av 5

Missförstånd angående toppar, stulna och editerade bilder... <br/>Nej, jag tror inte på den bortförklaringen. <br/>Mycket illa, pinsamt att DN fortfarande länkar till denna mediala anka. <br/>M

Micke, 13:49, 19 oktober 2009. Anmäl

dehydrerad eller uttorkad?

ET, 19:42, 18 oktober 2009. Anmäl

En spökskrivare som dessutom stjäl och manipulerar bilder för att det ska se ut som de nått toppen. Frågan är om de ens nådde Central summit? Följ länken i inlägget och döm själva.

Henrik (Webbsida), 23:22, 17 oktober 2009. Anmäl

Fult ha spöskrivare utan att berätta

krisoffer, 20:37, 10 oktober 2009. Anmäl

Dehydrerad?! Det heter väl ändå 'uttorkad' på ren svenska?

Darwin, 04:20, 5 oktober 2009. Anmäl