Tyska entreprenörer vill lära flyktingar att programmera

Refugees on rails finns än så länge bara i Berlin – men det finns planer på att lansera projektet i Stockholm.

Refugees on rails finns än så länge bara i Berlin – men projektet kan komma att lanseras i Stockholm.

Även om de får uppehållstillstånd riskerar många flyktingar att fastna i ett europeiskt låglöneträsk. Den tyska organisationen Refugees on rails vill ändra på det genom att erbjuda en kostnadsfri utbildning i programmering.

På sin hemsida skriver organisationen att de vill ”bevisa att våra nya grannar erbjuder en möjlighet för Europa att berika sin kultur och stärka sin ekonomi.” De uppmanar även Berlinbor att donera sina gamla laptops till projektet – hittills har de fått in 190 stycken.

– Många flyktingar får lära sig tyska i väntan på besked, men de har ändå mycket väntetid kvar. Vi hoppas att den tiden kan gå till att lära sig saker som kan hjälpa dem att skaffa arbete eller utbildning när deras papper väl är i ordning, säger Anne Riechert, en av organisationens grundare, till The WorldPost.

Flyktingarna kommer få lära sig att programmera under en tremånaders period. En förutsättning är att de kan tala antingen engelska eller tyska. Alla volontärer inom projektet arbetar gratis och lokaler har upplåtits av företag som Microsoft och Deutsche Telekom.

Än så länge finns Refugees on rails bara i Tyskland, men det finns planer på att utöka projektet till flera städer i Europa – däribland Stockholm.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Terrafem ger samtalsstöd till kvinnor på flykt

FlyktingJagdelar

Kvinnor väntar i en tillfällig flyktingförläggning i en sporthall i Berlin. Foto: Markus Schreiber/AP

Frivilligorganisationen Terrafem har startat en kampanj för kvinnor på flykt. I 15 år har de arbetat med utsatta kvinnor av utländsk härkomst genom frivilliga joursamtal och juridisk rådgivning på 64 olika språk. Den nya kampanjen stöds av bland andra vice statsminister Åsa Romson, komikern Özz Nujen, kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke och skådespelaren Bianca Kronlöf. Med kampanjen hoppas de kunna uppmärksamma situationen för kvinnor som flytt till Sverige och göra så att kvinnor vet sina rättigheter och kan få dem tillgodosedda.

– Vi vill inte att kvinnor ska glömmas bort i dagens situation. När Stefan Löfven bjöd in till samtal om integration fanns ingen workshop som direkt relaterade till kvinnors integration – men att fånga upp kvinnorna är viktigt för integrationen, säger Bernadita Nunez, verksamhetsledare på Terrafem.

Hon berättar att kvinnor som flytt från krig och konflikt ofta har drabbats hårt av våldshandlingar. De kan därför ha trauman som behöver bearbetas.

– Det är viktigt att kvinnor på flykt får stöd för att kunna bearbeta sina trauman så att de får möjlighet att ta sig in i det nya landet, säger Bernadita Nunez.

Nu hoppas Bernadita Nunez och Terrafem att kampanjen blir uppmärksammad så att fler kvinnor får information om att de kan vända sig dit för att få stöd.

– Vi har gjort korta filmer på olika språk för att nå kvinnorna direkt. De har spridits genom vår hemsida. Det är viktigt att kvinnorna snabbt får veta vilka rättigheter de har i Sverige. Flera kända personer stödjer också vår kampanj så den kan få mer spridning, säger Bernadita Nunez.

Nu behöver Terrafem framför allt frivilliga som kan ge av sin tid, men även ekonomiska bidrag.

– Alla kan göra någonting men vi söker framför allt efter folk som har juridisk kompetens och erfarenhet av samtalsmetodik. Och vi letar alltid efter folk med olika språkkunskaper, säger Bernadita Nunez.

För att stödja Terrafems kampanj ”Kvinnor på flykt” kan man lämna ett bidrag på kontonummer 901068-7.
Vill du bli jourkvinna? Gå in på www.terrafem.org.

Här finns Terrafem idag:

Eskilstuna
Göteborg
Stockholm
Uppsala

Behöver du eller vet du någon som behöver stöd? Ring 020 52 10 10

Evelyn Jones

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

UNHCR: Fantastiskt att så många hjälper till

Flyktingar från Syrien kommer in över gränsen till Turkiet i staden Curuc. Foto: Jonas Lindkvist

Flyktingar från Syrien kommer in över gränsen till Turkiet i staden Curuc. Foto: Jonas Lindkvist

Kriget i Syrien har pågått i 4,5 år. Länge befann sig konflikten i medieskugga, men nu har svenskarna fått upp ögonen för katastrofen på allvar. Under september fick Sverige för UNHCR in 85 miljoner kronor – och engagemanget verkar inte avta.

– Det är inte riktigt samma nivåer som i september, men det är fortfarande högt tryck. Vi är jätteglada för alla pengar men det mest fantastiska är att så många har uppmärksammat frågan, säger Katinka Lindholm, generalsekreterare för Sverige för UNHCR.

Det är framför allt privatpersoner som har bidragit till insamlingen. Katinka Lindholm har arbetat med välgörenhet sedan början av 1990-talet och berättar att företagen bara brukar stå för några procent av välgörenhetsinsamlingar

Under oktober har dock allt mer pengar kommit från svenska företag.

– Många företag ringde för några veckor sedan och ville bidra och sedan har det dröjt tills nu innan pengarna kommit.

Hur ska ni göra för att hålla intresset uppe?

– Det är en bra fråga och något som vi jobbar mycket med just nu. Vi försöker ge mycket återkoppling till bidragsgivarna, så att de ser vad deras pengar har bidragit med. Sedan finns det även andra stora humanitära kriser runt om i världen, som i Centralafrikanska republiken, som vi försöker få medier och allmänheten att uppmärksamma.

Pengarna som skänks till UNHCR med anledning av kriget i Syrien används till flyktingar i Europa och i Syriens grannländer. Om organisationen får in mer pengar än de behöver kan de distribuera om medlen, men någon sådan risk finns inte eftersom ”det aldrig blir fullt i kassan när det gäller vårt arbete”.

Fyra miljoner människor har flytt från Syrien sedan kriget bröt ut och ytterligare 7,6 miljoner är på flykt inne i landet. Med vintern i antågande är behoven enorma.

– Vi är tacksamma för all hjälp. Nu är det viktigt att det positiva engagemanget runt flyktingfrågan lever vidare.

Vill du hjälpa människor på flykt via UNHCR? SMS:a FLYKT150 till 72980 och ge 150 kronor eller swisha valfritt belopp till 123 90 01 645.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Läs elevernas brev till Kerstin Ekman

Foto: Jennie Rosén

Foto: Jennie Rosén

Många berördes av Kerstin Ekmans text om #jagdelar. Några åttondeklassare i Malmö bestämde sig för att dela med sig av sina tankar i öppna brev till författaren. ”Hennes text var som ett wake up-call”, säger Josefine.

Årskurs åtta på Oxievångsskolan i Malmö håller just nu på med ett projekt om den hållbara staden. Social hållbarhet är ett tema i arbetet.

– Det har varit oundvikligt att inte prata om flyktingkrisen i Europa och då lyfte jag in #jagdelar-uppropet. Vi läste Kerstin Ekmans text i klasserna och så fick eleverna fundera kring värden som medmänsklighet och humanitet, berättar Jennie Rosén, lärare i svenska och svenska som andraspråk på Oxievångsskolan.

En klass fastnade särskilt för Kerstin Ekmans text och bestämde sig för att skriva brev till författaren.

– Hennes text var inspirerande och den var även som ett wake up-call. Det var viktigt att hela årskursen läste den, så att så många människor som möjligt uppmärksammar hur det är att behandla varandra med värdighet, säger Josefine, en av brevskrivarna i klass 8E.

– Det var väldigt bra att hon tog upp det här med att tiga, och att det lönar sig att argumentera mot folk som är trångsynta. Många kanske tror att ”de kommer ändå inte att lyssna”, men det är viktigt att argumentera mot folk och att visa flyktingar att de är välkomna och att många bryr sig, säger hennes klasskompis PiaLotta.

Skärmdump av några av elevernas brev.

Skärmdump av några av elevernas brev.

Elevernas brev ska publiceras i skolans digitala tidning och flera av dem har redan lagts upp.

– Vanligtvis när man skriver en uppsats så bedöms den av läraren men sedan händer det inget mer. Det kändes väldigt bra att skriva till Kerstin om hur vi reagerade på hennes text och om våra egna tankar, säger Josefine.

Vad hoppas ni att arbetet med breven ska leda till?

– Det visar att många ungdomar också kan vara intresserade av detta och av att ta ställning, att den unga generationen inte bara sitter med sina mobiltelefoner eller är på sociala medier, utan att vi tar ställning, säger PiaLotta.

– Och att det kan hjälpa till att förbättra världen för kommande generationer, att vi långsamt ska få bort det passiva och aktiva förtrycket ur vårt samhälle, som hbtq+-fobi, sexism och rasism, fortsätter hon.

Några citat ur elevernas brev:

”Det finns barn som inte ens är hälften av min ålder som tvingas lämna sina hem som förstörs av granatbeskjutning. Vi måste visa att det är viktigt att hjälpa dessa människor”, skriver Alexander.

”Vi måste hjälpa varandra istället för att stänga våra gränser och blunda för vad som händer. Det har kommit till en punkt där vi inte längre kan tiga och inte säga vad vi tycker”, skriver PiaLotta i sitt brev.

Yasemin skriver: ”När jag läste din text så höll jag med till 100%. Dina ord var så sanna. Alla borde lyssna och ta åt sig av det du har skrivit. Din text får mig glad. Texten får mig att tänka att det fortfarande finns hopp.”

”Vi måste bry oss om varandra för att alla behöver hjälp någon gång. Om vi hjälper de som har det svårt nu, kanske de hjälper oss i framtiden”, skriver en elev som valt att vara anonym.

”Tack Kerstin för att du bidrar till utrotningen av ignorans, fördomar och stereotyper men även för att du hjälper till med att göra kommande generationers samhälle bättre!”, avslutar Josefine sitt brev.

Här kan du läsa fler brev till Kerstin författade av eleverna på Oxievångsskolan.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 3