”Det är mina manliga kollegor som avancerar”

Fråga: Jag vill vidare i karriären, kanske i ett annat företag. Jag bor i en mellanstor stad där jag har fast anställning på ett större företag. Jag har bytt jobb några gånger, men det har inte berott på mina egna val utan på neddragningar.
När jag var yngre hade jag stora planer för framtiden. Nu är jag osäker på mina möjligheter att utvecklas vidare här.
Dessutom är kulturen gammeldags. Cheferna består mest av medelålders män och när nya chefsjobb tillsätts är det mina manliga kolleger som avancerar.
Nu börjar jag tröttna och funderar på hur jag ska påverka min framtid. Hur tycker du jag ska göra?

Svar: Prova båda vägarna. Sätt ett mål. Vilken tjänst vill du ha om du är kvar i företaget? Har du berättat om dina önskemål för din chef? Det borde ingå i dina utvecklingssamtal. Om din chef inte uppmuntrar din utveckling, be om ett möte med den på personalavdelningen som är ansvarig för chefstillsättningar och medarbetares utveckling.
Berätta om dina önskemål. Fråga om dina möjligheter att nå målet. Det kan finnas vissa karriärvägar som du bör söka dig till som ett led i utvecklingen. Det är viktigt att du levererar resultat där du är. Att göra ett bra jobb är basen för att avancera.
Sök gärna jobb externt också. Du är beredd att flytta. Det är viktigt att du tänker igenom vilka företag du skulle vilja arbeta för. Vilka faktorer är viktiga om du byter företag? Det finns sällan någon snabb, enkel lösning.
Tänk igenom vad du vill. Kommunicera internt för att ge dem en chans att möta dina önskemål. Och var noga om du söker jobb externt så att du inte hamnar i galen tunna. Det tar tid att söka nytt jobb och att åka till anställningsintervjuer. Ge dig själv den tid du behöver.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Jag vill jobba mindre – vad säger jag till chefen?

Fråga: Jag är 41 år, har två ganska små barn och ett nytt roligt jobb. Jag är provanställd sedan två månader. Jobbet medger viss flexibilitet, men jag pendlar ett par mil varje dag och jobbar heltid. Jag har hämthjälp två dagar i veckan.

Jag vill gå ner i tid men med fyra månader kvar av min provanställning är jag rädd att ta upp detta före den är slut. Hur ska jag ta upp frågan när de fyra månaderna har gått? Jag vill fortfarande vara någon att räkna med.

Kan du ge tips på hur jag ska göra för att det inte ska bli lika mycket jobb på fyra arbetsdagar som jag gör idag. Vi är en liten grupp där alla är ganska hårt belastade. Jag undrar också om jag har rätt exempelvis vara helledig en dag i veckan eller om chefen kan säga att jag bara får ta två timmars ­ledigt om dagen.

Svar: Jag förstår din frustration. Det är viktigt att du inte går in i väggen. Tyvärr verkar du ha tackat ja till fel jobb, det passar inte in i ditt liv just nu. Var finns din partner som bör ta sitt ansvar?

Din chef lär inte uppskatta att du berättar detta först när din provtjänstgöring är slut. Det uppfattas nog som svek. Vill du ha en bra relation på jobbet framöver bör du ta upp frågan innan. Berätta det du skrev till mig och kom med ett förslag till lösning på viss tids sikt. Kanske kan du arbeta fyra dagar i veckan under ett års tid och föreslå hur de övriga ska arbeta när du är borta 20 procent. Övertid för kollegorna? Detta bör du tala med chefen om nu. Liksom hur lång tid du räknar med att det kommer vara så här.

Om du vill vara en kraft att räkna med, en som kan och vill utvecklas tillsammans med dina kolleger, måste du visa i handling att du är intresserad av arbetet och att de kan lita på dig. Alternativet är att du söker ett annat arbete som stämmer in på hur mycket tid du kan jobba.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

”Jag är kritisk mot att skippa möten”

Foto: Alamy

Foto: Alamy

Fråga: Jag arbetar i en säljorganisation där huvudkontoret finns i ett annat land. Det är som vanligt prat om att minska kostnader. Den här gången har de beslutat att vi ska minska antalet sammanträden, både i tid och antal. De påstås ta för mycket tid från vårt arbete – försäljning och kundmöten. Jag förstår delvis det de säger, ibland är mötena ineffektiva. Men samtidigt ger de tillfälle att träffa andra i organisationen, personer som är viktiga för kundkontakter och slutresultatet. Jag ifrågasätter beslutet och har talat med min chef om de problem som kan uppstå. Hur kan vi känna oss säkra på att alla viktiga personer vet vad som är på gång. Chefen verkar inte vara orolig, men det är jag. Därför skriver jag till dig och hoppas få ditt stöd inför nästa samtal.

Svar: Interna möten är viktiga, men visst händer det att sammanträden drar ut på tiden och inte leder till särskilt mycket resultat. Vem vet, det kanske blir mycket bättre än du tror eftersom du och dina kollegor nu måste tänka igenom och redo­visa vad ni vill ha ut av mötena. Ni tvingas gå igenom hur ni arbetar, och vad syftet är med varje sammanträde. Några kanske mest handlar om gammal vana. Jag läste i tidningen om ett företag som hade förbjudit alla sammanträden. Alla möten fick göras stående i korridorerna. Högsta chefen, en entreprenör, tyckte att veckomöten bara tar tid från det egentliga jobbet. Försök att se det som något positivt. Kanske det handlar om enkla vardagsregler; att skapa struktur och ansvarsfördelning i frågor som: Vem ska leda mötet? Håll tiden! Begränsa den tid som varje person får prata så inte några få stjäl all tid. Vem ansvarar för olika frågor? Skriv ett actionprotokoll som ni följer upp nästa möte. Identifiera vad som är viktigt att tala om och vilka som ska delta för att mötet ska bli effektivt.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0