Tack och adjö!

Kära läsare! Det är dags att ta farväl. Efter ett halvår av ”Kom i form-bloggen” och ”Maraton på 50 dagar-bloggen” ska jag nu lämna Dagens Nyheter och springa vidare mot nya utmaningar. Det har varit otroligt kul att vara med om detta! Och jag vill passa på att tacka och bocka för allt stöd jag fått i den här bloggens kommentarsrutor. Hatten av! Jag kunde inte gjort det utan er!

Jag har lagt om matvanorna, gått ner 8 kg, lärt mig träna rätt och klarat Stockholm – freaking – Maraton på under fyra timmar. Och det känns bra!

Annons:

Nästa utmaning blir att skriva en bok om allt detta. Märkligt, men sant. Bonnier Fakta ringde mig ett par veckor efter första blogginlägget och erbjöd ett bokkontrakt. Tydligen är det ”nytt” och ”hett” med en lönnfet man som tar tag i diet och träning. Det säger en del om oss män förmodar jag. Boken kommer ut först i januari. Men jag måste vara klar redan den 1 augusti, så det är bråda dagar.

Omslaget är inte klart ännu. Men här är en av provskisserna. Vad tycks? (Bilden är inte av mig.)

Ett av flera utkast till bokens omslag.

Avslutar med att länka till några minnesvärda ögonblick från detta projekt: första mötet med DN Söndags redaktion, de tidiga passen med min fantastiska personliga tränare Jari Ketola, den sjuka ”fighten” med Paolo Roberto som ligger ute på You Tube, artikeln om mig om min tjocke far, första löpturen med Malin Ewerlöf, målgången på under 4 timmar vid Stockholm Marathon och efterspelet med SvD:s Maratonbloggare Petra Månström som slog mig med 2 minuter. SvD:s webb-tv intervjuade inte bara henne utan även mig efter loppet.

Ni som inte tyckte det räckte med fem månader av DN-bloggande kan följa min nya blogg ”Bli en ny man-bloggen” här. Jag vill betona att den inte har någon koppling till Dagens Nyheter.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (7)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-7 av 7

Va, har du sprungit maraton? Häftit. När du plågade dig igenom alla dessa kmetrar låg jag på Långholmen och klämde en bärs till Skrattstock. Trodde jag skulle få se dig på den sceen ;-) Det blir kanske ditt nästa projekt - - efter boken då. Trevlig sommar om den hinns med. Hälsningar Nyströmskan! Nu ska jag läsa igenom din självplågeriblogg här hihi.

Anna, 15:23, 27 juli 2010. Anmäl

Tack ska du ha och lycka till. :-)

Bettan, 23:00, 12 juni 2010. Anmäl

Ett stort grattis till vårens framgångar och till en strålande tid på maran! Roligt att bli uppsökt för att skriva en bok - grattis till det också! Men omslaget, allvarligt talat - texten ser handskriven ut (taffligt och 80-talsmässigt) och mannen i fokus tittar ner och ser besviken ut. Liiite roligare går det nog att göra!

Louise, 22:15, 12 juni 2010. Anmäl

Hej Jonas! Har följt din blogg, har varit riktigt kul att läsa. Jag gillar att du inte är perfekt jämt utan är ärlig och skriver bade framgangar och motgangar. Du är sa mänsklig och därför väldigt inspirande. Och du är jättesnygg, grattis! Kommer ocksa läsa boken, o bokomslaget är snyggt!

Katrin, 14:58, 11 juni 2010. Anmäl

Riktigt ballt och inspirerande! Hoppas det håller i sig i många år framöver! <br/>Vad gäller omslaget så tycker jag att bilden är perfekt, men titel och underrubrik är alldeles för stel för att jag skulle bli nyfiken. Det är för mycket info på omslaget. Alltså, mindre men intressantare text om du frågar mig.

AC, 13:42, 11 juni 2010. Anmäl

Tack för en bra blogg! Vilken otrolig insats att springa maraton på under 4 timmar! Mitt första intryck av omslagsutkastet var att det var en bild från något världskrig. :) Jag tycker att det ska vara en färgbild och att personen på omslaget ska se lite gladare ut.

Annika, 12:22, 11 juni 2010. Anmäl

Grymt jobbat! Sjukt respektingivande insats! Ska bli kul att få läsa boken.

SA, 11:19, 11 juni 2010. Anmäl

I mål på under 4 timmar!!!!!!!!!

Jag kan inte fatta att det gick så bra! Sprang maraton på under fyra timmar – 3:59:33 från start till mål.

Bild tagen innan loppet. Min iPhone (med kamera) dog efter 3 mil…

Har ju haft en hel del smärta i vänster ben så jag viste inte ens om jag skulle klara att fulfölja idag. Men det lyckades! Inte minst tack var det ett superstarkt preparat som heter Percutane som jag smetade in i hela vänsterbenet, från knäet och nedåt.

Tack till Nya Zeeländarna bakom den livsfarliga, men effektiva salvan ”Percutane Sports Action”.

Det bränner så mycket att det är ordentligt skadligt om man för det i ögonen. Jag köpte salvan från en kille på Runners’ Store som inledde med att avråda mig från att springa idag (när han hört om mina smärtor och min korta träningsperiod). ”Du har överansträngt dig – man måste träna längre inför en mara,” sa han. Det var ett spänt ögonblick om man så säger.

Hur som helst. Jag öppnade i en relativt lugn takt idag. Första milen sprang jag på 57 minuter. Delvis, var jag rädd att slita upp min onda hälsena, skada min vad eller få nya smärtor i smalbenet. Delvis var det så jäkla trångt. Började i ett startfält längst bak och fick promenera i 5 minuter efter startskottet för att komma till startlinjen (först då börjar tiden räknas).

Hänger i startgrupp E. Vilken jäkla folkfest Stockholm Maraton är ändå!

Oavsett anledning var min sega start även min smala lycka. Den gjorde att jag lyckades hålla ett jämnt tempo under hela loppet. Lekte mycket med publiken också för att hålla upp det goda humöret. Mycket high fives med alla barnen som stod och tittade. Hade mycket energi kvar på slutet och kunde spurta in på stadion som på ett 200 meters lopp.

I efterhand önskar jag att jag tagit ut mig lite mer. SvD:s superduktiga bloggare Petra Månström slog mig nämligen med vad som visar sig vara 2 minuter och 7 sekunder. (Hon måste startat långt framför mig för jag kom in 5 minuter efter henne.)

Hur som helst var min gamla SvD-kollega Jennifer Dysell på plats och gjorde webb-tv-intervjuer med oss båda. Se intervjun med Petra här och den med mig här. DN.se lät bli att nämna att jag ”förlorat” mot SvD:s Petra i sin artikel som går att läsa här.

Vad gäller denna ”duell” mellan SvD och DN har jag följande att säga: Petra har Maratonbloggat sedan december. Jag har tränat i 50 dagar. Det har känts lite jobbigt för mig att vissa velat göra en ”duell” av detta.

Ska jag vara ärlig är jag sjukt nöjd med att våra tider var så pass nära ändå!

Återigen, grattis Petra. Du sprang ett jättebra lopp. Det gjorde vi båda två!

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (19)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 19

Grattis! Du har imponerat så stort att nästa år ska jag oxå stå på startlinjen... Du tänker väl inte sluta blogga?

Ida, 10:19, 8 juni 2010. Anmäl

Lever du än? Hur känns det nu några dagar efter första maran? Var det första och sista eller är du tillbaka igen nästa år, bättre förberedd? Tänk vilken tid du kan höra om du kommer dit med flera månaders distansträning?

Tomas, 09:15, 8 juni 2010. Anmäl

Bra jobbat Jonas, jag trodde inte på dig men jag måste ge dig cred för att du klarade maran så otroligt bra. Jag har följt din blogg och fått intrycket att du är en dryg Stockholmskille med taskig attityd men jag har ändrat mig nu och tycker att du är en vinnare som verkar trevlig. :-) Unna dig en lyxig vecka nu med mycket vila och mat.

Bettan, 22:35, 6 juni 2010. Anmäl

Galet bra! Förra året sprang jag Stockholm Marathon för första gången. Jag tränade i 6½ månad och sprang in på 3.55. Att prestera som du har gjort efter 50 dagar borde vara omöjligt. Grattis!

Lars (Webbsida), 22:22, 6 juni 2010. Anmäl

Grymt sprunget Jonas! <br/>Oavsett vad din totaltokiga coach Lisa B säger. Vila benen HELT i 2 veckor! Jag hade ju rätt senast om att 35km långpass var en dum idé... Förresten, är det bra betalt att vara din coach? Jag kan ta det jobbet isf ;)

Kalle K, 18:38, 6 juni 2010. Anmäl

Grymt jobbat! Jag såg dig vid Pålsundsbacken innan Västerbron på andra varvet, blev sjukt imponerad och inspirerad. Heja!

Karin, 16:58, 6 juni 2010. Anmäl

Grymt bra insats - heja dig!

Åsa the original, 16:34, 6 juni 2010. Anmäl

Vilket bra lopp Jonas, grattis!!! <br/>/virve

Virve, 15:25, 6 juni 2010. Anmäl

Lyssna inte på de som inte förstår. (ni är ändock massmedialt vana) <br/>Jag tränade också bara omkring femtio dagar, men hade en skidsesong med b.l.a. vasaloppet i ryggen. <br/>Men för Er noviser så kan jag tala om, det räcker inte. <br/>En än gång gratulerar jag Er båda. <br/>Per Nilsson 3.24.58

Per, 14:20, 6 juni 2010. Anmäl

Petra gick väl inte ut "plugget" nu i vår heller? ...Är det att för att förminska Jonas resultat som hon tar upp det? ...Dax att släppa det nu Petra, det är väl säkert 10 år sedan och du har ju tränat massvis under dessa år! ;o) <br/>Jonas, soff-potatisen som jobbat med att få bort ölmagen och övervikten, kommer bara dessutom 2 minuter efter Petra efter bara 50 dagar = Jätte-starkt Jonas

Sarah, 13:22, 6 juni 2010. Anmäl

Imorgon smäller det!

Guuuud. Imorgon är det dags! Klockan 14 drar Stockholm Maraton igång och det ser ut att bli en varm dag. Linne och solkräm med andra ord! Och jag ska försöka att inte överanstränga mig.

Blir den här looken imorgon.

Är jag rädd? Lite. Har haft ont i benen sedan jag sprang 35 km för två veckor sedan. Och den senaste veckan har jag varit inne och fått benmassage vid tre tillfällen. Har fortfarande ont i vänster vad och smalben. Men det känns ändå mycket bättre. Tack Anna Söder, massör på Oasen i DN-huset!

Talade med Malin Ewerlöf i telefon igår och fick några goda råd. I grunden handlade det om att försöka ha ett relativt jämnt tempo de första tre milen. Och försöka njuta av hela evenemanget i största allmänhet. Tänker att jag borde sikta på tre mil på 2 tim 50 min. Kanske 55 minuter på första och andra milen samt 60 minuter på den sista. Hur de sista 12 km sedan går är i Guds händer liksom.

Jag vet inte om det är en försvarsmekanism. Men jag har inte tänkt så mycket på Maraton den senaste veckan. Kanske en bra taktik. Man ska ju inte träna. Och man lär få upp entusiasmen när man väl står där på startlinjen.

Mmmm. Kolhydratspulver. 

Det enda som påminner mig om maran är att jag börjat äta ”Vitargo Carboloader” de senaste dagarna. Det känns lite ironiskt. Det som började som ett bantningsprojekt med en kolhydratsfattig diet har slutat med att jag pressar i mig kolhydrater i pulverform. Det är inte ens gott!

Onda ben eller ej. Varken min naprapat eller min massör har hittat några alvarliga ”fel” på mig. Trots den korta startsträckan på 50 dagar har jag tränat tillräckligt känner jag. Jag borde klara att komma runt imorgon.

Loppet bevakas av TV4 och på Marathon.se. Ni som har 35 kronor som bara bränner i fickan kan följamig via sms. Skicka SM mellanslag och mitt startnummer 7644 till 72700. Messet ska se ut såhär: ”SM 7644″

Wish me luck!

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (10)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 10

Under fyra timmar, bra jobbat! Din blogg är sjukt rolig att läsa!

Louise, 23:39, 5 juni 2010. Anmäl

Riktigt bra kämpat att komma i form på denna tid. Ta det lugnt och tänk på att om det blir varmt och soligt så kommer det märkas rejält och gör då inte misstaget att springa på klockan, utan låt kroppen bestäma tempot så blir det bra. <br/>Ta fram din inneboende Kenyean och glid fram!

Gunnar, 06:52, 5 juni 2010. Anmäl

Tack för bloggen! <br/>Lycka till imorgon!

Fredrik (Webbsida), 22:35, 4 juni 2010. Anmäl

LYCKA TILL!!!! Du är grym! Och bloggen är tio gånger bättre än SvD =)

sanna, 22:16, 4 juni 2010. Anmäl

Hoppas få en snygg eller åtminstone kul bild i kameralinsen. <br/>Men förta dig inte <br/>Fotografen

Facebookanvändare, 21:18, 4 juni 2010. Anmäl

Stort lycka till imorn!! och tack för bloggen!

viktor, 19:42, 4 juni 2010. Anmäl

Hej Jonas! Vi håller på dig, det vet du! <br/>Cissi

Cissi, 16:07, 4 juni 2010. Anmäl

Lycka till!

David, 15:37, 4 juni 2010. Anmäl

Då blir det pasta i kväll? Inget överilat tempo i morgon och du tar dig runt. Massor av lycka till!

K, 14:41, 4 juni 2010. Anmäl

Önskar dig all lycka i ditt lopp. Tack för en verklighetstrogen och inspirerande blogg om hur det är att träna till ett sådant här evenemang egentligen. Det är bra att någon förmedlar också baksidorna med den här typen av träningsupplägg på ett ärligt sätt. Det tycker jag du har gjort med humor och självdistans. <br/>Tror dock att du är starkare än du ger sken av. Under 4 h förvånar mig inte. Vi ses på Lidingövägen imorgon.

PaBe, 11:24, 4 juni 2010. Anmäl

Rädd för att snubbla på målsnöret

Har nästan glömt att jag ska springa maraton på lördag. Så lite tränar jag just nu. Sista veckan ska man visserligen ta det lugnt. Min coach Lisa Blommé råder mig att ”jogga lätt i 30 minuter” två gånger denna vecka och stretcha. Det låter ju bra. Samtidigt är jag oroad. Sprang ju 3,5 mil söndagen den 23:e maj. Och sedan dess har jag haft ont i allt för många delar av benen. Jag har knappt sprungit alls.

Har fått benmassage på DN:s företagsgym Oasen. Och i fredags träffade jag Motimates naprapat Peder Sönnergard. Inga betydande risker för skador blev hans diagnos. Benen är lika långa. Axlarna är lite stela, men det är ingen fara. 

Motimates naprapat Peder hittar inga uppenbara skador.

Men när jag i lördags sprang 12 km runt Riddarfjärden och Södermalm var det inte mycket som stämde. Hade ont i smalbenen, hälsenorna, vänster vad, höger höft och höger knä och höger stortå. Fick håll efter 5 km och var tvungen att sakta ner ordentligt i flera minuter. Sprang de 12 km på tiden 1:07, vilket är hopplöst segt. Vad händer med min kropp? Finns det en risk att jag inte fixar detta?

Skämdump från min senaste 12 km runda.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (13)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 13

Den vanligaste åkomman en marathonvecka är väl hypokondri...

Facebookanvändare, 10:31, 3 juni 2010. Anmäl

Du har trappat upp träningen för fort och skadat dig. Nu ska du med stor sannolikhet skada dig ordentligt. Varför då? Är det något att vara stolt över, att kämpa sig runt 4,2 mil skadad och skada sig mer för att man är för odisciplinerad för att träna långsiktigt? Det är nu du ska visa att du har en hjärna. Avbryt och erkänn att du har kommit en bit, men att det är dumt att fullfölja. Sätt upp ett nytt mål. DET vore coolt. Om du lugnar ner träningen lite så kan du springa Lidingöloppet oskadad.

Obekväm sanningssägare., 21:09, 2 juni 2010. Anmäl

Jag ska också springa och du kan lita på att hur långsamt och smärtsamt du än har det så kommer det att gå än långsammare och mer smärtsamt för mig. Men tänker på att jag ju bara springer för att övervinna min egen bekvämlighet, så den enda jag tävlar mot är mitt eget lata jag. Syrgas och hjärtmassage - fine, bara jag kommer i mål.

Mark L, 13:22, 2 juni 2010. Anmäl

Det viktigaste är att du inte ger upp. Det gör ont, det är nästan oundvikligt (speciellt när man inte tränat så länge inför loppet). Men, medaljen får du. Du har väl sex timmar på dig, så gå om du måste. Bara se till att komma i mål!

Alexandra, 07:24, 2 juni 2010. Anmäl

Vad fick dig att springa 35 km 2 veckor innan en mara ? Jag har sprungit flera halvmaror (springer kanske 4 -5 mil i veckan och har så gjort i snart 15 år) och det krävs minst en vecka för MIG att läka ihop efter ett lopp. Vad jag vet så springer en fulltränad normalt inte mer än 4 kanske 5 maror på ett år inte nästan 2 på två veckor, inte efter 50 dagars träning . Men lycka till i alla fall.

JEBU, 21:37, 1 juni 2010. Anmäl

Vitsen med all träning är att man ska vila sig i form. Det är då musklerna byggs upp.

Hasse, 19:50, 1 juni 2010. Anmäl

Jag maste skratta. Jag har tranat i ett ar skadefri och just nu veckan innan gor precis allt ont!!! Hoften, laret, kna och bada fotlederna. Typiskt. Kanske glommer man smartan pa Lordag. Vi ger INTE upp!!!

Facebookanvändare, 18:04, 1 juni 2010. Anmäl

Antyder Peter att flickor klagar mer än pojkar? Vad stöder ditt påstående? Jämför med svd-bloggen på samma tema, flickan där verkar se fram emot lördagens drabbning.

pojke, 17:31, 1 juni 2010. Anmäl

Vad är det för en liten flicka du släpper fram nu? Nu biter du ihop och fixar det här, punkt. <br/>Skämt åsido så känns det väl aldrig så mycket i kroppen som veckan innan maran. Nersnack för att sänka förväntningarna. <br/>Du tar det säkerligen runt men sen löper du kanske inte mer den här sommaren. Jättetub med Voltaren lät som ett bra förslag. <br/>Lycka till.

Peter, 15:41, 1 juni 2010. Anmäl

Såhär på slutsträckan kan man kanske spekulera i det fysiologiskt optimala i den sortens tok-acceleration av träningsdos som du genomgått den senaste tiden. Det är klart att kroppen tar stryk, det är ju inte så svårt att förstå. Bättre hade såklart varit att ha längre tid på sig, så att kroppen hunnit inpassa sig. Med det sagt så tror jag nog ändå du klarar det. Det handlar nog rätt mkt om att stå ut med smärta.

SN, 13:47, 1 juni 2010. Anmäl