Några böcker att fundera över

Eftersom jag läste mycket som barn så har det blivit en ohejdad vana att fortsätta med detta i vuxen ålder. Trots mina intressen för de mera svårgripbara delarna av tillvaron så håller jag mig oftast till faktaböcker, eller kanske man ska säga tvärtom, tack vare dessa intressen så försöker jag hitta fakta som antingen kan styrka fenomenen eller avfärda dem. Romaner läser jag kanske bara ett tiotal om året.

”Magnificent Desolation”
Buzz Aldrin
Bloomsbury 2009

Andra människan på månen, svenskättlingen Buzz Aldrin, har skrivit flera böcker men aldrig tidigare har han varit lika utlämnande om sitt privatliv och de prövningar som skulle drabba honom i form av skilsmässor, depressioner och alkoholproblem. Boken innehåller också en ordentlig beskrivning av den historiska månfärden sommaren 1969 men det är privatlivet som står i fokus. Det är en ganska självhyllande beskrivning men inte ointressant. Här visar Buzz Aldrin hur han från att ha sjunkit så djupt att han knappast vågade gå ut kunde ta sig upp till ytan igen, inte utan hjälp. Han berättar också om hur han slagit en förföljande månkonspirationsanhängare på käften och hur han ser på dessa människor som tvivlar på att han och Neil Armstrong faktiskt gick på månens yta för 40 år sedan i år.
En del tidigare okända fakta kommer också fram. Bland annat avslöjar värmlandsbördige Aldrin att den amerikanska regeringen hade ett finger med i spelet när Nasa valde att låta de tre månfararna besöka Norge istället för Sverige, där Vietnamkrigskritiske statsministern Olof Palme länge retat USA, under rundresan i Europa efter månlandningen. ”Det var ingen slump att vår resplanering ändrades på det sättet. Det var ett sätt att säga ifrån”, skriver han.
England besöktes, där hade Neil Armstrong sina rötter, liksom Italien, där Michael Collins hade sina. Men Sverige skulle få vänta. Palmes kritik fick Nasa att välja bort Sverige.
En bra bok för den som vill veta mera om en av vår nutidshistorias mest kända personer.

”Extremt väder”
Terry Jennings
Gleerups 2008

Jag har en svaghet för allt som inte följer de vanliga ritningarna och detta gäller inte minst vädret. När en tromb slår till så kan de mest oväntade effekter uppstå. Klotblixtar kan ibland ses snurra runt inne i den långa slang som leder mellan moln och jord, bilar och människor kan föras hundratals meter och hus kan slås i smulor medan grannens klara sig utan skador. I den här lilla boken, som tar upp allehanda häftiga vindfenomen, snöoväder och översvämningar, och mera, får vi lära oss om de bakomliggande orsakerna till väderfenomenen även om den inte går riktigt på djupet.

”Sanna historier om spöken”
Paul Dowswell och Tony Allan
Historiska Media 2009

Kan en spökhistoria vara ”sann”? Själv har jag många gånger roat mig med att berätta just sanna spökhistorier för ungdomar på olika samlingar och läger och en natt höll jag aldrig på att få några stackars tjejer att somna sedan jag fått det stora militärtältet att andlöst, och i kompakt mörker, lyssna till den ena efter den andra av hårresande historier där de döda inte hade fått ro. Till skillnad från en påhittad spökhistoria utger sig en sann för att ha utspelat sig på riktigt. Här är det namngivna människor av kött och blod som möter namngivna andar av en helt annan substans.
I den här boken får vi stifta bekantskap med ett antal sådana berättelser från olika delar av världen – dock ingen från Sverige. Någon kritisk analys finns inte och de flesta av historierna har hundra år eller så på nacken. En liten ruta om vad som hände sedan händelsen utspelade sig daterar upp historierna till vad vi vet i dag, vilket är alldeles utmärkt. Spännande och kittlande blir det i alla fall. Om de är ”sanna” är väl en annan fråga.

”Profetior Anno 1555”
Nostradamus
Gidlunds förlag 2008

Läkaren, astrologen och filosofen Michel de Nostredame levde i Frankrike på 1500-talet men har genom sina till synes träffsäkra verser fått epitet profet och diskuteras än i dag. Så fort en värre katastrof inträffar finns det alltid någon som tycker sig finna en rad eller två bland Nostradamus verser som skulle kunna stämma in.
I den här boken får vi en mycket bra genomgång av Nostradamus liv och den tid han levde i vilket ger en ökad förståelse för att det som vi i dag ibland ser som profetior i själva verket är kommentarer av hans egen samtid.
I kapitlet ”Fenomenet Nostradamus” påstår Anna Carlstedt att DN gått på niten att en förfalskad Nostradamusvers var sann. Versen spreds via internet och de tryckta medierna dagarna efter 11 september-attacken 2001. Kanske var det så. Men jag vill nog hävda att min egen artikel i DN två veckor efter terrorattacken rättade till allt detta. Och det nämner Carlstedt inte alls.
Nå, det är inte alltid så lätt med Nostradamus. Det mesta som rör honom har mer än en sida vilket tydligt framgår i denna kanske den bästa av alla Nostradamusböcker på svenska hittills. Och det finns en lång rad av dem. Istället för att bli en bok om de tveksamma profetiorna blir boken en historieskrivning om ett 1500-talseuropa som säkert var allt annat än enkelt att leva i.

”Hjärnkoll”
Michael Powell
Klonk 2008

Tycker du att din hjärna kanske kunde utnyttjas bättre? Då är du säkert inte ensam. Och även om den här lilla boken sorteras in under kategorin ”humor” så finns det ett och annat gott råd för den som seriöst vill försöka ändra sin attityd från soffpotatis till en vaken världsmedborgare.
Detta sagt så har jag lite svårt för chakror och annat new age-mässigt och kan inte riktigt förstå vad de har i boken att göra. Att dessutom försöka lära ut hur Uri Geller böjer skedar med tankekraft känns som i tveksammaste laget. Om någon läsare av boken verkligen har lyckats med detta så skriv till mig för allt i världen.
Men mycket är bra. Kapitlet om hur man får tur genom att utsätta sig för många möjligheter är klart genomförbart och styrkt av forskning liksom det om hur man lär sig hantera sin eventuella aggression.
Våra hjärnor är häftiga apparater och kanske är det så enkelt att det är de som gör oss till människor och att vi inte behöver några gudar eller själar. Men den gåtan löses inte i boken.

”Oförklarliga mirakler”
John Van Diest (red)
Semnios förlag 2008

Mirakel är en händelse där Guds hand kan anas bakom det som inträffar. I den här boken får vi läsa en lång rad vittnesbörd från framför allt kristna som säger sig ha bett om hjälp och verkligen fått det. Eller också har miraklet inträffat ändå. Barn har räddats från galopperande hästar, en man får en traktor bortlyft från sin kropp av en ängel och apelsinträd har räddats från köld av en bön till Gud.
(Traktorexemplet kunde vara hämtat från Sverige där jag själv har intervjuat en man som utfört detta – men utan Guds hjälp).
Några av mirakelberättelserna känns övertygande genom att alla inblandade är namngivna och vi dessutom får veta lite mer om vilka de är. I de fallen kan en läsare känna att något nog faktiskt kan ha hänt. Andra är tunna som nattgammal is utan namn och utan den minsta referens till något. Ett av de sämsta exemplen är återgivet av en av bokens mest kända författare, predikanten Billy Graham. Han halva sida där han berättar om en skeppsbruten som råkar sätta eld på sin hydda men som blir räddad tack vare röken liknar mer en vandringssägen än en verklig händelse.
En del mirakel är bara konstiga. Som kvinnan som bad om att få en ny bil och efter tre år faktiskt fick det (till ett billigt pris). Då hade hon tjatat på sin omgivning och alla visste v
ad hon ville ha. Kanske räckte det. Det är få guldkorn i boken trots att författaren hävdar att han sållat bland hundratals berättelser. Den som inte redan tror blir knappast övertygad om Guds närvaro efter att ha läst ”Oförklarliga mirakler”.

”Hiding the elephant”
Jim Steinmeyer
William Heinemann 2003

En inte helt färsk bok men en mycket god kamrat på sommarens semesterresa. Den som är det minsta intresserad av vad som egentligen utspelar sig bakom trollkonstnärernas intränade magi och av de intriger och fantastiska apparater som fascinerade 1800-talspubliken har här en formlig guldgruva av information och underhållning. Steinmeyer är själv trollkarl och dessutom djupt intresserad av sitt yrkes historia så det var med stor nyfikenhet jag läste denna välskrivna bok. Visst förklarar han en del trick men snart märker man hur oviktigt det faktiskt är att få veta exakt hur det går till att få människor att försvinna i skåp och lådor eller att få damer att sväva fram över scenen. Nej, istället lyckas Steinmeyer förmedla vikten av själva utförandet, av ”Magic as Art”.
Vi får träffa rader av fantastiska magiker vars trick jag gärna skulle ha velat se när de en gång i tiden lockade publik i tusental till Londons och New Yorks scener. Den inte så sympatiske utbrytarkungen Harry Houdini, den uppfinningsrike David Devant och den mystiske Jean Eugene Robert-Houdin är bara några vars historier väcker min nyfikenhet.
Och efter att ha läst boken är det lätt att känna en djup beundran för alla de finurliga och fingerfärdiga konstnärer som underhållit publiken i många herrans år. Intressant också att flera av trollkonstnärerna har utfört trick som fått publiken att tro att de faktiskt besuttit paranormal krafter. Det är inte svårt att förstå varför då många av tricken kräver stor skicklighet och inte sällan ser ut att trotsa fysikens lagar. Lärorik läsning för den som har lätt för att tro på det övernaturliga.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (7)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-7 av 7

Här får vi veta att Claes läser. Det påtalar även hans vänner i föreningen. Imponerande. Bloggarna finner jag dock mindre imponerande. Jag finner den här artikeln lugnande. Tror det är avsikten. Ingen ska tro att det finns något som vi inte riktigt känner till vare sig det är i rymden eller på marken. Tror inte att Clas Svahn skriver det han skriver av en slump. Tror inte heller att han besvarar de frågor han trots allt besvarar av en slump. Claes är intresserad av sådant som inte finns men som inte är hotfullt. Och mest är han intresserad av de som tror på sådant. Vissa saker kan vara värda att forska på, men bara lite.

Charlie, 16:49, 13 oktober 2009. Anmäl

Räknas Buzz Aldrin in bland "konstigheter"?

Yngve, 23:35, 10 oktober 2009. Anmäl

Undrar vad den gode Buzz skulle tycka om att ha blivit hopbuntad med alla dessa spökhistorier....(?)

Yngve, 23:34, 10 oktober 2009. Anmäl

Mycket skräp i denna litteraturlista. Clas borde ha en massa annan lite "rejälare" litteratur att sätta sig in i. Ufologi à la Blixt Gordon.

Arnold, 09:06, 10 oktober 2009. Anmäl

Claes, <br/>Du glömde tipsa om Supersense av Bruce Hood (igen), läste den nyligen från ditt tips och den var otroligt bra. Tack för det tipset! <br/>För er som inte kommer ihåg så gör den upp med människans tro på övernaturliga fenomen etc. Rekommenderas skarpt!

Christoffer (Webbsida), 07:25, 8 oktober 2009. Anmäl

Jag läste själv mycket så kallade fantastiska böcker som ung. En författare som påverkade mig mycket var Erich von Däniken och hans som man nu förstår respektlösa historieförfalskningar. <br/>Läs hans böcker de är mycket fantasieggande EX; Olösta gåtor ur mänsklighetens förflutna. Här försöker han bevisa att vi haft besök i det förflutna av varelser från andra planeter. Som ung trodde jag blint på honom.

Rolf (Webbsida), 09:17, 4 oktober 2009. Anmäl

Tack så mycket för dessa tips Clas.

Mathias, 17:50, 1 oktober 2009. Anmäl

Invasionspappa fyller 143

I dag skulle Herbert George Wells ha fyllt 143. En ålder som också hade gjort honom till världens äldste man. Nu kan man fira detta i alla fall trots att föremålet för firandet gick bort redan 1946 i den betydligt mera normal åldern av 79 år.

H G Wells var en brittisk science fiction-författare som tillsammans med fransmannen Jules Verne lade grunden till den moderna sf-litteraturen. Men för en modern publik är nog Wells mest berömd genom sin nästan-namne Orson Welles som den 30 oktober 1938 förvandlade Wells bok ”Världarnas krig” till levande radioteater för de amerikanska radiolyssnarna.

Radiosändningen är historia. Det hela började oskyldigt med något som mest liknade ett vanligt nyhetsinslag. Men många som slog på sina radioapparater några minuter efter klockan 20 kastades rakt in i ett direktreferat där en upphetsad reporter rapporterade om ett ovanligt väderfenomen över Nova Scotia där temperaturen av okänd anledning plötsligt fallit.

Så långt var allt bara lite konstigt. Men det skulle snart bli värre.

Efter en stunds dansmusik ”direkt från Park Plaza”, som möjligen kunde invagga lyssnarna i ett slags lugn, avbröts sändningen av en brådskande nyhetsbulletin om att astronomer hade sett explosioner på planeten Mars yta. Något verkade också vara på väg mot jorden.

Det som sedan hände är en del av vår kollektiva masshysterihistoria. Sex miljoner lyssnarna kunde följa hur dessa marsianer plötsligt landade på jorden och hur de tog sig ut ur sina rymdskepp. Skeppen landade på platser som Grovers Mill i New Jersey där den lantliga idyllen snabbt förvandlades till eld och aska.

Med målet inställt på förintelse tog sig den marsianska invasionsstyrkan sig in i städer som Chicago, Buffalo och New York. Bränder rasade, människor dog och jordens undergång verkade nära. Tills några bakterier gjorde processen kort med marsmonstren som dör. Klockan 21 avslutade Orson Welles sändningen med att berätta att allt bara var teater.

Trots att programmakarna vid flera tillfällen före, under och efter sändningen talade om att det rörde sig om radioteater så blev många rädda. En del greps av panik och lämnade sina hem.

”Antagligen har aldrig tidigare så många människor från alla samhällsskikt och från alla delar av landet blivit så skrämda samtidigt som de blev den här natten”, skrev forskaren Hadley Cantril senare i en bok från 1947.

I New York hade människor lämnat sina hus av rädsla för marsmänniskorna, i Pittsburgh försökte en kvinna ta sitt liv, i Concrete i delstaten Washington gick strömmen och många invånare var övertygade om att invasionen stod för dörren. Tidningsredaktionerna ringdes ned av oroliga människor, folk samlades hemma hos varandra för att finna styrka inför denna världens yttersta stund, andra packade in familjen i bilen och lämnade städerna för att söka skydd på landsbygden.

En gallupundersökning
visade att av de vuxna som hade hört Orson Welles dramatisering av ”Världarnas krig” trodde 28 procent att det var en riktig nyhetssändning. 70 procent av dem, eller mer än en miljon, av dem blev ordentligt skrämda. Flera av dem kunde berätta om hur de känt röklukt eller sett konstiga ljus på himlen.

Så även om H G Wells bok är spännande läsning så fick den säkert inga av sina läsare att sätta sig i bilen för att fly sina hem. Den saken krävdes det ett stycke radiohistoria för att ordna.

Att Wells skulle
ha fyllt år i dag har också uppmärksammats av Google som dagen till ära publicerar en illustration där ett flygande tefat far fram över ett idylliskt landskap. På företagets blogg avslöjades att teckningen är en hyllning till H G Wells och hans bok. Hyllningen började för flera veckor sedan och har innehållit flera olika småteckningar med tefatsmotiv. Som den här och den här.

Så varför trodde så många på radiodramat? För att det lät som en riktig radiosändning är väl det enkla svaret. Det lite svårare svaret är att för att kunna tro på det man hör måste man också finna det rimligt att marsianer faktiskt kan anfalla jorden.

Alltså: För att sätta tilltro till ett påstående som detta så måste det finnas en kontext, ett sammanhang, för den enskilde radiolyssnaren att relatera till. Mars ansågs som en planet där det kunde finnas liv och även om astronomerna sedan tre årtionden hade förstått att ”kanalerna” som syntes på planets ytainte var grävda av några invånare så var det många bland allmänheten som höll dörren öppen.

Science fiction-litteraturen var slösaktigt rik på hemska marsianer och diskussionerna om liv i rymden sträckte sig på den tiden framför allt till vårt eget solsystem. Det var helt enkelt möjligt att jorden kunde få den här typen av besök.

En trovärdig röst i kombination med våra förutfattade meningar kan förvandla teater till verklighet.

Fotnot: Den 22 september publicerade Daily Telegraph en intressant artikel om H G Wells där man går igenom hans framtidsvisioner och stämmer av mot facit.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (15)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 15

Sluta tjata nu. Claes svarar inte på frågor, det har han själv sagt. Han brinner visserligen för folkbildning men bara till en viss gräns.

Erik, 15:45, 13 oktober 2009. Anmäl

Simon och Werner, räkna inte med det. Ufo-Sverige har det tröttsamt.

Kristoffer, 10:53, 6 oktober 2009. Anmäl

Jag tycker samma sak som du Werner (förra kommentaren).

Simon, 13:23, 1 oktober 2009. Anmäl

Jag har lite gått och väntat på Claes syn på något av de "bra" UFO-fallen, typ Teheran 1976 eller Belgien 1990.

Werner, 06:28, 26 september 2009. Anmäl

Hej Ulla! <br/>Någon ufoblogg är ju inte detta och har heller aldrig varit avsedd att vara det. Men det kommer att dyka upp ufo i bloggen vid många tillfällen. Jag tycker inte att du ska vara besviken. Vi har ju just börjat!

Clas Svahn, 09:41, 25 september 2009. Anmäl

Ulla <br/>Vad jag förstår så är inte bloggen i DN vikt enbart för ufo, den heter ju märkligheter och det finns ju mycket som är märkligt på vår jord. <br/>Oligark <br/>Kan du förklara närmare vad du menar? Vem gör folk till åtlöje? Vem har fel fokus?

Amonra, 21:03, 24 september 2009. Anmäl

Ufobloggen i DN blev en besvikelse.

Ulla, 20:48, 24 september 2009. Anmäl

Ufopappa, vi har samma agenda! <br/>Illusioner <br/>Fel fokus <br/>Gör folk till åtlöje

Oligark, 20:18, 24 september 2009. Anmäl

Kan man inte se dig som pappa till naturfenomen/ 0 hypotesen? Hur gammal är du? <br/>Du brukar säga att nästan allt kan förklaras och resten, om det finns och inte är en myt nog är ett naturfenomen vi inte känner till. (I o f s, vad är inte ett naturfenomen??, i vid bemärkelse). <br/>Jag är också en JÄTTE JÄTTE JÄTTE skeptisk granskare av det okända. Tycker inte man ska hypoteser, i alla fall inte om sådant som inte är naturfenomen.

Duffy, 08:59, 23 september 2009. Anmäl

Detta var ett sociologiskt fenomen, ingen märklighet. Kopplingen till bloggen obegriplig. Möjligen ett sätt att diskreditera de individer som trots bättre vetande av Clas (?) håller sig med en ET hypotes kring ufofenomenet, om inte annat är de väl nazister, new-ageare eller sektmänniskor, eller hur Clas.... <br/>För övrigt var det väl inte populasen som hittat på detta med kanalerna, men kombinationen av denna teori och sf litteratur som presenterades som verkliga händelser gjorde folk rädda. Tack för ordet.

Sune V, 08:12, 23 september 2009. Anmäl

Förebilder

Det är bra med engagerade läsare och jag är glad att så många tycker och tänker till om det jag skriver. Det är givetvis precis som det ska vara när de som kommenterar mina inlägg inte alltid håller med. Att en del är kritiska är något man får stå ut med när man som jag skriver om dessa svårtolkade fenomen.

Yttrandefriheten är i grunden det som för en diskussion framåt. Diskussion och ifrågasättande är hjulen som skapar ny kunskap. Om vi inte har högt till tak så kommer samhället till sist att stagnera och endast de högst uppe i samhällshierarkin skulle få möjlighet att yttra sig. Det vore djupt olyckligt.

Jag håller ganska många föredrag om de ämnen som ligger mig varmt om hjärtat vilket innebär ufo, allehanda mysterier, naturfenomen, sekter och konspirationsteorier. Och så om rymden förstås. I går (den 17 september) var jag på Missionskyrkan i Uppsala och pratade om ufo inför en grupp intresserade åhörare. Där mötte jag nyfikenhet och viljan att veta mer.

Skälet till att jag ger mig ut för att prata om det jag brinner för, eller skriver bloggar om det, är inte för att samla några proselyter. Jag vill informera om sådant som de flesta inte har möjlighet att ta reda på, jag vill berätta om människors upplevelser och jag försöker alltid att hitta möjliga förklaringar. När detta inte går så säger jag det.

I går fick jag frågan om vad jag trodde om ett av de ufofall som jag berättade om men som jag inte hade någon förklaring till. Jag svarade som det var: Jag hade ingen aning. De fall som inte har gått att förklara är just oförklarade, ofta för att det saknas information. Att börja spekulera trots att man inte har tillgång till alla fakta leder sällan någon vart.

Jag inser att jag inte sitter inne med några stora sanningar. Däremot tror jag mig ha en hel del svar på en del mindre gåtor. Och så älskar jag att försöka lära dem som lyssnar på mig eller läser mig lite mer om hur världen fungerar. Ibland kanske det når fram. Förhoppningsvis kan ni som läser min blogg hitta några kunskapskorn.

Men det händer givetvis att jag möter åsikter som jag har mycket svårt att sympatisera med. På något sätt verkar det okända dra till sig lycksökare som försöker utnyttja vanliga intresserade och deras sökande efter ett svar. Och tyvärr har en del av dessa lyckats bli förebilder för andra som ser upp till dem.

För några år sedan förde jag en debatt med tefatsoraklet Sune Hjorth från Sundsvall. Hjorth, som var en välsedd gäst hos Aschberg tills han avslöjades som en gammal nazistsympatisör från andra världskriget. Hjorth ville till exempel skicka alla homosexuella till en öde ö vilket han vägrade kännas vid när jag läste högt ur hans egen tidning i en radiodebatt. Hjorth menade också att vi alla är styrda av en hemlig världsregering som för oss vanliga människor bakom ljuset men engagerade sig också i var man borde bygga cykelbanor i hemstaden Sundsvall. Jag höll inte med honom i någon av frågorna. När det gäller cykelbanefrågan väljer jag dock att inte uttala mig.

Det finns andra
”förebilder” som är värda att varnas för. En udda men ganska stor tefatsreligion är den så kallade Raëlrörelsen där en tidigare motorjournalist vid namn Claude Vorilhon marknadsför sig själv som ett slags ny messiasfigur. Man kan givetvis säga mycket om raëlianerna, som också har några få efterföljare här i Sverige, men det samhälle som de ser framför sig är kanske inte det som jag skulle vilja leva i.

Raël och hans efterföljare menar att vi snart kommer att få en ny och bättre mänsklighet – med hjälp av ET – och organisationen (religionen?) säger sig bekämpa könsstympning och pedofili. På så sätt påstår de sig ha lockat 60.000 medlemmar.

Raël, som den gode motorjournalisten nu kallar sig för (eller Ers Helighet som han ännu hellre vill bli kallad), förespråkar också ett samhälle där bara eliten ska få rösta. På särskilda ID-kort ska det framgå vem som har rätt att uttrycka sin åsikt i valet. ”Endast de som har en intellektuell grad av minst 50 procent över medelvärdet kommer att vara berättigade till en offentlig post, och de som kan rösta kommer att ha en intellektuell grad som är minst 10 procent över medelvärdet”, skriver han i en bok.

Ett geniernas diktatur. Och en god förebild?

Frågan är: Kan man tro på Raëls glada budskap om att rymdmänniskorna är här för att klona fram en bättre ras samtidigt som man bortser från hans fascistfasoner? Kan man följa Sune Hjorths idéer om en osynlig världsregering samtidigt som man bortser från hans åsikter om homosexuella?

Svaret är nej.

Det är lätt att bli provocerad när någon uttrycker en helt motsatt åsikt än den man själv råkar bära på. När någon kommer med argument som känns främmande eller använder sig av fakta som man själv har kollat och inte sätter samma tilltro till. Då kan man ilskna till. Och i dagarna hittar vi ett färskt exempel på en person som gör sitt yttersta för att bli en förebild.

Ser i bladen och på nätet att Anna Anka har retat upp folk. Måste erkänna att jag aldrig hade hört talas om henne tills för ett par veckor sedan när hennes namn nämndes på ett av våra nyhetsmöten. Kanske borde jag känna mig befryndad med denna Anka med tanke på mitt eget efternamn. Men jag vet inte.

Anna Anka menar att den svenska kvinnan låter sig förfulas så snart hon fångat en man. Hon hyllar ett samhälle där mannen härskar och kvinnan uppvaktas. Hon skryter över hur hon hjälper illegala mexikanska arbetare som får knega i hennes trädgård. Jämställdhet är inget av hennes honnörsord. Pengar är lycka.

”Jag vill bli en förebild för svenska kvinnor”, skriver hon i en debattartikel.

Hade någon lyssnat på fru Anka om hon inte hade varit mångmiljonär? Mångmiljonär genom att ha gift sig med en redan rik man – Paul Anka? Den egna arbetsinsatsen, om den finns där, nämner hon i alla fall inget om.

Vilka ska egentligen vara våra förebilder? Folk som lagt ned år på att studera ett ämne eller kändisar som råkar veta att tevekameran är påslagen?

Mina egna förebilder var författaren och astronomen Peter Nilson och journalisten och tecknaren Eugen Semitjov. Båda tyvärr borta, alldeles för tidigt. Båda stod för kunskap och förmåga att uttrycka sin kunskap i ord (och i Eugens fall i bild). Genom sina böcker och artiklar lyckades de överföra skrivandets glädje till mig som läste.

Jag saknar dem båda.

Om alla nu har rätt att uttrycka sin åsikt så har vi alla också rätt att säga emot. Själv menar jag att Sune Hjorth inte har förstått att alla människor har lika värde oavsett läggning, att raëlianerna inte fattat att ett samhälle drivs framåt av alla dess invånare och inte enbart av eliten och att Anna Anka förväxlat förmågan att vara en förebild med kändisskap och slantar på banken.

Och: Att vara en förebild kräver något som inte går att köpa för pengar.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (32)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 32

Claes månar om yttrandefriheten. Är den hotad? Det är han som ensam bestämmer mediabilden av ufofenomenet i Sverige. Han tar upp det i DN på en blogg men har inte "tid" att svara på frågor. Om DN nu tycker att det är angeläget kanske de kunde ge honom några minuter att besvara lite frågor. Tror Claes överdriver hur mycket hans blogg läses. Det är de närmast sörjande och ett och annat getöga från "allmänheten". <br/>Alla kan göra sin röst hörd. Hoppsan. Tror inte att Clas Svahn skriver det han skriver av en slump. Tror inte heller att han besvarar de frågor han trots allt besvarar av en slump. Observera, jag har inga religiösa eller politiska bindningar. <br/>Lolo: Nej, det duger inte. Claes vill nu ändra domstolarnas rättsordning. Oberoende ögonvittnen är av föga värde. Kanske som i muslimska länder där ett vittnesmål av en man räknas dubbelt så starkt som det av en kvinna. Ufo-Sveriges ordförande kanske är den som bäst kan vittna om vad som finns och inte finns, hans vittnesmål väger tyng

Charlie, 17:12, 13 oktober 2009. Anmäl

Stämmer det så är det tillräckligt. 3-4 vittnen som kommer med samstämmiga uppgifter brukar räcka som bevis i rättegångar. 16 borde räcka mer än väl. Hur kan du diskreditera franska COMETA rapporten på det sätt du gör. Det stämmer inte att det är andra och tredjehandsuppgifter. Delar som jag läst bygger på direkta rapporter av 1:a handsobservatörer!!

Lolo, 12:59, 30 september 2009. Anmäl

Anakonda <br/>När jag tog till uttrycket "kändisar" så menade jag alla dessa höga dignitärer som framträder och berättar de mest konstiga saker, utan att någon överhuvud taget kollar upp deras historier. Kanske var det ett felvalt begrepp men jag tror de flesta förstod vad jag menade. <br/>När det gäller John Mack , så tycker inte jag heller att han var en "kuf", där tog jag kanske i för mycket. Men sanningen är dock att i Macks agenda finns en del att uppmärksamma. När det t ex. gäller djupintervjuen av 62 skolbarn så visar det sig att när man kollar(bara lite grann) att det endast var 13-14 st som han pratade med under de två dagar han ägnade åt fallet. <br/>Man måste väl få ta upp saker som avlidna personer har sagt eller gjort till granskning? Ska vi behandla t.ex. Hitler, Stalin, Saddam Houssein m.fl. på samma sätt? När man är död så finns det alltså inga frågetecken kvar att räta ut när det gäller Mack eller vem det vara månde.

Amonra, 21:15, 24 september 2009. Anmäl

Till Amonra: <br/>Exopolitics "drar" inte fram kändisar! Människor ansluter sig till organisationen av fri vilja. Du verkar dessutom vilja så tvivel om vilka de är. Själv vill du inte ge dig till känna...... <br/>Det räcker inte heller med att vara ordförande i Ufo-Sverige och ha möjlighet att skriva i en tidning för att ha trovärdighet. <br/>John E Mack kördes över och dödades 2004. Han var läkare, psykiatriprofessor på Harvard och ingen kuf. Han har heller ingen möjlighet att bemöta sådana påhopp. När du publicerar dom kan du lämna tydliga referenser till varför han var en kuf. Den position han hade riskerade han i sitt sökande efter det okända. Det är mer "guts" än gemene man har och definitivt mer än du har. Jag vill i kalla honom en mycket modig person. <br/>Han djupintervjuade 62 skolbarn i Zimbabve som chockades och allihop berättade om möte med ufo och aliens. De var inga överstar, och de skulle avslöjats för länge sedan om de ljög.

Anakonda, 16:42, 24 september 2009. Anmäl

Många av de som är med i Exopolitics är ju enligt deras egna uppgifter t. ex. höga militärer, ministrar i olika f.d. regeringar, vetenskapsmän etc. Med den bakgrunden dessa människor har är det konstigt att inte de inte har publicerat mer vederhäftiga fakta än vad t.ex. UFO-Sverige gör. Det räcker inte med att vara överste för att en sak ska bli trovärdig! <br/>Jag känner ingen avsky, som du så frankt skriver, mot exopolitics utan flera av mina "debattkompisar" under åren har tillhört just dem. Vi har fortfarande en kontakt som grundar sig på respekt för varandra. Däremot kan jag väl få tycka att Exopolitics är inne på fel väg, har ej hållbara bevis, drar fram "kändisar" för att försöka få en kraftigare bevisning etc. <br/>Sekter är ju en följd av att ufofenomenet används, i vissa fall, för att förtrycka, skrämma, ge ekonomiska fördelar m.m. åt vissa på ufo"marknaden" aktiva personer. Därför anser jag att man bör låta detta ingå i den samlade ufo-bilden.

Amonra, 12:47, 24 september 2009. Anmäl

Men är det inte bättre att diskutera det i en blogg som handlar om sekter???? <br/>De som läser den här bloggen förväntar sig nog i första hand en diskussion om fenomenet i sig. <br/>Ditt påstående rörande exopolitics förstår jag inte. Vad är det för utfall som är så dåligt och vad är det som får dig att känna en sådan avsky för dessa människor?

Sune V, 11:11, 24 september 2009. Anmäl

Amonra <br/>Menar du på allvar att det är ufofenomenets fel att folk bildar sekter. Det är väl lika dumt som att beskylla solen för det gamla egyptens religion. Fattar du poängen eller ska jag utveckla det mer?

Sune V, 11:00, 24 september 2009. Anmäl

Sune V <br/>Jag har svårt att förstå att vi ska utelämna en yttring av ufo-frågan som är nog så viktig. Se bara på Heavens Gate, Aum-sekten i Japan, Scientologernas rymdkejsare Xemu och ett otal andra farliga och obehagliga sammanslutningar. <br/>Människor som fångas i de här samfunden mår inte bra och söker ofta hjälp att komma därifrån, ska vi bara skyffla dessa åt sidan? <br/>När de gäller Exopolitics så förespråkar de som du säger inte extremism men de gör inte så mycket annat heller. Greer har ju snart hållt på i tjugo år och inte åstadkommit mer än vad några amatörer i t. ex. Sverige har gjort. Med alla Exopolitics dignitärer från olika håll i samhället borde ju utfallet vara lite bättre än vad som visats. Nej, det är väl snarare en klubb för inbördes beundran.

Amonra, 10:33, 24 september 2009. Anmäl

Snart skriver väl Clas om mig! Jag har så konstigt humör ibland.

Kalle Anka, 08:45, 23 september 2009. Anmäl

Får en känsla av att du utan att direkt säga det framhåller dig själv som den goda förebilden. Att blanda in nazism, extrema politiska åsikter och sekter i samband med ufo och diskussioner om detta fenomen är bara en dumt. Exopolitics förespråkar ingen extremism. <br/>Vad har Anna Anka i denna blogg att göra?

Sune V, 08:05, 23 september 2009. Anmäl

Golfströmmen bromsade

Enligt de teorier som i dag är förhärskande kommer den globala uppvärmningen att höja vattennivåerna runt om i världen till farligt höga nivåer. Nivåer som kan få mindre öriken i Stilla havet att fullständigt försvinna.

Men det händer också att vattnet i världshaven stiger av helt andra orsaker. I somras steg vattnet under hela juni och juli längs den amerikanska östkusten med hela 60 centimeter. I en artikel på National Geographics hemsida beskrivs hur forskarna vid den amerikanska havs- och atmosfärforskningsbyrån, NOAA, först inte kunde förstå vad det var som hände. Vattnet stiger ju normalt så mycket bara när det blir flod, då månen ligger bakom effekten, eller när ett större oväder är på väg in mot land.

Men ingen av dessa förklaringar stämde den här sommaren. Plötsligt började fiskare att klaga på att deras stränder inte längre fanns kvar. Badgäster kunde konstatera samma sak.

Nu har det visat sig att orsaken låg under Atlantens yta – i Golfströmmen, denna för ögat osynliga ström som för varmare vatten från Mexikanska golfen via Sargassohavet upp till oss i Norden och därmed gör det möjligt att leva här. Golfströmmen hade nämligen bromsats in. Detta i kombination med en stadig vind från nordöstra Atlanten – som borde ha kommit först i höst – gjorde att vattnet oväntat steg längs den amerikanska ostkusten.

Golfströmmen för enorma vattenmassor med sig på sin färd mot norr, 80 miljoner kubikmeter varje sekund. Genom sin rörelse bildar Golfströmmen normalt en barriär som hindrar vattennivåerna vid kusterna att stiga. Nu när farten minskade blev barriären inte lika effektiv och vattnet steg.

Men varför bromsade Golfströmmen? Inget vet.
Varför kom höstvindarna redan i juni? Samma brist på svar.

Naturen beter sig med viss regelbundenhet på det mest oväntade sättet. Just som vi tror att vi har förstått den så hittar den på något helt nytt.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (18)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 18

Claes Thureson: bra att du påpekade att det var en annan ström som b r o m s a d e.

Claes Ingemarsson, 23:52, 10 oktober 2009. Anmäl

Ja Clas, kan du inte skriva om riktiga konstigheter i stället för nazister, Anna Anka?

Sune V, 08:21, 23 september 2009. Anmäl

Hej Clas! <br/>Det du skriver är det som National Geographic också skriver, men det verkar ha missuppfattat vad NOAA skriver (http://oceanservice.noaa.gov/news/weeklynews/sept 09/ecsealevel.html). Det var inte Golfströmmen som bromsade utan Florida strömmen som ansluter till Golfströmmen. Det var kombinationen av två händelser (minskad ström och nordostvindarna) som fick den här effekten, var för sig var det inga ovanliga händelser. Konstigare än så var det inte!

Claes Thureson (Webbsida), 21:35, 21 september 2009. Anmäl

Hej Inge, <br/>Det du hört talas om är att UFO-Sverige en gång fick ett tackbrev från Olof Johansson (C) för att vi engagerade oss mot nynazism. Inte new age. Och jag motarbetar absolut inte ufofrågan. Jag vill att observationerna undersöks och försöker själv att bidra till att de blir undersökta. Sekter däremot har jag inget till övers för.

Clas Svahn, 16:34, 18 september 2009. Anmäl

Jag tycker att det är bra att Clas motarbetar ufo som många skriver och New-Age och Kristendom och andra kulter. <br/>Någon sa till mig att Clas fått ett tackbrev från Centerpartiet för att han är med och motverkar New-Age. Är det den farligaste religionen?

Inge, 19:14, 15 september 2009. Anmäl

Det är väl en innerlig tur att inte alla tycker lika. Om så skulle vara fallet så hade vi inte någon utveckling alls av vårt kunnande. Det är ju bara bra att olika teorier uppstår och diskuteras. <br/>jag tror att Ullis här nedan har lagt in en hel del ironi i sitt inlägg. <br/>Den springande punkten är ju istället; vad ska vi ta för sanning eller inte. Och här ska vi lägga in vårt vetande och våra forskningsresultat. Bevis utan någon täckning är ju inte värda ett skvatt i det stora hela.

Amonra, 17:42, 15 september 2009. Anmäl

Varför kan inte alla tycka lika? Jag tror det är det Clas vill. Är det inte bra att vi får reda på att allt är som vanligt och inte alls konstigt? Tänk om alla fick ha teorier om allt möjligt - hur skulle det bli då?

Ullis, 13:25, 15 september 2009. Anmäl

Även en enkel journalist kan svara på frågor kring de påståenden han kommer med!

Angel, 02:40, 15 september 2009. Anmäl

Hej Fredrik! <br/>Roligt att du läser det jag skriver. Men jag har aldrig påstått mig vara en vetenskaplig granskare av det okända, däremot vill jag använda sans och vett i det jag skriver. Och - vetenskapen är det starkaste verktyg vi har just nu och det har jag stor respekt för. Tyvärr är jag bara en enkelt journalist och alltså ingen forskare. Jag hoppas dock att det jag skriver om ska skapa eftertanke och kanske lära läsarna något också. Folkbildning är ett av de vackraste ord jag vet. Det behöver man ju inte vara skeptiker för att tycka. <br/>Får tacka "Söders höjder" för det kortvariga intresset för märkligheterna. Det finns säkert sajter som publicerar mera lättsmält material.

Clas Svahn, 00:58, 15 september 2009. Anmäl

Vad har ni emot att Clas Svahn skriver om märkligheter. Om inte han gjorde det vem skulle du, Fredrik, vilja ha som skribent. Vem är mera lämpad, anser du. <br/>Jag tror att det snarare är Clas Svahns ärlighet och sanningssägande som är problemet. <br/>Och när man i stället för riktiga motargument börjar slå ned på ordbetydelser och meningsbyggnad så är det inte mycket man har att bemöta med.

Gullefjun, 23:47, 14 september 2009. Anmäl

En resa till Venus

För några veckor sedan var det inte många utanför Japan som kände till Miyuki Hatoyama. När hennes man blev landets nye statsministern vid det senaste valet blev hon världsbekant. Inte för att hon blev Japans första dam utan för att hon hade rest till Venus och åt sol till lunch.

Vem som grävde fram den bok där Miyuki Hatoyama berättar om sin Venusresa vet jag inte. Men titeln på den lär vara ”Väldigt underliga saker som jag bevittnat”, en titel som verkar göra boken full rättvisa.

Där berättar
statsministerfrun hur hon i ett drömliknande tillstånd lät sin själ fara till Venus i ett trekantigt ”ufo”. ”Det var en mycket vacker plats. Och den var väldigt grön”, avslöjar hon. Det var ingen dålig nyhet eftersom Venus visat sig vara en ugnshet planet som är 500 grader varm på sina ställen. Trycket är enormt och skulle knappast få en människa att må särskilt bra. De första rymdsonderna som lyckades landa där förstördes inom någon timma av den ogästvänliga omgivningen.

Men detta är inget som Miyuki Hatoyama verkar bekymra sig för. Och hon är långt ifrån först. Redan 1952 mötte amerikanen George Adamski venusianen Orthon som visserligen såg ut som en vanlig jordmänniska men som kunde berätta diverse mer eller mindre fantastiska saker för den gode George.

Över huvud taget
var Venus inne bland de tidiga kontaktpersonerna – de kallades så för sina kontakter med utomjordingarna – som gärna talade om venusmänniskor. I Stockholm fanns under 1960-talet en av de tidigaste ufogrupperna och som bar namnet Ifologiska sällskapet. En av sällskapets tidiga ordföranden, Ivan Troëng, var så säker på att de flygande tefaten kom från Venus att han skickade en sammanställning över de rapporter som sällskapet fått in tillsammans med en kurva över de tidpunkter då planeten Venus befunnit sig som närmast jorden till försvaret.

Försvaret var måttligt intresserat. Men att tefaten kom från Venus var länge allmänt känt i tefatstroende kretsar.

I takt med att rymdsonder och teleskop har visat att Venus knappast är den ideala knutpunkten för kosmiska resenärer har också de få tefatsintresserade som ännu klamrar sig fast vid den tanken fått revidera sina förklaringsmodeller. Numera tolkar många Adamskitroende amerikanens upplevelser som om de vore gjorda i en annan dimension. När George Adamski exempelvis fick besöka månen i ett rymdskepp (japp, han skrev om detta i en bok) och där kunde se gröna skogar så kan det tyckas lite svårt att försvara i dag. Då passar dimensionstanken bra. Ett okänt förklaras med ett annat okänt.

Nu lever Venus alltså upp igen tack vare en japansk statsministerhustru. En dam som också kan berätta om sina tidigare liv där hon träffat skådisen och scientologen Tom Cruise som då lägligt nog var japan. Och dessutom beskriva hur hon suger energi direkt ur solen genom sina bara armar.

Hur ska vi då
tolka dessa upplevelser? Den som tror att det rör sig om några förvirrade människor på andra sidan jorden får nog tänka om. Jag har själv haft kontakt med över 100 svenskar som alla säger sig stå i kontakt med utomjordiska varelser. Flera av dem har också fått resa med deras tefat. Säger de.

Några av dem skulle utan tvekan kunna beskrivas som mindre friska men många lever normala liv och klarar sig utmärkt i samhället. Varför får de då sådana bisarra upplevelser? Frågan är inte lätt att besvara men det förtjänar att påpekas att människor i alla tider har haft liknande upplevelser. För 150 år sedan blev svenskar bergtagna och förda bort till ett okänt rike där trollen levde. Deras detaljerade beskrivningar gick inte av för hackor. Den som tillbringat några timmar på folklivsarkiven har ingen svårighet att hitta exempel.

I dag reser andra i tefat. Venus är inte längre lika populärt (utom möjligen i Japan) utan resmålen har flyttats allt längre ut i kosmos i takt med vetenskapens landvinningar. Plejaderna och Zeta Reticuli till exempel.

Det man kan säga är att vi alla har ett rikt inre liv. Några ett rikare än andra. Våra hjärnor är visserligen utforskade till stora delar men mycket är ännu helt okänt. Vad är det egentligen som gör oss till människor? Varför fantiserar vi? Hur kan ett antal synapser skapa bilder och färger?

Gränsen mellan en upplevelse i den fysiska verkligheten och en hallucination är tunn som nattgammal is. Forskare har sedan årtionden kunnat inducera upplevelser i våra hjärnor som förefaller helt verkliga trots att de aldrig har inträffat. När vi drömmer, som Miyuki Hatoyama, blandas vårat inre liv med bilder från vårt vakna liv.

Människan är en fantastisk skapelse som utan att lämna sängen kan resa till vilken planet den vill.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (31)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 31

Till Lolo: Jag finner den här artikeln lugnande. Tror det är avsikten. Ingen ska tro att det finns något som vi inte riktigt vet om. Tror inte att Clas Svahn skriver det han skriver av en slump. Tror inte heller att han besvarar de frågor han trots allt besvarar av en slump. Ingen vill väl sitta med en het potatis i knät?

Charlie, 16:14, 13 oktober 2009. Anmäl

Om Cooper nu var av "the Right Stuff", han skrev en rapport, som liknar observationer som gjorts av hundratals militära piloter och även markbaserad militär, trafikledare t ex. Hur kan du då få för dig att han plötsligt blev så otillräknelig och att det som i domstol tveklöst skulle kallas för bevis nu misstänkliggörs utan förklaringar. <br/>Din hållning= don´t bother me with the facts, diskreditera uppgiftslämnarna, förlöjliga, förvilla.

Lolo, 13:10, 30 september 2009. Anmäl

Ett flertal TV-kanaler bidrar med falska bortförklarande av mycket starka och intressanta ufofall. Allt som visas i TV eller skrivs av journalister om ufofenomenet är inte sant!

Lolo, 13:05, 30 september 2009. Anmäl

Ja, vad är sant och vad är manipulerat? Värt att tänka på......

Lolo, 13:03, 30 september 2009. Anmäl

Jag såg ett program på discovery där man diskuterade falska minnen. Man unde visa att många som berättade om upplevelser där de träffat utomjordingar hade träffat samma UFO-forskare. Minnena från de utomjordiska upplevelserna kom också efter de börjat intervjuas och hypnotiseras (för att minnas bättre). Modeen forskning har visat att det är möjligt att bygga upp falska minnen som den berörda personen kan uppleva som lika verkliga som verkliga minnen. Spännande och samtidigt ruggigt, hur kan vi veta att vi vet det vi vet ? Vad är sant och vad är manipulerade minnen?

Jörgen B, 13:37, 28 september 2009. Anmäl

Ylva <br/>OK, det var ett dåligt val att kalla dem kufar, jag ber om ursäkt. Men huvudkritiken som jag har kvarstår (mot bl a Sune V). <br/>Att Cooper var av "the Right Stuff" har ju inte med hans observation att göra, det var ju bara en benämning på de första 7 astrounauterna.

Amonra, 20:59, 24 september 2009. Anmäl

Amonra, sluta kalla folk kufar. Särskilt de som är döda. Mack var ingen kuf! Kan man säga något i detta ämne utan att det skulle bli omdiskuterat. Cooper var "the Right Stuff" - han är också död vad jag vet. Seriös ufologi är t ex att försöka hålla sig till sak och inte kalla personer vid olika namn. Enligt mig kan början på ett seriöst studium av ämnet ta sin början på framsidan av Washington Post 28 juli 1952, hoppas det duger.

Ylva, 19:44, 24 september 2009. Anmäl

Sune V <br/>Konstig kommentar " Har ej stött på denna hypotes i vare sig bloggar...", det är ju bara att titta i den här bloggens olika ämnen så hittar du bl.a. John Mack + en del andra namngivna kufar. Om man sen går ut i blogg- och forumvärlden så hittar du ofta hänvisningar till de som jag skrev om i mitt föregående inlägg. <br/>Vad är det jag diskrediterar? Coopers observation är ju mycket omdiskuterad! <br/>Vad är seriös ufologi, enligt dig Sune V?

Amonra, 11:04, 24 september 2009. Anmäl

Riksföreningen -Venus Sverige borde det heta. <br/>Är det inte frisbee då?

Tuttan, 09:33, 23 september 2009. Anmäl

Det är bra att Clas Svahn tar tydlig ställning mot UFO. Om fler gjorde det skulle de säkert försvinna!

J U Peeter, 08:42, 23 september 2009. Anmäl

”Michael Jackson lever”

 

 

Så snart en känd person avlider under dramatiska omständigheter uppstår snabbt diverse konspirationsteorier. För inte kan väl en känd politiker som Olof Palme ha dödats av en förvirrad pundare? Och inte är det väl möjligt att en megastjärna som Elvis Presley plötsligt kan dö när han ska gå på toaletten? Och när Notorious B.I.G. sköts till döds i mars 1997 togs han sista album, ”Life after death”, där rapparen poserar bredvid en likbil, som ett tecken på att han iscensatt sin egen död.

Nej, förklaringen till kändisarnas död måste stå att söka i något betydligt mera mörkt och svårgenomträngligt än en ensam galning eller en oväntad sjukdom..

Det kan inte förvåna någon att popikonen Michael Jacksons död har blivit både ifrågasatt och omdebatterad. På internet finns filmklipp, uttalanden och källor som alla är övertygande bevis för att Michael Jackson iscensatte sin egen död.

I förra veckan lade den Kölnbaserade tevekanalen RTL ut en fejkad video där man kunde ana (kvaliteten var medvetet ganska usel) hur en högst levande Michael Jackson gick ut ur en bil med ordet ”Coroner” tryckt på sidan. Skälet till att RTL spelade in videon och publicerade den var att man ville se vilka reaktionerna skulle bli bland internetanvändarna.

Videon låg på Youtube i ett dygn och hann få 800.000 träffar innan RTL tog bort den. Men videon har givetvis kopierats och spridits till andra sajter på nätet och finns nu åter på Youtube vilket ni kan se här ovan. Sist i min blogg hittar ni RTL:s avslöjande som dock är på tyska.

– Vi ville visa hur lätt det är att manipulera tittarna på nätet med hjälp av fejkade videor, sa Heike Schultz, talesman för RTL till nyhetsbyrån AP.

Mottagandet blev överväldigande, säger Schultz. Trots att videon publicerades av ”en anonym källa” var det många som trodde att den faktiskt visade hur Michael Jackson bluffat sin egen död.

På en sajt skrev en person att han ”fått videon från en trovärdig källa som han känt i åratal” och att han ansåg videon som äkta och att Michael Jackson levde. Han hade dessutom kollat nummerplåten på bilen som syns på klippet med bilregistret i Los Angeles och fått fram att den var äkta. Att även den som fejkat videon gjort denna koll innan man satte igång kameran verkar inte ha slagit honom. Dessutom är det faktiskt omöjligt att se siffrorna på nummerplåten.

På videon syns hur bilen med Jacksons lik kör in i något som verkar vara ett parkeringshus och hur Jackson tillsammans med ännu en person stiger ur den. Filmen är klart amatörmässig och ska man vara ärlig så skymtar bara en person som skulle kunna vara Jackson förbi.

– Tyvärr trodde många att videon var äkta, trots att vi försökte producera en film som varje normal användare skulle kunna se att den var en bluff, sa Heike Schultz.

RTL skickade till och med ut en pressrelease i förväg där man berättade om att kanalen skulle filma den fejkade videon. Men det hjälpte inte. Enligt deras egen undersökning trodde 21 procent av dem som tittade på den att videon var äkta vara.

När jag nu läser kommentarerna på Youtube efter det att RTL avslöjat sin fejk så är det nästan så att jag tappar andan. Många väljer att inte tro på avslöjandet: ”Tyska RTL ljuger när de säger sig ha gjort videon”, skriver en person. Och det finns fler som ifrågasätter den tyska tevekanalens erkännande. Inte utan att man känner igen resonemangen från månlandningskonspiratörernas sajter.

Nu på torsdag (tidigt på fredag svensk tid) den 3 september begravs Michael Jackson vid en privat ceremoni i Forest Lawn Memorial Park i Los Angeles-förorten Glendalen. Där får han vila nära stjärnor som Jean Harlow och Clark Gable. För den som älskar samband och siffror så är den 3 september ett datum som ser ut mera som en tanke än som en slump.

“It was the third of September.
That day I’ll always remember, yes I will.
‘Cause that was the day that my daddy died”

Så sjunger Temptations i sin hit ”Papa was a rollin’ stone” från 1972. Utgiven på skivbolaget Motown som en gång upptäckte Michael Jackson. Symboliken är given och cirkeln är sluten även om den fejkade videon nu lär fortsätta leva sitt eget liv trots att Michael Jackson själv är död och snart begraven.

 

 

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (9)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-9 av 9

Köpt stora boken om fenomen i naturen. Den fyller verkligen sin plats som hyllvärmare! Och nu den här 2000-åriga datorn ovanpå Mikael Jacksson ISS och u-båtar. Gud vet jag inte om jag ger mig in på. Ska forska på det andra först. Experimentellt men svårt. Men det ska märkligheter vara, annars vore de inte det de är (eller verkar vara).

Undrande, 10:12, 10 oktober 2009. Anmäl

Oj, oj Snyder! Kul idéer allihop! Antikytheramekanismen planerar jag att skriva om. Jag såg denna märkliga apparat för länge sedan när jag besökte museet i Aten. Det finns ingen forntida apparat som väcker så många frågor. <br/>Canneto di Caronia: "Det okända" sidan 175. Tål att kikas på igen. Fick förresten min senaste bok "Möten med det okända" från förlaget i dag. Mycket smått och gott där också.

Clas Svahn, 23:19, 3 september 2009. Anmäl

Hej Clas. <br/>Den har jag läst (2år sen ungefär). Måste ha förträngt att du skrev om det där. <br/>Var det inte i "Stora boken om naturfenomen" eller "Berättelser om det okända"? Dom har jag inte läst. <br/>Hursomhelst, tänkte att det kunde vara kul att den bredare massan kunde få ta del av bränderna i Canneto di Caronia här. <br/>Inte så många som läser böcker nu för tiden, men bloggar däremot. :) <br/>Du kan kanske skriva om The Antikythera Mechanism och Nebra Sky Disk. <br/>Piri Reis Map är också rätt intressant, Belmez Faces in Spain, eller byggnationen av Nan Madol.

Stryder, 18:19, 3 september 2009. Anmäl

Gud, Ubåtar, Mikael J och ISS. Det är verkligen fantastiskt att läsa om dessa märkligheter när Clas skriver på det insiktsfulla sätt bara han mäktar med.

Anders, 18:02, 3 september 2009. Anmäl

Jag misstänker att det är samma fenomen man ser här som när människor vägrar tro på att en älskad gått hädan. Det kan bara inte ske. Fenomenet sågs mycket under dagarna och vecorna efter tsunamin i Thailand. Man vägrade tro att det var just den anhörige som dött utan man letade på och uppgifter om något som liknade denne togs som konkreta fakta på att denne levde och så letades det vidare.

Rolf (Webbsida), 13:40, 3 september 2009. Anmäl

Hej Stryder! <br/>Jag har skrivit om bränderna i Canneto di Caronia i min bok "Det okända" från 2007 och i en artikel i UFO-Aktuellt. Det betyder ju inte att man inte också ska kunna ägna sig åt den gode MJ :-)

Clas Svahn, 22:29, 2 september 2009. Anmäl

Kom igen nu Clas lol, det här var ju en ganska icke-story. <br/>Några förvirrade fans kanske tror att MJ lever men majoriteten som tittar på klippet är nog pöbel-drevet (dom nyfikna som brukar stannar vid trafikolyckor etc). <br/>Samma som att dom vet att kvällstidningar är BS och sensationsjournalistik, i stil med DingDingVärld, men dom kan inte låta bli att läsa dom ändå. <br/>Skriv om bränderna i Canneto di Caronia. <br/>Där har du ett RIKTIGT mysterium. :)

Stryder, 18:53, 2 september 2009. Anmäl

Ursäka min ton men vem bryr sig om Jackson lever? Maken till denna tråkiga dansares intetsägande låtar får man leta länge efter, även i popvärlden.

Henrik, 15:07, 2 september 2009. Anmäl

Så sant Claes! <br/>Att knyta ihop med "papa" är ju precis så som vissa människor gör,tex Lincoln/Kennedy Kennedy/Lincoln. <br/>Kul artikel om nätets verkan och magi och människans övertro på "äkta" bilder.

Pierre Wulf, 12:53, 2 september 2009. Anmäl