Snöbollar XXL

Det är bara att inse att säsongen nu är här för diverse mer eller mindre underliga fenomen som kan kopplas till is och snö. På bilden ovan ser ni Magnus Bladhs bild från den 18 december då han och en kamrat var ute och gick inte långt från Ottenby fågelstation på södra Öland. Plötsligt sprang de på ett par hundra isbollar av rätt ansenliga dimensioner som verkade ha parkerat vid strandkanten.

När Göran Andersson, som liksom Magnus Bladh arbetar vid fågelstationen, krossade en av de decimeterstora bollarna visade den sig ha ett flera centimeter tjockt skal av is medan innandömet bestod av kramsnö. Några var till och med större än en fotboll.

Bollarna bildas genom en samverkan av vatten och vind. Det är vinden som för ut snön i vattnet och vågorna som sedan knådar den till runda bollar och transporterar in dem till land.

När jag skrev min bok ”Stora boken om naturfenomen” talade jag med Viking Olsson från Nyköping som blev vittne till hur tusentals bollar bildades i vattnet vid Falsterbo den 11 mars 1958. Det blåste rätt ordentligt över det platta landskapet medan stranden som rullade snöbollarna låg i lä.

–    Jag såg hur de växte fram i tusental för att bara några minuter senare försvinna, berättade Viking Olsson för mig. Som tur var hade han kameran med sig och kunde föreviga skådespelet.

Och det kunde även Magnus Bladh som skickade in sina foton till SMHI.

Nu väntar vi bara på att de första rapporterna om issnurror, ishål och snörullar ska komma. Några av dem sällsynta fenomen som jag bara kan uppmana läsekretsen att föreviga om ni springer på dem.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (9)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-9 av 9

Hittills har Ufo-Norge haft en seriös attityd till crop circles. Få se hur det blir nu?

Ufo-Norge, 21:39, 15 januari 2010. Anmäl

Tänk att ankdammen Sverige inte vågar diskutera UFO på ett seriöst sätt. Att Clas Svahn som inte lyckats få fram någonting i ufofrågan inte ens lyckats få till en seriös spegling av frågan i media säger det mesta om hans funktion, med tanke på att han sitter mitt i medialandskapet. Borde vara en kvarnsten för Ufo-Sverige. Vilka är det egentligen som anser att det är intressant att vara med i föreningen?

David B, 21:37, 15 januari 2010. Anmäl

Men Amonra, du är ju som tomten, en 2000-årig dator och en vit dvärg tillsammans..................

Lena, 23:18, 11 januari 2010. Anmäl

Snömos hotar (inte) världen.

Malin, 23:11, 11 januari 2010. Anmäl

Hola! I Meschiko vi ha sånna bolla som fluuga i himmel ofta. Jag ha programma television och vi kan vissa att de kan vara främmande farschosterr. Varför ni inte ha i Suecia sånna programma?

Jaime Maussan, 19:18, 11 januari 2010. Anmäl

Bara denna lilla konstiga kommentar gör ju att man kan misstänka att Sven har snömos på betydligt närmare håll. <br/>Amonra

Amonra, 14:48, 10 januari 2010. Anmäl

Hej Classe! Det är bra att du kommer in på själva materialet som din blogg är uppbyggd av - det välbekanta snömoset.

Sven, 11:48, 9 januari 2010. Anmäl

Hej. <br/>Undrar om du kanske skulle kunna komma med tips om Hessdalen info, har varit insatt i flygande fenomen länge(är 27 år nu)och har lyckats missa Hessdalen, denna magnet av okända flygande föremål i Norge. Blöta gräsplattor som som väger ton skurits ur och lyfts ur och placerats meter ifrån hålet utan ledtrådar från maskiner.. mitt i ingemanland...Massvis med flygande objekt. Tittar just nu på en dokumentär om detta ställe, om du frågar mej så kan jag inte tänka mej att dom som dom frågar ut i filmen skulle sitta och fantisera, verkar vara för realistiska äldre damer och herrar. <br/>Antar att du själv har varit där :) Isåfall vad fick du för intryck utav det?

Robert, 19:52, 7 januari 2010. Anmäl

Som tur är finns det massor av konstiga naturfenomen att grubbla på. <br/>Här får du två av mig. <br/>När man kokar makaroner och när alla makaronerna är färdigkokta varför slutar det upp att bubbla i kastrullen och vattnet bara sjuder lite grann. <br/>Jag har en vanlig svensk spis med tre plattor på utan någon timerfunktion. <br/>En del djur går i ide flera månader, bland annat Isbjörnen som gräver ner sig i en liten grotta. <br/>Vi vet att det snöar rejält massor av gånger under tiden, varför dör inte björnen av syrebrist. Hålet lär ju bli igensnöat.

Puttefnask, 11:28, 30 december 2009. Anmäl

Tomten lever och har hälsan

Det börjar så smått bli dags för tomten att knacka på. Lite rödbrusig med tovigt skägg, som sett allt för många julars dryckjom passera, klampar han in i farstun för att skrämma slag på de minsta och glädja de något litet större.

Men Jenny Nyströms rödmössade tomtefar är inte ensam om att bebo de vida skogarna. Granne med denne vykortskändis har i långeliga tider funnits en annan, lite kortare och betydligt mindre färggrann figur som varit både en trygghet och en skräck för de människor som anat honom i mörkret utanför den timrade stugan.

Själv har jag jagat tomten på bred front. Inte minst i Språk- och folkminnesinstitutets arkiv i Uppsala där det sparats åtskilliga exempel på hur människor sett och umgåtts med varelser utöver det vanliga. Tyvärr blir man ofta frustrerad eftersom nedtecknarna sällan eller aldrig brydde sig om att fråga om några detaljer. Istället noterades berättelserna kortfattat och torftigt som när torparen Karl Fahlborg, född 1856, återberättade ett möte med en tomte.

Händelsen skulle ha inträffat i Säfsnäs socken i Dalarna och tecknades ned av Elis Starborg i juni 1935. Fahlberg berättade då hur hustrun på en gård hade gräddat pannkakor och var på väg att sätta ut dem i farstun då hon fick se en liten man ”med en huva ned över ögonen”. Om mannen stod i farstun får vi inte veta, han kan också ha befunnit sig utanför huset. Hustrun, som var gravid, födde sedan en liten pojke med stort huvud vilket kom att skyllas på tomtegubben. För en sådan var det tydligen som hade råkat visa sig.

Nu är möten med tomten och annat småfolk inget som hör enbart äldre tider till. För några år sedan träffade jag Ingvar Andersson som bor i Kallinge i Blekinge. Ingvar tillhör dem som har mött ”tomten” i modern tid. Om det nu var tomten. Liten och grå var han och med en luva på huvudet. Händelsen inträffade i augusti 1999 i skogsområdet Kilarna någon mil från Möljeryd i Ronneby kommun där Ingvar var ute för att leta svamp. Han vandrade längs en grusväg som ledde upp mot Listersjöarna där det en gång legat bebyggelse men som nu är borta sedan sextio år. Skogen på båda sidor av vägen består av tall och björk.

– Klockan var kring fyra på eftermiddagen och jag gick längs vägen. Jag brukar vara där uppe och vandra och känner till området väl. Då kommer det ut någonting på vägen 30–35 meter framför mig. Det är en liten person helt klädd i grått, 80–90 centimeter lång och med en toppad luva. Han blir stående mitt på vägen och tittar på mig en stund innan han fortsätter och försvinner ner i skogen. Jag har videokameran med mig men får inte fram den. Jag blir liksom paralyserad.

Ingvar Andersson vet att en djurstig korsar vägen precis på den plats där varelsen gått över så han tar sin videokamera och rusar efter in i skogen, övertygad om att det nu bara skulle vara en tidsfråga innan han skulle få syn på den lilla varelsen igen. Men så blev det inte.

– Jag gick hela stigen ned till sjön och förbi husgrunderna men såg honom inte igen. Och jag tittade noga. För något var det men vad, det är helt oförklarligt för mig.

När jag frågar Ingvar så uppskattar han tiden till nästan en halv minut. Så länge stod han och tittade på den lilla grå varelsen. Något ansikte kunde han inte urskilja, men vad det än var så rörde sig den lille precis som en människa. Fast utan ett ljud.

– Jag kan se bilden av honom stående där på vägen vilken dag som helst.

Att tomtar rör sig genom skogen och då och då korsar en väg tillhör vanligheterna när det gäller iakttagelser av dessa märkliga naturväsen. Inte så konstigt kanske eftersom det är här som folk rör sig och sikten är bra.

Vad vi än tror
om tomten så verkar han leva och ha hälsan också i vår moderna tid. Och bultar det på dörren efter Kalle Anka så skynda er att öppna, det kan vara enda chansen att få se denna svårfångade varelse.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (8)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-8 av 8

Det är med tomtar som med flygande tefat. Om dom verkligen fanns, skulle det finns otvetydiga, fysiska bevis. Tills sådana dyker upp kan man utgå från, att dom inte existerar.

Lena Synnerholm (Webbsida), 18:58, 30 april 2010. Anmäl

Ett ex till mig påstod att hon sett en hel familj av små varelser. Ca: metern höga. När jag var skeptisk vägrade hon att berätta om det någon mer gång. <br/>Jag kan ha fel men tror att detta bara sker i hjärnan och inte i skogen utanför. En slags vakendröm?

skeptiker, 14:57, 18 april 2010. Anmäl

Hahaha! Heja lajvare!

frida, 20:40, 16 februari 2010. Anmäl

Tomteobservationen från -99 stämmer överens med tiden för Ronneby Lajvsällskaps grundande. Området där Ingvar påträffade tomten råkar vara samma område som RLS använder som scen eller spelplats där man med interaktiv teater försöker skapa en fantasyvärld. Tomtar och andra skogsväsen är populära utklädnader hos ungdomarna som under ett par dagar samlas och leker av sig vardagens tristess. <br/>Mvh // Pelle

Pelle Holst (Webbsida), 22:41, 30 januari 2010. Anmäl

Finns det någon som vet så mycket som du om det som nog inte finns? Var går gränsen mellan sådant som inte finns och sådant som nog inte finns? Om man utredde allt som nog inte finns skulle man inte komma fram till att kanske 97 % inte finns och 3 % kanske finns? Men om man sedan analyserade återstående 3 % så skulle utfallet bli likadant så att 97 % skulle befinnas inte finnas osv? <br/>Ni inom tredje vägens ufologi jobbar inte ni lite så? Har ni inte fått bort allt än? <br/>Egentligen måste det vara jättesvårt att hinna med att analysera allt som kanske inte finns, för det bildas väl bara mer och mer hela tiden?

Åsa, 12:55, 9 januari 2010. Anmäl

Det är en myt att folk som ser dessa märkligheter skulle vara "konstiga" på något sätt. Så är det inte, det kan jag säga efter 35 års undersökningar. Däremot är det nog så att vi alla kan se saker som nästan inte finns. Men varför? Här återstår mycket forskning. Tills dess får vi alla vara beredda på att möta tomten. Inte minst i dessa dagar...

Clas Svahn, 12:31, 23 december 2009. Anmäl

Eller också är världen större än vi tror ...

Jultomen, 08:11, 23 december 2009. Anmäl

Det som är riktigt märkligt är att ingen av alla dessa människor som säger sig sett tomtar, troll och spöken någonsin har kunnat ta några bra fotografier. Antingen blir de "paralyserade" eller så blir bilderna bara suddiga och ofokuserade. I dessa tider när snart sagt alla har en kamera i mobilen eller i fickan borde väl folk kunna få lite bra bilder tycker man. Men något säger mig att det inte kommer hända, hjärnspöken låter sig inte fångas på bild. En standardfråga till folk som sett spöken borde vara om de har en historia av psykisk sjukdom, missbruk eller medicinering som kan orsaka hallucinationer och psykoser.

Claes, 05:47, 23 december 2009. Anmäl

Ufomissilen över Nordkalotten

I onsdags (9 december) orsakade en misslyckad missiluppskjutning från en rysk ubåt stort ufolarm i nordligaste Norge. Strax före klockan åtta på morgonen lystes den annars mörka vinterhimlen upp av ett ljussken som sakta formades till en lysande spiral som kom att täcka ett stort område av himlen.

Beskrivningarna var dramatiska: ”Det var en stor eldkula som gick runt och med ett stort ljus runt sig”, berättade en man i Vesterålen för norska NRK.

”Klockan 07.45 i dag upplevde jag ett väldigt underligt fenomen på himlen, en stor ring kom fram, som sedan bredde ut sig och skickade en grön stråle ned mot jorden”, berättade en annan man från Ånstad.

Andra stannade sina bilar och gick ur för att titta under de mer än tio minuter som ljusfenomenet varade.

Själv talade jag med en man från en by utanför Kiruna som också han hade stannat till med sin bil och beundrat det osannolika skådespelet.

Redan tidigt fanns det misstankar om att det som synts var en missil från en rysk ubåt någonstans i Vita havet. Men när den ryska Nordhavsflottan förnekade detta började spekulationerna om att det kunde vara något annat. Några trodde att det kunde vara en större rymdsten medan andra tippade på ett ufo.

På vissa ufosajter och i mejl till undertecknad fördes teorin fram att det kunde röra sig om ett hemligt amerikanskt experiment utfört av HAARP. HAARP är ett forskningsprogram för studiet av jonosfären och är bland annat känt för att ha skapat artificiella norrsken.

Men mer konspiratoriskt lagda nätsurfare menar att HAARP bara är en kuliss för helt andra experiment som går ut på att styra jordens befolkning med hjälp av ett slags superhemliga apparater eller (kanske och) att förändra vädret.

Nu var det alltså ryssarna trots allt. Det som testades var en ubåtsmissil som ryssarna kallar för RMS-56 Bulava, ( NATO kallar den för SS-NX-30), och som kan bära upp till tio multipla kärnstridsspetsar med en räckvidd på 8.000 kilometer. Missilen skickades upp från ubåten ”Dmitrij Donskoj” och var den trettonde i en serie som ryssarna hade varnat för skulle skjutas upp. Allt stod att läsa på en hemsida på internet redan tidigare.

Nu har de ryska provskjutningarna inte gått så bra – 8 av 13 har misslyckats.

“Sådana här ljus och moln syns då och då när en missil går fel i de övre delarna av atmosfären”, sa den ryske försvarsanalytikern Pavel Felgenhauer till AFP. “Nu fick åtminstone norrmännen ett vackert fyrverkeri”, tillade han.

Så sant.

När jag såg bilderna och läste rapporterna om missilen drog jag mig till minnes de många ryska raketuppskjutningarna från rymdbasen Plesetsk i slutet av 70- och början av 80-talet. På den tiden var Plesetsk världens mest anlitade uppskjutningsplats. En rad av deras uppskjutningar sågs från Sverige där förvånade observatörer som befann upp till 200 mil bort kunde svära på att det de såg flög fram alldeles över träden, 200 meter ifrån dem.

Också den här gången lyste solens strålar på raketens läckande bränsle (raketen är ju många mil upp) mot den mörka morgonhimlen och därmed skapades ett lysande skådespel som man bara önskar att ha fått se.

Att ryssarna misslyckas med ett missilexperiment, sedan ljuger om misslyckandet för att dagen efter, vilket man gjorde, erkänna det hela är nog inte så konstigt. Det märkliga är att det varje gång ett större ljusfenomen visar sig på det här sättet omedelbart dyker upp ett antal diskussionsgrupper, mejl och foruminlägg där personer som inte har undersökt händelsen eller har erfarenhet av tidigare liknande sådana, påstår sig veta vad det var som hände. Alternativen är få:

1.    Ett utomjordiskt rymdskepp
2.    Något konspiratoriskt elände.
3.    Allt annat än något enkelt och jordiskt.


Ryska raketuppskjutningar eller missilförsök tar sig aldrig in på listan.

Varför inte vänta några timmar, kolla fakta, lyssna på dem som faktiskt undersöker sådana här saker och väga olika informationer mot varandra innan man sätter sig ned och berättar vad man själv just för stunden råkar tro att det var.

Bara som förslag betraktat.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (28)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 28

Det var ingen raket, Ryssarna nekade innan, sen ångrade dom sig. 1. en raket beter sig inte så. Är inte bara i Norge utan även i Thailand och andra länder. Det är ett interdimensionellt håll som skapas. Vi lever i förändringarnas tid och vår jord förändras, det är dags dör människan att vakna upp.

Daniel, 00:39, 27 april 2010. Anmäl

Amora...svar på din fråga , framgår av akt ovan artikel , där artikelförfattaren håller med den ryska myndighetsrepresentanten Pavel F om att norrmännen fick sig ett skickligt snyggt "fyrverkeri". <br/>Fyrverkeri? <br/>Snyggt? <br/>. <br/>En militär övning där ryssarna har tappat kontroll över sina <br/>interkontinentala robotar , i mach 6 , kan knappast anses som en trevligt "upplevelse" för innebyggarna i övre Sverige eller Norge. <br/>"Så sant" skriver artff , i helvete heller säger jag. <br/>. <br/>per hagman

Per Hagman, 09:56, 3 februari 2010. Anmäl

Citat från inlägg av Per Hagman <br/>"Fan...en UFO ordförande som oreflekterat accepterar...anammar...myndigheternas tyckande. " <br/>"artikelförfattaren på flera punkter kammar myndigheterna medhårs och ansluter sig till , dessas arroganta attityd" <br/>Kanske skymfa var i kraftigaste laget (ber om ursäkt) men nedvärderar stämmer. Vad vet du om vad Clas Svahn anammar och om han stöder myndigheternas tyckande? <br/>Amonra

Amonra, 17:48, 2 februari 2010. Anmäl

Skymfa ?? <br/>Nedvärdera?? <br/>Per Hagman

Per Hagman, 16:23, 2 februari 2010. Anmäl

Så vitt jag kan se var dessa uppgifter redan uti i media innan det skrevs om detta här, ca. 1 dygn efter händelsen. Har du klagat på alla norska och övriga svenska media som skrivit om denna händelse. <br/>Eller kan det kanske vara så här, bara för att det är Clas Svahn som skriver går det bra att nedvärdera och skymfa. <br/>Du ifrågasätter också uppgifterna att man kunde se raketen ända "nere" i Kiruna. Det finns ju faktiskt fotografier tagna söder om Kiruna som visar raketens spår på himlen. <br/>Amonra

Amonra, 11:17, 2 februari 2010. Anmäl

Amonra..suck..försök leva dig in i att , detta inte var som du och din brorsa artikelförfattaren skriver , ett "skådespel" eller ett vackert fenomen utan en händelse som fick folkens att reagera diametralt olika.Jag uppfattar att folkens på Lofoten kände ett starkt obehag av att ryssen skickar iväg missiler som rusar iväg , åt alla håll o kanter. <br/>Jag störs av att journalisten har privata meningar om händelsen. <br/>Meningar , som stöder myndigheternas uppträdande. <br/>Barn av den nya median <br/>. <br/>per hagman

Per Hagman, 16:31, 1 februari 2010. Anmäl

Så Per, du menar att inte någon blir uppjagad eller rädd om man istället hade hittat på att det var ET-varelser eller farkoster från en okänd värld som var upphovet till skådespelet. Jag tror att osäkerheten för det "okända" är större än för sanningen. <br/>Fortfarande <br/>Amonra

Amonra, 12:15, 1 februari 2010. Anmäl

Signaturen Amonra...skaffa dig ett namn. <br/>. <br/>Att artikelförfattaren på flera punkter kammar myndigheterna medhårs och ansluter sig till , dessas arroganta attityd är nog för de flesta av oss läsare... uppenbart. <br/>. <br/>Att artff ej inser eller kanske bortser från att folkens i Nordnorge blev , uppjagade ,frågande ,misstänksamma oroliga , av de ryska aktiviteterna blir jag undrande över. <br/>. <br/>Per Hagman <br/>.

Per Hagman, 11:55, 1 februari 2010. Anmäl

Per Hagman <br/>Ta reda på saker och ting innan du så frankt nedvärderar andra. Vad jag har läst så gjordes kontroller med dels ryska ufologer, en vädersajt (där det låg en varning för uppskjutningen i förväg) samt ryska och norska medier. <br/>Amonra

Amonra, 10:10, 1 februari 2010. Anmäl

När Jas,en under flyguppvisning i Stockholm störtade , sprang folkens skrattande bort från nedslags / olycksplatsen . <br/>Att folkens skrattade berodde inte på att de tyckte störtningen det var kul , utan att de.... <br/>. <br/>Förstår du...UFO artikel författare... <br/>.. <br/>Per Hagman. <br/>Fan...en UFO ordförande som oreflekterat accepterar...anammar...myndigheternas tyckande. <br/>.

Per Hagman, 14:01, 31 januari 2010. Anmäl

Britter stänger ufokontor

I tisdags stängde det brittiska försvarsdepartementet lite oväntat sin ufolinje och flyttade den ansvariga till nya uppgifter. Efter att ha släppt tiotusentals sidor med tidigare hemligt material, lagt ut det på nätet och låtit allmänheten läsa om både ljusprickar och betydligt mera svårförklarade föremål över de brittiska öarna så tröttnade försvaret på att lägga ut 44.000 pund om året på denna servicefunktion.

Istället ska pengarna gå till insatsen i Afghanistan!

En talesman för försvarsdepartementet säger i en intervju att ”om det inträffar ett verkligt hot mot Storbritannien så kommer det att ses av vår radar, som är igång dygnet runt, för att sedan tas om hand av RAF-piloterna”.

Inga mer störande samtal från allmänheten.

Efter 50 år på jakt efter svaren säger sig nu alltså det brittiska försvaret ha hittat dem. Uforapporter är inget som hotar rikets säkerhet.

Telefonen och epostadressen som allmänheten kunde använda stängdes som sagt redan i tisdags men det är först i dag som nyheten kommit ut. Själv kan jag bara tycka att det är tråkigt och dessutom ett dåligt beslut som det brittiska försvaret tagit. Att ta emot rapporter från allmänheten, som det svenska försvaret gör genom FOI, är viktigt eftersom det visar att man bryr sig om vad folk ser. När man nu stänger den möjligheten kommer britterna inte längre att ha någon officiell instans att vända sig till. Detta i sin tur kan säkert föda nya konspirationsteorier.

Sedan är det ett annat problem också. Bland de många rapporter, tiotusentals, som nu frisläpps från Nationalarkivet i London, finns rader av svårförklarliga händelser, obervationer av föremål och farkoster och incidenter där just dessa dygnet runt-snurrande radarstationer sett ekon som ännu inte kunnat förklaras.

Men farliga är de inte, det har försvaret i Storbritannien bestämt. Kanske har de rätt.

Själv skulle jag hellre se att allmänheten rapporterade in sina iakttagelser till ett forskningscentrum med kompetenta vetenskapsmän inom olika discipliner. Varför just militärer skulle vara experter på att utreda uforapporter har jag aldrig förstått men eftersom de okända fenomenen redan från början, för mer än 50 år sedan, sågs som ett potentiellt hot mot landet så har länder över hela världen lagt dessa undersökningar i militärernas händer.

Men nu stänger militären i Storbritannien sitt ufokontor, något som Nick Pope, som satt på den posten 1991 till 1994, inte gillar: ”Jag menar att där det finns bevis för att brittiskt luftrum har kränkts av oidentifierade flygande föremål, då måste det per automatik också vara av intresse för försvarsmakten och därmed undersökas ordentligt.”

Oavsett hur man ser på ufofrågan är beslutet dumt. Människor kommer inte att sluta se saker på himlen som de inte kan identifiera bara för att det brittiska försvaret låtsas att de inte finns. Och med tanke på att Storbritannien inte längre har någon nationell ufoorganisation som undersöker rapporter om ufo så finns det knappast längre något alternativ kvar för den grubbland brittiska allmänheten. 

Utom medierna.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (27)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-10 av 27

För något år sedan stängde UFO Belgien butiken för gott. <br/>Kanske vore det lika bra att stänga UFO butiken i Sverige också. Clas Svahn berättar hela tiden hur förutsättningslösa man är i sin "utforskning" av ufo fenomenet. Det finns ingen favorit teori inom UFO Sverige och den utomjordiska teorin förkastas fullständigt. I Sverige är det Clas Svahn som fullständigt dominerar ufo scenen genom böcker, radio, tv, föredrag, blogg i DN, blogg på UFO Sveriges hemsida, lektör för Bibliotekstjänst . Svahn

Roger, 02:19, 23 februari 2010. Anmäl

Malin har lagt ut en länk till ett mänskligt stympningsfall som är precis av samma karaktär som det boskapen drabbas av. Vore intressant att höra din kommentar Clas. <br/>http://uforc.com/mutes/zine-UFORCE_page75.html

Karl, 11:01, 3 februari 2010. Anmäl

Jag tycker det var rakryggat att stänga kontoret. Då står man ju få något och låtsas inte vara intresserad av folklore och gåtor. Jag tycker Sverige borde göra likadant. Clas har ju inte kommit på någonting på 40 år och kommer inte att göra det i framtiden heller. Men då har han det på data i alla fall. Tänk att det ska ta 50 år att få en gåta på data. Tur att det finns snälla sponsorer.

Nick, 17:53, 1 februari 2010. Anmäl

Rulle <br/>Har du verkligen tittat och läst de uppgifter som står på sajten jag gav en adress till?

Amonra, 00:47, 25 januari 2010. Anmäl

Nej det var det inte. Det var inga oljekällor, tyvärr. Ockham eller ingen Ockham.

Rulle, 23:19, 24 januari 2010. Anmäl

Malmstrom <br/>Här är en adress som visar att det var oljekällor som sågs i Campeche i Mexico. <br/>http://www.alcione.org/FAM/REFERENCE_DATA_es.html <br/>Den är tyvärr på spanska men man kan låta Google översätta den automatiskt till svenska. Lite konstigt blir det men man förstår ganska väl vad som menas. Det finns, såg jag nu, möjlighet till att få den på engelska, direkt på sidan.

Amonra, 22:34, 19 januari 2010. Anmäl

@Lindberg <br/>Om du finns, bör du börja äta B12 och köra med hjärngymnastik. Vill inte vara ohövlig men tyvärr.... Det är oftast de med ett lättare begåvn handik som lider mest. Empati från mig till dig gubben. <br/>Slicka uppåt och sparka neråt

P, 22:20, 15 januari 2010. Anmäl

Vem är det som använder min rakkniv på ett felaktigt sätt?

Ockham, 21:33, 15 januari 2010. Anmäl

1) Lika bra att dom stänger, de är ju ändå inte intresserade av öppenhet. <br/>2) Crop circles, Chilbolton, Answer from the stars, Alien disc, Andrew Collins <br/>3) Cattle mutilations, human mutilations, men inget blod, cover-up <br/>4) Mexican Air Force, inga oljekällor <br/>5) MI5 <br/>6) Philip J Klass = Ufo-Sverige

Malmstrom, 21:31, 15 januari 2010. Anmäl

Har dom kontor på ufo? Vet man det säkert!

O, 23:30, 11 januari 2010. Anmäl

Klot från solen

Ett av mina favoritord i engelskan när det gäller just märkligheter är ordet singular som då nästan alltid används i sammanhanget singular phenomenon. Inte minst i tidningar från 1800-talet stöter man ofta på det. Och står begreppet i en rubrik då vet man att det väntar intressant läsning.

Ett singular phenomenon är ett unikt och ofta överraskande fenomen som plötsligt dyker upp och inte sällan snabbt försvinner. Men det kan också hända att fenomenet pågår under en längre tid.

Ett sådant har länge förbryllat mig och trots att jag har läst åtskilliga hundra beskrivningar av fenomen i atmosfären så återstår ännu att hitta något som kan matcha det som inträffade vid Biskopsberga by nära Skänninge i Östergötland år 1807.

I dag finns byn inte längre kvar men i husförhörslängderna framgår det att byn vid den tiden hade cirka 300 invånare.

Det var den
16 maj vid 16-tiden på eftermiddagen som det märkliga inträffade. Dagen hade varit varm, vinden var svagt sydvästlig och himlen molnfri då några arbetare på Per Månssons gård noterade att solen bleknade så till den grad att de obesvärat kunde stirra rätt in i den. Solskivan blev mörkröd och förlorade sin strålglans. Samtidigt, ifrån den västra horisonten, kom ett stort antal sfäriska objekt seglande, bollar av ett par decimeters storlek och mörkbruna till färgen. Bollarna for långsamt och i stora mängder över himlavalvet i östlig riktning.

Hela tiden kom nya bollar upp i väst för att försvinna i öst, till slut fyllde miljontals av dem himlen. Ju närmare solen de kom, desto mörkare blev de, för att bli helt svarta när de passerat solen. Då ändrade de sin kurs något. Flera bollar verkade sammanlänkade i formationer om tre, sex eller åtta i linje som på en kulram. Därefter rämnade formationerna, bollarna återtog sin ursprungskurs och försvann bort med en högre hastighet, då med en kilformad svans efter sig. Svansen hade samma färg som sin boll. Man noterade att svansen efter hand försvann.

Nu föll det sig så att sekreteraren vid Biskopsberga herrgård, Knut Gustav Wettermark, blev ögonvittne till händelsen. Wettermark var en bildad man som hade bott två år i byn när händelsen inträffade. Förmodligen var han också en aktad medborgare som man inte tvivlade på. Säkert är det tack vare honom som denna besynnerliga händelse blev nedtecknad.

Och Wettermark fick själv se en av dessa knepiga bollar landa inte så långt ifrån honom. Dess svarta färg tonades ner ju närmare marken bollen kom. Till slut var den nästan osynlig men väl nere på marken kunde man åter se den lysande i flera olika färger. Den liknade såpbubblor som barn leker med. Där bubblan landat syntes för en kort tid en tunn genomskinlig hinna, såsom spindelväv.

Hela fenomenet pågick i två timmar. Sedan slutade det och himlen blev sig åter lik.

Antagligen hade detta säregna fenomen aldrig kommit till vår kännedom om det inte hade varit för att Wettermark en kort tid efter händelsen berättade om den för en vän, Erik Acharius från Vadstena. Acharius blev mer än intresserad. Han var själv naturforskare, professor och läkare och ledamot av vetenskapsakademien sedan 1796. Det han nu fått höra fick honom att resa till Biskopsberga för att personligen intervjua en lång rad ögonvittnen. Och det han hörde gjorde honom imponerad: ”Jag kan ej tvifla på sanningen”, skrev han senare i en rapport till vetenskapsakademien där han också avfärdade alla tankar på att det skulle ha rört sig om en synvilla.

Orsaken till att han rapporterade om detta sällsamma fenomen var, skrev Acharius, att ”från glömskan bevara en så märkbar tilldragelse som ehuru svår att förklara likväl lemnar ett bevis mera om de många underbara verkningar som i vår atmosphér kunna sig tilldraga”. Kloka ord och klokt handlat.

Det Biskopsbergaborna hade sett var ett högst påtagligt fysiskt fenomen. Men vad? En samtida spekulation gick ut på att en virvelvind blåst upp över bergs- eller skogstrakter någonstans och dragit med sig vegetabiliska substanser av gelatinliknande natur. Substanserna hade senare genom sin färd i lufthavet blandats med andra ämnen och blivit formade som genomskinliga bollar. Dessa ändrade sin färg när de belystes av solen. Frågan är hur en sådan mängd kunde alstras på ett ställe, och hur de kunde bli så många att de förmådde tona ned solljuset.

Några år senare skulle Biskopsbergahändelsen komma att publiceras också i Amerika. I ett brev författat på svenska från en J. C. Hauff i Boston bad denne akademien om att få upplysningar om några intressanta upptäckter. Hauff, som troligen var Johan Caspar Hauff som fötts i Stockholm 1763, verkar ha varit ett slags vetenskapsjournalist, och det var genom honom som händelsen kom att publiceras också på engelska.

Biskopsbergahändelsen är ovanlig och saknar ännu förklaring och en del av det ni har läst här ovan har forskats fram av två vänner till mig, Johnny och Conny Ljung. Annars hade säkert detta naturfenomen hamnat på minnenas soptipp.

Teckningen ovan är gjord av Richard Svensson.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (3)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-3 av 3

Några kommentarer: <br/>1) Acharius hade mer respekt för vittnena än Ufo-Sverige och dumskeptikerna. <br/>2) Han benämnde tydligen inte det hela som folklore, vilket det borde vara i din värld <br/>3) Vad gör dig kompetent att sätta rubriken naturfenomen på detta? (om inte i en meningslöst vid bemärkelse) <br/>4) Hela din gärning kan benämnas Svahnlore

Jenny, 06:10, 4 februari 2010. Anmäl

Bra länkar, Kricke! Jag kände till dem sedan många år men har faktiskt inte sett (tänkt på) sambandet förut. Jag behövde helt enkelt ditt inlägg för att göra det! När jag nu återigen läser om händelserna i Nürnberg så finns det klara paralleller till Biskopsberga. Korsen är lite avvikande men å andra sidan så var 1500-talet en tid då många gärna tolkade sådant de såg på himlen med religiösa förtecken. Intressant.

Clas Svahn, 17:29, 3 december 2009. Anmäl

Liknar lite en incident i Nürnberg 1561 och några år senare i Basel. Har du hört talas om dessa? <br/>http://www.futilitycloset.com/2006/11/11/a-war-in- the-sky/ <br/>http://www.subversiveelement.com/NurembergGlobes.h tml <br/>http://www.ufoevidence.org/cases/case486.htm <br/>http://en.wikipedia.org/wiki/Sun_dog#Nuremberg.2C_ Germany_in_1561

Kricke, 11:58, 3 december 2009. Anmäl