”ISS” fick utrymmas

Tidigt på lördagsmorgonen kunde de sex i besättningen på den internationella rymdstationen ”ISS” återvända till sitt hem och arbetsplats efter att faran hade blåsts över. Då hade ett uttjänt ryskt raketsteg passerat 23 kilometer från stationen, inte så nära men nära nog för att besättningen fick evakuera.

Klockan 03.38 svensk tid blåstes så faran över för den här gången och de tre ryssarna, två amerikanerna och holländaren som just nu utgör besättningen på ”ISS” kunde återvända till sina sysslor.

Senast i juni förra året passerade ett stycke rymdskrot 335 meter från rymdstationen. Också då fick besättningen uppsöka de två Sojuzkapslar som finns kopplade till den och som de snabbt kan göra loss för att återvända till jorden.

Rymden kring ”ISS” är en farlig plats. Nasa håller koll på omkring en halv miljon delar från uttjänta satelliter, raketsteg, metallfragment och annat som far fram i hastigheter på många kilometer per sekund. Delar från trasiga satelliter, raketer, tomma bränsletankar och annat samsas med flagor av färg och metallflisor på bara några millimeter.

Skulle en astronaut träffas risker han eller hon att dö.

Rymdskrotet runt jorden har blivit ett problem och så sent som i slutet av januari i år tvingades besättningen på  ”ISS” starta styrraketerna och flytta på stationen för att undvika att komma in i det moln av satellitskrot som skapades när Kina sprängde en av sina satelliter, Fengyun 1C, och orsakade en skur av metalldelar. 3.000 av dessa är stora nog för att kunna följas med radar från jorden men ytterligare 150.000 bitar är för små för att kunna ses.

Men ”ISS” måste också navigera undan för andra liknande moln. I början av januari gjordes en liknande undanmanöver för att komma ifrån de metallfragment som orsakades av en kollision mellan en amerikanska och en rysk satellit 2009.

Den 20 februari 2008 sköt den amerikanska marinen ned en uttjänt spionsatellit (USA-193) och delar av den sågs brinna upp i jordatmosfären men andra delar blev kvar i omloppsbana.

Flera förslag om hur man ska komma till rätta med det har diskuterats. Särskilda sopsatelliter som kan samla ihop delar kan vara en metod. Att beskjuta skräpet med laser en annan.

Då och då hjälper solen till att städa undan lite av de minsta delarna. När solen är som mest aktiv, en period den just nu är på väg in i, kan explosioner där svepa en vind mot jorden som trycker ned mindre metalldelar och färgflagor djupare i jordatmosfären och till och med få dem att brinna upp.

När solen andas ut blir rymden lite renare.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kommentarer (1)

Det går inte längre att kommentera detta inlägg.
Visar 1-1 av 1

Kommer osökt att tänka på filmen "Wall-E" och soprobotarna som rensade upp på jorden..

Roger, 20:41, 6 april 2012. Anmäl

Månguld

Många drömmer om att finna nya rikedomar där ingen letat förut. Och nästa vecka träffas världens fem största rymdorgan i Quebec i Kanada för att diskutera vad som kan utvinnas från månen, skriver Canadian Press. Exakt vad som döljer sig under ytan återstår att undersöka men genom Apolloexpeditionerna dit på 1960- och 70-talet vet man att månen i stort sett består av samma saker som jorden. Men där finns också nya mineral som armalcolite, döpt efter Armstrong, Aldrin och Collins, de  tre astronauter som deltog i den historiska Apollo 11-färden som slutade med att Neil Armstrong som första människa satte sin fot på en annan himlakropp.

Lite vanligare är aluminium, kalk, magnesium, natrium, järn, kisel och titan plus en hel del syre, väte och helium. Men det finns de som hoppas på ädlare saker som guld och platina.

Nu är det knappast sannolikt att det finns särskilt mycket av vare sig guld eller platina på månen. Det blir med andra ord svårt att utvinna dem. Och ska man sedan flyga tillbaka dessa dyrgripar till jorden blir det ingen billig affär. Rymdexperten Sven Grahn har räknat ut att kostnaden blir omkring 90.000 dollar per kilo vilket överstiger de 55.000 dollar per kilo som dessa metaller på ett ungefär kostar att köpa på jorden i dag.

Och då är inte förädlingen och eventuell vinst inräknade i priset.

Nej, någon bra affär lär det inte bli konstaterar Sven Grahn. Å andra sidan kan man nog ta lite extra betalt för en ring gjord av månguld så en viss marknad kommer alltid att finnas.

Åker man till månen för att idka gruvdrift så får man nog använda de mineral som utvinns där på plats på månen. Till att bygga upp bostäder, industrier och kanske för att utvinna bränsle till raketer som kan föra människan ännu längre ut i solsystemet. Eftersom månens gravitation är en sjättedel av den vi har här på jorden krävs inte lika mycket kraft för att skicka iväg en rymdraket.

Kanske kommer människan med tiden att bygga upp baser på vår närmaste granne i rymden varifrån vi sedan kommer att fortsätta resorna mot fjärran mål i skepp så stora att de aldrig hade kunnat byggas på jorden. Det stora språnget finns det ännu inga fasta planer på men det skulle förvåna mig om det inte blir av någon gång i framtiden.

Dela med dina vänner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0